SAMMANFATTNING Akut koronart syndrom (AKS) är benämningen på den process som innebär en plackruptur med efterföljande trombotisering i ett kranskärl. Insjuknandet kan debutera med allt ifrån en vag obehagskänsla till en dramatisk situation och är potentiellt livshotande. Kranskärlssjukdom är ett kroniskt tillstånd som den drabbade tvingas hantera resten av livet. Närstående, vilka utgör en viktig resurs i sammanhanget, drabbas även de av sjukdomens följder. Hänsyn och anpassning till den nya situationen kan leda till förändring i livet. Syftet med föreliggande studie var att belysa närståendes upplevelse av förändring i livet efter att partnern insjuknat i akut koronart syndrom. En kvalitativ metod valdes. Sex närstående till personer som för första gången insjuknat i akut koronart syndrom intervjuades. Insamlad data bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Det resultat som framkom har indelats i tre kategorier: närståendes upplevelse av förändring av partnerns fysiska, psykiska och kognitiva tillstånd, närståendes upplevelse av förändring i livsstil samt närståendes upplevelse av nytillkommen oro och ökat ansvar. Exempel på vanliga förändringar var partnerns trötthet, vilken kunde leda till ökat sömnbehov och mindre ork för aktiviteter och socialt umgänge. Glömska och förändringar i humör och sinnesstämning hos partnern kunde leda till ökad kontroll och större hänsynstagande för den närståendes del. En tydlig förändring var den ökade mängden läkemedel där närstående ofta hjälpte till att kontrollera medicineringen. Flertalet hade gjort någon form av förändring gällande levnadsvanor som att öka andelen grönsaker i kosten eller att öka den fysiska aktiviteten. En nytillkommen oro för hälsa och framtid fanns. De närstående använde olika strategier som kontroll och försök till påverkan för att tillsammans med sina partners återfå en balans i livet. Den slutsats som kan dras är att närstående erfar förändringar i livet då partnern insjuknar i akut koronart syndrom. De närstående känner ofta stort ansvar för sin partner och kan genom sin närvaro bidra till att jämvikten återfås.

Under de senaste decennierna ses en fortsatt minskning av antalet personer som drabbas av akut koronart syndrom (AKS). Förändring av patientens livsstil och därmed en minskning av risken att insjukna eller återinsjukna i AKS, har visat sig ha stor betydelse för att förebygga och minska dödligheten vid AKS. En förbättring av riskfaktorer genom minskning av blodtrycks-, blodsocker- och lipidnivåer, ökad fysisk aktivitet, minskning av omättade fetter och ett högre intag av fiber, frukt, grönsaker och fisk samt rökstopp, har stor betydelse vid att förebygga hjärtsjukdom. Sjukvården blir alltmer specialiserad och det ställer krav på sjuksköterskan och dennes kunskap. Genom sjuksköterskans etiska kod lyfts dennes kompetens fram och belyser det personliga ansvaret sjuksköterskan har för att upprätthålla sin kompetens under yrkeslivet genom kontinuerligt lärande. När sjuksköterskan håller sig uppdaterad på ny kunskap kan denne arbeta utifrån en evidensbaserad vård som främjar patientens hälsa, välbefinnande och ger en säker vård. Men ett visst ansvar åläggs även arbetsgivaren, de ska regelbundet se över vilken kompetens medarbetarna har och arbeta aktivt med att främja kompetensutveckling bland medarbetarna. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors behov av kunskap för att kunna ge information om riskfaktorer till patienter som drabbats av akut koronart syndrom. En kvalitativ metod användes och designen var en intervjustudie. Data insamlades från nio stycken sjuksköterskor med varierad ålder och arbetslivserfarenhet inom kardiologisk vård. Intervjuer gjordes med utgångspunkt från en semistrukturerad intervjuguide. All data bearbetades sedan av författarna och innehållsanalys valdes som analysmetod. Studien resulterade i tre kategorier. I kategorin “Behov av kunskap men arbetsmiljön begränsar möjligheterna för fortbildning” framkom att möjligheterna till vidareutbildning begränsades då det sällan erbjöds via arbetsgivaren. Den andra kategorin “Kunskap finns men bristande organisatoriska strukturer försvårar informationsflödet” innefattar upplevelsen hos sjuksköterskorna av ett ostrukturerat arbetssätt och hur det påverkar deras arbete med patienterna. Den tredje och sista kategorin ”Sjuksköterskans behov av kunskap för att kunna ge en säker vård” belyser vikten av att inneha kunskap om kardiologi som sjuksköterska, för att kunna ge patienterna en säker och god vård. Slutsatsen i denna studie är att sjuksköterskor på kardiologiska avdelningar upplever ett behov av utökad kunskap om riskfaktorer, något som är väldigt viktigt att belysa. Resultatet visar även att det finns behov av att skapa bättre förutsättningar i organisationen för att öka kunskaperna hos sjuksköterskor inom kardiologi. Avsaknad av rutiner och struktur på avdelningen framkom som en försvårande omständighet vid informationsgivning till patienterna. Ökad kunskap inom kardiologi skulle kunna bidra till att ge sjuksköterskorna en känsla av trygghet i sin kunskap och på så vis skapa en bättre känsla av att kunna ge sina patienter adekvat information trots brister av struktur i organisationen.

