Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad 2010.En akut situation definieras som ett oplanerat intag av patient till intensivvårdsavdelningen med hotande eller manifest svikt i vitala organfunktioner. Tiden är en viktig faktor i behandlingen av dessa patienter och den initiala kliniska behandlingen är nyckeln i omhändertagandet. Avgörande för om patienten ska överleva, undgå skada eller få allvarliga men är förmågan att fatta snabba beslut och handla. För att kunna identifiera nya utvecklingsmöjligheter i akut omhändertagande var det av intresse att få ta del av hur intensivvårdssjuksköterskan upplever situationen. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande på en intensivvårdsavdelning. Tre djupintervjuer gjordes. I vårt resultat fann vi tre kategorier: upplevelser av kaos, upplevelser av att vara en del av ett team och upplevelser av att känna trygghet i yrkesrollen. Akut omhändertagande är ett teamwork och det framgår i vår analys att de viktiga beståndsdelarna är en strukturerad arbetsordning, samarbete och erfarenhet. Det är också inom dessa områden vi tror utvecklingsmöjligheterna finns, till exempel genom simulationsövningar med ett standardiserat omhändertagande.Nyckelord: akut omhändertagande, deskriptiv fenomenologisk humanvetenskaplig metod, intensivvårdssjuksköterskors upplevelser, teamwork. / Larsson, M & Marsch, M . Critical care nurse´s lived experiences of emergency treatment. A phenomenological approach. Degree project, 15 credit points. Malmö University: Health & Society, Department of Nursing, 2010.An emergency situation is defined as an unexpected admission of a patient to the intensive care unit with threatened or manifest failure of vital organ functions. Time is an important factor in the treatment of these patients and the initial clinical treatment is the key in the emergency care. The ability to make quick decisions and to act is decisive for the patient to survive, avoid harm or get seriously injured. To be able to identify new development of emergency treatment it was of interest to take part of critical care nurses lived experiences. The aim of this study was to describe critical care nurses lived experiences of emergency treatment in an intensive care unit. Three depth interviews were performed. The main outcome of the study resulted in three categories: experience of chaos, experience to be a part of a team and experience of feeling secure in the nursing profession. Emergency treatment is a teamwork and our findings illustrates that important parts of the work is a structured working order, cooperation and experience. It is in these areas we think development are possible, for example thru simulation exercises with a standardized concept of treatment. Keywords: critical care nurses lived experiences, descriptive phenomenological human science method, emergency treatment, teamwork

No description available.

Bakgrund. I Sverige år 2022 drabbades cirka 23 200 människor av hjärtinfarkt och cirka 4 700 personer avled. Risken för att drabbas ökar i samband med dålig livsstil. Ett snabbt akut omhändertagande sätter patienten i en utsatt situation men är av vikt då varje minut är avgörande för att rädda hjärtmuskelceller från syrebrist. Syfte. Att beskriva patienters upplevelse av hjärtinfarkt i det akuta skedet. Metod. Denna beskrivande litteraturstudie grundas på tio kvalitativa originalstudier och en originalstudie med mixad-metod där den kvalitativa datan användes. Artiklarna granskades och analyserades för att utgöra resultatet i litteraturstudien. Huvudresultat. Patienterna upplevde en mycket varierande symtombild. Patienter underskattade sina potentiella hjärtinfarktssymtom, antog att symtomen hade en annan orsak och skulle försvinna av sig själva. I samband med intensifierade symtom nåddes beslutspunkten för att söka vård. Diagnosen medförde känslor av chock, rädsla och oro. Snabbheten under behandling gjorde det ibland svårt för patienterna att begripa vad som skett. Vårdpersonalens kommunikation och bemötande var en viktig punkt under det akuta omhändertagandet, men ibland kunde det vara bristfälligt. Slutsats. Resultatet visade att hur patienterna tolkade sina symtom grundade sig i symtomens karaktär och att patienterna tenderade att ignorera de symtom som fanns. Det framkom även att patienterna hade egna föreställningar kring hur sjukdomen skulle yttra sig. I det akuta omhändertagandet kände många patienter sig omhändertagna men brister i kommunikationen, patient och vårdpersonal emellan beskrevs av vissa patienter. De unika upplevelser patienter hade under sin hjärtinfarkt