Bakgrund: Ordet kejsarsnitt kommer från latin och innebär att barnets tas ut genom livmoderväggen med ett snitt långt ner på buken. Det föds närmare 200 000 barn om året i Sverige och av dessa är 17,3 procent förlösta genom kejsarsnitt. Tidigare forskning beskriver vikten av en fungerande och tydlig kommunikation i operationsteamet kring patienten, för att patientsäkerheten ska uppfyllas och en säker vård ska kunna bedrivas vid ett akut kejsarsnitt. Syfte: Att beskriva operationsteamets erfarenheter av kommunikation under ett akut kejsarsnitt. Metod: En kvalitativ studie där data inhämtades via 14 stycken frågeformulär utformade enligt critical incident technique. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys och redovisas genom tabell, citat och löpande text. Resultat: Kommunikation är viktigt vid akuta kejsarsnitt, men beroende på vilka som ingår i operationsteamet och vilken erfarenhet de har med sig kan kommunikationen vara mer eller mindre uttalad. Aspekter, förutom yrkeserfarenhet, för en välfungerande kommunikation är tid, samarbete och rutiner. Slutsats: I resultatet framkommer att kommunikationen tar sig olika uttryck i olika team, där rutiner och yrkeserfarenhet påverkar hur man kommunicerar. En fungerande kommunikation behöver operationsteamet arbeta aktivt med, då det medför ett positivt teamarbete, bra stämning på sal och en säker vård. / Background: The word caesarean section is Latin and means that the baby is delivered through the uterine wall with an incision far down on the abdomen. Nearly 200,000 babies are born each year in Sweden and of these, 17.3 per cent are delivered by caesarean section. Previous literature describes the importance of clear and well-established communication in the surgical team responsible for the patient, so that patient safety standards are met, and safe care can be provided in an emergency caesarean section. Aim of the study: To describe the operating team's experiences of communication during an emergency caesarean section. Methodology: A qualitative study where data were collected via 14 questionnaires designed according to the critical incident technique and data were analyzed according to a qualitative content analysis and reported by table, citation and running text. Results: Communication is important in acute caesarean sections, though depending on who is part of the surgical team and what experience they have, the quality of the communication can vary. Elements, besides professional experience, for a well-functioning communication were time, attitude, and clarity. Conclusion: The result shows that the communication patterns varies depending on whom is a part of the team, where routines and professional experience form the communication. The operating team needs to work actively with a functioning communication as it is important for a positive team work, a good atmosphere in the ward and safe care.

I ett försök att förstå orsakerna bakom de kardio-, metaboliska- och muskuloskeletala sjukdomar hos barn som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL) har vi studerat den adipogena differentieringen hos mesenkymala stromaceller från benmärg (BM MSCs). Det komplexa nätverket av faktorer som påverkar adipogenes är hittills inte helt kartlagt. Därför är vårt övergripande mål att få en bättre förståelse för den cellulära och molekylära grunden bakom utvecklingen av dessa tillstånd hos ALL-överlevare. Vi undersökte om behandling av BM MSC in vitro med cancerläkemedel, Doxorubicin och Dexamethason, kan påverka differentieringen mot adipogenes. BM MSCs analyserades med avseende på lipidackumulering, genuttryck och adipokinproduktion. Vår hypotes kunde inte bekräftas. Inga lipidackumuleringar kunde detekteras i cellerna. Vid analys av genuttryck av de adipogena transkriptionsfaktorerna PPARγ och C/EBPα sågs vissa förändringar; men på grund av brist på biologiska replikat kunde inga statistiska analyser tillämpas på resultaten. Slutligen sågs en liten ökning i den inflammation- och adipogenes-associerade cytokinen IL-6, medan cytokinerna IL-8 och TNF-a inte gick att detektera alls. / In an effort to understand the cause of late onset cardiac, metabolic, and musculoskeletal conditions in paediatric acute lymphoblastic leukaemia (ALL) survivors, the adipogenic differentiation of bone marrow (BM) mesenchymal stromal cells (MSCs) has been studied. There is a complex network of factors influencing adipogenesis, which to date is not completely understood. Hence, the overall aim is to better understand the cellular and molecular basis behind the development of these conditions in survivors. To this end, we asked whether treating BM MSCs in vitro with cancer drugs, Doxorubicin and Dexamethasone, will initiate a skewed differentiation towards adipogenesis. BM MSCs were analysed with respect to lipid accumulation, gene expression, and adipokine production. In general, our hypothesis was not confirmed. No lipid accumulations were detected in the cells. In analysis of gene expression of the adipogenic transcription factors PPARγ and C/EBPα, certain changes were seen; however, due to lack of biological replicates, no statistical analyses could be applied to the results. Lastly, the inflammation and adipogenesis associated cytokine IL-6 displayed a slight increase, whereas the cytokines IL-8 and TNF-α were undetectable.