SAMMANFATTNING För att kunna möjliggöra att patienter med akut koronart syndrom erhåller god vård utifrån riktlinjer och vårdprogram ställs stora krav på sjuksköterskans agerande vid omhändertagandet av patienten. Akut koronart syndrom är ett potentiellt livshotande tillstånd som kräver omedelbar sjukvård. Patientens behov av omedelbart omhändertagande ställer stora krav på sjuksköterskans förmåga att identifiera, prioritera och agera vid omhändertagandet av patient med akut koronart syndrom. För att underlätta och påskynda vård och behandling kan sjuksköterskans agerande betraktas som en avgörande aspekt för hur händelseförloppet utfaller. Syftet med studien är att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskans agerande vid omhändertagande av patienter som drabbats av akut koronart syndrom För att besvara studiens syfte användes en litteraturöversikt om metod. Litteraturöversikten inkluderade 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, klassificerades och analyserades i en integrerad analys. Resultatet som framkom kunde delas in i fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Dessa fyra huvudkategorier var sjuksköterskans kompetens, relation mellan sjuksköterska och patient, teamarbete och arbetsmiljö. Resultatet visade att sjuksköterskans förmåga att identifiera och lindra smärta samt bedöma EKG och hjärtövervakning var faktorer som kunde påverka sjuksköterskans agerande vid omhändertagandet av patient med AKS. Likaså betraktades sjuksköterskans kommunikation och bemötande till patienterna som faktorer som inverkade på hur sjuksköterskan agerade. Det framgick också i resultatet att kommunikation och samarbete i teamet, men också att aspekter inom sjuksköterskans arbetsbelastning, var faktorer som kunde påverka sjuksköterskans agerande vid omhändertagandet av patient som drabbats av AKS. I denna litteraturöversikt kunde flera faktorer som påverkade sjuksköterskans agerande vid omhändertagande av patient med akut koronart syndrom fastställas. Sjuksköterskans kompetens, kunskapsnivå och färdigheter framträdde som avgörande aspekter för hur omhändertagandet utföll. Likaså betraktades relationen mellan sjuksköterska och patient, förmågan att samverka i team samt arbetsmiljö och utrustning som väsentliga faktorer för sjuksköterskans agerande vid omhändertagande av patient med akut koronart syndrom. / ABSTRACT The demands of the nurses in acting of the care of the patients is increasing, thus, to enable that patients with acute coronary syndrome receives good care based on guidelines and care programs. Acute coronary syndrome is a potentially life-threatening condition that requires immediate care. Patients’ need of immediate care makes great demands of nurses’ ability to identify, prioritize and act in care of patients with acute coronary syndrome. The nurses acting portrayed as a significant aspect on outcomes of the turn of event, thus, to ease and to precipitate the care process and treatment with acute coronary syndrome. The aim of this study was to identify the factors that influence nurses actions in care of patients sustaining acute coronary syndrome. A literature review was used as method to answer the aim of the study. The literature review included 15 articles from the databases CINAHL and PubMed. Every article was quality reviewed, classified and analyzed in an integrated analysis. The result that appeared was categorized in to four different main categories. These were the nurses’ competence, the relationship between nurse and patient, teamwork and work environment. The result viewed that nurses’ ability to identify and ease pain and the ability to assess ECG-monitoring were factors that could influence nurses actions in care of patients sustaining acute coronary syndrome. Also nurses’ communication skills could affect nurses’ acting in caring for patients with AKS. It also appeared that teamwork, communication between colleagues and different aspects on nurses’ work environment played an essential aspect on factors that could influence nurses’ actions in care of patients sustaining acute coronary syndrome. This literature review determined several factors that affected the nurses’ actions in caring of patients with acute coronary syndrome. Nurses’ competence, knowledge and skill appeared as crucial aspects for the outcome of the care. Also the relationship between nurse and patient, the ability to collaborate in teams, work environment and equipment was established as essential factors for the nurses’ actions in caring of patients sustaining acute coronary syndrome.

