The purpose of this study was to examine the work-related stress among trainers and office workers through a survey that was constructed to address the research questions. Short-term stress can be explained as a primary physiological change in the body in form of secretion of adrenaline and norepinephrine, which enhances performances. There is also good evidence that physical activity can promote physical and mental health. If the body is exposed to short-term stress over a longer period, it has the opposite effect both mentally and physically. This study was built on a mixed method approach, with a mix of both quantitative and qualitative questions, which of most were quantitative. The survey was distributed to three different companies, with various work duties. Surveys were collected during two different times, with a significant amount the last time. It was thereby analyzed and coded into the program Excel (2016). Only considerable data was later presented to match the research questions. To conclude the results, 82 percent felt work-related stress, while 18 percent didn’t feel work-related stress. Many study participants often feel work-related stress, and more than half of the participants in the study do not know how to handle their work-related stress. The minority of participants however, feels a positive change in terms of achievement and well-being, which is the research area studied less between the negative and positive impact that stress may have. Work-related stress can further reflect today’s approach on stress and scientist have identified a need for further research on “eustress” (positive stress). / Syftet med denna studie var att undersöka den arbetsrelaterade stressen hos tränare och kontorsarbetare genom en enkätundersökning som konstruerades för att behandla forskningsfrågorna. Kortvarig stress kan förklaras som en primär fysiologisk förändring i kroppen i form av utsöndring av adrenalin och noradrenalin, vilket förbättrar prestationen. Det finns även god evidens på att fysisk aktivitet kan främja den fysiska och psykiska hälsan. Om kroppen utsätts för kortvarig stress under en längre period kan den ha motsatt effekt både mentalt och fysiskt. Studien byggde på ett ”mixed method” tillvägagångssätt, med en blandning av både kvantitativa och kvalitativa frågor, varav de flesta var kvantitativa. Enkätundersökningen distribuerades till tre olika företag, med olika arbetsuppgifter. Enkäterna samlades in under två olika tillfällen, och efter dessa två tillfällen fanns det tillräckligt med besvarade enkäter. Det analyserades och kodades efteråt i programmet Excel (2016). Endast betydande data presenterades för att besvara forskningsfrågorna. För att sammanfatta resultatet kände 82 procent arbetsrelaterad stress, medan 18 procent inte kände någon arbetsrelaterad stress. Många deltagare i enkätundersökningen kände ofta av arbetsrelaterad stress, och mer än hälften av deltagarna i studien visste inte hur de skulle hantera stressen. Minoriteten av deltagarna känner av en positiv förändring i fråga om prestation och välbefinnande, detta är forskningsområdet som studerats minst avseende den negativa och positiva inverkan som stress kan ha. Arbetsrelaterad stress kan ytterligare reflektera dagens synsätt på stress, och forskare har identifierat behovet av ytterligare undersökning på ”eustress” (positiv stress).

Inledning: Det är omkring 30 % av alla scaphoideumfrakturer som i dag inte går att identifiera med den första konventionella radiologiska undersökningen. Vid misstänkt fraktur på scaphoideum börjar man med en klinisk undersökning av patienten, och går sen vidare med en konventionell röntgenundersökning för att kunna utesluta eller bekräfta eventuell fraktur.Dock är det klargjort att alla skadorna inte syns initialt på röntgenbilderna, vilket leder till att det blir svårt att ställa en säker diagnos av dessa patienter. MR-undersökningar kan vid behov användas för att kunna fastställa en diagnos. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa kunskap kring vilka fördelar en tidig magnetresonanstomografiundersökning har vid en misstänkt scaphoideumfraktur. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Tio artiklarkvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat: Resultatet visade att de scaphoideumfrakturer som de konventionella röntgenbilderna inte kunde identifiera gick att identifiera med en tidig MR-undersökning. Det gick även att identifiera mjukdelsskador vilket medverkade till att patienten fick behandling utifrån diagnos. Dessutom visade resultatet att totalkostnaderna inte skiljer sig åt mellan konventionellt röntgenundersökta patienter gentemot MR-undersökta patienter. Det anses vara viktigt att radiologen har goda erfarenheter av att bedöma MR-bilder.Konklusion:Tidig MR-undersökning av en misstänkt scaphoideumfraktur påverkar hur patientens behandling utformas. Med en tidig undersökning kan patienter få en definitiv diagnos och därmed inte behöva vänta tills det är dags för en efterkontroll. Vidare forskning anses nödvändigt inom området där det undersöks hur patienter i Sverige påverkas av undersökningsförändringen med en tidig MR-undersökning, vid misstänkt scaphoideumfraktur.

