Bakgrund: Sjuksköterskor har historisk sett haft till uppgift att vårda personer som skadats i strid. Ett arbetsområde för sjuksköterskor idag är att deltaga i insatser utomlands där de kan komma att vårda individer som skadats i strid. Att skadas i strid kan uppfattas som en traumatisk händelse som utmanar individens upplevelse av trygghet, tillit och hopp. Omvårdnadslitteratur belyser att det är viktigt att sjuksköterskor stärker upplevelsen av trygghet, tillit och hopp hos patienter. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor uppfattar att de stödjer en patients upplevelse av trygghet, tillit och hopp i det akuta omhändertagandet vid skada i strid. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och data har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av trygghet uppfattas av informanterna främjas av smärtlindring, information, säkerhet, kunskap, erfarenhet, strukturerat arbetssätt, lugn samt närhet och beröring. Tillit uppfattas av informanterna främjas av förståelse, empati, äkthet, förtroendefull relation och kontroll. Informanterna uppfattar att upplevelsen hopp hos patienten främjas genom delaktighet, ärlighet, information och behandling av livshotande tillstånd. Slutsats: De faktorer som upplevs främja trygghet, tillit och hopp kan identifieras som både sjuksköterskans förhållningssätt och dennes aktiva åtgärder. Resultatet indikerar att enskilda strategier uppfattas främja flera vitala behov samtidigt och kan därmed förstås som bundna till varandra. Klinisk betydelse: Denna studie kan ha betydelse för sjuksköterskor som ämnar främja patienters upplevelser av trygghet, tillit och hopp. Studiens erfarenhetsredovisning kan inspirera och stödja andra sjuksköterskor i deras arbete inom vården. / Background: Nurses have historically cared for individuals injured in combat. One field of operations for nurses today is to participate in missions abroad where they may care for individuals injured in combat. To be injured in combat might be perceived as a traumatic event which challenges an individual's experience of comfort, trust and hope. Nursing literature emphasizes the importance of nurses’ ability to support a patient’s experience of comfort, trust and hope. Purpose: To describe how nurses perceive that they support a patient's experience of comfort, trust and hope during emergency care of injury in combat. Method: An empirical study with a qualitative approach. Data collection was carried out using semi-structured interviews and was processed using a qualitative content analysis. Results: The perception of comfort is perceived by the informants as supported by pain management, information, security, knowledge, experience, a structured course of action, calm, presence and physical contact. The perception of the informants is that trust is supported by understanding, empathy, authenticity, trusting relationship and control. Hope is perceived as supported by participation, honesty, information, and treatment of life-threatening conditions. Conclusion: Factors perceived to support comfort, trust and hope can be identified as the nurse´s approach and active measures. The result indicates that single actions are perceived supporting several vital needs simultaneously and can be understood as interlinked. Clinical significance: This study may be relevant to nurses who aim to support patients' experiences of comfort, trust and hope. This description of the lived experiences can inspire and support other nurses in health care.

Inledning: Forskning visar att smärta vid stora trauman är underbehandlat, vilket kan ge ett förlängt sjukdomsförlopp och leda till komplikationer för patienten. Smärtbedömning är en viktig del i smärtbehandlingen och kan göras med hjälp av observationer av fysisk status och smärtskattningsinstrument. Eftersom ett stort trauma även innebär en psykologisk påfrestning för patienten är det viktigt att lindra både smärtan och det psykiska lidandet. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar om traumapatienters upplevelser av smärta samt beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av smärtbehandling och omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos dessa patienter. Metod: En intervjustudie med elva ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ambulanssjuksköterskans arbete vid smärtlindring vid stort trauma präglades av avvägningar och prioriteringar. Dessa gjordes utifrån ambulanssjuksköterskans egna bedömningar samt de riktlinjer som fanns inom ambulanssjukvården. Omvårdnadsåtgärder var lika viktiga som de farmakologiska åtgärderna, i arbetet för att lindra patientens smärta och lidande. Majoriteten av ambulanssjuksköterskorna upplevde smärtan vid stort trauma som underbehandlad. Detta på grund av otillräckliga läkemedelsdoser men också på grund av prioritering av livsuppehållande åtgärder. Slutsats: Studiens resultat visar att ambulanssjuksköterskans arbete stämmer väl överens med kompetensbeskrivningen. Smärtlindring vid stora trauman är komplext och de upplevda hindren är många. Ambulanssjuksköterskans egen bedömning, med utgångspunkt från gällande riktlinjer, är kärnan i deras arbete med