visar på att personcentrerad vård är av stor betydelse. / Background. During the year 2022 in Sweden approximately 23,200 people suffer a myocardial infarction and approximately 4 700 people died because of it. The risk of this occurring is greater for individuals with an unhealthy lifestyle. Emergency treatment places the patient in a vulnerable situation, but this care is important as every minute is crucial to saving heart muscle cells from lack of oxygen. Aim. To describe patients experience of myocardial infarction in the acute phase. Method. This descriptive literature review is based on ten qualitative original studies and one mixed- method original study utilizing qualitative data. The studies were reviewed and analyzed to provide the result of this literature review. Main result. The patients experienced varied symptoms. Patients underestimated their potential heart attack symptoms, assumed the symptoms had another cause and would go away on their own. In context with intensified symptoms, the patients reached the decision to seek care. The diagnose contributed feelings of chock, fear, and worry. The speed during treatment sometimes made it difficult for the patients to understand what was happening. Communication and treatment with the healthcare staff was important during the acute care, but sometimes it was inadequate. Conclusion. The results showed that the way patients interpreted their symptoms was based on the nature of the symptoms and that the patients tended to ignore the symptoms that were present. It also found that the patients had their own image of how the disease would present itself. During the acute treatment many patients felt well taken care of, but some patients describe a lack in communication between patient and healthcare personnel. The unique experiences patients had during their myocardial infarction indicates that patient-centered care is of great importance.

Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker akutvård. Smärta kan förekomma i olika smärttyper och de vanligaste är nociceptivsmärta, neuropatisk smärta och nociplastisk smärta. Smärtsystemet är komplext ochkan förenklat beskrivas som en uppåtgående smärtgenererande bana och ennedåtgående smärthämmande bana. Obehandlad smärta innebär ett lidande förpatienten och kan leda till allvarliga komplikationer. Adekvat smärtbehandlingminskar risken för komplikationer. Sjuksköterskan har en central roll för att patientermed akut smärta skall få en adekvat smärtbehandling. Syfte: Att undersökasjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med akut smärta. Metod: Enallmän litteraturstudie där 12 artiklar granskades och analyserades med tematiskanalys. Resultat: Resultatanalysen resulterade i fyra kategorier; behov av kunskapoch kompetens, arbetsmiljön påverkar, patient och anhöriga påverkar samtkommunikationens betydelse. Sjuksköterskornas erfarenheter var att det förekomhinder för god vård av patienter med akut smärta, däribland bristande kunskapgällande smärtbedömning, bristande arbetsmiljö och hinder för god kommunikation. Konklusion: För att förbättra sjuksköterskors omvårdnadsarbete och vård av patientermed akut smärta krävs bättre förutsättningar för sjuksköterskor att genomförasmärtbehandlande arbete. / Background: Pain is one of the most common symptoms for which people seekemergency care. Pain can occur in different pain types and the most common arenociceptive pain, neuropathic pain and nociplastic pain. The pain system is complexand can simply be described as an upward pain-generating pathway and a downwardpain-inhibiting pathway. Untreated pain means suffering for the patient and can leadto serious complications. Adequate pain management reduces the risk ofcomplications. The nurse has a central role in ensuring that patients with acute painreceive adequate pain management. Purpose: To investigate the nurse’s experiencesof caring for patients with acute pain. Method: A general literature study where 12articles were reviewed and analyzed using thematic analysis. Results: The resultsanalysis carried out in four categories; need for knowledge and competence, the workenvironment influences, the patient and relatives influence and the importance ofcommunication. The nurses’ experiences were that there were obstacles to adequatecare of patients with acute pain, including lack of knowledge regarding painassessment, work environmental issues and obstacles to good communication. Conclusion: To improve nurses’ work and care of patients with acute pain, betterconditions are required for nurses to carry out pain management work.