Bakgrund: Smärta är en personligt upplevd förnimmelse som finns för att signalera att något i kroppen är fel. I de fall då smärtan inte pågått i mer än 3–6 månader klassas den som akut. Sjuksköterskor har till uppgift att identifiera smärta hos patienten och för att underlätta detta har det utvecklats smärtskattningsskalor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av faktorer som kan påverka användning av smärtskattningsskalor vid akut smärta hos patienter på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie utifrån Polit och Becks niostegsprincip med nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor anser att det råder kunskapsluckor gällande smärtskattningsskalor. De menar också att tidsbristen och andra organisatoriska aspekter hindrar dem från att smärtskatta utifrån skalor. Likaså är bristande kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor en anledning som försvårar identifieringen av smärtan med hjälp av smärtskattningsskalor. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning utifrån smärtskattningsskalor utgår från utbildningsnivå, arbetsplatsens smärtskattningsrutiner och sjuksköterskors arbetsbörda. Förslag på fortsatt forskning: Det behövs utvärderas fler strategier och rutiner på hur smärtskattningsskalor kan användas, samt fler skalor anpassade till olika patientgrupper.

Bakgrund: Anestesipersonal arbetar frekvent inom akutteam och samverkar regelbundet vid akut omhändertagande av instabila patienter. Kommunikation vid samverkan i akutteam beskrivs i litteraturen som grunden för ett bra samarbete och är en del av kärnan vid akut omhändertagande. Kommunikationen tenderar tyvärr att brista av olika anledningar i akutteam vilket kan utmana patientsäkerheten. Closed loop beskrivs i litteraturen som en värdefull kommunikationsmodell vid akut omhändertagande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesipersonalens upplevelser av barriärer och förutsättningar för kommunikation vid akut omhändertagande samt användande av closed loop kommunikation. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Totalt tio stycken semistrukturerade intervjuer med erfarna anestesisjuksköterskor och anestesiologer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Följande fem kategorier utgör resultatet: Bristande erfarenhet och kompetensbrist försvårar, Stress, många personer och höga ljud stör informationsflödet, Hierarkier och dispyter skapar oklara ansvarsförhållanden, Struktur och ledarskap skapar trygghet, Intresse, stöd och personkännedom underlättar samt Closed loop fungerar bra men måste övas. Slutsats: I sitt arbete upplever anestesipersonalen kommunikativa utmaningar vid samverkan i akuta team vilket kan ge upphov till försämrad vård för den akuta patienten.

Bakgrund: Globalt sett är trauma en av de ledande orsakerna till dödlighet. I Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland unga människor i åldern 15-44 år. Dödlighet på grund av trauma är högre i glesbygden och utgör en utmaning för jämlik och kvalitetssäker traumavård. Alltför hög ambitionsnivå kan leda till ökad dödlighet och sämre resultat på grund av tidsförlust enligt nyare studier. Motiv: Trauma är ett komplext ämne och kräver kunskap och erfarenhet av sjuksköterskan. För att identifiera dessa erfarenheter och förstå detta fenomen behövs forskning. Resultatet kan ge förståelse och stöd för arbetssituationen för dessa sjuksköterskor. I förlängningen skulle detta kunna medföra ett förbättrat omhändertagande för patienter som utsatts för trauma i glesbygd.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Metod: Då syftet med studien var att belysa upplevelsen av ett fenomen, valdes kvalitativ metod. Datainsamlingen bestod av intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Metodens syfte är att studera personers erfarenheter av ett fenomen och därmed skapa ny kunskap. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna presterar på gränsen till det möjliga i en svår balansgång mellan egna känslor och krav och att sjuksköterskorna behöver starka ben att stå på genom kollegor, erfarenhet, utbildning och kunskap.  Konklusion: Resultatet i studien tyder på att det finns utmaningar och svårigheter med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Svårigheterna består av långa avstånd, begränsade resurser och vädermässiga förhållanden. Tid till definitiv vård beskrivs som avgörande och utmanande. Arbetet beskrevs även som stimulerande. I resultatet framgår vidare att det finns en stor kunskap och en mängd strategier som sjuksköterskan använder i sitt arbete för att bemästra de situationer som arbetet medför. / Background: Globally, trauma is one of the leading causes of mortality. In Sweden, trauma is the most common cause of death among young people aged 15-44. Mortality due to trauma is higher in rural areas and poses a challenge for equal and quality-assured trauma care. Too high level of ambition can lead to increased mortality and poorer results due to loss of time, according to recent studies. Motive: Trauma is a complex subject and requires knowledge and experience of the nurse. By identifying the nurse's experiences of caring for trauma patients in sparsely populated areas, this could lead to improved care of these patients by adding new knowledge in the subject. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experiences in connection with emergency care of trauma patients in rural areas.  Methods: Since the purpose of the study was to shed light on the experience of a phenomenon, a qualitative method was chosen. The data collection consisted of interviews that were analysed through qualitative content analysis. The purpose of the method is to study people's experiences of a phenomenon and thereby create new knowledge. Result: The results show that the nurses perform at the limit of what is possible in a difficult balance between their own feelings and demands and that the nurses need strong legs to stand on through colleagues, experience, education and knowledge. Conclusion: The results of the study indicate that there are challenges and difficulties with emergency care for trauma patients in sparsely populated areas. The difficulties consist of long distances, limited resources and weather conditions. Time for definitive care is described as crucial and challenging. The work was also described as stimulating. Furthermore, the results show that there is a great deal of knowledge and a variety of strategies that the nurse uses in her work to master the situations that the work entails.

