Bakgrund: Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen bland barn och ungdomar och kan innebära stor fysisk och psykisk påfrestning hos föräldrar och barn. När barnet drabbas av ALL kan föräldrar känna oro och rädsla för att förlora barnet. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser när barnet har drabbats av akut lymfatisk leukemi (ALL). Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes där elva artiklar granskades och valdes till resultat. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorin: Upplevelse av att vara förälder till barn som drabbats av ALL med underkategorier: att känna livet krascha, att känna otillräcklighet, att oroas över ekonomin, att känna behov av förändrade föräldrastrategier och att blicka framåt. Andra huvudkategorin var Upplevelse av sjuksköterskans betydelse med underkategorier: att känna emotionellt stöd och att uppleva behov av information och undervisning. Föräldrar upplevde kommunikation med sjuksköterska som viktigt och hjälpte föräldrar hantera påfrestningen. Vid bristande kommunikation upplevde föräldrar att sjuksköterskan undanhöll information och tilliten till sjuksköterskan försvann. Slutsats: Studien kan ge kunskap om föräldrars upplevelser när barnet drabbas av ALL och vilka behov som finns av hjälp och stöd. Mer forskning krävs för att undersöka på vilket sätt sjuksköterskan kan underlätta för föräldrar under den påfrestande tiden. / Background: Acute lymphocytic leukemia (ALL) is the most common cancer in children and youth and may cause great physical and psychological burden on parents and children. Parents might worry and fear losing the child when their child has ALL. Aim: The aim of this study was to explore parent's experiences when their child suffered from acute lymphocytic leukemia (ALL). Method: A literature review with an inductive structure was performed where eleven articles were analyzed and chosen for results. Result: The result presents main category: Experience of being a parent off a child affected by ALL with subcategories: to feel life crashing, to feel insufficient, to worry about economics, to feel the need of changing parent strategies, to focus ahead. The second main category was The experience of the importance of the nurse with subcategories: to feel emotional support and to experience the need for information and education. Parents experienced that communication with the nurse was important and helped parents manage burden. Lack of communication made parents experience that the nurse withheld information and the trust disappeared. Conclusions: The study can provide knowledge about parent's experiences when their child has ALL and the need of help and support. More research is required to investigate in which way the nurse can ease parent's burden during the stressful time.

Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Att lindra lidande och att främja hälsa som är ett föränderligt mångdimensionellt fenomen ingår i sjuksköterskans ansvarsområden. Hjärtinfarkt kräver akut behandling och kan påverka vardagliga livet såväl som sex- och samlivet. Det sekundärpreventiva arbetet innefattar bland annat att stödja patient och närstående. Sjuksköterskor har svårigheter att diskutera sexuell hälsa och deras kunskap om hjärtinfarktens inverkan på sexuell hälsa är bristfällig. Syftet var att beskriva upplevelser av sexuell hälsa hos personer som har insjuknat i hjärtinfarkt. Metoden var en litteraturöversikt som utfördes med en systematisk sökstrategi. En integrerad analys av 16 vetenskapliga artiklar genomfördes i syfte att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat, vidare för att finna underkategorier och kategorier för att slutligen sammanställa till ett syntetiserat resultat. I resultatet identifierades fyra kategorier; Upplevelser av sexuell funktion, Upplevelser av att samtala om sexuell hälsa, Upplevelser av information från sjukvårdspersonal och Upplevelser av nära relationer. Det framkom minskad lust och lubrikation, svårigheter att få orgasm samt erektil dysfunktion. Det framkom även oro och rädsla för att återuppta sexuella aktiviteter, vilket kunde leda till förändrade sexuella aktiviteter. Det fanns också svårigheter att samtala om sexuell hälsa med sin partner, närstående och sjukvårdspersonal. Informationen framkom som bristfällig och det fanns ökat behov av information om sexuell hälsa. Det framkom också att sexuella relationer förändrades och det fanns ett ökat behov av intimitet med icke sexuella relationer. Även den kroppsliga uppfattningen förändrades och hjärtinfarkten upplevdes påverka existensen. Slutsatsen är att den sexuella hälsan kan påverkas hos personer som har insjuknat i hjärtinfarkt. Med ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan inom hjärtsjukvård utgå från patientberättelsen och tillsammans med patienten identifiera omvårdnadsbehov samt vidta omvårdnadsåtgärder. / Person-centered care is one of the nurse’s core competencies. Alleviate suffering and promote health, which is a changeable multidimensional phenomenon, are included in the nurse’s responsibilities. Myocardial infarction requires acute treatment and it can affect daily life, as well as the sexual life. Secondary