Bakgrund   Svår akut respiratorisk sjukdom [SARS] var en ny typ av atypisk lunginflammation som orsakades av ett coronavirus som tidigare enbart var känt att smittade mellan djur. År 2002 muterade detta virus och började infektera människor. 2000-talets första epidemi drog igång och över 8000 personer konstaterades smittade. Många personer som smittades blev svårt sjuka och behövde söka vård på grund av andningssvårigheter och hypoxi.  Syfte  Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda personer med svår akut respiratorisk sjukdom på sjukhus. Metod Den valda metoden för detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna som användes var både kvalitativa och kvantitativa och har kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Insamling av artiklar har gjorts från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och analyserades med integrerad dataanalys.  Resultat Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde stor stress, rädsla och maktlöshet. Adekvat skyddsutrustning och kunskap om smittan saknades. Sjuksköterskorna hamnade i en situation där de var tvungna att välja att antingen stanna kvar i sin profession eller leta efter arbete med mindre yrkesrisker. Många valde att stanna, detta för att de insåg att det inte fanns någon annan som kunde ta hand om dessa personer. Slutsats Trots de psykiska påfrestningarna som drabbade sjuksköterskorna kunde de med stöd av varandra ta sig igenom epidemin. Många kände att de växte i sin roll som sjuksköterska och kunde ta med sig nya lärdomar inför framtiden. Dock kunde stora brister uppdagas i sjukvården och dessa kunskapsluckor behöver fyllas med lärdomar från tidigare epidemier och pandemier inför framtida utbrott. / Background Severe acute respiratory syndrome was a new type of atypical pneumonia caused by a coronavirus that previously was known only to spread amongst animals. During late 2002 the virus mutated and started to infect people. The 21st century’s first epidemic began and over 8000 people were confirmed infected with the new disease. A lot of people became severely ill and had to seek medical care due to breathing difficulties and hypoxia. Aim The purpose was to shed light on the nurse's experiences of caring for persons with severe acute respiratory syndrome in hospitals. Method The chosen method for this paper was a non-systematic literature review in which 15 scientific articles were included. The articles included were both qualitative and quantitative and were quality reviewed with the help of Sophiahemmets University’s assessment tool. The articles were collected using the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO and analyzed with an integrated data analysis. Results The results show that nurses experienced a high level of stress, fear and powerlessness. There was a lack of adequate protective equipment and knowledge about the disease. The nurses were forced to choose, either to stay in their profession or search for a different occupation with less risk of getting infected. A lot of nurses chose to stay, they realized that there were no one else who could take care of the patients.  Conclusions Despite the psychological symptoms that affected the nurses, they realized that they could get through the epidemic with the support of each other. Many nurses felt a growth in their profession and could bring a lot of new knowledge with them for the future. A lack of knowledge was discovered in the healthcare system and there are a lot off lessons to be learned for future epidemic and pandemic outbreaks.