Enligt Svenska hjärt- och lungräddningsregistret drabbas cirka 13 000 personer årligen av ett plötsligt hjärtstopp i Sverige och av dessa inleds hjärt-lungräddning [HLR] i cirka 8500 av fallen. HLR innebär att på konstgjord väg cirkulera blodet genom kompressioner och inblåsningar. Det kan vara en mycket traumatisk upplevelse för de närstående och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att inkludera dem enligt de etiska riktlinjerna som finns avseende HLR.  Syftet med detta arbete var att beskriva närståendes inställning till och erfarenhet av att närvara vid hjärt-lungräddning inom akutsjukvården. En litteraturöversikt med systematisk ansats har använts som metod. Totalt 17 artiklar har inkluderats, varav 9 kvantitativa och 8 kvalitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmets framtagna granskningsinstrument för bedömning av den vetenskapliga kvalitén. Därefter påbörjades textanalysen där artiklarna först summerades i en artikelmatris, sedan plockades data som motsvarade syftet ut från respektive artikel. Data syntetiserades i kategorier och underkategorier. Resultatet baserades på tre övergripande huvudkategorier, individens inställning och förutsättningar till att närvara, omständigheter som påverkar upplevelsen och hur bemötande och kommunikation formar vårdrelationen. Majoriteten av de närstående hade en positiv inställning och även om det var en känslomässigt utmanande upplevelse var det viktigt att finnas där för sin närstående. Närstående hade dock ett stort behov av stöd i olika former både från andra närstående och vårdpersonal. Vårdpersonalens inställning och bemötande påverkade upplevelsen.  Slutsatsen var att anhöriga vill vara närvarande men behöver stöd för att bättre kunna hantera upplevelsen och minska risken för psykisk ohälsa. / According to the Swedish Cardiopulmonary Resuscitation Register, approximately 13,000 people suffer a sudden cardiac arrest annually in Sweden, and of these, cardiopulmonary resuscitation [CPR] is initiated in about 8,500 of the cases. CPR involves artificially circulating the blood through compressions and breaths. It can be a very traumatic experience for the relatives and the nurse has a responsibility to include them according to the ethical guidelines that exist regarding CPR. The aim of this study was to describe relatives’ attitudes to and experience of being present at cardiopulmonary resuscitation in emergency care. A literature review with a systematic approach has been used as a method. Database searches have been made in Cinahl and PubMed. A total of 17 articles have been included, of which nine are quantitative and eight qualitative. The articles were quality reviewed on the basis of Sophiahemmet’s review instrument for assessing scientific quality. Then the text analysis began, where the articles were first summarized in an article matrix, then data that corresponded to the purpose was picked out from each article. The data were synthesized into categories and subcategories. The result was based on three main categories, the individual’s attitude and conditions for attending, circumstances that affect the experience and how treatment and communication shape the care relationship. The majority of the relatives had a positive attitude and even though it was an emotionally challenging experience, it was important to be there for the loved one. However, relatives had a great need for support in various forms both from other relatives and healthcare professionals. The healthcare professional's attitude and treatment affected the experience. The conclusion was that relatives want to be present but need support to better manage the experience and reduce the risk of mental illness.

