Bakgrund: Teamarbete vid akut omhändertagande mellan distriktssköterskan och ambulanssjuksköterskan inom primärvården avser en kort tid och snabba och korrekta beslut om vård och behandling är viktigt, för att inte mista värdefull tid eller information som kan spela roll för patientens vidare vård och hälsotillstånd. Brister i teamarbete kan leda till medicinska fel, skada kommunikationen och samarbetet mellan teammedlemmarna. Det kan leda till att patienten inte får den professionella vård patienten har rätt till. Syfte: Syftet med studien var att undersöka teamarbete mellan distriktssköterskan och ambulanssjuksköterskan vid akut omhändertagande inom primärvården. Metod: Webbaserad enkätstudie genomfördes i Södra Sverige med kvantitativ ansats där 168 distriktssköterskor och ambulanssjuksköterskor ingick. Resultat: Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan professionerna avseende teamarbete. Distriktssköterskor var mer nöjda med kommunikationen och överrapporteringen jämfört med ambulanssjuksköterskor. Ambulanssjuksköterskor var mer nöjda med samarbetet i teamet jämfört med distriktssköterskor. Slutsats: För att kunna möta patientens omvårdnadsbehov, stärka patientsäkerheten och förbättra resultaten för patienten behöver samarbetet och kommunikationen mellan teammedlemmarna fungera. Ett bra teamarbete innebär att medlemmarna används mer effektivt för att skapa en helhetssyn kring patienten.

Bakgrund: Akut myeloisk leukemi (AML) är en typ av blodcancer som debuterar snabbt och ofta med vaga symtom vilket gör att diagnosen ofta kommer som en överraskning. Behandlingen är intensiv, tidskrävande och har biverkningar som får en betydande påverkan på vardagen. Att behandlingen påbörjas tätt inpå diagnos gör att patienterna rycks ur sin vardag. Syfte: Syftet var att undersöka vuxna patienters upplevelser av behandlingen mot akut myeloisk leukemi. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats gjordes där fem bloggar som skildrar att behandlas mot AML granskades. Granskningen skedde genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Informanterna hade under perioden på sjukhuset en hemlängtan. Under behandlingen uppkom negativa känslor som handlade om att befinna sig på sjukhus, bristande information samt att informanterna upplevde ovisshet och oro kring behandlingen. Positiva och stärkande upplevelser vid behandlingen gjorde att informanterna orkade fortsätta. Det som upplevdes som stärkande var närstående samt goda nyheter. Vårdpersonalen upplevdes som en trygghet genom behandlingen. Slutsats: Behandlingen påverkar patienterna på många olika sätt. Vårdpersonalen har en stor inverkan på patienten och behandlingen. Informationen som ges bör vara tillgänglig på olika sätt och bör anpassas efter patienten.

Akut koronart syndrom (AKS) är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Tidigare forskning visar att kvinnor är överrepresenterade i att uppvisa atypiska symtom i samband med insjuknandet samt att det ofta tar längre tid från symtomdebut till diagnos för kvinnor än för män. Att drabbas av plötslig sjukdom kan vara skrämmande och hur en individ väljer att hantera detta influeras av olika inre och yttre faktorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser och agerande i samband med akut koronart syndrom. Litteraturstudie valdes som metod med tio stycken artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visar att kvinnor ofta har svårt att förstå och tolka symtomen, föreställningen om hur det ska vara eller kännas att drabbas av AKS överensstämmer inte med det kvinnorna själva upplever. Vidare visar resultatet att kvinnorna har svårigheter att besluta om och när de ska uppsöka hälso- och sjukvård. Inverkande faktorer på deras beslutprocess är bland annat anhöriga, kvinnans ansedda sociala förpliktelser samt deras egen kunskap och förmåga att tolka symtomen. Avslutningsvis i uppsatsen återfinns en reflektion av författarna över vad som framkommit i resultatet. Litteraturstudien visar att det fortsatt finns behov av utbredning av information och forskning kring vad som inverkar och vilka symtom som kan förekomma gällande kvinnor som insjuknar i AKS.

