Bakgrunden belyser att barnsjukvården arbetar utefter ett familjecentrerat förhållningssätt där familjen ses som en enhet. Separation av barn och föräldrar har negativa konsekvenser. Vårdpersonalen syn på föräldrars närvaro världen över är tveksamma till att låta föräldrar att närvara vid återupplivning av deras barn.  Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av att närvara vid deras barn återupplivning. Den valda metoden för denna studie var litteraturöversikt med systematisk metod. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades 16 vetenskapliga artiklar varav 12 kvaliativa studier, tre kvantitativa studer och en mixad studie. Efter kvalitesgranskningen var nio av god kvalité och sju av hög kvalitet. De inkluderade artiklarna analyserades i en integrerad metod.  Resultatet kategoriseras i fyra huvudkategorier "Föräldrar emotionella uttryck", "föräldras behov vid återupplivning", Föräldras relation till vårdpersonal" och "Närvaro vid ååterupplivning". Familjer Beskriver det inte bara som av högsta vikt at få närvara utan även som deras otvetydig rättighet, ett naturligt och instinktivt ansvar som förelder. Det är kritiskt för anhöriga att få basal och konkret information kring barnets tillstånd och att vårdpersonalen som ger dessa uppdateringar vet vad som pågår. Familjers närvaro vid återupplivning ger sällan avbrott i det medicinska teamets arbete.  Slutsats från studie var att majoriteten av föräldrarna vill närvara vid återupplivningen av deras barn. Närvaron påverkar föräldrar i efterhand positivt då det underlättar för sorgearbetet. Därtill är det av vikt att anhöriga erbjuds adekvat stöd och blir tillhandahållna kontinuerlig adekvat information angående barnets tillstånd för att bidra till att föräldrarna ska känna sig mer trygga i situationen. / The background highlights that pediatric care works from a family-centered point of view where the family is seen as a unit. Separation of children and their parents has negative consequences. Worldwide nurses' view of parents' presence during resuscitation of their children is hesitant. The purpose of this study was to describe parents´ experience of attending their child´s resuscitation. The chosen method for this study was a literature review with systematic method. The searches were performed in the PubMed and CINAHL databases. A total of 16 articles were included, of which 12 qualitative studies, 3 quantitative studie and 1 mixed study. After the quality review, nine were of good quality and seven of high quality. The included articles were analyzed in an integrated method. The results are categorized into four main categories: “Parents´ emotional expression”, “Parents´ need during resuscitation”, “Parents´relationship to care staff” and “Attendance in resuscitation”. Families do not only describe it as the utmost importance to be present but also as their unequivocal right, an innate and instinctive responsibility as a parent. It is critical for relatives to receive basic and concrete information about the child's condition and furthermore that the care staff who provide these updates has knowledge regarding the resuscitation of the parents´child. The presence of families in resuscitation seldom interrupts the work of the medical team. The conclusion from the study was that the majority of parents want to attend the resuscitation of their children. The presence has a positive effect on parents afterwards as it facilitates the mourning. In addition, it is important that relatives are offered emotional support and are provided with continuous adequate information regarding the child's condition in order to help the parents feel more secure in the situation.

Bakgrund: Personal inom hälso- och sjukvård ställs ofta inför akuta situationer. Simuleringsövningar har länge använts i vårdundervisning och beskrivs som en möjlighet att lyfta kompetens och erfarenhet av akuta omhändertaganden för att passa kraven i vården. Det finns olika typer av simuleringar med varierande teknologi samt simuleringar med skådespelade patienter.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av simuleringsövningar av akuta omhändertaganden på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på nio artiklar. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Analys utfördes med hjälp av dataanalys för litteraturstudier beskriven av Popenoe et al.. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna var ”simuleringar utgör en miljö som kan underlätta lärande och väcker tankar och känslor” och ”simuleringar ger värdefull kunskap som kan användas i vården”.  Konklusion: Det är viktigt hur simuleringarna utformas för att deltagarna ska kunna tillgodose sig bestående kunskap på bästa sätt. Möjlighet till upprepade övningar kan utveckla och bibehålla förmågor som leder till säkrare vård och ett effektivare arbete. / Background: Health care personnel are often faced with emergency situations. Simulations have been used as tools to increase skill, competence and confidence for health care workers in these situations. There are different types of simulation tools available with varying degrees of technical fidelity. Some simulations use human patient actors.  Aim: The aim of this literature study was to describe the experience of health care personnel who have undertaken hospital-based emergency simulation scenarios. Methods: A qualitative literature study based on nine articles. A search of literature using the electronic databases PubMed and Cinahl was conducted. The articles were analysed using the data analysis in general literature reviews by Popenoe et al.. Results: Results are presented in two categories and eight sub categories. The categories were “simulations provide an atmosphere that facilitates learning and evoke thoughts and feelings” and “simulations give valuable knowledge that could be used in health care”.   Conclusion: The design of the simulations is important to facilitate lasting knowledge. The possibility to repeat training can develop and sustain abilities for safe health care and efficient work.