traumapatienter. Smärtlindring vid stora trauman är ett viktigt ämne och ett relativt outforskat område. Det är därför angeläget med vidare forskning. / Introduction: Research shows that pain at major traumas are poorly treated, which can lead to a prolonged course of the disease and lead to complications for the patient. Pain assessment is an important part of pain treatment and can be done either through observations of the patient’s physical status or via pain assessment tools. A major trauma involves also a psychological stress for the patient, therefore it’s important to relieve both the physical pain as well as the mental suffering. Aim: To describe ambulance nurses’ perception regarding trauma patients’ experiences of pain and to describe ambulance nurses’ experiences of pain treatment and nursing care that ease the suffering for these patients. Method: An interview study with eleven ambulance nurses. The interviews were analyzed by using qualitative content analysis. Result: Ambulance nurses’ work with pain relief at major traumas was characterized by balancing decisions and prioritizations. These were made based on the ambulance nurses’ own judgment combined with the guidelines for the ambulance health care. The nursing care was just as important as the medical treatment in the work to ease the patient’s pain and suffering. The majority of the ambulance nurses experienced that pain at major traumas was poorly treated. The reason for this opinion was due to a restricted use off analgesics, but also due to prioritization of life support care. Conclusion: The study´s findings shows that ambulance nurse’s work are in line with the ambulance nurse’s competence description. Pain treatment at major traumas is complex and the perceived difficulties are many. The ambulance nurses’ own evaluations, with the associated guidelines, constitute the core work with trauma patients. Pain relief at major traumas is an important and relatively unexplored area and it is therefore desirable with further research in this area.

Akut förvirring är en kognitiv förändring som uppkommer plötsligt. Drabbade patienter upplevs exempelvis agiterade, rastlösa och apatiska. Patienter beskriver upplevelsen av akut förvirring som en abstrakt verklighet, vilket komplicerar vårdprocessen. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet kring vårdandet av akut förvirrade patienter. Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk ansats där databearbetningen inspirerades av kvalitativ innehållsanalys. Litteraturstudien visar att sjuksköterskor som möter akut förvirrade patienter på vårdavdelningar kan uppleva ökad tidspress och stress. Den akut förvirrade påverkar även övriga medarbetare och patienter, kräver mer resurser i form av övervakning och sjuksköterskor med rätt kompetens. Sjuksköterskor fokuserar på att bevara säkerheten för de akut förvirrade patienterna, detta uppmärksammas mer än människan bakom den akuta förvirringen. Sjuksköterskors förhållningssätt till de akut förvirrade blir att försöka få kontroll över patienterna genom olika strategier. Okunskap om akut förvirring visas genom att sjuksköterskor inte använder sig av vetenskapligt baserad kunskap. Prioritering blir nödvändigt för att effektivisera arbetet och för att sjuksköterskor ska kunna vara tillgängliga åt alla patienter - effektivisering av tid faller på bekostnad av akut förvirrade patienter. God kommunikation och medvetenhet om den åldersdiskriminering som förekommer är av vikt för att patienters upplevelser ska bli optimala och leda till minskat lidande vid akut förvirring. / Acute confusion is a cognitive impairment that occurs suddenly. Affected patients are for example perceived as agitated, restless and apathetic. Patients describe the experience of acute confusion as an abstract reality, this complicates the care process. The aim of this study was to describe nurses’ experience in the care of acutely confused patients. The method was a literature study with a systematic approach where the data processing was inspired by qualitative content analysis. The literature study shows that nurses who meet acute confused patients in wards may experience a lack of time and increased stress. The patient with acute confusion also affects other health careers and patients, requiring more resources in terms of monitoring and nurses with the right skill sets. Nurses are more focused on preserving the safety of the acutely confused patients than the person behind the acute confusion. Nurses’ attitudes towards the acutely confused patients are based on gaining control of the patients through various strategies. Unawareness of acute confusion is displayed by nurses’ inconsistency of the use of evidence-based knowledge. Prioritizing work is necessary to make the work more effective, it also helps the nurse to be at hand for all patients, although, managing and using time more effectively falls at the expense of the acutely confused patients. Good communication and awareness of the ageism that occurs is of importance so that the patients’ experiences become optimal and for reduction of suffering when in or after an acute confusion state.