Bakgrund: Patienter som blir diagnostiserade med akut leukemi genomgår krävande cytostatikabehandlingar som resulterar i långa vårdtider på sjukhus samt fysiska och psykosociala påfrestningar. Cytostatikabehandlingarna har senaste åren flyttats från slutenvård till öppenvård, och ges inom öppenvården via en förprogrammerad, portabel infusionspump (CADD-pump), och patienten kan vara hemma eller på patienthotellet under tiden som behandlingen ges. Behandlingsmetoden medför ett ökat egenvårdsansvar och ställer krav på patienterna att själva hantera infusionspump och centralvenös infart. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka upplevelser och erfarenheter patienter med akut leukemi har av cytostatikabehandling via CADD pump i hemmet eller på patienthotellet. Metod: Patienter med akut leukemi som behandlats med cytostatika i CADD-pump i hemmet eller på patienthotellet har inkluderats. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts via telefon, och har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser och erfarenheter kunde delas in i två övergripande teman; somatisk och fysisk värld samt psykologisk värld. Under de två övergripande teman identifierades tio olika huvudkategorier: Teknisk funktion, mat, rörlighet, miljö, egenvård, trygghet, känsla av frihet, kunskap, relationer, samt sinne och mentalitet. Slutsats: Att få vara i eget hem eller på patienthotell under pågående pumpbehandling bidrar till ökad självbestämmande, ökad välmående, bättre återhämtning och bättre förutsättningar att hantera psykosociala svårigheter förknippade med sjukdom. Polikliniseringen och den ökade grad av egenvård bidrar till ökad empowerment och kan ses som stärkande faktorer i känslan av sammanhang (KASAM).Noggrann, strukturerat utbildning och information till patienterna samt tydliga kontaktvägar är viktiga förutsättningar för att behandlingen i hemmet eller på patienthotellet ska upplevas tryggt och säkert. Utmaningar finns i omhändertagandet av patienter som har lång resväg till sjukhus.

No description available.

Bakgrund: Varje år diagnostiseras ungefär 500 personer i Sverige med akutleukemi. Det är en livshotande sjukdom som innebär en stor omställning förpatienten. Sjukdomen påverkar livssituationen både fysiskt, psykiskt och emotionellt. Sjuksköterskan har en viktig roll för att de grundläggande delarna iomvårdnadsarbetet ska utföras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av attleva med akut leukemi. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med induktiv utgångspunkt.Databaserna CINAHL och MEDLINE användes vid litteratursökning. Sökningenresulterade i tio resultatartiklar som var publicerade mellan år 2012 och 2022. Dataanalysen genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Den nya vardagen, När kroppen sviker, Sjuksköterskans betydelse för patienterna. Utmärkande fynd var leukeminspåverkan på patienternas mående, på grund av osäkerhet och rädsla men ävenkroppen påverkades negativt. Genom olika hanteringsstrategier så kunde livskvaliténförbättras och vardagen hanteras. Sjuksköterskan visade sig ha stor inverkan påpatientens upplevelse och för att kunna bemöta en patient med leukemi krävs det att sjuksköterskan tillgodoser patientens individuella behov. Slutsats: För patienter som diagnostiseras med akut leukemi innebär det en livsomvälvande upplevelse som kan underlättas mycket av individuellt bemötande, god information och omvårdnad från sjuksköterskan och stöd från närmast anhöriga.

Background. Acute lymphoblastic leukemia is one of the most prevalent cancer diseases for children. To date there are a few studies that have examined the Quality of Life (QoL) regarding children with ALL. Quality of life includes several areas regarding physical, psychosocial and social well being. There are plenty of validated instruments to measure children's quality of life. To understand how quality of life impacts children with acute lymphoblastic leukemia (ALL) it's vital for the nurse in their profession concerning treatment and nursing.  Aim. The aim of this study was to examine how children with ALL rate their physical, psychosocial and social quality of life, examine QoL compared to healthy children and how their quality of life changes over time.  Method. The study was a systematic review where articles were chosen and the aim was to assess the quality of life of children with ALL. Results. The results of 11 articles show that children with acute lymphoblastic leukemia (ALL) rated their Quality of Life low in general and lower than healthy children. Especially lower quality of life were seen within the physical domain. The quality of life improved over time and were better the further into the treatment the children came.  Conclusion. It's vital to spot a decreased quality of life regarding children with ALL to gain an improved understanding of its influence on the individual.