prevention includes supporting the patient and relatives. Nurses have difficulties discussing sexual health and their knowledge about the impact of myocardial infarction on sexual health is insufficient. The aim was to describe experiences of sexual health in people who have had myocardial infarction. The applied method was a literature review which was carried out with a systematic search strategy. An integrated analysis of 16 research articles was conducted in order to identify similarities and differences in the results of the articles, further to find subcategories and categories to finally compile into a synthesized result. Four categories were identified in the result; Experiences of sexual function, Experiences of discussing sexual health, Experiences of information from health care professionals and Experiences of close relationships. It emerged a decreased desire and lubrication, difficulties to have an orgasm and erectile dysfunction. There were also an anxiety and fear of resuming sexual activities, which could lead to altered sexual activities. Difficulties in discussing sexual health with a partner, relatives and health care professionals were also described. Lack of sexual counselling was found with an increased need of information of sexual health following myocardial infarction. It also emerged that sexual relationships were altered and an increased need for intimacy with non-sexual relationships was described. Also the body image altered and myocardial infarction affected the existence. The conclusion is that sexual health can be affected in people who have had myocardial infarction. With a person-centered approach and the patient narrative, the nurse in cardiac care can together with the patient identify nursing needs and take nursing interventions.

Bakgrund: Akutmottagningar är överrepresenterade när det gäller förekomsten av våld inom vården. Våldet påverkar sjuksköterskans förmåga att ge god vård negativt och riskerar både patientsäkerheten och arbetsmiljön på akutmottagningen. Syfte: Att undersöka vilka riskfaktorer som kan öka risken för att en patient uppvisar ett våldsamt beteende på akutmottagningen samt hur personalen bemöter dessa patienter. Metod: Arbetet är designat som en integrativ litteraturstudie där 12 artiklar inkluderades. Resultat: Ett flertal faktorer identifierades som betydelsefulla för risken att en patient uppvisar ett våldsamt beteende på akutmottagningen. Utifrån dem identifierades fyra faktorer som särskilt viktiga; väntetider under “strukturella faktorer”, alkohol eller drogpåverkade patienter under “substansrelaterade faktorer” samt patienter med psykiatrisk sjukdom under “medicinska faktorer”. Deltagarna i de olika studierna identifierade ofta samma faktorer, även om de lade olika mycket tyngd vid olika faktorer. Hur akutvårdspersonalen hanterade kontakten med de patienter som uppvisade ett våldsamt beteende var olika bland annat beroende på erfarenhet. Bättre kommunikation, information och ett empatiskt bemötande kunde minska risken för våldsamt beteende och avvärja ett våldsamt beteende. Slutsats: Förekomsten av våld på akutmottagningen kan sällan förklaras av en enskild faktor, utan oftast spelar många separata faktorer in. De riskfaktorerna som identifierats som enskilt största för risken för våld på akutmottagning är väntetider, alkohol och/eller drogpåverkade patienter samt patienter med psykiatrisk sjukdom. God kommunikation, information och empati kan minska risk för våld eller kan minska eller förebygga att våld uppstår. / Background: Emergency departments are over-represented in the incidence of violence in health care. Violence affects nurses' ability to provide good care in a negative way and increases the risks to both patient safety and workplace environment. Purpose: To investigate the risk factors that can increase the risk of a patient exhibiting violent behavior in the emergency department and how the staff treats these patients. Method: The thesis is designed as an integrative literature review in which 12 articles were included. Results: Several factors were identified as important to the risk of patients exhibiting violent behavior when visiting the emergency department. Four factors amongst them were identified as especially important: waiting times under “structural factors”, patients under the influence of alcohol or narcotics under “factors related to substances”, as well as patients with psychiatric disorders under “medicinal factors”. The participants in the different studies often identified the same factors, even though they had differing opinions on the importance of the factors. The emergency department staff handled the contact with patients exhibiting violent behavior differently based on several factors such as experience. Better communication, information and an empathic treatment of could lessen the risk of violent behavior and help stave off violent behavior. Conclusion: The most common risk factors for violence in the emergency department are waiting times, alcohol and / or drug affected patients and patients with psychiatric illness. Good communication, information and empathy can reduce the risk of violence or averting violence.