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att främja bästa möjliga livskvalitet för människor drabbade av obotlig, livshotande sjukdom. För att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt för patienter och närstående krävs en helhetssyn på människan där hänsyn tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och att vården ges utifrån patientens önskemål. Sjuksköterskor har ett betydelsefullt omvårdnadsansvar i vården av svårt sjuka och döende patienter, men ansvaret kan se olika ut beroende på var patienten vårdas. I Sverige sker cirka en tredjedel av alla dödsfall varje år på sjukhus, i en miljö vars huvudsakliga fokus är att rädda liv. Palliativ vård är en grundläggande rättighet för alla människor och sjukvården har ett ansvar att ge en god, säker, jämlik och individanpassad vård, oavsett var patienten vårdas. Trots detta har den palliativa vården på sjukhus visat sig vara otillräcklig ur många perspektiv. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors syn på sitt omvårdnadsansvar i vården av patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes på ett systematiskt sätt. Artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL.12 vetenskapliga originalartiklar inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades och resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudteman utkristalliserades. Det första handlade framför allt om känslor av osäkerhet i rollen och ansvaret relaterat till kunskaps- och erfarenhetsbrist och det andra om ansvaret att ge en helhetsvård utifrån patientens behov och önskemål, ofta svårt i en akut vårdkontext. Det tredje temat beskrev att sjuksköterskorna ofta fick kämpa sig till ett samarbete, att deras profession inte alltid togs på allvar och att ansvaret att bygga tillitsfulla relationer med patienter och närstående krävde förutsättningar som inte alltid fanns. Sista temat handlade om ansvaret att företräda patienterna och viljan att göra det bästa möjliga för patienter och närstående. Samtliga teman beskrev faktorer som påverkade sjuksköterskans möjlighet att ta sitt omvårdnadsansvar. Slutsats: Det finns en önskan och strävan hos sjuksköterskorna i litteraturöversiktenatt vården i livets slutskede ska vara den bästa möjliga, men de saknar många gånger rätt förutsättningar för att ge en god vård utifrån ett palliativt förhållningssätt. För att kunna tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov behöver sjuksköterskorna mer utbildning och kunskap, tid samt ett bättre teamarbete professionerna emellan. / Background: Palliative care is an approach aimed to improve quality of life for patients with serious, life-threatening illness. To optimize the time for patients and their families the care should be provided through the integration of physical, psychological, social and spiritual needs and health professionals that pay special attention to the preferences of individuals. Nurses have a significant responsibility in the care of the terminal ill, and the responsibility can look different depending on where the patients are cared for. In Sweden, about a third of all deaths occur in hospitals, in an environment whose main focus is to save lives. Palliative care is a basic human right and healthcare has a responsibility to give a good, secure, equal and person-centered care, regardless of where the patients are cared for. Despite this, the hospital palliative care has been shown as insufficient in many perspectives. Aim: The aim was to describe nurses’ view of their responsibility in the end-of-life care in hospitals. Method: A qualitative literature review was made in a systematic way. Articles were sought with relevant search terms in the PubMed and CINAHL databases. 12 scientific original articles were included, quality reviewed and analysed and the result was compiled with thematic content analysis. Results: Four main themes crystallised. The first was mainly about feelings of uncertainty in the role and responsibility related to lack of knowledge and experience. The second was about the responsibility to provide comprehensive care based on the patient’s needs and wishes, often difficult in an acute care context. The third theme described that nurses often had to fight their way to a collaboration, that their profession was not always taken seriously and that the responsibility to build trusting relationships with patients and loved ones required conditions that did not always exist. The last theme was about the responsibility to represent patients and the desire to do the best possible for patients and loved ones. All themes described factors that affected the nurse’s ability to assume her nursing responsibilities. Conclusion: There is a desire and ambition among the nurses in the study that end-of-life care should be as good as possible, but they often lack the right conditions to provide good care based on a palliative approach. To meet the patient's physical, mental, social and existential needs, nurses need more education and knowledge, time and better teamwork between the professions.

