<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att beskriva hur pappor upplever ett akut kejsarsnitt.</p><p><strong>Metod: </strong>Deskriptiv studie med kvalitativ design. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio pappor som varit med om ett akut kejsarsnitt.  </p><p><strong>Resultat: </strong>I studien framkom positiva upplevelser av akut kejsarsnitt så som ett bra bemötande av personalen och en känsla av att bli omhändertagen. Personalen uppfattades som proffsiga, trevliga och snälla. Det var framförallt efter det akuta kejsarsnittet som pappor upplevde en delaktighet då de själva fick ta hand om barnet. De såg då sin roll som betydelsefull. Pappans<em> </em>upplevelser av det akuta kejsarsnittet kan också<em> </em>vara kaotisk och traumatisk. Det fanns en önskan om psykologiskt stöd efter det akuta kejsarsnittet. Pappor upplevde att de inte kunde hjälpa till med så mycket praktiskt under själva kejsarsnittet utan de upplevde mer att de var ett mentalt stöd för mamman. Det fanns upplevelser av bristande information, både före, under och efter det akuta kejsarsnittet.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Då det framkom i studien att det fanns en önskan om psykologiskt stöd bör det införas rutiner för att fånga upp dessa pappor och en möjlighet att erbjuda dem hjälp. Vad gäller information bör riktlinjer utformas för att pappor ska känna att de är väl informerade genom hela förloppet, informationen bör individanpassas. En informationsbroschyr om akut kejsarsnitt kan utformas och finnas tillgänglig på förlossningsavdelningar som ett led i informationsgivning.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Pappa, akut kejsarsnitt, upplevelser.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva och följa upp ett utredningshems utredningstexter. Dessa beskrivningar ämnades användas till att relatera utredningshemmet till dess omgivning. I uppsatsen gjordes innehållsanalys av både kvantitativ och kvalitativ karaktär av 18 utred-ningstexter. Dessutom gjordes en uppföljning med strukturerade telefonintervjuer, där frågor ställdes till ett urval föräldrar ur undersökningsgruppen. Studiens resultat visade att främst yngre barn utreds på utredningshemmet. En övervägande majoritet av barnen hade föräldrar födda utomlands. Den vanligaste problematiken hos familjerna var psykisk ohälsa hos föräl-dern/ föräldrarna. Utredningshemmet hade oftast föreslagit familjebehandling i dygnet runt vård som insats. Utredningshemmets förslag till insatser hade följts i mindre än hälften av fallen. Oftast var det familjebehandling i dygnet runtvård som inte hade genomförts. Föräld-rarna angav att situationen 1-2 år efter utskrivning från utredningshemmet blivit bättre. De uppgav oftast anledningar till att situationerna blivit bättre som inte kunde relateras direkt till genomförda insatser. I studiens analys fördes ett resonemang utifrån de organisationsteoretis-ka begreppen isomorfi och rationaliserade myter, då diskuterades främst de skilda förutsätt-ningar för arbetet som organisationerna ”utredningshem” och ”socialtjänst” har. Spekulering-arna rörde sig kring att utredningshemmen inte behövt ta någon ekonomisk hänsyn vid be-dömning av behov av insatser. Vidare diskuterades om resultaten speglar hur organisationerna söker legitimera sitt arbete gentemot sin omgivning.

Bakgrund: När ett barn får diagnosen akut lymfatisk leukemi drabbas föräldrarna ofta av psykisk ohälsa. Sjukdomen och behandlingen orsakar förändringar i hela familjens tillvaro. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av akut lymfatisk leukemi. Metod: En litteratursökning gjordes på databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt ingår 14 artiklar i litteraturstudien. Resultat: Resultatet redovisades i fyra olika kategorier: känslomässig berg- och dalbana, sjukdomens inverkan på det normala livet, behov av stöd och information samt föräldrars upplevda roller. Diskussion: Föräldrarna upplevde många olika känslor i samband med barnets ALL. Sjuksköterskans kunskap och den information hon ger föräldrarna är viktigt för att minska rädsla och oro. Slutsats: Denna litteraturstudie kan vara till hjälp för sjuksköterskor vid omhändertagandet av föräldrar med ett barn som drabbats av ALL.

Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. I den lösningsinriktade pedagogiken och den konflikthantering som pedagogerna berättar om har vi kunnat dra kopplingar till psykologerna Vygotskij och Skinners teorier, samt till annan tidigare forskning.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur pappor upplever ett akut kejsarsnitt. Metod: Deskriptiv studie med kvalitativ design. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio pappor som varit med om ett akut kejsarsnitt.   Resultat: I studien framkom positiva upplevelser av akut kejsarsnitt så som ett bra bemötande av personalen och en känsla av att bli omhändertagen. Personalen uppfattades som proffsiga, trevliga och snälla. Det var framförallt efter det akuta kejsarsnittet som pappor upplevde en delaktighet då de själva fick ta hand om barnet. De såg då sin roll som betydelsefull. Pappans upplevelser av det akuta kejsarsnittet kan också vara kaotisk och traumatisk. Det fanns en önskan om psykologiskt stöd efter det akuta kejsarsnittet. Pappor upplevde att de inte kunde hjälpa till med så mycket praktiskt under själva kejsarsnittet utan de upplevde mer att de var ett mentalt stöd för mamman. Det fanns upplevelser av bristande information, både före, under och efter det akuta kejsarsnittet. Slutsats: Då det framkom i studien att det fanns en önskan om psykologiskt stöd bör det införas rutiner för att fånga upp dessa pappor och en möjlighet att erbjuda dem hjälp. Vad gäller information bör riktlinjer utformas för att pappor ska känna att de är väl informerade genom hela förloppet, informationen bör individanpassas. En informationsbroschyr om akut kejsarsnitt kan utformas och finnas tillgänglig på förlossningsavdelningar som ett led i informationsgivning. Nyckelord: Pappa, akut kejsarsnitt, upplevelser.

Människors allmänna välbefinnande och livskvalitet påverkas av deras sömn.    Sömnproblemen ökar och resulterar i ökade kostnader för den enskilde, arbetsgivarna och samhället. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av sömnhygieniska åtgärder riktade till individer inom hälsovården med primär insomni. Resultatet visade att en kombination av åtgärder utifrån personliga behov gav bäst resultat men också att det rådde begreppsförvirring runt sömnhygieniska åtgärder och deras effektivitet. Fördjupad kunskap behövs vad det gäller de enskilda sömnhygieniska rådens effektivitet. Vidare forskning föreslås för att komma fram till gemensamma internationella sömnhygieniska råd för att effektivt kunna vidareutveckla de sömnhygieniska råden och hur dessa ska användas. / People's general well-being and quality of life is affected by their sleep. Costs referring to sleeping disorders increase for individuals, employers as well as society as a whole. The aim of this literature review was to describe the effects of sleep hygiene measures regarding individuals in the healthcare system with primary insomnia. The results from this study showed that a combination of interventions based on personal needs gave the best results furthermore that there was a confusion regarding concepts of sleep hygiene interventions and their effectiveness. Deeper knowledge is needed to evaluate the efficiency of each of the sleep hygiene advice. Future research is suggested in order to achieve common and unified international sleep hygiene advice to effectively enable further development to the sleep hygiene advice and guidelines.

No description available.

Background: High demands are today placed upon Swedish elderly care nurses as more elderly live with multimorbidity while the hospital bed capacity is becoming lower.  Aim: The aim of the study was to explore nurses’ perception of decision-making in situations with acutely ill patients in nursing homes and which factors may influence the decision about transferring patients to the emergency department or not.  Method: This is a qualitative study with a phenomenographic approach. Semi-structured interviews have been conducted with 11 nurses working in nursing homes. The data analysis was based on Dahlgren and Fallsberg (1991) data analysis.  Result: Three different description categories were presented, which describes variations of the nurses’ perceptions. Feeling comfortable in making the decision; which involved the nurses feeling confident in the decision-making about transferring patients to the emergency department or not. Hesitant in making the decision; which described how nurses perceived the decision-making as problematic, with regard to transferring patients to the emergency department. Many wishes to consider in taking the decision; which explained how nurses’ decision-making was influenced by requests from the patients or from people close to them. Conclusion:  The study reflected how  supporting and aggravating factors could influence how nurses in nursing homes perceived the decision-making and how nurses have to take in consideration different opinions concerning the decision making process of transferring patients to the emergency department or not.  The result could provide an idea of what support nurses need in order to avoid unnecessary patient transfer to the emergency department.