Ett ökande antal människor söker vård för akuta sjukdomstillstånd. I vårdkontakten kommer alla att bemötas av en sjuksköterska. Mötet är för patienten oplanerat och oförberett. Sjuksköterskan ska vara medveten om hur bemötande och ett professionellt förhållningssätt påverkar hur den fortsatta vården kommer att upplevas för patienten. Dessutom, skall sjuksköterskan skapa optimala förutsättningar för patienten att känna delaktighet och trygghet. Syftet var att analysera vuxna patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande i samband med akut sjukdomstillstånd. Metoden som användes var en litteraturstudie vilken grundades på 11 vetenskapliga artiklar vilka analyserades samt sammanställdes. Resultatet visade att patienter hade olika upplevelser av sjuksköterskans bemötande. Gemensamma och återkommande teman i bemötandet var förväntningar, information och kommunikation, väntetider, delaktighet. I personcentrerad vård ska sjuksköterskan förskjuta synsättet från att se vad någon är, till vem, någon är. Synsättet motsvarar de behov som beskrivs av patienter i studien. Ytterligare forskning behövs, för att påvisa hur sjuksköterskan praktiskt ska möta beskrivna behov. / An increasing number of people are seeking the healthcare system for emergency care. They will all come in contact with a nurse. For the patient, the meeting is not planned nor prepared. The nurse should be aware of how her response and professionalism can effect the meeting with the patient. This can give the patient optimal conditions to feel safe and effect how the continued care will be experienced. The aim of this study, was to analyze the adult patient's' experi ence of the nurse’s communication and caring in the emergency situation. The method used was a literature study which was based on 11 scientific articles that were analyzed and compiled. The results showed that patients have different experience of the nur se’s communication and caring. Common and recurring themes were expectations, information and communication, waiting times and participation. In person-centered care, nurses will transfer their approach from what someone are to who someone is, which will meet the needs that are to be described in the study. Further research is needed to say how, in practice, nurses should be able to meet these patient needs.

Bakgrund: Vårdskador drabbar närmare 10 procent av alla patienter. I samband med ett traumaomhändertagande kommer anestesisjuksköterskan att arbeta i en miljö som inte är dennes dagliga arbetsplats. Detta ställer höga krav på kompetens, följsamhet till riktlinjer och inövade rutiner för att kunna bibehålla ett patientsäkert och effektiv traumaomhändertagande.   Syfte: Att identifiera faktorer som kan inverka på patientsäkerheten i samband med att anestesisjuksköterskan larmas till akutrummet.   Metod: Med resilience engineering som utgångspunkt gjordes en flerfallsstudie med holistisk design. Varje fall (n=8) analyserades separat för att sammanställas med en induktiv ansats genom instrumentet Functional Resonance Analysis Method. Följsamheten mot lokala riktlinjerna kontrollerades med en deduktiv ansats.   Resultat: Anestesisjuksköterskan har till hälften av fallen den lokalkännedom som krävdes enligt gällande riktlinjer, anestesisjuksköterskan förefaller i flera fall sakna kunskap om den tekniska apparaturen som används. Detta resulterar i att anestesisjuksköterskan inte arbetade självständig utan blev beroende av traumateamet för att slutföra sina uppgifter. Förberedelserna varierade stort, i majoriteten av fallen fanns ingen större följsamhet till de riktlinjer som styrde anestesisjuksköterskans arbete i ett traumaomhändertagande. En hög patientsäkerhet bibehölls genom att arbetsfördelningen och förberedelserna delades på, ofta outtalat inom traumateamets medlemmar. Tack vare stor personalgrupp och hög kompetens inom traumateamet kunde teamets medlemmar komplettera varandra.   