Sammanfattning Bakgrund: Akut myeloisk leukemi (AML) är en av de vanligaste typerna av leukemi, dock är denna cancer sällsynt. AML kan drabba personer i alla åldrar men förekommer vanligast hos vuxna personer som är över 40 år. Idag befinner sig ett antal olika FLT3-hämmare i olika faser i kliniska studier. Kliniska prövningar av FLT3-hämmare för AML visar inte särskilt lovande resultat, detta på grund av framväxande läkemedelsresistans mot FLT3-hämmare. FLT3-ITD och FLT3-TKD är de vanligaste mutationerna som förekommer hos AML-patienter. Läkemedlet gilteritinib är speciellt bland FLT3-hämmare eftersom det hämmar både TKD- och ITD-mutationer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka tolerabiliteten av gilteritinib samt undersöka om gilteritinib har god effekt hos refraktär/recidiv AML-patienter med FLT3-mutation. Metod: Databasen Pubmed användes för att hitta veteskapliga artiklar som ska analyseras. För att hitta artiklarna användes sökorden "(gilteritinib) AND (relapsed/refractory)". Resultat: Generellt tolererade det flesta patienter gilteritinib tämligen bra. Frekvensen av fullständig remission/fullständig remission med partiell hematologisk återhämtning var högre med gilteritinib jämfört med salvage kemoterapi samt gilteritinib har överlevnadsfördelar jämfört med salvage kemoterapi. Patienter som uppnådde fullständig remission/fullständig remission med partiell hematologisk återhämtning hade längre totalt överlevnad och hade högre grad av FLT3-ITD-clearance jämfört med patienter som inte uppnådde fullständig remission/fullständig remission med partiell hematologisk återhämtning Slutsats: Det flesta patienter från studierna tolererade gilteritnib ganska bra. Gilteritinib har stort terapeutisk fönster samt har överlevnadsfördelar jämfört med salvage kemoterapi. Begräsningar med studierna var att det inte var så många studiedeltagare. Detta ger mindre pålitliga resultat men det är inte så enkelt att genomföra stora studier med många patienter eftersom AML är en sällsynt cancer. / ABSTRACT Background: Acute myeloid leukaemia (AML) is one of the most common types of leukaemia, even if this cancer is relatively rare. AML can affect people of all ages but is most common in adults over 40 years old. Today, a number of FLT3 inhibitors are in various stages of clinical trials. Clinical trials of FLT3 inhibitors for AML are not showing very promising results, due to emerging drug resistance to FLT3 inhibitors. FLT3-ITD and FLT3-TKD are the most common mutations found in AML-patients. The drug gilteritnib is special amoung FLT3 inhibitors because it inhibits both TKD and ITD mutations. Aim: The aim of this literature review was to investigaste the tolerability and to investigate whether gilteritinib has good efficacy in relapsed/refractory AML-patients with FLT3-mutation. Method: The Pubmed database was used to identify scientific articles to analysis. To find the articles, the keyword "(gilteritinib) AND (relapsed/refractory)" were used. Results: In general, most patients tolerated gilteritinib quite well. The frequency of complete remission/complete remission with partial hematologic recovery was higher with gilteritinib compared to salvage chemotherapy. Patients who achieved complete remission/complete remission with partial hematologic recovery had longer overall survival and had higher levels of FLT3-ITD clearance compared to patients who did not achieve complete remission/complete remission with partial hematologic recovery. Conclusion: Most patients from the studies tolerated gilteritinib fairy well. Gilteritinib has large therapeutic window as well and has survival advantages over salvage chemotherapy. Limitations of the studies were that there were not many study participants. This makes for less reliable result, but it is not so easy to conduct large studies with many patients because AML is a rare cancer.

