Att omhänderta patienter med akuta smärtor kan vara en utmaning för sjuksköterskor då detta ställer krav på god kunskap och förståelse över det individuella behovet av smärtlindring. För att säkerställa en god smärtlindring behöver sjuksköterskor ta hänsyn till patientens subjektiva upplevelse av smärta jämsides med vitalparametrar och allmänt hälsotillstånd. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av smärtlindring vid akuta smärtor inom prehospital akutsjukvård. Metoden som användes följer en litteraturöversikt med systematisk ansats. Litteraturöversikten innehåller både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Totalt har 9 vetenskapliga artiklar inkluderats och analyserats utifrån en integrerad innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudkategorier utifrån fyra underkategorier. De två huvudkategorierna benämndes; att bli sedd som patient och att få smärtlindring. Underkategorierna var; vikten av kommunikation, känsla av delaktighet, rädsla för läkemedelsbiverkan och svårigheter att förstå smärtbedömning. Patienterna uttryckte att delaktighet i form av att bli sedd och bekräftad samt involverad i sin vård och behandling främjade upplevelsen av smärtlindring. När sjuksköterskan såg till hela patienten, inte enbart behandlade de fysiska symtomen utan även tog hänsyn till den känslomässiga delen upplevde patienterna trygghet och tillit. Icke farmakologiska åtgärder såsom trygghet, positionering och såromläggningar kunde användas som alternativ till smärtlindring. Slutsatsen var att patienterna uttryckte att en lyckad smärtlindring bland annat innefattade delaktighet och ömsesidig kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Genom att ta hänsyn till patienters upplevelse av akuta smärtor samt de känslomässiga aspekterna vid akuta smärtor kunde hälsa och välbefinnande främjas. / Caring for patients with acute pain can be a challenge for nurses as this requires good knowledge and understanding of the individual need for pain relief. To perform good pain relief, nurses need to take into consideration the patients' subjective experience of pain alongside vital parameters and general health. The aim was to describe patients' experience of pain relief for acute pain in prehospital emergency care. The method used follows a literature review with systematic approaches. The literature review contains both qualitative and quantitative articles from the databases PubMed and CINAHL. A total of 9 scientific articles have been included and analyzed based on an integrated content analysis. The results revealed two main categories of which four subcategories. The two main categories were: to be seen as a patient and to receive pain relief. The subcategories were: the importance of communication, sense of participation, fear of medication side effects and difficulty understanding pain assessment. The patients expressed that participation in the form of being seen and confirmed and involved in their own care and treatment promoted the experience of pain relief. When the nurse looked at the whole patient, not only treating the physical symptoms but also took into consideration the emotional part, the patients experienced safety and trust. Non-pharmacological measures such as safety, positioning and wound dressings could be used as alternatives to pain relief. The conclusion was that the patients expressed that successful pain relief includes, among other things, participation and mutual communication between patient and nurse. By taking into consideration the patients' experience of acute pain and the emotional aspects of acute pain, health and well-being could be promoted.