The aim of this research project was to contribute to the knowledge about the teaching practices taking place during the COVID-19 pandemic, by investigating the use of information and communication technology (ICT) in online teaching by five EFL (English as a foreign language) teachers and their experiences of transforming from classroom teaching to online teaching during the pandemic. Furthermore, this study has also investigated how these teachers believe online teaching has affected their students’ English learning. The data was collected by using semi-structured interviews. The data were later analyzed by thematic analyses, and divided into themes, sub-themes and codes. It was concluded that teachers had both positive and negative experiences from teaching online. The fact that the education could be continued from home and that the teachers had improved their teaching practices was frequently expressed in positive opinions. However, the results from the study also revealed that the teachers had mostly negative experiences in terms of the actual process of teaching online, personal feelings, and the effects on students’ English learning. Issues such as technical difficulties, teaching online being time consuming and inhibited interactions are among the negative experiences regarding online teaching. In addition, suggestions have been made on how to improve distance education and how teaching online in the future requires teachers to be educated in how to implement effective ICT tools in their online teaching. / Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskap om den undervisning som har skett under COVID-19 pandemin, genom att undersöka användningen av IKT (informations och kommunikations teknik) i den onlineundervisning som bedrivits av fem EFL-lärare (English as a Foreign Language) och deras erfarenheter av övergången från klassrumsundervisning till onlineundervisning. Vidare har denna studie även undersökt hur dessa lärare tror att onlineundervisningen har påverkat elevernas lärande i ämnet engelska. Datan samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Lärarnas svar analyserades senare med hjälp av tematiska analyser och delades in i teman, undertema och koder. Resultatet visade att lärarna hade både positiva och negativa erfarenheter av att undervisa online. Det faktum att eleverna kunde fortsätta sin utbildning hemifrån och att lärarna hade förbättrat sin egen undervisning uttryckets ofta i positiva åsikter. Resultat från studien visade däremot att lärarna hade mest negativa erfarenheter när det gällde den faktiska processen av att undervisa online, personliga känslor, och effekterna onlineundervisning har haft på elevernas lärande i ämnet engelska. Problematik så som tekniska svårigheter, att det var tidskrävande och att interaktionen mellan lärare och elever hämmades tillhör några av de negativa erfarenheter av onlineundervisning som lärarna vittnade om. Denna studie presenterar förslag på hur man kan förbättra distansutbildning och hur fortsatt undervisning online kräver att lärare utbildas i hur man implementerar effektiva IKT-verktyg i sin onlineundervisning.