Akut buksmärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor i dagens samhälle larmar efter ambulans. För att ambulanssjuksköterskan prehospitalt skall kunna utföra en adekvat bedömning av en patient som upplever akut buksmärta, finns idag utarbetade behandlingsriktlinjer. En avgörande faktor är den tidiga bedömningen, vilken bör resultera i rätt vårdnivå samt att de kritiskt sjuka patienterna får snabb och korrekt behandling. Syftet var att utifrån ett ålders- och könsperspektiv beskriva symtom, tecken och behandling hos dessa patienter samt belysa ifall svaga länkar i vårdkedjan kunde påvisas utifrån vald inriktning av vården. Av 807 inkluderade patienter visar resultatet att fler kvinnor (56 %) än män (44 %) söker akut. Av de 89 % som kördes till en akutmottagning blev enbart 42 % inlagda till slutenvård. Avseende smärta skattade 57 % av patienterna sin smärta, varav 60 % av dessa uppgav en svår smärta (NRS 7-10) vilket var vanligare bland de yngre. Totalt fick 66 % någon form av smärtlindring administrerat av ambulanssjuksköterskan, där opioider och NSAID-preparat gavs i större utsträckning till de yngre än till de äldre. Den äldre patientgruppen tenderade att få mindre smärtlindring över lag. Männen var i större omfattning bleka eller kallsvettiga medan kvinnorna istället uppgav att de varit illamående eller kräkts, utan signifikant skillnad för ålder. Kvinnor som sökte akut för buksmärta hade en mer utbredd sjukhistoria av psykiatriska besvär och diagnostiserades mer frekvent med ICD-kod Buksmärta UNS. Män erhöll i högre grad en tidskänslig slutdiagnos, där njursten utmärkte sig specifikt.

Bakgrund: Den goda vården syftar till att lindra mänskligt lidande, såsom smärta. Detta är inte alltid uppnått inom den slutna sjukvården idag, och patientens smärta blir inte lindrad. Musik kan användas som en hälsointervention inom sjukvården och har visats ha en rad positiv inverkan på patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvårdnadshandling har för verkan på patientens smärttillstånd vid en akut smärta.Metod: En litteraturstudie baserad på 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan på ett akut smärttillstånd. Resultat: Resultatet visar på att musik som en individanpassad omvårdnadshandling kan lindra patientens smärttillstånd. Musiken har en viss möjlighet att minska den subjektiva upplevelsen av smärttillståndet, såsom upplevelsen av ångest och smärta. Likväl kan fysiska parametrar under smärttillståndet, såsom blodtryck och andningsfrekvens också påverkas av musiken. Musiken kan också ge en ökad grad av avslappning till patienten. Slutsats: Under ett akut smärttillstånd har musiken visats verka på hela den mångdimensionella människan, både på kropp och på psyke. Genom musiken har sjuksköterskan ett redskap som utifrån ett helhetsperspektiv kan lindra patientens lidande. / Background: Good care has for aim to relieve human suffering, such as pain. This is not always achieved in the hospital care, and patients' pain isnot relieved totally. Music could be used as an intervention to improve health in hospital setting and has been shownto have a positive effect on the patient. Aim:To describe what the effect of music, as an individual nursing intervention, has on the patients's acute pain. Method:A literature review,based on 14 selectedquantitative studies, regarding the effect of music on a state of acute pain, was done. Results:The results show that music, as an individual nursing intervention, can help patients to reduce their acute state of pain. The music can possibly have a reducing effect on the subjective experience of the state of pain such as the experience of anxiety and pain. Music can also have aneffect on the vitalsigns, such as blood pressure and respiratory rate. The music can also provide an increased degree of relaxation. Conclusion:During a state of acute pain music has shown effecton the whole multidimensional human, both body and spirit. Through music the nurse is given a tool that from a holistic perspective can relieve patient suffering.

Bakgrund: Att vårda patienter i akuta skeden innebär ofta en kaotisk situation som är känslomässigt påfrestande för både sjuksköterskan och patienten. Eftersom man som sjuksköterska inom akutsjukvården utsätts för många känslomässiga reaktioner samtidigt som allt fokus ska läggas på patienten är risken stor att arbetssituationen blir orimlig. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av akut omvårdnad av patienter med trauma ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar som visade att sjuksköterskor upplevde akut omvårdnad av patienter med trauma som ett svårt och stressigt arbete som oftast ledde till olika stressymtom som exempelvis utbrändhet, personlig stress, posttraumatisk stressyndrom och sekundär traumatisk stress. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde det känslomässigt svårast att behandla unga trauma patienter samt släktingar eller kollegors släktingar. Yngre oerfarna sjuksköterskor reagerade oftast starkare på trauma situationerna än vad erfarna sjuksköterskor gjorde. / Background: Caring for patients in trauma situations is often emotionally stressful for both the nurse and the patients. Since nurses in the emergency care often deal with emotional reactions while al the focus must be on the patient, there is a great risk that the work situation will be unsustainable. The purpose of the literature study was to elucidate experiences of trauma care from nurse’s perspective. Method: The study was designed as a structured literature review with an inductive approach. The result was based on ten scientific articles and showed that nurses experiences of trauma care was difficult and stressful and usually led to various stress symptoms such as burnout, personal stress, posttraumatic stress syndrome and secondary traumatic stress. Conclusion: The nurses found it emotionally difficult to treat young trauma patients as well as relatives or colleagues’ relatives. The younger inexperienced nurses usually responded stronger to the trauma situations than the experienced nurses did.