Bakgrund: I Sverige söker årligen 85 000 personer akutmottagningen på grund av andningsbesvär/andnöd. Då denna andnöd potentiellt kan orsaka stort lidande för de drabbade, är det viktigt att dessa patienter tas om hand på bästa möjliga sätt. Då den vård som erbjuds idag bör vara inriktad mot varje patients individuella behov, är det av stor vikt att undersöka vilka upplevelser patienter som söker för akut andnöd faktiskt beskriver. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser i samband med akut andnöd, utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori om den lidande människan. Metod: Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram lämpliga artiklar till denna litteraturöversikt. Efter litteraturgranskning kom 16 artiklar att inkluderas. Innehållet i artiklarna analyserades utifrån syftet och sattes samman under lämpliga rubriker med en teoretisk referensram som utgångspunkt. Resultat: Tre huvudkategorier som svarade till syftet skapades. ”Patienters upplevelser av sjukdomslidande” visade hur patienterna upplevde både ett fysiskt och ett psykiskt lidande, utifrån andnöden i sig men också på grund av en påfrestande behandling. ”Patienters upplevelser av vårdlidandet” lyfte bland annat bemötandet från vårdpersonalen som betydelsefullt och vikten av information och delaktighet. ”Patienters upplevelser av livslidande” beskriver slutligen bland annat patienters tankar kring framtiden och anhörigas betydelse. Slutsats: Att uppleva en akut andnöd innebär ett stort lidande för många patienter, både ur fysiska och psykiska aspekter. För att lidandet ska kunna lindras krävs det att vårdpersonalen är närvarande, lyssnar, informerar och sätter patientens individuella behov i fokus. Det krävs även att patienten tillåts vara delaktig i processen. Genom att vårdpersonalen arbetar för att inkludera patienten kan vården bättre anpassas efter patientens behov och på så vis förbättra patientens upplevelser och minska lidandet. / Background: In Sweden, 85 000 people visit the emergency department yearly due to shortness of breath. As this shortness of breath can potentially cause great suffering, it’s important that these patients are cared for in the best possible way. As the care offered should focus on each patient's needs and experiences, it’s of great importance to examine what experiences patients with an acute shortness of breath actually describe. Aim: The aim was to describe patients’ experiences when suffering from acute shortness of breath, based on Katie Eriksson’s nursing theory about the suffering person. Methods: This literature review used the databases CINAHL and PubMed to search for suitable articles. A total of 16 articles were included. The content of the articles was analyzed and put together under suitable headings with a theoretical framework as a starting point. Results: Three main categories were created. “Patients' experiences of disease suffering” showed how the patients experienced both physical and psychological suffering, based on the shortness of breath itself and also due to a stressful treatment. “Patients' experiences of the care suffering” highlighted the personal approach from the healthcare staff as significant, as well as the importance of information and participation. “Patients' experiences of life suffering” describes patients' thoughts about the future and the importance of relatives. Conclusion: Experiencing acute shortness of breath means great suffering for many patients, both physically and psychologically. In order for the suffering to be alleviated it is necessary for the healthcare staff to be present, listen, inform and put the patient’s individual needs first. The patient also needs to be allowed to participate in the process. If the healthcare staff strives to include the patient, the care can be adapted to the patient’s needs and thus improve the patient’s experiences and reduce suffering.

Bakgrund: Akut koronart syndrom (AKS) är ett samlingsnamn för akut hjärtinfarkt med ST-höjning (STEMI), akut hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI) samt instabil angina pectoris (kärlkramp). AKS är ett livshotande tillstånd som behöver akutsjukvård utan fördröjning och är en av de vanligaste hälsoproblem globalt. Tidig identifiering av sjuksköterskan har en avgörande roll för behandlingsalternativen. Personcentrerad vård har även en central roll i mötet med patienter som drabbas av AKS samt har gynnsamma effekter genom förbättrad upplevelse av vården. Syfte: Syftet var att identifiera patienters symtom, riskfaktorer och upplevelse av att drabbas av akut koronart syndrom.  Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats valdes som metod för att få en sammanställning av redan befintlig forskning som är relevant för syftet. PubMed och CINAHL användes som databaser vid sökning av artiklar och totalt inkluderades 26 artiklar. Dataanalysen genomfördes med integrerad analys.  