Slutsats: Flera aspekter som kan påverka patientsäkerhet negativt identifierades. Flertalet av dessa bl.a. lokal- och utrustningskännedom för anestesisjuksköterskor bedömdes kunna minskas eller elimineras om följsamheten till riktlinjerna skärps. I alla analyserade fall bibehålls god patientsäkerhet tack vare traumateamets höga resilience. / Background: Injuries in care occurs in approximately 10 percent of all patients. In a critical trauma care the anaesthetic nurse works in an unfamiliar workplace. This requires high competence and directive guidelines to maintain a high patient safety and effective trauma care.   Objectives: To identify factors that can have impact on the patient safety when the anaesthetic nurse is called to the ER.   Methods: Through resilience engineering, a multi-case study with a holistic design was conducted. Each case (n=8) analysed separately with an inductive approach with the instrument Functional Resonance Analysis Method. Thereafter, the compliance with guidelines was studied with a deductive approach.   Results: The anaesthetic nurse lacked the required knowledge of the ER that is required by the guidelines in half of the cases. The anaesthetic nurse also appeared to lack knowledge of technical equipment. This caused dependency in the anaesthetic nurse to fulfil its duties. Preparations varied greatly, in most of cases there was no major compliance with the guidelines for the anaesthetic nurse. High patient safety was maintained by dividing the labour within the team’s members. Thanks to large staff and level of competence within the team, the members could complement each other.   Conclusions: Several aspects that could affect patient safety negatively were identified. Most of these negative aspects could be reduced if compliance with guidelines were tightened. Throughout all cases, good patient safety is maintained thanks to the team's high resilience.

Bakgrund: Akutmottagningar behöver vara utformade för att kunna erbjuda en varierad patientgrupp akut vård. Arbetet på en akutmottagning karakteriseras av teamwork där sjuksköterskan förväntas kunna handla snabbt och kombinera omvårdnadsarbetet med medicinska och administrativa arbetsuppgifter. För att kunna uppleva en god arbetsmiljö krävs ett socialt kapital på arbetsplatsen, förmågan att uppleva mening och tillfredsställelse i arbetet samt ett gott stöd från organisationens olika skikt.  Syfte: Belysa sjuksköterskans arbetsmiljö på en akutmottagning.  Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt enligt Fribergs metod med syftet att skapa en överblick över det aktuella kunskapsläget inom ämnesområdet. Översikten utformades på tio vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL Complete och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs modell för en litteraturöversikt, likheter och skillnader identifierades och tematiserades. Som teoretisk utgångspunkt användes Watsons omvårdnadsteori.  Resultat: Resultatet presenteras i form av tre huvudteman; fysiska, psykologiska och sociala aspekter av arbetsmiljön. De fysiska aspekterna utgjordes av undertemana Lokaler och säkerhet samt Bemanning och patienttäthet. De psykologiska aspekterna behandlade ämnena Att arbeta under tidspress samt Förekomst av utmattning, ångest och arbetsrelaterad stress. De sociala aspekterna inkluderade Teamwork och Konflikthantering.  Diskussion: Resultatet diskuterades med utgångspunkt i Watsons omvårdnadsteori och analyserades i relation till hur organisationen och ledningen såväl som sjuksköterskans inställning till omvårdnad kunde påverka arbetsmiljön. Resultatet tolkades även utifrån arbetsmiljöns påverkan på sjuksköterskans patientbemötande.

Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter uppsöker vård. Akut smärta beskrivs som subjektiv och individuell vilket styrker nödvändigheten av ökad kunskap och förståelse för akut smärta och patienters olika upplevelser av den.  Detta skulle kunna generera i en bättre omvårdnad, där utvecklingen från akut smärta till en kronisk långvarig smärta samt ett lidande för patienten skulle kunna minimeras. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av akut smärta och vårdpersonalens betydelse i samband med den. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 13 artiklar, sju kvalitativa och sex kvantitativa. Resultat: Fyra teman identifierades; "Vikten av adekvat smärtbehandling", "Vårdpersonalens kompetens inger trygghet", "Att underkasta sig vårdpersonalen" samt "Betydelsen av kommunikation och information". Konklusion: Akut smärta är fortfarande ett stort problem och alldeles för många patienter lider av akut smärta. Vårdpersonalen har stor betydelse för dessa patienters upplevelse då det kan lindra smärtan och förebygga onödigt lidande. För att förbättra vården för patienter med akut smärta behövs en ökad förståelse och kunskap för deras subjektiva upplevelser men även betydelsen av hur sjuksköterskan agerar, behandlar och utvärderar är viktig. / Background: Pain is one of the most common reasons why patients seek healthcare. Acute pain is described as subjective and individual, which proves the need for greater knowledge and understanding of the acute pain and the patient's different experiences of it. This could generate in a better care, where the development of acute pain to chronic prolonged pain and the suffering of the patient could be minimized. Aim: The aim was to describe the patients’ experience of acute pain and the significance of health care professionals associated with it. Method: A literature review based on 13 articles, seven qualitative and six quantitative.   Results: Four themes where identified; "The importance of adequate pain management",”To submit to the health care professionals”, “How the health care professionals’ competence incites a sense of safety” and ”The significance of communication and information”. Conclusion: Acute pain is still a major problem and too many patients suffers from it. The health care professionals have a great importance for these patients’ experience since they can ease the pain and prevent unnecessary suffering. To improve care for patients with acute pain, a greater understanding and knowledge of their subjective experiences is required but also the significance of how the nurse act, treats and evaluates should be of importance.

Den vård som bedrivs vid akut kranskärlssjukdom är idag bristande när det gäller jämställdhet. Männen har varit och är dominerande i den forskning som bedrivs om kranskärlssjukdom, vilket utsätter kvinnan för risk vid både diagnos och behandling av sjukdomen. Det råder bristande medvetenhet om genusperspektiv vid vårdandet av akut kranskärlssjukdom, och mer forskning behövs för att uppmärksamma sjuksköterskans behov av att tillämpa detta förhållningssätt. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva den kvinnliga patientens erfarenhet och upplevelser vid akut kranskärlssjukdom. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar granskades. Databaserna PubMed, CINAHL och Google Scholar användes vid sökningen. Resultat Resultaten i denna litteraturöversikt visar hur den inlärda förväntan om typiska symptom och tecken på akut kranskärlssjukdom påverkat kvinnorna vid tolkningen av deras symptom. Under sjukdomsförloppet framkom även hur kvinnorna förminskade och förnekade allvaret i situationen. Symptomen kunde kopplas till mindre allvarliga åkommor, biverkningar av en ny medicin eller bortförklaras med stigande ålder. Slutsats En djupare förståelse för hur kvinnor reagerar vid debuten av akut kranskärlssjukdom är nödvändig för att sjuksköterskor ska kunna agera adekvat då kvinnan inkommer till sjukhuset.