Bakgrund: Intensivvårdsdelirium är ett akut debuterande psykiskt tillstånd som kännetecknas av ändrad medvetandenivå, nedsatt orienteringsförmåga, försämrade minnesfunktioner och avvikande beteende och varar från några timmar till några dagar. Orsaken till IVA-delirium är ofta en komplex kombination av flera faktorer. Behandling av IVA-delirium består av farmakologiska och icke-farmakologiska åtgärder. IVA-delirium är sammankopplas med ökad mortalitet, förlängd tid på intensivvårdsavdelningen och försämrad livskvalitet hos patienter. Syfte är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda och kommunicera med patienter med intensivvårdsdelirium. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematisk litteratursökning. Resultat: Studiens resultat består av två kategorier Krävande men givande och Behandling av akut delirium med subkategorier och beskriver intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av vården, bedömning, behandling av och kommunikation med deliriösa patienter. Slutsats: Akut delirium hos kritiskt sjuka patienter är ett tillstånd som är obehagligt för både patienter och personal. Effektiv kommunikation är ett värdefullt instrument i prevention och behandling av delirium men kräver kunskap och tålamod från sjuksköterskor. Det finns ett behov av vidare forskning om standardiserade bedömningsinstrument och deras användning på intensivvårdsavdelningar i Sverige.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress har varit ett hälsoproblem bland sjuksköterskor i flera årtionden. Sjuksköterskor på en akutavdelning utsätts ofta för stress på sin arbetsplats, i synnerhet i stressiga situationer och vid oförutsägbara händelser. Sådana möten kan få dem att känna sig mer stressade än sjuksköterskor på andra avdelningar. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom akutmottagningen och vilka datainsamlingsmetoder som har använts i de utvalda artiklarna. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design som byggts på 11 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Redovisas med kategorierna bristande organisation, arbetsmiljö och coping och betydelsen av stress vid omvårdnad. Brister i organisationen orsakades av otillräcklig kompetensutveckling och bristfälligt samarbete mellan kollegor. Även dåligt stöd från organisationen var av stor betydelse för arbetsrelaterade stress. Otillräcklig coping är relaterat till den stress som uppstod på grund av överbeläggning, brist på personal, dålig lön och oro för att göra misstag på arbetsplatsen, särskild för ensamarbetande. Betydelsen av stress vid omvårdnad belyses av att sjuksköterskorna påverkades negativt på en mängd olika sätt och medföra att patientsäkerheten kunde bli lidande. Slutsats: Effekten av arbetsrelaterad stress leder till försämrat omvårdnadsarbete och försämrad hälsa hos sjuksköterskan. Arbetsmiljön på akutavdelningen behöver förbättras så att sjuksköterskan kan utföra sina arbetsuppgifter utan att känna stress eller otrygghet.

Bakgrund: Intensivvårdspatienter utsätts för en påfrestande situation, vilket kan bidra till utvecklandet av iva-delirium. Iva-delirium är en form av hjärndysfunktion som leder till ökad sjuklighet, ökad mortalitet och ökade vårdkostnader i form av förlängd vårdtid. Studier visar att trots att iva-delirium är vanligt förekommande inom intensivvården så missas tillståndet ofta. Bedömningsinstrument för att identifiera iva-delirium finns men används vanligen i liten utsträckning inom svensk intensivvård. Detta kan leda till att intensivvårdssjuksköterskor, utifrån personlig erfarenhet, utvecklar olika strategier för att vårda patienter med iva-delirium. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors personliga erfarenheter av att bedöma patienter som riskerar att drabbas av iva-delirium samt hur syndromet identifieras och förebyggs. Metod: En kvalitativ studie innehållande sex intervjuer genomfördes och analyserades utifrån en deskriptiv innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att intensivvårdssjuksköterskorna med hjälp av personliga erfarenheter skapade en framförhållning genom att förutse riskfaktorer och att identifiera kliniska tecken. Vidare visade intensivvårdssjuksköterskorna en förmåga att förebygga och resonera kring utförda åtgärder. En förståelse för vården av patienter med iva-delirium skapades genom etiska reflektioner. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter utgjordes av tre domäner; att se, att göra och att känna. Dessa olika erfarenheter interagerade med varandra, skedde simultant och skapade ett expertkunnande hos intensivvårdssjuksköterskorna. Trots denna förmåga framkom det att intensivvårdssjuksköterskornas kunskaper om iva-delirium och deras strategier varierade beroende på personlig erfarenhet. Klinisk betydelse: Genom att belysa intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter kan en ökad medvetenhet kring iva-delirium skapas och därmed förhoppningsvis medföra minskad prevalens. / Background: Critical care patients are exposed to a stressful situation, which could contribute to the development of icu-delirium. Icu-delirium is a form of brain dysfunction leading to higher morbidity, higher mortality and higher cost of care due to extended hospital stays. Even though studies show that icu-delirium is common within critical care the syndrome is often unrecognized. Delirium screening tools exist but are rarely used within Swedish critical care. The low implementation of screening tools could lead to that critical care nurses, based on personal experience, develop individual strategies for care of patients with icu-delirium. Aim: To describe experiences of assessing patients with risk for developing icu-delirium and how the syndrome is identified and prevented by critical care nurses. Methods: A qualitative study with six interviews was conducted and analyzed based on a descriptive qualitative content analysis. Results: The results showed that critical care nurses, based on earlier experiences, created an anticipation by discerning risk factors and identifying clinical signs. The critical care nurses showed an ability to perform preventive measurements while reasoning about already performed measurements. Through ethical reflections an understanding for the care of patients with icu-delirium was created. Conclusions: The experiences by critical care nurses was based on three domains; to see, to do and to feel. These domains occurred simultaneously and created the expertise of the critical care nurse. Despite this ability the knowledge of critical care nurses and their clinical assessment methods varied depending on earlier experiences. Relevance to clinical practice: By illuminating the experiences of critical care nurses hopefully a higher awareness regarding icu-delirium is created which will hopefully result in a lower prevalence.

Akut myeloisk leukemi (AML) är en invasiv sjukdom som kräver en stor omställning för patienten. Sjuksköterskan har därmed en betydelsefull roll för att kunna bidra till professionell omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att leva med sjukdomen AML. Studien var en litteraturstudie där tio resultatartiklar inkluderades, fem kvalitativa och fem kvantitativa. Innehållsanalys användes som analysmetod, vilket resulterade i tre kategorier: upplevelsen av begränsningar i livet, behovet av stöd och upplevelsen av välbefinnande. I resultatet framkom det att patienter med AML upplever begränsningar i vardagen och vanligtvis är symtomen anledningen till det. Stödet, både professionellt och socialt, har stor betydelse för patienterna. Livskvaliteten hos patienterna kan påverkas både positivt och negativt under sjukdomsförloppet. För att omvårdnaden och bemötandet av patienter med sjukdomen skall förbättras krävs det mer forskning kring ämnet omvårdnad och hur patienternas upplevelse av sjukdomen ser ut. / Acute myeloid leukemia (AML) is an invasive disease that requires a major transformation for the patient. The nurse therefore has an important role in contributing to professional nursing. The purpose of the study was to describe the patients experience of living with the disease AML. The study was a literature study where ten result articles were included, five qualitative and five quantitative. Content analysis was used as an analytical method, which resulted in three categories: experience of life limitations, the need for support and the experience of well-being. It appears that patients with AML feel limited in everyday life, usually the symptoms are the cause of the restrictions. Support, both professionally and socially, is of great importance to patients with AML. The quality of life of patients can be affected both positively and negatively during the disease. In order to improve nursing and treatment of the patients, more research is needed on the subject of nursing and how the patients experience the disease.

Bakgrund: Akut leukemi är en form av blodcancer med ett hastigt förlopp utan tydliga riskfaktorer. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med akut leukemi. Metod: Litteraturstudien bestod av en induktiv kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Litteratursökningen genomfördes i referensdatabaserna CINAHL, PsychInfo och PubMed där 14 vetenskapliga artiklar erhölls och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i 5 slutkategorier som beskriver människors upplevelser av att leva med akut leukemi. Insjuknandet sker plötsligt och upplevs som chockerande av personer med akut leukemi. Det medför också en stor osäkerhet för personerna. Personer med akut leukemi upplever också att de måste kämpa för att få både information och kontroll i samband med deras behandling. Personerna får även biverkningar efter behandlingen som begränsar dem i deras vardagsliv. I samband med akut leukemi upplever personer att deras identitet är under förändring samt att de måste börja prioritera det som är viktigt för dem i deras liv. Slutsats: Personer med akut leukemi har varierande behov av stöd för att bland annat orka uthärda det chockerande sjukdomsförloppet samt att få den information just de är i behov av. Detta kräver att sjuksköterskan kan inta ett personcentrerat förhållningssätt för att möta personen och dennes behov.