Resultat: I resultatet framkom två kategorier med 10 underkategorier. Första kategorin: Symtom relaterat till AKS. Det visade att bröstsmärta var det vanligaste symtomet men även att flertal andra symtom uppkom med stor variation och prodromala symtom vid AKS presenteras i stort. Symtom kopplat till kardiovaskulära riskfaktorer var även en viktig del i presentationen av resultatet samt att försöka tyda och hitta koppling till debuterade symtom. Andra kategorin: Upplevelser relaterat till AKS. Upplevelse av ångest, oro och rädsla av att dö i samband med AKS var inte ovanligt och många deltagare förstod inte att de upplevda symtomen var kopplat till AKS.  Slutsats: Det dominerande symtomet vid AKS var bröstsmärta, prodromal symtom presenterades dagar till månader innan insjuknande i AKS. Symtom hade även en stor individuell variation där debut, karaktär och varaktighet skiljde sig åt. Sjuksköterskan har en betydande roll i vården av patienter med AKS där personcentrerad vård har en central roll. / Background: Acute coronary syndrome (ACS) is a name for acute myocardial infarction with ST elevation (STEMI), acute myocardial infarction without ST elevation (NSTEMI) and unstable angina pectoris. ACS is a life-threatening condition that needs emergency medical attention without delay and is one of the most common health problems globally. Early identification by the nurse has a decisive role in the treatment options. Person- centred care has also a central role in the meeting with patients who suffer from ACS and the experience of the care.  Aim: The aim was to identify the patients' symptoms, risk factors and experience of suffering from acute coronary syndrome.  Methods: A literature review with systematic approach was chosen. PubMed and CINAHL were databases used when searching for articles and a total of 26 articles were included. The data analysis was carried out using integrated analysis.  Results: The results revealed two categories with 10 subcategories. First category: Symptoms related to ACS. Chest pain was the most common symptom, but other symptoms appeared with great variation and prodromal symptoms in ACS were presented widely. Symptoms linked to cardiovascular risk factors were an important part of the presentation of the results and trying to decipher and find a connection to the first symptoms. Second category: Experiences related to ACS. Experiencing anxiety, worry and fear of dying associated with ACS was not uncommon and many participants did not understand that the symptoms were linked to ACS. Conclusion: The predominant symptom was chest pain, prodromal symptoms were presented days to months before the onset of ACS. Symptoms also had a large individual variation where onset, character and duration differed. The nurse has a significant role in the care of patients with ACS where person- centred care has a central role.

Akutmottagningen spelar en central roll inom vården och samverkar med flera aktörer. På en akutmottagning arbetar olika professioner med patienter drabbade av akut sjukdom eller skada. Arbetet på akutmottagning sker ofta i team, och en specialistsjuksköterska inom akutsjukvård skall verka för god samverkan i team och främja en säker vård. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete på akutmottagning.  Litteraturöversikt användes som metod och 15 artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet innehåller tre kategorier och tio underkategorier. Kategorierna belyser teamarbetes komponenter, teamarbetes konsekvenser och faktorer som påverkarteamarbetet. Slutsatsen är att ledarskap, kommunikation och tydliga roller är viktiga komponenter inom teamarbete enligt sjuksköterskor. Bra teamarbete ger ett effektivt arbetssätt men påverkas av arbetsbelastningen. Teamarbete är av stor vikt för akutsjukvård då detta påverkar patientsäkerheten och arbetstillfredsställelsen hos medarbetare. Teamarbete kommer dock inte av sig själv utan behövs övas på. / The emergency department plays a central role in healthcare and collaborates with several actors. In an emergency department, various professions work with patients affected by acute illness or injury. The work in the emergency department often takes place in teams, and a specialist nurse in emergency care must work for good collaboration in teams and promote safe care. The purpose was to shed light on nurses' experiences and experiences of teamwork in the emergency department. Literature review was used as a method and 15 articles were analyzed using qualitative content analysis. The results state contains three categories and ten subcategories. The categories that emerged were teamwork components, teamwork consequences and factors that influenced teamwork. The conclusion is that leadership, communication and clear roles are important components in teamwork according to nurses. Good teamwork provides an efficient way of working but is affected by the workload. Teamwork is of great importance for emergency care as this affects patient safety and job satisfaction among employees. However, teamwork does not come by itself but needs to be practiced.