Akutmottagning är en plats patienter besöker för att få behandling för akut sjukdom eller skada. Patienter på akutmottagningen är akut, svårt sjuka och kan ha många upplevelser som är relaterade till såväl deras sjukdom som deras besök på akutmottagningen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att besöka akutmottagningen. 10 artiklar har analyserats utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; “att känna frustration relaterat till lång väntetid med bristande tillsyn”, “att inte känna förståelse för sitt hälsotillstånd”, “att behöva genomgå obehagliga undersökningar och känna sig exponerad”, “att ljud, ljus, dofter, möbler och stressig atmosfär försämrade besöket”, “att inte bli involverad eller betrodd” och “att känna sig sedd samt att bli bemött med lyhördhet och respekt”. Resultatet visade att gott bemötande, information och humanistisk människosyn var viktiga förutsättningar i patientens upplevelser på akuten. Vidare visade resultatet att en högljudd, stökig miljö, stressad vårdpersonal och brist på information och kommunikation försämrade patienters upplevelse av besöket på akutmottagningen. Sjuksköterskan behöver beakta patienten ur helhetsperspektiv för en fördjupad förståelse för deras upplevelse så hen kan ge en ändamålsenlig omvårdnad.

Det faktum att fler idag överlever efter att ha drabbats av akut koronart syndrom (AKS) ställer ökade krav på behandling och eftervård. De psykiska reaktionerna hos de överlevande är mycket individuella och studier pekar på faktorer som kan bidra till att vissa patienter upplever en högre grad av stress och ångest i sin sjukdomssituation än andra. Studier visar att cirka 12 procent av de drabbade riskerar att utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i efterförloppet av AKS. Senaste årens forskning har kunnat visa att patienter som utvecklat posttraumatiskt stressyndrom i samband med AKS har två till tre gånger så hög risk för försämring av sin kardiovaskulära sjukdom och till plötslig död än de som inte utvecklat PTSD. Syftet var att identifiera faktorer som kan medföra förhöjd risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom i efterförloppet av akut koronart syndrom. För att besvara syftet har litteraturöversikt valts som metod och sökningar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. Litteraturöversikten är en sammanställning av resultaten i sjutton kvantitativa studier. Resultaten visar på att den subjektiva upplevelsen patienter har av det akuta skedet under AKS och även tiden närmast efteråt var av stor betydelse för risken att utveckla PTSD. Predisponerande faktorer som framkom i resultatet delades in under kategorierna: demografiska faktorer, subjektiva upplevelser som faktorer, individuella faktorer samt strukturella faktorer och behandlingsform. De predisponerande faktorerna var relaterade till den känslomässiga upplevelsen och patientens förmåga att hantera den emotionella stress som ofta följer ett akut trauma. Slutsatsen som kan dras av denna litteraturöversikt är att patientens subjektiva upplevelse av den akuta händelsen och närmaste tiden efter är av stor betydelse då det gäller risken att utveckla PTSD efter en AKS händelse. Patientens emotionella reaktion är här av betydelse liksom patientens personliga förutsättningar och resurser att hantera sin sjukdomssituation.