Introduktion: Stroke är den främsta orsaken till invaliditet globalt samt den näst vanligaste dödsorsaken. Upplevelsen av en stroke påverkar inte bara patienten utan också de närstående, vilket leder till att de hamnar i en helt ny roll. Professionellt omhändertagande av de närstående och tillgodoseende av deras stöd- och informationsbehov är av högsta betydelse vilket kan underlätta anpassningen till den nya rollen som anhörigvårdare.  Syftet med denna studie var att belysa närståendes upplevelser av akut strokevård.  Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på sjutton vetenskapliga artiklar både kvalitativa och kvantitativa som har analyserats och sammanställts. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av en bedömningsmall och en integrerad innehållsanalys i fyra steg utfördes. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom: Information, Krisreaktioner och behov av stöd, Anpassning till den nya rollen samt Relation till vårdpersonal. Litteraturöversikten belyste vikten av information för närstående för att kunna förstå och känna trygghet. Det var även betydelsefullt att informationen kommunicerades på ett stödjande sätt. Behovet av information var dynamiskt under den akuta strokevården. Det beskrevs svårigheter att både tillgå men även att söka efter information på egen hand. Det akuta insjuknandet innebar många olika känslor för de närstående. Stöd från familj och socialt nätverk bidrog till närståendes välbefinnande. Flera upplevde osäkerhet, bristande förberedelse och medvetenhet om sina fysiska begränsningar vid utskrivningen från sjukhuset inför vården i hemmet. Anpassningen till den nya rollen som anhörigvårdare var komplex. Närstående hade skiftande förväntningar på vårdteamet och behovet av stöd varierade under tidens gång. Respektfullt och empatiskt bemötande samt medicinsk kunskap betonades som avgörande faktorer i vårdrelationen.  Slutsats: Studien framhöll behovet av anpassad information som kommuniceras på ett stödjande sätt. Delaktighet och relationell vård för att möta närståendes behov under den akuta fasen av strokevård. Det multidisciplinära vårdteamets professionella och empatiska agerande var centralt för att skapa en trygg och stödjande miljö för de närstående. / Introduction: Stroke is the leading cause of disability globally and the second leading cause of death. The experience of a stroke affects not only the patient but also those close to them, which leads to them ending up in a completely new role. Professional care of the relatives and meeting their needs for support and information is of the utmost importance, which can facilitate the adaptation to the new role of family carer. The aim of this study was to shed light on relatives' experiences of acute stroke care. Method: General literature review based on seventeen scientific articles, both qualitative and quantitative, which have been analyzed and compiled. The quality of the articles was reviewed using an assessment template and a four-step integrated content analysis was performed. Results: Four main categories emerged: Information, Crisis reactions and need for support, Adaptation to the new role and Relationship with healthcare staff. The literature review highlighted the importance of information for relatives in order to understand and feel safe. It was also important that the information was communicated in a supportive way. The need for information was dynamic during acute stroke care. Difficulties were described in both accessing but also searching for information on one's own. The acute illness meant many different emotions for the relatives. Support from family and social networks contributed to the well-being of relatives. Several experienced uncertainty, lack of preparation and awareness of their physical limitations upon discharge from the hospital before home care. Adapting to the new role as family carer was complex. Relatives had changing expectations of the care team and the need for support varied over time. Respectful and empathetic treatment as well as medical knowledge were emphasized as decisive factors in the care relationship. Conclusion: The study highlighted the need for customized information that is communicated in a supportive way. Participation and relational care to meet the needs of relatives during the acute phase of stroke care. The professional and empathetic actions of the multidisciplinary care team were central to creating a safe and supportive environment for the relatives.