Stroke är ett samlingsnamn för blodproppar eller blödningar i hjärnan, som i sin tur orsakar en syrebrist i hjärnvävnaden. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtinfarkt och cancer. I prehospital akutsjukvård är bedömningen av patienten en av grundstenarna i vårdprocessen som med en strukturerad anamnestagning, sammanställning och utvärdering av patientens sjukdomstillstånd är utformat för att öka patientsäkerheten och säkerställa att patienter får rätt prioritering inom akutsjukvården. Patienter som uppvisar diffusa symtom och tecken på en stroke ställer högre krav på ambulanssjuksköterskans kunskap och förmåga att känna igen och bedöma en stroke jämfört med en patient som uppvisar tydliga symtom och tecken på att ha drabbats av en stroke. Vilka bedömningsinstrument som används för att upptäcka stroke prehospitalt varierar i hela landet och syftet med studien är att jämföra den prehospitala strokebedömningen mellan Region Hallands AKUT-test och Region Skånes PreHAST genom att analysera följsamheten till läkarkontakt och snabbspår ”Räddahjärnan” efter utförd strokebedömning. Metoden som använts i studien är en deskriptiv retrospektiv journalgranskning med kvantitativ ansats. I resultatet framkom att både Halland och Skåne använde bedömningsinstrumenten i stor utsträckning. Resultatet visade också en signifikant skillnad i antalet bedömningar med bedömningsinstrument som ledde till läkarkontakt och vidare till att snabbspår Räddahjärnan initierades. Användningen av ett detaljstyrt bedömningsinstrument ökar möjligheten till att varje enskild patient med symtom på stroke får en grundläggande och likvärdig bedömning oavsett vilken erfarenhet eller bakomliggande kunskap som ambulanssjuksköterskan som utför bedömningen har. Forskning behövs för att komma fram till en golden standard för prehospitala bedömningsinstrument för bedömning av misstänkt stroke.

Syftet var att identifiera faktorer som påverkar föräldrars beslut att söka akutsjukvård för deras barn med icke akuta sjukdomstillstånd. Metod: Studien designades till en integrativ litteraturöversikt med systematisk ansats. Tre kvalitativa och tolv kvantitativa artiklar inkluderades och granskades utifrån Caldwells et al. (2011) granskningsmall. Analysen skedde i enlighet med Whittemore och Knafl (2005) som en integrativ analys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman; Oro i samband med sjukdom, tillgänglighet samt individuella föräldrafaktorer. Dessa fördelades sedan in nio subtema; Rädsla för försämring, behov av information och trygghet, brist på kunskap, obegränsad tillgång, specialistvård, snabba svar, utbildningsnivå, åldersfaktorer samt överskattning av allvarlighetsgrad. Dessa faktorer spelade en väsentlig roll varför föräldrarna sökte akutmottagningen med deras icke-akut sjuka barn. Slutsats: Med hjälp av ökad insikt och förståelse av patientens helhetsbild kan sjuksköterskan möta föräldrars behov samt ge anpassad rådgivning och hänvisa till rätt vårdnivå, vilket ökar patientsäkerheten på en akutmottagning. / The aim was to identify factors that influence parents' decisions to seek emergency medical care for their children with non-acute medical conditions. Method: The study was designed as an integrative literature review with a systematic approach. Three qualitative and twelve quantitative articles were included and reviewed based on Caldwell's (2011) review template. The analysis took place in accordance with Whittemore and Knafl (2005) as an integrative analysis based on an inductive approach. Results: The results are presented based on three themes; Anxiety associated with illness, availability and individual parental factors. These were then divided into nine subthemes; Fear of deterioration, need for information and reassurance, lack of knowledge, unlimited access, specialist care, quick responses, level of education, age factors and overestimation of severity. These factors played a significant role in why the parents sought the emergency department with their non-acutely ill child. Conclusion: With the help of increased insight and understanding of the patient's overall picture, the nurse can meet parents' needs as well as provide tailored advice and refer to the right level of care, which increases patient safety in an emergency department.