Bakgrund: Akut smärta är en av det vanligaste orsakerna till besök på akutmottagningar nationellt och internationellt. Det är viktigt att patienter erhåller en adekvat smärtlindring då de annars kan riskera akuta och kroniska besvär, behöva utstå onödigt lidande både på kort och lång sikt samt även utveckla en misstro till vården. Syfte: Att utifrån litteraturen undersöka patienters tillfredsställelse av smärtlindring vid akut smärta inom akutsjukvården.Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. 14 studier inkluderades i arbetet samtliga hämtades från Pubmed eller CINAHL. Resultatet skapades genom en tematisk analys av de inkluderade studiernas resultat. Resultat: Tre teman identifierades efter analys av inkluderade studier. Dessa var faktorer som påverkar tillfredställelsen, faktorer som effektiviserar behandling och påverkar tillfredställelsen samt upplevelser av behandling som påverkar tillfredställelsen. Vårdpersonalens bemötande, att patienter får smärtlindring i tid samt att patienter faktiskt erbjuds smärtlindring var faktorer som påverkar tillfredsställelsen av smärtlindringen. Smärtprotokoll samt rädslor/oro som patienter hade kunde också vara faktorer som påverkade tillfredsställelsen av handläggningen av deras akuta smärta inom akutsjukvården. Slutsats: För att patienter ska känna tillfredställelse av smärtlindring vid akut smärta inom akutsjukvården bör patienter erhålla smärtlindring, erhålla den i tid samt att en vårdrelation baserad på tillit etableras mellan vårdgivare och patient. / Background: One of the most common reasons for patients visiting emergency care units are due to acute pain of some sort both nationally and internationally. It’s therefore of great importance that these patients are offered an adequate treatment for their pain, if not this could lead to acute and chronic discomfort, unnecessary suffering both in a short and a long time perspective and ultimately even to distrust in the emergency healthcare system. Aim: To investigate the literature on patients’ satisfaction with pain management provided by emergency care.Method: A literature review with an inductive approach. A total of 14 articles from the PubMed and CINAHL databases are included and are presented through a thematic analysis. Results: Three themes were identified after the analysis of the included articles. These consist of factors that affect satisfaction, factors that increase the effectiveness of management and affect satisfaction and experiences towards treatment that affect satisfaction. The compassion from caregivers, the fact that patients received analgesics and in good time are all factors that contributed to increased satisfaction among patients. Different pain protocols and fears/worries that patients may have were also factors that contributed to how satisfied the patients felt about the management of their acute pain in the emergency care setting. Conclusion: Key factors when it comes to satisfactory treatment of patients in acute pain are: receiving analgesia, receiving analgesia on time and the establishment of a relationship based on trust between patient and caregiver.