Mobilisation in the acute stages of stroke is a complex subject where the nurse must considerseveral confounding variables. There is an insufficient state of evidence around when andhow the first mobilisation should occur after stroke, and there is often uncertainty in thedecision making. The aim was to describe how early mobilisation in the acute stages of stroke affects thepatient’s level of functioning. The method used was a general literature review with an integrated analysis. Results: 17 articles analysing the effect of early mobilisation on nursing-related outcomemeasures, published between 2015–2019, were included in the literature review. Sample,interventions and outcome measures varied between the different articles. Three of the articlesshowed results suggesting that early mobilisation could be negative for the patient’sfunctional outcome after stroke. Among the remaining articles there was an even distributionof positive effects of early mobilisation and results not showing any effect on functionaloutcome. The results of this literature review imply that early mobilisation to some extentmay contribute to improved basic functions as in managing the toilet, dressing and also moreinstrumental features as cooking and driving. Early mobilisation appears to be a safe nursingintervention in most cases, as long as the patient is considered medically stable. The conclusion to be drawn from this literature review is that nurses, through their mainresponsibility for nursing care can influence the patient’s functional outcome through the decisions made regarding the first mobilisation in patients hit by acute stroke. / Mobilisering i akutskedet efter stroke är ett komplext ämne där sjuksköterskan måste ta ställning till ett flertal samverkande faktorer. Evidensläget kring när och hur den första mobiliseringen bör ske efter stroke är otillräckligt, och ofta uppstår en osäkerhet i beslutsfattandet. Syftet var att beskriva hur tidig mobilisering i akutskedet efter stroke påverkar patientens funktionsnivå. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt med integrerad analys. Resultat: 17 artiklar som analyserat effekten av tidig mobilisering på omvårdnadsrelaterade utfallsmått, publicerade från 2015–2019, inkluderades i litteraturöversikten. Urval, interventioner och utfallsmått varierade mellan de olika artiklarna. Tre av artiklarna visade på resultat som talar för att tidig mobilisering skulle kunna vara negativt för patientens funktionsutfall efter stroke. Bland övriga artiklar sågs en jämn fördelning bland positiv effekt av tidig mobilisering och resultat som inte visat någon påverkan på funktionsutfallet. Resultatet i denna litteraturöversikt tyder på att tidig mobilisering i viss mån kan bidra till förbättrade basala funktioner såsom att klara av toalettbesök, på- och avklädning och även mer instrumentella funktioner som att laga mat och köra bil. Tidig mobilisering ter sig vara en säker omvårdnadsåtgärd i de flesta fall, så länge patienten bedöms som medicinskt stabil. Slutsatsen som kan dras av litteraturöversikten är att sjuksköterskan genom sitt huvudansvar för omvårdnad kan påverka patientens funktionsutfall genom de beslut som fattas kring den första mobiliseringen av patienter som drabbats av akut stroke. Ytterligare forskning avseende tidpunkt och mobiliseringens intensitet behövs för att kunna avgöra när och hur den första mobiliseringen skall påbörjas efter att en patient drabbats av stroke.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att främja bästa möjliga livskvalitet för människor drabbade av obotlig, livshotande sjukdom. För att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt för patienter och närstående krävs en helhetssyn på människan där hänsyn tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och att vården ges utifrån patientens önskemål. Sjuksköterskor har ett betydelsefullt omvårdnadsansvar i vården av svårt sjuka och döende patienter, men ansvaret kan se olika ut beroende på var patienten vårdas. I Sverige sker cirka en tredjedel av alla dödsfall varje år på sjukhus, i en miljö vars huvudsakliga fokus är att rädda liv. Palliativ vård är en grundläggande rättighet för alla människor och sjukvården har ett ansvar att ge en god, säker, jämlik och individanpassad vård, oavsett var patienten vårdas. Trots detta har den palliativa vården på sjukhus visat sig vara otillräcklig ur många perspektiv. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors syn på sitt omvårdnadsansvar i vården av patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes på ett systematiskt sätt. Artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL.12 vetenskapliga originalartiklar inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades och resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudteman utkristalliserades. Det första handlade framför allt om känslor av osäkerhet i rollen och ansvaret relaterat till kunskaps- och erfarenhetsbrist och det andra om ansvaret att ge en helhetsvård utifrån patientens behov och önskemål, ofta svårt i en akut vårdkontext. Det tredje temat beskrev att sjuksköterskorna ofta fick kämpa sig till ett samarbete, att deras profession inte alltid togs på allvar och att ansvaret att bygga tillitsfulla relationer med patienter och närstående krävde förutsättningar som inte alltid fanns. Sista temat handlade om ansvaret att företräda patienterna och viljan att göra det bästa möjliga för patienter och närstående. Samtliga teman beskrev faktorer som påverkade sjuksköterskans möjlighet att ta sitt omvårdnadsansvar. Slutsats: Det finns en önskan och strävan hos sjuksköterskorna i litteraturöversiktenatt vården i livets slutskede ska vara den bästa möjliga, men de saknar många gånger rätt förutsättningar för att ge en god vård utifrån ett palliativt förhållningssätt. För att kunna tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov behöver sjuksköterskorna mer utbildning och kunskap, tid samt ett bättre teamarbete professionerna emellan. / Background: Palliative care is an approach aimed to improve quality of life for patients with serious, life-threatening illness. To optimize the time for patients and their families the care should be provided through the integration of physical, psychological, social and spiritual needs and health professionals that pay special attention to the preferences of individuals. Nurses have a significant responsibility in the care of the terminal ill, and the responsibility can look different depending on where the patients are cared for. In Sweden, about a third of all deaths occur in hospitals, in an environment whose main focus is to save lives. Palliative care is a basic human right and healthcare has a responsibility to give a good, secure, equal and person-centered care, regardless of where the patients are cared for. Despite this, the hospital palliative care has been shown as insufficient in many perspectives. Aim: The aim was to describe nurses’ view of their responsibility in the end-of-life care in hospitals. Method: A qualitative literature review was made in a systematic way. Articles were sought with relevant search terms in the PubMed and CINAHL databases. 12 scientific original articles were included, quality reviewed and analysed and the result was compiled with thematic content analysis. Results: Four main themes crystallised. The first was mainly about feelings of uncertainty in the role and responsibility related to lack of knowledge and experience. The second was about the responsibility to provide comprehensive care based on the patient’s needs and wishes, often difficult in an acute care context. The third theme described that nurses often had to fight their way to a collaboration, that their profession was not always taken seriously and that the responsibility to build trusting relationships with patients and loved ones required conditions that did not always exist. The last theme was about the responsibility to represent patients and the desire to do the best possible for patients and loved ones. All themes described factors that affected the nurse’s ability to assume her nursing responsibilities. Conclusion: There is a desire and ambition among the nurses in the study that end-of-life care should be as good as possible, but they often lack the right conditions to provide good care based on a palliative approach. To meet the patient's physical, mental, social and existential needs, nurses need more education and knowledge, time and better teamwork between the professions.

Introduktion: Ischemisk stroke är en av de vanligaste folksjukdomar och kan leda till funktionsnedsättning och mortalitet. Diagnostisering och tid är faktorer som spelar en avgörande roll inför behandling och prognos av ischemisk stroke. Trots att DT idag anses vara förstahandsval vid diagnostisering, har den lägre sensitivitet än MR att upptäcka ischemi. Även om MR med DWI anses ge ökade möjligheter vid diagnostisering av ischemisk stroke, varierar idag användningen mycket i Sverige. Syfte: Att sammanställa kunskap om diffusionsviktade sekvensers användbarhet inom magnetresonanstomografi för att diagnostisera och behandling av ischemisk stroke. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes i enlighet med Friberg (2017), där tolv artiklar från PubMed och Cinahl with fulltext analyserades och granskades. Resultat: Resultatet visar att DWI har hög sensitivitet att diagnostisera lesioner, men vid vissa fall detekteras inga lesioner trots att patienten har typiska symtom. DWI är även bra på att utvärdera om trombolys är säkert att administrera upp till tolv timmar efter symtomdebut, samt kan användas för att beräkna trombektomins förväntade resultat utifrån lesionens storlek. Slutsats och kliniska implikationer: MR med DWI kan komma att ha en betydande roll i framtiden för att förbättra diagnostisering och behandling av patienter med akut ischemisk stroke. Fler patientgrupper kommer att få möjligheten till behandling som tidigare exkluderades, vilket minskar både dödlighet och funktionsnedsättning. Effektivare protokoll behövs för att införa MR med DWI i en större skala för att diagnostisera patienter med ischemisk stroke, vilket kommer att vara en stor utmaning som kräver fler MR apparater, röntgensjuksköterskor med specialistkompetens, multiprofessionellt arbete och mer forskning.