Introduktion: Säker vård förutsätter ett fungerande interprofessionellt samarbete. Sjuksköterskor och läkare har dock olika syn på samarbete, vilket kan försvåra arbetet vid akuta kritiska händelser. Studien har genomförts med begreppen säker vård och samverkan i team som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av det interprofessionella samarbetet vid akuta kritiska händelser. Metod: Studien är av kvalitativ design med induktiv ansats. Tio stycken semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor på tre olika svenska sjukhus. Fynden analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen genererade fyra kategorier; Anestesisjuksköterskans jämbördighet i teamet undermineras; Tillit till den egna professionella kompetensen stärker anestesisjuksköterskans position i teamet; Ett tryggt arbetsklimat skapar förutsättningar för ett konstruktivt samarbete, och; Dysfunktionella arbetsförhållanden försämrar förutsättningarna för ett välfungerande samarbete. Diskussion: Vid akuta situationer kan samarbetet präglas av obalanserade maktförhållanden och oklar ansvarsfördelning mellan läkare och sjuksköterskor vilket kan förklaras av traditionella synsätt på de olika professionerna. Arbetsrelationen hade gynnats av att sjuksköterske- och läkarutbildningen examinerat interprofessionell samverkan på ett framgångsrikt sätt. Slutsats: Den interprofessionella dynamiken kompliceras när anestesisjuksköterskan är bättre lämpad som teamledare än anestesiologen. Konservativa synsätt på olika professioner kan hämma det interprofessionella samarbetet och därmed patientsäkerheten.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem i världen och i Sverige. I många fall är det sjuksköterskor inom akutsjukvården som erbjuder den inledande vården för personer med självskadebeteende. Både sjuksköterskor och patienter upplever att akutsjukvården är bristfällig och att akutsjukvårdsmiljön är dåligt anpassad för patientgruppen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med självskadebeteenden inom akutsjukvården. Metod: En litteraturstudie genomfördes med en induktiv ansats. Resultat: Tio vetenskapliga resultatartiklar användes i studien. Tre huvudkategorier identifierades: känslor, brister inom vården, kompetensbrist. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården känner att de inte har tillräcklig utbildning, vana och erfarenhet för att vårda personer med självskadebeteende. Konklusion: Träning, utbildning och praktiska strategier krävs för att personer med självskadebeteende ska bemötas med medkänsla, respekt och värdighet inom vården. / Background: Mental illness is a big public health problem in the world and in Sweden. In many cases it’s the emergency nurses who provides the initial care for persons with self-harm behavior. Both nurses and patients experience deficiency in the emergency care and that the emergency care environment isn’t suited for this type of care. Aim: The aim was to describe nurses´ experiences of encountering persons with self-harming behavior within the emergency care. Method: A literature study was conducted with an inductive approach. Result: Ten scientific result articles were used in the study. Three main categories were identified: emotions, deficiency in healthcare, lack of competence. Nurses who are working in the emergency care feels that they don’t have enough education, practice and experience to be able to provide the best care for persons with self-harm behavior. Conclusion: Training, education and practical strategies are required for persons with self-harming behavior to be treated with compassion, respect and dignity.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och ambulanssjukvården möter patientgruppen ofta. En akut hjärtinfarkt kan innebära lidande för patienten och det kan påverka hur deras upplevelser och erfarenheter blir av att drabbas. God omvårdnad och vård utifrån ett personcentrerat förhållningssätt från första samtal till Percutan Coronar Intervention (PCI) är av största vikt för att motverka lidande. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av akut hjärtinfarkt i prehospital miljö. Metod: En systematisk litteraturöversikt har genomförts. Insamlingen av data samlades in i databaserna PubMed, CINAHL, Psychinfo samt att manuella fritextsökningar genomfördes för att utöka sökresultatet. Totalt 15 artiklar valdes ut till studien publicerade mellan 2012– 2022. Resultat: Två huvudkategorier tillsammans med fem underkategorier utgjorde resultatet. Det framkom att patienterna ifrågasatte sina symtom, hade felaktiga föreställningar och kunde tillskriva sina symtom med ofarliga anledningar. Det fanns hjälpande faktorer för att tolka symtomen som allvarliga och upplevelserna av symtom och symtomförlopp skiljdes åt mellan patienterna. Emotionella upplevelser var något som också spelade roll i hur patienternas upplevelser och erfarenheter blev vid en akut hjärtinfarkt. Slutsats: Det finns flertalet upplevelser och erfarenheter som uppkommer i samband med en akut hjärtinfarkt. Det skiljer sig även mellan när, hur och var patienterna söker vård. Ambulanssjuksköterskan behöver fortsatt utbildning i hur patienter upplever och erfar en akut hjärtinfarkt. Förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur patienters upplevelser och erfarenheter är vid hjärtinfarkt i interaktion med ambulanssjukvården. / Background: Myocardial infarction is one of the most common causes of death in the world, and the ambulance service often encounters this group of patients. A myocardial infarction can mean suffering for the patient and it can affect how their experiences are of being affected. Good care and care based on a person-centered approach from the first call to the Percutan Coronary Intervention (PCI) is of the utmost importance to counteract suffering. Aim: To describe patients' experience of an acute myocardial infarction in a prehospital environment. Method: A systematic literature review has been carried out. The collection of data was collected in the databases PubMed, CINAHL, Psychinfo and that manual free text searches were carried out to expand the search results. Totally 15 articles were selected for the study and were published between 2012-2022. Results: Two main categories together with five subcategories made up the result. It emerged that the patients questioned their symptoms, had misconceptions and were able to attribute their symptoms to harmless reasons. There were factors helping to interpret the symptoms as serious and the experiences of symptoms and the course of symptoms differed between the patients. Emotional experiences were something that also played a role in how the patients' experiences turned out during a myocardial infarction. Conclusion: There are several experiences and experiences that arise in connection with a myocardial infarction. It also differs between when, how and where patients seek care. The ambulance nurse needs continued training in how patients experience and the experiences that arise during a myocardial infarction. A suggestion for further research is to see what patients' experiences are like when they have suffered a myocardial infarction and when care takes place in interaction with the ambulance.