Bakgrunden visar att den prehospitala sjukvården kan vara hektisk med många olika faktorer som sjuksöterskan måste hantera. Att omhänderta barn i ambulansen kan vara utmanande, då antalet uppdrag med akut sjuka barn är få och det kan fortlöpa lång tid mellan dessa jobb. Statistiken visar att endast cirka 10 procent av uppdragen i ambulansen är med barn och ännu färre är akut sjuka barn. För att underlätta omhändertagandet av denna patientegruppen är det därför viktigt att undersöka vilka barriärer och möjligheter som finns. Syftet var att belysa barriärer och möjligheter i det prehospitala omhändertagandet av akut sjuka barn. Som metod användes litterarturöversikt med systematisk metod där totalt 17 artiklar av kvalitativa, kvantitativa och mixed-method design ingick. Resultatet delades in i två teman; Upplevelser hos ambulanspersonalen samt Organsiatoriska förutsättningar, med tillhörande subteman. Slutsatsen var att omhändertagnadet av akut sjuka barn är komplext och måste ske mångfacetterat. Det finns en rad barriärer som kan påverka ett patientsäkert omhändertagande men även en mängd möjligheter till förbättring. Även om ambulanspersonalen har utbildning och erfarenhet kan kombinationen av stress och utmaningarna i omhändertagandet leda till en ökad risk i patientsäkerheten, eftersom stressen kan hindra dem från att agera snabbt och korrekt. Genom att organisationer och arbetsgivare vidareutbildar ambulanspersonalen i pediatriskt omhändertagande kan omhändretagandet av akut sjuka barn optimeras. Eftersom uppdraget med akut sjuka barn skapar stress behövs det även strategier för att ambulanspersonalen ska kunna hantera det efteråt. Detta för att få en hållbar personalhälsa och långvariga anställningar. / Prehospital care can be hectic, with many factors that the nurse needs to consider. Caring for children in the ambulance can be challenging, mostly because these types of calls are few and far between. Statistics show that about 10 percent of all calls are with children, and fewer are calls with acutely ill children. It is therefore necessary to understand what barriers and enablers that exist to better take care of these patients. The aim of this study was to highlight barriers and enablers in the prehospital care of acutely ill children. The method chosen was an integrated literature review; 17 articles were included in the result; they were of qualitative, quantitative, and mixed-method design. The results were divided into two themes: Experiences of ambulance staff and Organizational prerequisites, with associated subthemes. The conclusion was that the care of the acutely ill child is complex and has to be conducted multifaceted. There are several barriers that can affect patient-safety but also a number of enablers to improve the care. The combination of stress and the challenges the ambulance staff face when caring for the acute ill child could lead to a risk of the patient-safety even if they had education and work experience. Stress could be a hindrance in swift and accurate care. The organization and employer of the ambulance staff could help optimize the care of these patients by giving the ambulance staff further education in the care of the acutely ill child. There also needs to be strategies in place for the ambulance staff on how to handle the sometimes traumatizing events that these types of jobs can lead to. This to ensure that the staff remain healthy, and a good sustainability can be achieved within the personal group.

Bakgrund: Att bli förälder vid akut kejsarsnitt kan upplevas som överväldigande. Under 1900-talet blev kejsarsnitt allt vanligare som förlossningsmetod i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att belysa pappors upplevelser vid akut kejsarsnitt. Metod: I studien tillämpades kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, där sex bloggar och tre vloggar inkluderades. Resultat: Pappor upplever oro för mammor och barn vid akut kejsarsnitt, oron hanteras med olika strategier. De upplever oklara roller vid akut kejsarsnitt, känner sig utlämnade och maktlösa. Pappor kan uppleva beskedet av akut kejsarsnitt som en lättnad. De har behov av kontinuerlig information för att situationen ska bli hanterbar. Studien belyser också pappors förmåga att ta till sig information. Slutsats: Pappor upplever oro över mammors och barns hälsa, samt välbefinnande. Deras oro dämpas av kontinuerlig information. Det är viktigt att barnmorskor inom förlossningsvården erbjuder pappor information, vilket kan minska känslan av oklar roll. Pappor upplever att barnmorskor inte ger relevant information vid det akuta skedet. / Background: Becoming a parent in an emergency caesarean section can be perceived as overwhelming. During the 20th century, caesarean section became an increasingly common method of childbirth in Sweden. Aim: The aim of the study was to shed light on fathers' experiences in emergency caesarean sections. Method: The study applied qualitative content analysis with an inductive approach, where six blogs and three vlogs were included. Results: Fathers experience anxiety for mothers and children in an emergency caesarean section, the anxiety is managed with different strategies. They experience unclear roles in the acute caesarean section, feel betrayed and powerless. Fathers may experience the message of an emergency caesarean section as a relief. They need continuous information to make the situation manageable. The study also highlights fathers' ability to absorb information.Conclusion: Fathers experience concerns about the health of mothers and children, as well as well-being. Their concerns are dampened by continuous information. It is important that midwives in maternity care offer fathers information, which can reduce the feeling of unclear roles. Fathers experience that midwives do not provide relevant information during the emergency phase