Ischemisk hjärtsjukdom där akut koronart syndrom ingår är den främsta dödsorsaken i världen och är en stor utmaning inom global hälsa och sjukvård. Sekundärprevention är en väsentlig del av behandlingen vid akut koronart syndrom och innefattar både farmakologisk behandling samt livsstilsåtgärder. För patienter med akut koronart syndrom utgör ohälsosamma levnadsvanor en större risk för återinsjuknande, därför är det viktigt att hälso- och sjukvården stödjer dem till förbättrade levnadsvanor.  Syftet var att belysa faktorer som påverkar livsstilsförändringar hos patienter efter att ha insjuknat i ett akut koronart syndrom.  En allmän litteraturöversikt med systematisk sökmetod valdes som metod för att besvara syftet. Sökningar i två databaser samt manuell sökning utfördes. Femton vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2014-2020 inkluderades efter kvalitetsgranskning. En integrerad analys utfördes, huvudkategorier och underkategorier identifierades.  I resultatet framkom fyra huvudkategorier och åtta underkategorier som kunde vara både främjande och hindrande för att genomföra livsstilsförändring. Där huvudkategorierna utgjordes av sjukdomsinsikt, självinsikt, hälsopåverkan samt social påverkan. Underkategorierna var förstå allvaret, kunskap, den egna viljan, tro på sin egen förmåga, kroppslig betydelse, känslomässig innebörd, socialt stöd samt socioekonomins styrande. De mest framträdande underkategorierna var kunskap, socialt stöd samt tro på sin egen förmåga.  Slutsatsen är att hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att ge en konkret och individanpassad information till patienter med akut koronart syndrom för att möjliggöra livsstilsförändringar. Anhöriga bör involveras mer i vården för att kunna vara ett stöd för att genomföra livsstilsförändringar. För att patienten ska tro på sin förmåga är det viktigt att utgå från patientens resurser och sätta realistiska mål. Vården behöver bli mer personcentrerad för att ge patienten bättre förutsättningar att lyckas med livsstilsförändringar. / Ischemic heart disease, including acute coronary syndrome, is the leading cause of death worldwide and represents a significant challenge to global health and healthcare. Secondary prevention, consisting of pharmacological treatment and lifestyle changes, is an essential component of acute coronary syndrome treatment. Unhealthy lifestyle habits present a major risk for recurrent illness in acute coronary syndrome patients. Therefore, it is important for healthcare providers to support patients in improving their lifestyle habits. The aim of this study was to highlight the factors that influence lifestyle changes in acute coronary syndrome patients. A literature review with a systematic search method was selected to answer the aim. The article searches in two databases and a manual search were conducted. Fifteen articles published between 2014-2020 were included after quality review. An integrated analysis was conducted, main categories and subcategories were identified. In the result four main categories and eight subcategories of factors that could either facilitate or hinder lifestyle changes appeared. The main categories were disease awareness, selfawareness, health impact and social impact. The subcategories were realising the seriousness, knowledge, the own will, belief in one's ability, physical meaning, emotional meaning, social support and the impact of the socioeconomy. The most prominent subcategories were knowledge, social support and belief in one’s ability. In conclusion, healthcare providers need to offer more personalised information to acute coronary syndrome patients to enable lifestyle changes. Family members should be more involved in the care process to be able to support lifestyle changes. For the patient to believe in their own ability is it important to focus on their resources and setting realistic goals. The healthcare providers need to be more person-centred to provide the patient better conditions to succeed in making lifestyle changes.