Pediatric emergency care poses specific challenges for nurses. Maintaining competence to care for children can be difficult as their physiology is different to adults. Children also have other medical requirements and nursing needs which differ depending on their age and maturity. Caring for children means not only focusing on the specific patient but also on their family. This too can pose a challenge for the attending nurse. The aim of the study is therefore to describe nurses' experiences of caring for acutely ill children within emergency care. Through the method of an integrative literature review with an inductive and systematic approach, searches were conducted in CINAHL and PubMED that resulted in fifteen highquality articles that were included in the study. The results led to three main categories: Security and competence in one's professional role, Relationship to child and parent and Relationship to the care team and seven subcategories: Lack of knowledge and information, Ability to interpret signals, Experience and emotions, Information to the child/parent, Trust, Clarify plan so as not to prolong suffering and Responsibility and teamwork. The study's conclusion was that there was a clear connection between nurses' experience of caring for acutely ill children and their own security in their professional role. The nurses described the difficulties of combining care for the parents in connection with the care of an acutely ill child. Furthermore, challenges related to adapting information and nursing care after the child’s and families’ specific needs were described. The nurse's role beyond being responsible for nursing care was to be a link between the child, the parents, and other professional groups. Nurses risked ending up in ethically difficult situations. Through education, practice and clinical experience, the care could be successful, and nurse’s abilities improved. / Pediatrisk akutsjukvård innebär många utmaningar för sjuksköterskor. Att upprätthålla kompetens för att vårda barn kan vara svårt då deras fysiologin skiljer sig mot vuxna. Barn även har andra medicinska förutsättningar och omvårdnadsbehov som skiljer sig beroende på åldern och mognad. Att vårda barn innebär inte bara fokus på den specifika patienten utan även på deras barnets familj. Även detta kan innebära en utmaning för behandlande sjuksköterska. Studiens syfte är därför att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda akut sjuka barn inom akutsjukvård. Genom metoden integrativ litteraturöversikt med induktiv och systematisk ansats genomfördes sökningar i CINAHL och PubMED som resulterade i femton artiklar av hög kvalitet som inkluderades i studien. Resultatet redovisas med tre huvudkategorier: Trygghet och kompetens i sin yrkesroll, Relationen till barn och förälder och Relation till vårdteamet och sju underkategorier: Kunskaps- och informationsbrist, Förmåga att tolka signaler, Erfarenhet och känslor, Information till barnet/förälder, Förtroende, Tydliggöra plan för att inte förlänga lidande och Ansvar och teamarbete. Studiens slutsats är att det finns ett tydligt samband mellan sjuksköterskors erfarenhet av att vårda akut sjuka barn och deras egen trygghet i sin yrkesroll. Sjuksköterskorna beskrev svårigheterna att kombinera omhändertagande av föräldrarna i samband med omhändertagande av ett akut sjukt barn. Fortsatt beskrevs utmaningarna med att anpassa information och vården efter barnets och familjens specifika behov. Sjuksköterskans roll utöver att ansvara för omvårdnad är att agera som en länk mellan barnet, familjen och övriga yrkesgrupper. Sjuksköterskan riskerar att hamna i etiskt svåra situationer. Genom utbildning, övning samt klinisk erfarenhet kan vården bli framgångsrik och sjuksköterskans förmågor förbättras.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det finns cirka 148 000 människor i Sverige som har diagnosen demens. Demenssjukdom innebär förlust av intellektuella funktioner med försämrat minne, personlighetsförändringar och svårigheter att kommunicera. Många vårdas på särskilda boenden och kommunsjuksköterskan har ofta ansvar för dessa patienter. Syftet: Syftet med studien var att beskriva kommunsjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att hantera akuta ohälsoproblem hos demenssjuka personer som bor på särskilt boende. Metod: Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer där sex legitimerade sjuksköterskor valdes ut med minst tre års erfarenhet inom den kommunala hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier. Resultat: Sjuksköterskan upplevde svårigheter att bedöma akuta ohälsotillstånd hos demenssjuka men vissa fall var solklara. De hade stöd av främst läkare och undersköterskor vid bedömningen. Sjuksköterskan hade rutiner när det gällde att skicka in patienten till sjukhuset. Även anhöriga involverades och deras önskemål respekterades. Slutsats: Resultatet visade att kommunsjuksköterskorna ansåg att erfarenhet underlättade bedömningen och att de helst ville behandla patienten på det särskilda boendet.