Bakgrund: Akut buksmärta är en av de vanligaste sökorsakerna på en akutmottagning. Trots det är smärtlindringen till denna patientkategori omdiskuterad då smärtlindring innan läkarbedömning anses äventyra patientens hälsa och riskerar att maskera potentiellt livshotande tillstånd trots att forskning de senare årtiondena visat på motsatsen. Syfte:  Syftet med litteraturstudien var att undersöka fördelar och risker med smärtlindring administrerad av sjuksköterska innan läkarbedömning vid akut buksmärta. Metod: Systematisk litteraturstudie som granskat kvantitativa artiklar i ämnet med företrädesvis randomiserade kontrollerade studier beskrivna. De granskade artiklarna har sökts upp i medicinska databaser med hjälp av den strukturerade sökmetoden PICO. Artiklarnas resultat har granskats med innehållsanalys. Resultat: Totalt 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och utgjorde resultatet i litteraturstudien. I resultatet framkom tre kategorier och en underkategori som belyste smärtskattning och smärtlindring, biverkningar och komplikationer, påverkan på diagnosbeslut och patientbelåtenhet. Slutsats: Tidig smärtlindring med opioider och paracetamol smärtlindrar patienten adekvat och försenar inte klinisk bedömning och efterföljande diagnosbeslut av läkare vid akut buksmärta.

I ett försök att förstå orsakerna bakom de kardio-, metaboliska- och muskuloskeletala sjukdomar hos barn som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL) har vi studerat den adipogena differentieringen hos mesenkymala stromaceller från benmärg (BM MSCs). Det komplexa nätverket av faktorer som påverkar adipogenes är hittills inte helt kartlagt. Därför är vårt övergripande mål att få en bättre förståelse för den cellulära och molekylära grunden bakom utvecklingen av dessa tillstånd hos ALL-överlevare. Vi undersökte om behandling av BM MSC in vitro med cancerläkemedel, Doxorubicin och Dexamethason, kan påverka differentieringen mot adipogenes. BM MSCs analyserades med avseende på lipidackumulering, genuttryck och adipokinproduktion. Vår hypotes kunde inte bekräftas. Inga lipidackumuleringar kunde detekteras i cellerna. Vid analys av genuttryck av de adipogena transkriptionsfaktorerna PPARγ och C/EBPα sågs vissa förändringar; men på grund av brist på biologiska replikat kunde inga statistiska analyser tillämpas på resultaten. Slutligen sågs en liten ökning i den inflammation- och adipogenes-associerade cytokinen IL-6, medan cytokinerna IL-8 och TNF-a inte gick att detektera alls. / In an effort to understand the cause of late onset cardiac, metabolic, and musculoskeletal conditions in paediatric acute lymphoblastic leukaemia (ALL) survivors, the adipogenic differentiation of bone marrow (BM) mesenchymal stromal cells (MSCs) has been studied. There is a complex network of factors influencing adipogenesis, which to date is not completely understood. Hence, the overall aim is to better understand the cellular and molecular basis behind the development of these conditions in survivors. To this end, we asked whether treating BM MSCs in vitro with cancer drugs, Doxorubicin and Dexamethasone, will initiate a skewed differentiation towards adipogenesis. BM MSCs were analysed with respect to lipid accumulation, gene expression, and adipokine production. In general, our hypothesis was not confirmed. No lipid accumulations were detected in the cells. In analysis of gene expression of the adipogenic transcription factors PPARγ and C/EBPα, certain changes were seen; however, due to lack of biological replicates, no statistical analyses could be applied to the results. Lastly, the inflammation and adipogenesis associated cytokine IL-6 displayed a slight increase, whereas the cytokines IL-8 and TNF-α were undetectable.