Bakgrund: De flesta anestesisjuksköterskor kommer någon gång under sitt arbetsliv uppleva en kritisk händelse perioperativt, som orsakar stressymptom och som potentiellt kan påverka personens förmåga att omhänderta patienten. Flera studier undersöker faktorer som kan höja eller minska patientsäkerheten. En av faktorerna som påverkar patientsäkerheten är stress. Personer som utsätts för akut stress kan fixera sig på en specifik händelse och inte se helheten av problemet. Tidigare forskning har visat att en välfungerande arbetsgrupp med god kommunikation kan minska stressnivåerna inne på operationssalen och därmed bidra till ökad patientsäkerhet. Coping har även i tidigare forskning visats vara en viktig del av återhämtning efter en akutsituation.   Syfte: Syftet är att belysa anestesisjuksköterskors upplevelser av stress vid en akut situation perioperativt. Metod: Kvalitativ studie med kvalitativa enkäter som insamlingsmetod. Resultat: Sju subkategorier resulterade i tre kategorier. Subkategorierna Stress i lagom dos, När stressande situationer omvandlas till lärdomar och När balansen brister resulterade i kategorin Söker efter en god balans. Subkategorierna Vikten av kommunikation och Vikten av att inse sina begränsningar resulterade i kategorin Samverkan i team. Subkategorierna Vikten av stöd från kollegor och Att använda sig av individuella copingstrategier resulterade i kategorin Utrymme för återhämtning. Slutsats: God kommunikation och gott teamarbete på operationssalen är grundläggande för att uppnå bästa möjliga resultat under en akut situation. Anestesisjuksköterskor som utsätts för negativ stress bör även få möjligheten att kunna återhämta sig efter en sådan händelse.

Background: Emergence delirium is a transient change in mental function and is a common complication in the postoperative period. The condition is characterized by emotional disturbances, lack of ability to think clearly, disorientation and hallucinations. Emergence delirium is associated with both suffering for the patient and a longer period of care. Method: Literature review with a qualitative approach and a descriptive design. The result is based on ten scientific qualitative original articles. All articles have been quality reviewed using SBU's (2022a) review template and the content has been analyzed through Forsberg and Wengström's (2016) content analysis. Aim: The aim was to investigate patients' experiences of postoperative confusion in hospital departments. Results: Three themes emerged in the results; the experience of being in emergence delirium, interaction with staff and environmental impact. Emotional experiences and feelings of a distorted picture of reality emerged. The environment in the care department was perceived to have a negative impact on the disease state. Suffering was a major factor that was experienced as burdensome. A minority described a positive picture of their experience. The condition made communication and interaction with healthcare staff complicated. Patients experienced obstacles in conveying their will, and healthcare professionals were therefore unable to provide the person-centred care that every patient is entitled to. Conclusion: Emergence delirium caused problems in the care of patients. The experience of a distorted picture of reality together with the emotional strain was suffering. Difficulty with communication created a disturbed interaction with healthcare staff, which led to problems in the care of patients. The nurse's way of meeting the patient in suffering contributed to the patient's experience. / Bakgrund: Akut konfusion är en övergående förändring i den mentala funktionen och är en vanlig komplikation i det postoperativa skedet. Tillståndet kännetecknas av känslomässiga störningar, bristande förmåga att tänka klart, desorientering samt hallucinationer. Akut konfusion är associerat med både lidande för patienten och en längre vårdtid. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Resultatet grundar sig på tio vetenskapliga kvalitativa originalartiklar. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats med SBU:s (2022a) granskningsmall och innehållet har analyserats genom Forsberg och Wengströms (2016) innehållsanalys. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av postoperativ konfusion på vårdavdelning.  Resultat: I resultatet framkom tre teman; upplevelsen att befinna sig i akut konfusion, interaktion med personal och miljöpåverkan. Det framkom emotionella upplevelser och känslor av en förvrängd verklighetsbild. Miljön på vårdavdelningen upplevdes ha en negativ inverkan på sjukdomstillståndet. Lidande var en stor faktor som upplevdes betungande. En minoritet beskrev en positiv bild av sin upplevelse. Tillståndet gjorde kommunikation och interaktion med vårdpersonal komplicerad. Patienter upplevde hinder i att förmedla sin vilja och vårdpersonal kunde därför inte ge en personcentrerad vård som varje patient har rätt till. Slutsats: Akut konfusion medförde problematik i vårdandet av patienter. Upplevelsen av en förvrängd verklighetsbild tillsammans med den emotionella påfrestningen var ett lidande. Svårighet med kommunikation skapade en störd interaktion med vårdpersonal, vilket medförde problematik i vårdandet av patienter. Sjuksköterskans sätt att möta patienten i lidande bidrog till patientens upplevelse.