I takt med att befolkningen blir äldre ökar även andelen äldre individer med skörhet. Med stigande ålder ökar även förekomsten av hjärtsjukdom och multisjuklighet. Sköra äldre med hjärtsjukdom, med eller utan multisjuklighet, läggs ofta in för vård i den akuta hjärtsjukvården. De har ofta komplexa och omfattande omvårdnadsbehov som är svåra att tillgodose i den akuta hjärtsjukvården. Om skörheten inte tas i beaktande riskerar den sköra äldre patienten att utsättas för onödigt lidande och försämrad livskvalitet. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten under och efter vård av akut hjärtsjukdom hos sköra äldre. Metoden för genomförandet var en allmän litteraturöversikt med integrerad dataanalys. Ett systematiskt arbetssätt har tillämpats under metodförfarandet. Analysen av inkluderade artiklar resulterade i tre kategorier och fyra underkategorier som beskriver vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos sköra äldre under och efter vård av akut hjärtsjukdom. Inkluderingen föregicks av en noggrann urvalsprocess och vetenskaplig kvalitetsgranskning. Resultatet visade att faktorer som multisjuklighet och behandling, biologiska aspekter och sociodemografi samt funktionsförmåga påverkade livskvaliteten hos de sköra äldre. De faktorer som hade störst inverkan på livskvaliteten var multisjuklighet, medicinska och kirurgiska interventioner samt ingrepp, ålder och fysisk funktionsförmåga. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar livskvaliteten hos sköra äldre under och efter vård för akut hjärtsjukdom i stor utsträckning har ett samband med graden av skörhet. Skörheten påverkar utfall av behandling, försämrar den fysiska funktionsförmågan samt ger en hög biologisk ålder vilket kan leda till försämrad livskvalitet. Utifrån skörhetsgrad kan vård och omvårdnad anpassas till den enskilde individens förutsättningar och behov vilket möjliggör ett personcentrerat helhetsperspektiv. Specialistsjuksköterskan i hjärtsjukvård kan spela en viktig roll vid initiering av och utförande av skörhetsbedömningar. / As the population ages, the proportion of older individuals with frailty increases. With advancing age, the prevalence of heart disease and multimorbidity also increases. Frail older adults with heart disease, with or without multimorbidity, are often admitted for care in acute cardiac care. They often have complex and extensive care needs that are difficult to meet in acute cardiac care. Inadequate consideration of frailty can result in unnecessary suffering and diminished quality of life. The aim of this literature review was to describe factors that affect quality of life during and after care for acute cardiac disease in frail older adults.  The method was a general literature review with an integrated data analysis. A systematic approach was applied during the method procedure. The analysis of the included articles resulted in three categories and four subcategories that describe the factors that affects the quality of life. Inclusion was preceded by a careful selection process and scientific quality review. The results showed that the factors multimorbidity and treatment, biological aspects and sociodemographic, and functional ability influenced the quality of life of frail, older adults. The factors with the greatest impact on quality of life were multimorbidity, medical and surgical interventions and procedures, age, and physical functional ability. The conclusion is that the factors that affect the quality of life in frail older adults during and after care for acute cardiac disease are largely related to the degree of frailty. Frailty affects treatment outcomes, impairs physical functional, and results in a high biological age, which can lead to reduced quality of life. Based on the identified degree of frailty, care and nursing can be adapted to the individual's conditions and needs, enabling a person-centred approach. The cardiac specialist nurse plays an important role in initiating and performing frailty assessments.