Akut smärta är det vanligast förekommande symtom som den prehospitala akutsjukvården ställs inför. Behandlingsriktlinjerna presenterar intranasalt Fentanyl som ett alternativ för akut smärtlindring. Då det finns ett begränsat utbud av studier utförda på vuxna och inom prehospital akutsjukvård var syftet med studien att beskriva effekter av intranasal administrering av Fentanyl i prehospital akutsjukvård. Studien genomfördes med en kvantitativ metod och med en retrospektiv, deskriptiv design. Studien baserades på en granskning av 15 patientjournaler från Ambulanssjukvården i Region Halland och deras journalsystem Paratus. Journaler som inkluderades var de där Fentanyl administrerat. Resultatet visar att en majoritet av patienterna i studien drabbats av muskeloskeletal smärta. Resultatet visade på dokumentationsbrister i granskade patientjournaler. Vidare forskning av Fentanyl i den prehospitala akutsjukvården samt översyn av följsamhet till dokumentationsrutiner är nödvändig. / Acute pain is the most common symptom in the prehospital emergency care. The treatment guideline presents Fentanyl as an alternative for treating acute pain. As there is a limited range of studies conducted in adults and in prehospital emergency care the purpose of the study was to illustrate the effects of intranasal administration of Fentanyl in the prehospital emergency care. The study was conducted by a quantitative method and with a retrospective, descriptive design. The study was based on a review of patient records from the Ambulance Service in the Region of Halland and their record system Paratus. Fifteen patient records were Fentanyl was administrated were included in the study. The result showed that a majority of the patients included in the study suffered from musculoskeletal pain. The result showed a lack of documentation in the reviewed records. Further studies and an overview of the compliance of the routines for documentation as well are necessary.

I anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingår att delta vid olika typer av larm med kritiskt sjuka patienter. Vid dessa larm samarbetar anestesisjuksköterskan med andra professioner i ett interprofessionellt team och tillsammans ställs de inför utmaningen att vårda patienter i en utsatt situation. Tidigare forskning är knapphändig gällande anestesisjuksköterskors erfarenhet av dessa situationer. Således finns ringa kunskap om deras upplevelser av larmsituationer. Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av att gå på larm. En kvalitativ ansats med ostrukturerade forskningsintervjuer har använts för att svara på syftet. Tio anestesisjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades sedan genom en induktiv innehållsanalys. I resultatet utkristalliserades tre kategorier; En utvecklande utmaning, Larmteamets möjligheter och hinder och Patientrelationen kommer i andra hand. Utifrån dessa tre kategorier framkommer att anestesisjuksköterskor som deltar vid larm utvecklar sin professionella förmåga i takt med erfarenhet. För dem är larmdeltagandet en positiv utmaning som även innehåller etiska och existentiella reflektioner. Vidare framkommer det att informella kollegiala samtal är en värdefull del av anestesisjuksköterskors utveckling av förmågan att hantera larmsituationer. För att det interprofessionella larmteamet ska fungera väl i den stressade larmsituationen anser anestesisjuksköterskor att det krävs en tydlig ledare, gemensam struktur, rak kommunikation och förmåga att hantera interna konflikter. Detta är i enlighet med tidigare forskning om teamarbete som visar att dessa egenskaper leder till ett välfungerande larmteam. Samspelet och samarbetet med anestesiläkarna är en väsentlig och viktigt aspekt för anestesisjuksköterskors trygghetskänsla vid larm. Det framkommer att relationen till de oerfarna anestesiläkarna stundtals innefattar maktspel och hierarki, vilket till viss del motsäger forskning som pekar på att det så kallade syster-doktor-spelet är på väg att försvinna. Gällande patientbemötande strävar anestesisjuksköterskor efter en god empatisk vårdrelation till patienten men begränsas i larmsituationen av patientens medicinska tillstånd.