Bakgrund: Akut Koronart Syndrom (AKS) är ett samlingsnamn för tre olika kliniska tillstånd som förorsakas av en ruptur på ett ateromatösa plack vilket leder till en trombosbildning som okluderar hjärtats kranskärl helt eller delvis. Den äldre populationen utgör en stor andel av patienterna som drabbas av AKS sjukdom. AKS är en diagnos som påverkar patienten både fysiskt och psykiskt och Akutsjuksköterskor ska bemöta och vårda dessa patienter under hela dygnets timmar oavsett om det är ett stort eller lågt inflöde på akutmottagningen. Enligt statistik från Socialstyrelsen ökar antalet patienter på akutmottagningarna och tiden för den erbjudna vården minskar vilket gör att vårdbehov måste tidigt kunna identifieras för att kunna sätta in rätt omvårdnadsåtgärder för dessa. Syfte:  Att belysa upplevelser av att som patient bli vårdad för akut koronart syndrom på akutmottagning.   Metod: Metoden som valts är en systematisk integrativ litteraturöversikt. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av den femstegsprocess som beskrivits av Oermann och Knafl (2021) där analysfasen bytts ut mot en tematisk innehållsanalys enligt Braun och Clarkes (2008).  Resultat: Resultatet presenteras som tre övergripande teman (Fysiska upplevelser, Psykiska upplevelser och Vårdupplevelser) respektive åtta subteman (Smärtlindring vid koronar bröstsmärta. Rädsla, ångest och en osäkerhet över situationen. Upplevelse av hotad hälsa. Utsatthet vid hög belastning på akutmottagningen. Effekter av psykisk belastning vid AKS. Orsaker till upplevelsen av god vård. Bristande information och kommunikation. Självbestämmande och beslutstagande under vården.).  Slutsatser: Patienter som vårdas för AKS på akutmottagning har komplexa upplevelser med stor variation som alla behöver sin vård där akutsjuksköterskans kompetens är av stor vikt. Behov för information beskrevs i stora delar av resultatet. / Background: Acute coronary syndrome (ACS) is a collective name for three different clinical conditions which are caused by a rupture on a atherosclerothic plaque. This situation leads to the creation of a thrombos that occludes a coronary artery in the heart partially or completely. The older generation makes up for a greater part of the patients treated for ACS. ACS is a condition that affects the patient both physically and psychologically and emergency nurses care for these patients during every hour of the day no matter if the patient flow is high or low at the emergency department. According to statistics from Socialstyrelsen, the number of patients at the emergency department is increasing and the time for care decreasing which further notes the importance of being able to early identify care-needs to be able to provide the correct care for these.    Aim: To enlighten the experiences of patients getting care for acute coronary syndrome at the emergency department  Method: The method that was chosen was a systematic integrative literature review.  Datacollection has been done with the assistance of the five-step process described by Oermann och Knafl (2021) where the data analytic step has been replaced by a thematic content analysis described by Braun och Clarkes (2008).  Results: The result section presents three general themes (Physical experiences, Psychological experiences and care-experiences) together with eight sub-themes (Painrelief during coronary chest pain.  Fear, anxiety and uncertainty over the situation. An experience of threat towards health. Vulnerability during crowding at the emergency department. Effects of psychological burden during ACS. Reasons for experiencing good care. Lack of information and communication. Self-determination and decisionmaking during care.). Conclusions: Patients receiving care for AKS at the emergency department inhibit complex experiences with great variation which all need their own personal caring where the competence of the emergency nurse is of great importance. A need for information was described in greater parts of the result.