En hälsosam kosthållning minskar risken för kardiovaskulär sjukdom och bidrar till en minskad risk för akut koronart syndrom. De nordiska näringsrekommendationerna innehåller riktlinjer för att förebygga kardiovaskulär sjukdom, och dessa har vidare kvantifierats av Livsmedelsverket. Trots de stora hälsofördelar som en sådan kosthållning medför når få svenskar de uppsatta målen och kunskapen om hur kostvanorna ser ut hos gruppen av personer som genomgått akut koronar händelse är begränsad. Syftet var att undersöka hur kosthållningen hos patienter som vårdades för akut koronart syndrom stämmer överens med de nordiska näringsrekommendationerna. För att svara på syftet användes en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Fyrtiotvå personer som genomgått akut koronart syndrom rekryterades genom konsekutivt urval på tre hjärtmottagningar i södra Sverige. Svarsfrekvensen var 76 procent, vilket antyder att studien har god generaliserbarhet. Samband undersöktes genom Students t-test test och Fishers exakta test. Resultatet visade att enbart två procent av patienterna nådde kostrekommendationerna gällande frukt och grönsaker, och lika stor andel nådde det rekommenderade intaget av fullkornsprodukter. För konsumtion av rött kött och charkuteriprodukter åt 88 procent i enlighet med näringsrekommendationerna. Tjugosex procent åt den rekommenderade mängden nötter och frön medan 64 procent av studiedeltagarna nådde det uppsatta målet för intag av fisk. Enbart en liten andel av studiedeltagarna hade helt uteslutit feta mejeriprodukter och smörbaserade matfetter från sin kost i enlighet med rekommendationerna. Slutsatsen kunde dras att patienter som genomgått akut koronar händelse har en kosthållning som i liten grad överensstämmer med de Nordiska Näringsrekommendationerna. Med ökad kunskap om kostintagets betydelse finns det förbättringspotential för denna grupp patienters kostförändringar och hur personcentrerade kostinterventioner kan bidra till ökad kardiovaskulär hälsa. / Adhering to a healthy diet reduces the risk of cardiovascular disease and contributes to a lower risk of acute coronary syndrome. The Nordic Nutrition Recommendations includes a set of nutritional guidelines aimed at preventing cardiovascular disease and these have been further quantified by the Swedish National Food Agency. Despite the big health improvements that such a diet entails, few Swedes meet the recommended daily intakes. Little is known about how the dietary patterns of the specific subgroup of people who have experienced an acute coronary event compares to the Nordic Nutrition Recommendations. The aim was to investigate to what extent patients whom have been treated for acute coronary syndrome adhere to the latest nutritional guidelines given by the Nordic Nutrition Recommendations 2012. To answer the aim of the study a quantitative method was used through a survey study. Forty-two people were enrolled by consecutive sampling from three different heart polyclinics in southern Sweden. The study had a response rate of 76 percent, which suggests that the study had a high generalisability. Correlations between independent variables were controlled with Student’s t-test and Fisher’s exact test. The results showed that only two percent of the patients reached the guidelines dietary reference level when it comes to fruits and vegetables. The same result was shown when it comes to wholegrain dietary intake among this population, only two percent reached the recommended level. Looking at the dietary intake of red meat the result showed that 88 percent eat according to The Nordic Nutrition Recommendations. Looking at the intake of nuts and seeds, 26 percent of the patients ate as suggested in the guidelines. Sixty-four percent of this studies participants reached the recommended intake of fish per week. Only a low rate of the patients had completely excluded fat dairy products and butter-based products. The conclusion was made that patients who went through an acute coronary event have a dietary consumption that to a low extent correspond to The Nordic Nutrition Recommendations. There are room for improvement in this area. With the help of further studies in this subject would illuminate greater understanding about the dietary patterns among this patient group and how patient participatory dietary interventions could contribute to cardiovascular health.