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omhändertagandet av akut sjuka barn på en akutmottagning. Bakgrund: Att ta emot akut sjuka barn är en faktor som orsakar stress för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Det råder brist på specialistutbildade sjuksköterskor med inriktning barn- och ungdom i Sverige. Enligt Nordiskt nätverk för barn och ungas rätt och behov inom hälso- och sjukvård (NOBAB) ska alla barn tas om hand av sjuksköterskor som har erfarenhet av och utbildning i barnomhändertagande. Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med omhändertagandet av akut sjuka barn kan ha betydelse i framtiden då rutiner/riktlinjer, utbildningar, arbetssätt, kompetensstegar utformas och även för att tillgodose sjuksköterskans välbefinnande. Design: En kvalitativ design valdes för att besvara syftet. Metod: Tolv sjuksköterskor från en akutmottagning intervjuades under 2016. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda akut sjuka barn på en akutmottagning beskrevs i fyra kategorier: vård av barn är annorlunda mot vård av vuxna, förberett teamarbete med god struktur underlättar, oförberedd och ovan personal försvårar och intresserad och kunnig för att arbeta med barn är fördelaktigt. Slutsats: För att arbeta med akut sjuka barn på en akutmottagning anser sjuksköterskorna att de behöver ta hand om barn regelbundet och få mer utbildning (praktisk och teoretisk) om barn. När sjuksköterskorna arbetar på ett strukturerat sätt underlättar det omhändertagandet av det akut sjuka barnet. Nyckelord: akut, akutmottagning, barn, erfarenheter, kvalitativ, omvårdnad, sjuksköterskor, utbildning

Bakgrund: Genusbias, det vill säga felaktigheter i vården till följd av föreställningar om kön och stereotypa könsroller, eller brist på kunskap om relevanta biologiska skillnader, är vanligt förekommande i Sverige. Buksmärta är en vanlig sökorsak för tonåringar med många könsspecifika differentialdiagnoser, och risk för genusbias finns således även där. Syfte: Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv beskriva handläggning av tonåringar med akut buksmärta. Metod: En kvalitativ, deskriptiv studie baserad på tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 16 deltagare i form av sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och läkare med erfarenhet av att handlägga tonåringar med akut buksmärta. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema framkom i studien: Komplexitet som påverkas av kunskap, rutiner och attityder. Det övergripande temat grundas på de tre huvudkategorierna: att beakta olika orsaker till buksmärta hos tonåringar; att handlägga akut buksmärta hos tonåringar kräver lyhördhet, tydliga rutiner och kunskap och att identifiera genusbias vid handläggning av akut buksmärta hos tonåringar. Slutsats: Handläggningen av tonåringar med akut buksmärta har brister och genusbias förekommer. Könsspecifika rutiner för tonåringar med buksmärta kan vara gynnsamt både för personal och patienter, och framförallt för flickor. Genusperspektivet bör belysas mer och ytterligare utbildning och forskning i området medicinsk genusbias är nödvändig. / Background: Gender bias; inaccuracies in the healthcare system related to gender and stereotype gender roles, or a lack of knowledge and awareness of relevant biological differences among the sexes, are common in Sweden. Abdominal pain is a common reason to why teenagers up seek healthcare, and there is a lot of gender specific differential diagnosis, which comes with is a risk for gender bias to occur. Aim: The aim of this study was to describe the caring-process of teenagers with acute abdominal pain from a gender perspective. Method: A qualitative, descriptive study based on three focus groups with a total amount of 16 participants whom where registered nurses, specialist nurses and doctors with experience of administrating teenagers with acute abdominal pain. The interviews where analyzed with qualitative content analysis. Result: An overall theme appeared in the study: Complexity affected by knowledge, routines and attitudes. The theme where based on three main categories: To consider different reasons of abdominal pain in teenagers; to administrate acute abdominal pain in teenagers demands sensitivity, clear routines and knowledge; to identify gender bias in the caring-process in teenagers with acute abdominal pain. Conclusion: The caring-process of teenagers with acute abdominal pain has inadequacies and gender biases exists. Gender specific routines for teenagers with abdominal pain could be favorable both for healthcare professionals and patient, and teenage girls. The gender perspective needs to be more illuminated and further education and research in the area medical gender bias is needed.