SyfteSyftet med studien var att undersöka om en teoretisk och praktisk workshop i skottprecision har någon akut effekt på vristskottprecisionen med liggande och rullande boll hos pojkfotbollsspelare. Vidare syftade studien till att undersöka om vristskottprecisionen hos pojkfotbollsspelare skiljer sig åt vid avslut på liggande eller rullande boll.MetodPojkfotbollsspelare 15,0 ± 0,3 år rekryterades till att delta i en undersökning kring skottprecision. Varje deltagare utförde ett test med 40 vristskott, 20 skott respektive med liggande (LB) och rullande boll (RB) fördelat på fem mot varje måltavla med en förutbestämd ordning. Måltavlornas placering i höjd och sidled motsvarade hörnen i ett elvamannamål. Den sammanlagda skottprecisionen (SM) för LB och RB utgjordes av medelvärdet av skottens avvikelse från centrum på måltavlan. Baserat på resultatet från första testomgången delades spelarna in i en kontrollgrupp och en interventionsgrupp. Deltagarna genomförde samma test två veckor senare med skillnaden att interventionsgruppen fick en workshop i skottprecision innan testet.ResultatDet fanns ingen signifikant skillnad i skottprecision mellan kontroll- och interventionsgruppen för LB eller RB eller mellan LB och RB vid första testtillfället (båda p > 0,05). Inom interventionsgruppen fanns det mellan första och andra testet en signifikant skillnad vid både SM (p = 0,022) och LB (p = 0,047) men inte RB (p > 0,05). Ingen signifikant skillnad inom kontrollgruppen fanns avseende SM, LB eller RB (alla p > 0,05).SlutsatserEfter genomförd workshopen kunde ingen signifikant skillnad påvisas mellan grupp eller LB och RB dock återfanns en signifikant skillnad av skottprecisionen inom interventionsgruppen vid både SM och LB.

Bakgrund Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och bygger på tre centrala begrepp: patientberättelsen, partnerskapet och dokumentationen. Vid akut omhändertagande på en akutmottagning är patientflödet högt och arbetssituationen för sjuksköterskor är stundtals pressad. Patienter upplever lidande på grund av osäkerhet, väntan samt rädsla inför kommande händelser relaterat till vårdsituationen. Högt patientflöde resulterar i att en människas helhet kan försummas då sjuksköterskan enbart fokuserar på patienters fysiska sjukdom och skada. Syfte Syftet var att beskriva om och i så fall hur sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt kan minska lidande för patienten vid det akuta omhändertagandet på en akutmottagning. Metod Vald metod var en allmän litteraturöversikt där en induktiv ansats tillämpades baserad på 20 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ data. Data insamlades från databaserna PubMed och CINAHL och analyserades med konventionell innehållsanalys. Resultat I studiens resultat identifierades tre huvudteman och fyra subteman vilka besvarade studiens syfte. Huvudteman var interaktionen mellan sjuksköterska och patient, patientens och närståendes upplevelse av delaktighet samt personcentrerad omvårdnad främjar trygghet. Subteman var kommunikationens betydelse för patienttillfredsställelse, att informera patienten, patientens delaktighet i vården samt att involvera närstående. Slutsats Sjuksköterskan kan lindra lidande vid akut omhändertagande på akutmottagning genom att sjuksköterskan aktivt lyssnar till patienten, stöttar patienten samt involverar patienten i hela vårdprocessen. Patienter behöver känna förtroende för sjuksköterskan och uppleva trygghet i samtliga vårdsituationer, såväl vid bemötande som medicinteknisk omsorg. Trots sjuksköterskors kompetens kan personcentrerad vård försummas relaterat till tidsbrist.

I det akuta omhändertagandet har patienter ofta blivit förminskade till enbart sin sjukdom eller sina symtom, då fokus legat på den medicinska behandlingen. Att vara i behov av vård innebär minskad makt. För att personen skall kunna behålla sin identitet i en akut vårdsituation är det viktigt att bli sedd och bekräftad. Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innefattar att sätta personen före sin sjukdom samt att ta personens subjektiva behov på lika stort allvar som de medicinska behoven. Det är av betydelse att studera hur sjuksköterskan kan bedriva personcentrerad omvårdnad i det akuta omhändertagandet, eftersom personens upplevelse av vården förbättras när sjuksköterskan ser och uppmärksammar personen bakom patienten.   Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan bedriva personcentrerad omvårdnad i det akuta omhändertagandet.   Metoden som användes var litteraturöversikt. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 17 granskade artiklar som utgjorde grunden till studiens resultat.   Fyra huvudteman identifierades för sjuksköterskans bedrivande av personcentrerad omvårdnad i det akuta omhändertagandet. Dessa var individualiserad vård, information, kommunikation samt delaktighet.   Resultatet i föreliggande studie visar att när sjuksköterskan arbetar personcentrerat leder det till minskad oro, ökad makt och tillfredställelse hos personen i en akut vårdsituation. Att bli respekterad och sedd som en unik individ är ofta av lika stor vikt som det fysiska välmåendet. När sjuksköterskan ser personen bakom patienten kan vården främjas i det akuta omhändertagandet.