Sveriges akutmottagningar har ett årligt genomflöde av cirka 2,5 miljoner patienter. Personalomsättningen är hög för de sjuksköterskor vilka arbetar där och arbetssituationen är ofta ansträngd, både vad gäller tider, arbetsbörda och kritiskt sjuka patienter. För att på ett kvalitativt sätt ta hand om dessa patienter och uppnå tillit krävs, förutom de sex kärnkompetenserna, även empati, medkänsla och engagemang. Compassion fatigue är det tillstånd av negativism hos sjuksköterskan med minskad medkänsla för patienterna samt engagemangslöshet, som orsakats av kumulativ sekundär utsatthet vid omhändertagande av patienter utsatta för trauma och svåra händelser. Syftet var att beskriva symtom och åtgärder för att förebygga och minska den utmattning kallad compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård. Som metod valdes litteraturöversikt. Sammanlagt 17 stycken vetenskapliga artiklar med publikationsdatum 2009–2016 ingick. Databaserna de valdes från var CINAHL, Medline, PsykINFO, PubMed och Web of Science. I resultatet framkom symtom upplevda som psykologiska och fysiologiska. Akutsjuksköterskorna upplevde återupplevande, undvikande och överspändhet som en konsekvens av compassion fatigue. Åtgärder för att förebygga problematiken var, från sjuksköterskans håll, att själv först skaffa kunskap och att börja sträva mot balans i tillvaron. Relationer på och utanför akutmottagningen var skyddande mekanismer och den rekommenderade strategin var problemfokuserad hanteringen. Arbetsgivarens ansvar låg på att delge medarbetare kunskap, organisera regelbundet stöd samt tillse att arbetsmiljön gynnade akutsjuksköterskorna både i form av ledarskap samt möjlighet till återhämtning och stabilitet i arbetsgruppen. Sammanfattningsvis kan sägas att tecknen för pågående eller begynnande compassion fatigue är mångskiftande även om de inte alltid knutits ihop med själva fenomenet. Genom förbättringskunskap kan kvalitetsutveckling på ett framgångsrikt sätt bedrivas. För att på ett långsiktigt sätt få sjuksköterskor arbetande inom akutsjukvård att både orka stanna kvar på akutmottagningen och att där göra ett bra arbete med patienterna, krävs åtskilliga åtgärder från flera håll. Resultatet visar på att med kunskap kan symtom på compassion fatigue och utmattning upptäckas och även åtgärdas. Flera aktörer krävs för att få sjuksköterskor arbetande på en akutmottagning, att genom strategier och förmågor skapa en resiliens, där de långsiktigt orkar ta hand om sina patienter på ett övertygande och tillförlitligt sätt. Det verkar centralt att hitta en rimlig nivå, där tillräckligt mycket närhet och engagemang ges ut, för att god vård ska kunna uppnås, utan att för den skull bränna ut akutsjuksköterskan. / Sweden's emergency departments have an annual throughput of 2,5 million patients. Staff turnover is high for the nurses who work there and the work situation is often strained due to long shifts, time constraints, workload and critically ill patients. In order to maintain a high level of care and earn the trust of patients with acute needs, in addition to the six core skills, empathy, compassion and commitment are required. Compassion fatigue is the condition of negativism in the nurse with reduced patient compassion as well as decreased commitment, caused by cumulative secondary vulnerability in the treatment of patients exposed to trauma and severe events. The aim of this study was to describe the symptoms of compassion fatigue, and measures to prevent and reduce this condition among emergency care nurses. The method chosen was a literature review. A total of 17 scientific articles with publication dates from 2009 to 2016 were included. The databases that were selected were CINAHL, Medline, Psych Info, PubMed and Web of Science. The results indicated that symptoms are experienced psychologically and physiologically. Emergency nurses felt re-experiencing, avoidance, and arousal as consequences of compassion fatigue. Measures to prevent the problem were (from the nurse’s perspective) to first acquire knowledge and then begin to strive for balance in your existence. Relationships inside and outside the emergency department were protective mechanisms, and the recommended strategy was problem-focused management. The employer's responsibilities were to educate their employees appropriately, organize regular support and ensure that the working environment favored emergency nurses both in terms of leadership and the opportunity for recovery and stability in the working group. In conclusion, the signs of ongoing or incipient compassion fatigue are diverse, although they are not always linked with the phenomenon. By improving knowledge and awareness of this condition among emergency-care providers, the work of quality improvement can be conducted successfully. The literature suggests that convincing nurses to work long-term in emergency care and ensuring that they are able to continue providing quality care to their patients requires several strategies from several sources. Results show that emergency nurses equipped with the proper knowledge of this condition, symptoms of compassion fatigue and exhaustion can be detected and the condition corrected. It takes several parties to create resilience through strategies and abilities at nurses working in an emergency care department, in order to take care of their patients in a convincing and reliable manner in the long-term. It seems crucial to find a reasonable level, with enough intimacy and commitment, for good health to be achieved, without burning out the emergency nurse.Keywords: Compassion fatigue, burnout, turnover, emergency nurse