SAMMANFATTNING Akut koronart syndrom (AKS) är benämningen på den process som innebär en plackruptur med efterföljande trombotisering i ett kranskärl. Insjuknandet kan debutera med allt ifrån en vag obehagskänsla till en dramatisk situation och är potentiellt livshotande. Kranskärlssjukdom är ett kroniskt tillstånd som den drabbade tvingas hantera resten av livet. Närstående, vilka utgör en viktig resurs i sammanhanget, drabbas även de av sjukdomens följder. Hänsyn och anpassning till den nya situationen kan leda till förändring i livet. Syftet med föreliggande studie var att belysa närståendes upplevelse av förändring i livet efter att partnern insjuknat i akut koronart syndrom. En kvalitativ metod valdes. Sex närstående till personer som för första gången insjuknat i akut koronart syndrom intervjuades. Insamlad data bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Det resultat som framkom har indelats i tre kategorier: närståendes upplevelse av förändring av partnerns fysiska, psykiska och kognitiva tillstånd, närståendes upplevelse av förändring i livsstil samt närståendes upplevelse av nytillkommen oro och ökat ansvar. Exempel på vanliga förändringar var partnerns trötthet, vilken kunde leda till ökat sömnbehov och mindre ork för aktiviteter och socialt umgänge. Glömska och förändringar i humör och sinnesstämning hos partnern kunde leda till ökad kontroll och större hänsynstagande för den närståendes del. En tydlig förändring var den ökade mängden läkemedel där närstående ofta hjälpte till att kontrollera medicineringen. Flertalet hade gjort någon form av förändring gällande levnadsvanor som att öka andelen grönsaker i kosten eller att öka den fysiska aktiviteten. En nytillkommen oro för hälsa och framtid fanns. De närstående använde olika strategier som kontroll och försök till påverkan för att tillsammans med sina partners återfå en balans i livet. Den slutsats som kan dras är att närstående erfar förändringar i livet då partnern insjuknar i akut koronart syndrom. De närstående känner ofta stort ansvar för sin partner och kan genom sin närvaro bidra till att jämvikten återfås.

Under de senaste decennierna ses en fortsatt minskning av antalet personer som drabbas av akut koronart syndrom (AKS). Förändring av patientens livsstil och därmed en minskning av risken att insjukna eller återinsjukna i AKS, har visat sig ha stor betydelse för att förebygga och minska dödligheten vid AKS. En förbättring av riskfaktorer genom minskning av blodtrycks-, blodsocker- och lipidnivåer, ökad fysisk aktivitet, minskning av omättade fetter och ett högre intag av fiber, frukt, grönsaker och fisk samt rökstopp, har stor betydelse vid att förebygga hjärtsjukdom. Sjukvården blir alltmer specialiserad och det ställer krav på sjuksköterskan och dennes kunskap. Genom sjuksköterskans etiska kod lyfts dennes kompetens fram och belyser det personliga ansvaret sjuksköterskan har för att upprätthålla sin kompetens under yrkeslivet genom kontinuerligt lärande. När sjuksköterskan håller sig uppdaterad på ny kunskap kan denne arbeta utifrån en evidensbaserad vård som främjar patientens hälsa, välbefinnande och ger en säker vård. Men ett visst ansvar åläggs även arbetsgivaren, de ska regelbundet se över vilken kompetens medarbetarna har och arbeta aktivt med att främja kompetensutveckling bland medarbetarna. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors behov av kunskap för att kunna ge information om riskfaktorer till patienter som drabbats av akut koronart syndrom. En kvalitativ metod användes och designen var en intervjustudie. Data insamlades från nio stycken sjuksköterskor med varierad ålder och arbetslivserfarenhet inom kardiologisk vård. Intervjuer gjordes med utgångspunkt från en semistrukturerad intervjuguide. All data bearbetades sedan av författarna och innehållsanalys valdes som analysmetod. Studien resulterade i tre kategorier. I kategorin “Behov av kunskap men arbetsmiljön begränsar möjligheterna för fortbildning” framkom att möjligheterna till vidareutbildning begränsades då det sällan erbjöds via arbetsgivaren. Den andra kategorin “Kunskap finns men bristande organisatoriska strukturer försvårar informationsflödet” innefattar upplevelsen hos sjuksköterskorna av ett ostrukturerat arbetssätt och hur det påverkar deras arbete med patienterna. Den tredje och sista kategorin ”Sjuksköterskans behov av kunskap för att kunna ge en säker vård” belyser vikten av att inneha kunskap om kardiologi som sjuksköterska, för att kunna ge patienterna en säker och god vård. Slutsatsen i denna studie är att sjuksköterskor på kardiologiska avdelningar upplever ett behov av utökad kunskap om riskfaktorer, något som är väldigt viktigt att belysa. Resultatet visar även att det finns behov av att skapa bättre förutsättningar i organisationen för att öka kunskaperna hos sjuksköterskor inom kardiologi. Avsaknad av rutiner och struktur på avdelningen framkom som en försvårande omständighet vid informationsgivning till patienterna. Ökad kunskap inom kardiologi skulle kunna bidra till att ge sjuksköterskorna en känsla av trygghet i sin kunskap och på så vis skapa en bättre känsla av att kunna ge sina patienter adekvat information trots brister av struktur i organisationen.