Introduktion: Sjuksköterskor inom ambulanssjukvården är ofta de första i vårdkedjan som kommer i kontakt med patienten vid akut sjukdom eller skada. I de fall patienten är ett barn ställs större krav på sjuksköterskan då anatomin och sjukdomstillståndet skiljer sig beroende på vilken ålder barnet är i. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda akut sjuka barn prehospitalt. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer och insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Nio sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor inkluderas till studien och de arbetade på glesbygd samt i stad. Resultat: I resultatet framkom känslor av osäkerhet och saknad av tillräcklig kunskap oavsett antal verksamma år. Sjuksköterskorna upplevde det positivt att inkludera föräldrarna i omhändertagandet medan distans till sjukhus och brist på resurser gav en känsla av utsatthet. Deltagarna var överens om att kompetens inom teamet påverkar känslan vid larm på akut sjuka barn och att kommunikation blir viktigare i stressiga situationer. Slutsats: Om det endast är brist på kunskap som ligger till grund för rädslan gällande att ha långt till sjukhus framgår inte i studien. Ökad kunskap skulle kunna tänkas bidra till ökad trygghet och minskad osäkerhet hos prehospital personal vid omhändertagande av akut sjuka barn. Fortsatt forskning inom området anser författarna krävs då det tydligt finns delar inom att vårda akut sjuka barn som behöver utvecklas.

Under 2022 gjordes nästan 1,8 miljoner besök på akutmottagningar i Sverige, fördelat på 68 olika sjukhus. De vanligaste sökorsakerna var buksmärta, extremitetsskador och bröstsmärta och bakom dessa sökorsaker finns många olika diagnoser. Syftet med studien var att beskriva patienters och anhörigas upplevelser av och åsikter om akutmottagningar. Metoden som användes var en netnografisk innehållsanalys. I studien samlades text och sifferbetyg från publika onlinerecensioner av Sveriges största sjukhus in. Dessa sjukhus står tillsammans för mer än en femtedel av akutbesöken i landet årligen.  Resultatet visar på att de som skriver onlinerecensioner av akutsjukvård är en polariserad grupp och att över hälften (56,8%) har en negativ upplevelse av akutmottagningar. Resultatetpresenteras i sju kategorier av upplevelser och åsikter om akutmottagningar. Kategorierna är upplevelser av personalens bemötande, behov av information, upplevelser av väntetider, behov av smärtlindring, upplevelser av arbetssätt och den fysiska miljön, systemkritiska åsikter och olika upplevelser och åsikter om vad som är akut. Slutsatsen är att de som skriver onlinerecensioner av akutsjukvård i den här studien är mer negativt inställda jämfört med respondenter i andra studier. Delar av resultatet och de upplevelser och åsikter som förekommer i flera av kategorierna får stöd av tidigare studier. Den här studien har dock identifierat kategorier som berör vårdkontexten. Dessa kategorier saknas ofta i studier där man använt sig av intervjuer och enkäter. / Almost 1,8 million visits were registered at 68 different emergency wards in Sweden 2022. The most frequent reasons were stomach pain, injuries to extremities and chest pain. There is a great variance in the underlying diagnoses. The purpose of this study was to describe patients and their relatives’ experiences and opinions of emergency care wards. The method used was a netnographic content analysis. Patient online reviews was collected from the five largest hospitals in Sweden. They account for more than a fifth of all emergency care. The result shows that those who write online reviews of emergency care is a polarised group, with more than 50 percent holds a negative view of the emergency ward. The result is divided into seven categories which includes experiences and opinions of the emergency wards. The categories concerns staff attitudes, access to information, waiting times, pain relief, work processes and the physical environment, political opinions and different views on what constitutes an emergency. The conclusions are that those who write online reviews of emergency care tend to hold more negative opinions on the received care compared with respondents in other studies. Parts of the results and the opinions and experiences described in this study occurs in several other studies. Furthermore, this study has identified that some of the opinions regarding political opinions rarely occur in other studies.