Till akutmottagningen söker patienter i alla åldrar. Akutsjuksköterskan ska ha kunskap om och kunna omhänderta alla patienter som kommer till akutmottagningen. Pediatriska patienter har särskilda behov, deras fysiologi skiljer sig gentemot vuxna och de utgör därför en specifik patientgrupp. De kommunicerar och uttrycker sig inte heller som vuxna och kan redan i tidig ålder ge uttryck för smärta på sina egna sätt. Patientens aktiva deltagande varierar och patienten kan behöva olika former av stöd beroende på var i vårdprocessen de befinner sig. Det finns många faktorer som påverkar ett omhändertagande, både positivt och negativt. Syftet med studien var att belysa främjande och hindrande faktorer vid omhändertagande av barn på somatisk akutmottagning och utformades efter PEO (Population, Exposure, Outcome). Som metod användes en strukturerad litteraturöversikt med systematisk sökmetod. Resultatet av sökningarna i PubMed och Cinahl gav 15 artiklar med mixad ansats som analyserades med integrerad analysmetod. Det framkom sex huvudkategorier. Kommunikation och information med föräldrar som tar upp vikten av en öppen kommunikationsmiljö, informationsöverföring, sjuksköterskors centrala roll för kommunikation och att använda olika informationskällor för att underlätta kommunikationen. Under rubriken “kommunikation med barnet” framkom delaktighet i samtal om vårdprocessen, åldersanpassad kommunikation och information samt kommunikation om smärtupplevelser. Distraktion, smärtlindring, visad omtanke samt vårdmiljö var andra faktorer som visade sig påverka omhändertagandet av barn på somatisk akutmottagning. Slutsatsen från studien indikerar att omhändertagande av barn på somatisk akutmottagning kräver fokus på barnets delaktighet, familjecentrerad vård och kommunikation. Främjande faktorer kring omhändertagande är aktiv kommunikation, åldersanpassad och tillfredsställande information, distraktioner, snabb smärtlindring, anpassade vårdmiljöer samt visad omtanke. Hindrande faktorer är osäkerhet från närstående, lång väntan på smärtlindring och kommunikationssvårigheter. För ett effektivt och tillfredsställande omhändertagande av pediatriska patienter behöver hänsyn tas till de här främjande och hindrande faktorerna. / Patients of all ages come to the emergency department. The emergency specialist nurse must have knowledge of and be able to care for all patients who come to the emergency department. Pediatric patients have special needs, their physiology differs from that of adults and they therefore constitute a specific patient group. They do not communicate and express themselves like adults but can already at an early age express pain in their own ways. The patient's active participation varies and the patient may need different forms of support. There are many factors that affect emergency care, both positive and negative. The purpose of the study was to elucidate promoting and hindering factors in the care of children in somatic emergency departments and was designed according to PEO (population, exposure, outcome). The method used was a structured literature study with a systematic search. The result of the search in Pubmed and Cinahl yielded 15 articles with a mixed approach that were analyzed using an integrated analysis method. Six main categories emerged. Communication and information with parents that address the importance of an open communication environment, information transfer, nurse´s central role in communication and using different sources to facilitate communication. Under the heading "communication with the child", participation in conversations about the care process, age-appropriate communication and information and communication about pain experiences emerged. Distraction, pain relief, caring and care environment were other factors that were found to affect the care of children in somatic emergency departments. The conclusion from the study indicates that caring for acutely ill children requires a focus on the child's participation, family-centered nursing and communication. Promoting factors regarding emergency care are age-appropriate information, distractions, rapid pain relief, adapted care environments and shown consideration. Impeding factors are uncertainty from relatives, long waits for pain relief and communication difficulties. For good emergency care of pediatric patients these promoting and hindering factors need to be taken into account.