Stroke är den näst vanligaste dödsorsaken och den tredje vanligaste orsaken till funktionshinder. Begreppet stroke beskriver hjärnskador som har orsakats av abnormitet i blodtillförseln till någon del av hjärnan. Ischemisk stroke orsakas av blodpropp eller systemisk hypoperfusion. Blodpropp ockluderar blodkärl, vilket leder till otillräckligt blodflöde till hjärnan. Detta resulterar i reducerat tillförsel av syre och socker till hjärnan, vilket hjärnan behöver för att fungera. Ischemins varaktighet, svårighetsgrad och lokalisering i hjärnan avgör skadans omfattning. Skador i hjärnan kan medföra till funktionsnedsättningar i och med att hjärnan styr kroppens funktioner. Stroke skalor som national institutes of health stroke scale, barthel index, modified rankin scale, oxford handicap scale och Glasgow outcome scale bedömer funktionsnedsättningar och funktionshinder orsakade av stroke. Alteplas, andra generationens trombolytika är standardbehandling vid akut ischemisk stroke. Alteplas omvandlar plasminogen till aktivt plasmin som i sin tur bryter ned blodproppar som ockluderar blodkärl. Blödning är en biverkan av alteplas, varav intrakraniell blödning utgör den allvarligaste typen av blödning. Riskfaktorerna för intrakraniell blödning hos alteplasbehandlade patienter är hög ålder, stroke av svårare grad, hög blodsockernivå, förmaksflimmer, kongestiv hjärtsvikt, okontrollerad hypertoni, koagulationsrubbningar, nedsatt njurfunktion och administrering av trombocytaggregationshämmare eller antikoagulantia innan, under eller inom 24 timmar efter tillförsel av alteplas. Syftet med studien var att undersöka effekten av intravenös alteplas vid akut ischemisk stroke med avseende på dödlighet och funktionshinder. Detta är en litteraturstudie. I litteraturstudien analyseras fem studier som undersöker effekten av alteplas vid akut ischemisk stroke med avseende på funktionshinder och dödlighet. I databasen pubmed söktes artiklarna fram. Standarddos alteplas vid akut ischemisk stroke minskar andelen fall med funktionshinder med inte död. Lågdos alteplas vid AIS minskar inte andelen fall med funktionshinder och död jämfört med standarddos alteplas. Fler dubbelblinda studier behöver genomföras för att bekräfta om standarddos alteplas minskar andelen fall med funktionshinder vid AIS. Fler studier kan genomföras för att studera effekten av standarddos alteplas efter 4,5 timmar efter påbörjan av akut ischemisk stroke. Eftersom de flesta patienterna i studierna behandlades inom 4,5 timmar efter påbörjan av AIS. Fler studier kan genomföras för att studera effekten av lågdos alteplas vid akut ischemisk stroke. / Globally 15 million people suffer stroke annually. It is the second most common cause of death and the third most common cause of disability. The term stroke describes brain damage caused by abnormality in the blood supply to anypart of the brain. Stroke is divided into ischemic stroke and cerebral hemorrhage. Ischemic stroke accounts for 85% of all strokes. Ischemic stroke is either caused by blood clots or systemic hypoperfusion. Blood clots occludes blood vessels, causing insufficient blood flow to the brain. This results in reduced supply of oxygen and sugar to the brain, which the brain needs to function. The duration, severity and location of the ischemia determine the extent of the damage in the brain. Damage to the brain can cause impairments as the brain controls the functions of the body. Stroke scales such as national institutes of health stroke scale, barthel index, modified rankin scale, oxford handicap scale and Glasgow outcome scale assess functional impairments and disability caused by stroke. Alteplase, a second-generation thrombolytics is the primary treatment for acute ischemic stroke. Alteplas converts plasminogen to active plasmin. Active plasmin degrades blood clots that occlude blood vessels. Intracranial hemorrhage is an adverse effect of alteplas. Advanced age, severe stroke, high blood sugar level, atrial fibrillation, congestive heart failure, uncontrolled hypertension, coagulation disorders and impaired renal function are risk factors for intracranial hemorrhage in patients receiving alteplase treatment. Administration of antiplatelets and anticoagulants before, during or within 24 hours after the administration of alteplase can increase the risk of bleeding. The aim of the study was to investigate the effect of intravenous alteplase on acute ischemic stroke in terms of mortality and disability. This is a literature review, in which five studies are analyzed. These five studies are randomized controlled trials that investigates the effect of alteplase on acute ischemic stroke in terms of disability and mortality. Articles were selected from pubmed database.  The studies showed that standard dose alteplase is an effective treatment for acute ischemic stroke in terms of disability but an ineffective treatment in terms of mortality. Low dose alteplase is an ineffective treatment compared to standard dose alteplase in terms of disability. Low dose alteplase is also an ineffective treatment in terms of mortality.  More double-blinded studies need to be conducted to confirm that standard dose alteplase is an effective in acute ischemic stroke in terms of disability. More studies can be conducted to study the effect of standard dose alteplase after 4,5 hours after onset of acute ischemic stroke, since majority of patients in study 1-5 were treated within 4,5 hours. More studies can be conducted to study the effect of low dose alteplase.

No description available.