Bakgrund: Akut konfusion är ett vanligt tillstånd hos patienter som genomgått kirurgi och innebär att patientens kognitiva förmåga är nedsatt. Forskning visar att patienter som drabbas av akut konfusion efter ett kirurgiskt ingrepp har högre mortalitet och resulterar i ett lidande för patienten med allvarliga komplikationer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanfatta olika omvårdnadsinterventioner som förebygger akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design där resultatet grundar sig på 10 kvantitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet visade att en användning av screeningverktyg, anpassning av omvårdnadsmiljön och en medverkan av närstående kunde förebygga utvecklingen av akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi. Slutsats: Effektiva screeningsverktyg och rätt omvårdnadsåtgärder i kombination med närståendes medverkan är avgörande preventionsfaktorer för akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi. Sjuksköterskan har en avgörande roll i det patientnära arbetet eftersom det är här som rätt åtgärder måste sättas in – på så vis kan akut konfusion förebyggas och minska lidandet för patienten. Tillståndet bör därför uppmärksammas och förebyggas med hjälp av sjuksköterskans kompetens och omvårdnad. / Background: Delirium is one of the most common postoperative complications and results in impaired cognitive function for the patient. It has been established from research that delirious patients had a higher risk for mortality, pathophysiological consequences and negative postoperative outcomes which can cause distress for the patient. Intention: The aim of this study was to survey nursing interventions that prevent delirium for patients who underwent surgery. Method: Quantitative literature review with a descriptive design, where the result is based on ten quantitative original articles. Results: The results show that use of clinical assessment tools for nurses, adaptation of the nursing environment and involvement of family members helped to prevent the development of delirium. Conclusion: Proper nursing assessment tools, adaptation of the nursing environment and involvement of family members helped prevent delirium. Nurses play a vital role in the patientcentered care as it is here warning signs needs to be identified – knowledge of this subject should therefore be studied. This helps to improve the quality of the nursing care, prevents delirium and reduces unnecessary suffering for the patients.

Bakgrund: Varje år insjuknar 300 000 barn i cancer och akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancersjukdomen hos barn. Sjukdomen innebär intensiva behandlingar som kommer påverka barnet men även barnets föräldrar. Kvalitén på vårdandet påverkar föräldrarnas upplevelse av vården och detta innebär att sjuksköterskor har ett stort ansvar att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa föräldrars upplevelser när deras barn insjuknat i akut lymfatisk leukemi. Metod: Metoden som används var en litteraturöversikt, nio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel analyserades för att bidra till evidensbaserad kunskap. Resultat: Utifrån analysen framkom fyra kategorier; När sjukdomen blir ett faktum, Tillvägagångssätt för att hjälpa sitt barn, Faktorer som påverkar hanteringen av behandling samt Relationer och kommunikationens betydelse med tillhörande underkategorier. Konklusion: Föräldrar upplever starka känslor i samband med att barnet får diagnosen. Sjukdomen medför förändringar i det som tidigare ansågs som en normal vardag. Information och kunskap från vårdpersonal är betydelsefullt för föräldrarna då det kan underlätta föräldrars förståelse för sjukdomen. Genom att belysa föräldrarnas upplevelse när deras barn drabbats av ALL kan bredare förståelse för hur grundutbildade sjuksköterskor kan bemöta dessa föräldrar. / Background: Every year, 300 000 children develop cancer where Acute Lymphoblastic Leukemia (ALL) is the most common form of childhood cancer. The disease involves intensive treatment which will not only affect the child but also the parents. The quality of care affects parents’ experience of Health Care, this means that nurses have responsibility to care from a life-world-perspective. By paying attention to how illness, suffering and health are experienced and affect parents, the quality of care can be ensured. Aim: The aim of this study is to highlight parents’ experiences when their child has developed ALL. Method: The method is a literature review, ten scientific articles were selected and formed the basis of the study. Results: Based on the analysis, four categories emerged; When the disease becomes reality, Approaches to help their child, Factors affecting the management of treatment and The importance of relationships and communication with associated subcategories. Conclusion: Parents experience strong emotions related to their child’s diagnosis. The disease will lead to changes in what was previously considered a normal everyday life. Information and knowledge from healthcare providers is important as it can strengthen parents’ management of the disease. By highlighting the parents’ experience when their child has developed ALL, a broader understanding of how registered nurses encounter these meetings.