Syftet med studien var att undersöka vilka teknikkunskaper lärare ansåg att elever bör ha i slutet av år 3. Studien inleddes med en innehållsanalys av vilka teknikkunskaper som presenterades i kursplan och läromedel. Dessa analyserades utifrån läroplanens syn på kunskap.  Sedan användes ett urval av teknikkunskaperna för att genomföra en enkätundersökning bland lärare i år 1-6 i en mellansvensk kommun. Teknikkunskaperna i läromedlen var många och varierade, vilket visade att kursplanen lämnat ett stort tolkningsutrymme för läromedelsförfattare. Enkäterna visade att de typer av kunskaper som lärarna värderade högst var färdigheter följt av fakta, förståelse och förtrogenhet.

En del av syftet med ämnet naturkunskap i den svenska gymnasieskolan är att ge eleverna en slags naturvetenskaplig allmänbildning eller scientific literacy, som grund för diskussion och ställningstaganden i aktuella samhällsfrågor. Att undervisa naturkunskap med utgångspunkt i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) är en metod där argumentation och diskussion får ta mycket plats i klassrummet. Studier visar dock att många lärare känner att diskussionen sker på bekostnad av kursens naturvetenskapliga innehåll och en omfattande studie visar att elever baserar sina argument på värderingar i högre grad än kunskap. Den här studien undersöker elevers argumentation och vad den baseras på för att öka kunskapen om hur argumentation och diskussion kan användas i undervisningen på ett bra sätt. Eleverna instruerades att argumentera för och emot en SNI som de själva valde. Deras skriftliga argument analyserades sedan med avseende på perspektiv (biologiskt, ekonomiskt eller socialt perspektiv) och grund (kunskap, värdering eller personlig erfarenhet). Resultaten visade att en övervägande majoritet av argumenten baserades på kunskap, en mindre del på värderingar och ytterst få på personlig erfarenhet. Det perspektiv som flest argument utgick ifrån var biologiskt, men det varierade mellan ämnena. En slutsats är att hur elever argumenterar är i hög grad beroende av hur den lärarledda diskussionen i klassrummet ser ut, vilka typer av argument som tas upp där och hur de värderas. Som lärare är det alltså viktigt att ha klart för sig vad bra argumentation är och föregå med gott exempel för eleverna.

I den här uppsatsen i vilken utsträckning personer har finansiell kunskap genom att undersöka hur de använder sig av finansiell information vid bostadsköp. Att ha finansiell kunskap blir allt viktigare för privatpersoner (OECD 2006, 1). Många länder har implementerat nationella strategier för att förbättra den finansiella kunskapen hos befolkningen i allmänhet (PISA 2012, 27). Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har presenterat tre fiktiva bostadsrättsprospekt med tillhörande bostadsrättsförenings årsredovisning. Dessa årsredovisningar har vi modifierat så att endast en av de tre bostadsrättsföreningarna har god ekonomisk ställning. Genom detta experiment får vi möjlighet att se hur personer använder sin finansiella kunskap för att fatta investeringsbeslut. Resultatet visar många av våra respondenter har låg finansiell kunskap; de har svårt att tolka finansiell information och kan inte använda denna för att fatta effektiva ekonomiska beslut. Vi har även tolkat vårt resultat som att bostadsrättsföreningars årsredovisningar inte är tillräckligt beslutsrelevanta för bostadsrättsköpare.

Följande studie ämnar undersöka hur läromedel i biologi angriper ämnet naturvetenskapens karaktär. Den bygger på de sju aspekter som Norman Lederman använt för att definiera naturvetenskapens karaktär på grund- och gymnasienivå: att det är skillnad mellan observation och slutsats, det är skillnad mellan lagar och teorier, naturvetenskapen är baserad på empiri, den är öppen för förändring, den är kreativ, den är subjektiv och beroende av sitt kulturella sammanhang. Läromedlen analyseras både kvantitativt och med en hermeneutisk brukstextanalys. Resultatet visar att böckerna förmedlar att naturvetenskapen baseras på empiri och till viss del att det är skillnad mellan observationer och slutsatser. De missar dock att förmedla att dagens naturvetenskap är föränderlig, subjektiv och beroende av sitt kulturella sammanhang. Den huvudsakliga slutsatsen är därför att författarna lagt den största vikten vid att förmedla en bild av naturvetenskapens pålitlighet.

Syftet med följande arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lärande. Vilka förutsättningar behövs för att eleverna ska tänka och förstå det livslånga lärandet, att lära för livet. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om bland annat våran läroplan för de frivilliga skolformerna där det står att skolan ska ge en grund för livslångt lärande, betygen, tidens betydelse och vad eleverna förväntas tycka om skola.Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre före detta elever till mig och enkäter till två klasser på den skola jag undervisar. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att många komponenter behöver överrensstämma för att eleverna ska lära för livet och komponenter som jag som lärare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och då bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska. / Olén, Annika (2007). Gymnasielevers uppfattningar om eget lärande, (Upper secondary school pupils and their understanding of own learning.) Allmänt utbildningsområde, Särskild lärarutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

<p>En central tanke med skolgången är att någon form av kunskapsprogression kontinuerligt ska äga rum. Kunskapsprogression ska genomsyra alla skolämnen och kunskapsprogression ska dessutom följa över stadieövergångar. I uppsatsen ställs frågan huruvida någon sådan kunskapsprogression sker mellan grundskolans senare år och gymnasieskolan inom ett specifikt skolämne, nämligen religionskunskapen. För att få svar på frågeställningen har material samlats utifrån tre olika datakällor, nämligen intervjuer, examinationer och läroböcker. Datakällorna har samlats in från tre religionslärare som undervisar på grundskolans senare år och tre religionslärare som undervisar i religionskunskap A på gymnasieskolan. De tre datakällorna sammanställs i uppsatsen och ger en helhetsbild av hur religionskunskapen gestaltar sig på grundskolan och i religionskunskap A. Likheter och skillnader i undervisningen analyseras utifrån frågeställningen som därefter resulterar i en slutsats. Slutsatsen är att kunskapsprogression sker i religionskunskapen mellan grundskolans senare år och religionskunskap A på gymnasiet. Slutsatsen baseras huvudsakligen på en av de tre datakällorna. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras slutsatsen i förhållande till en uppfattning som framkom hos gymnasielärarna, nämligen att eleverna har dåliga förkunskaper med sig från grundskolan. Problematiseringen avslutas med ett förslag till problemlösning, nämligen att ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan skulle resultera i en effektivare och smidigare kunskapsprogression.</p>

En central tanke med skolgången är att någon form av kunskapsprogression kontinuerligt ska äga rum. Kunskapsprogression ska genomsyra alla skolämnen och kunskapsprogression ska dessutom följa över stadieövergångar. I uppsatsen ställs frågan huruvida någon sådan kunskapsprogression sker mellan grundskolans senare år och gymnasieskolan inom ett specifikt skolämne, nämligen religionskunskapen. För att få svar på frågeställningen har material samlats utifrån tre olika datakällor, nämligen intervjuer, examinationer och läroböcker. Datakällorna har samlats in från tre religionslärare som undervisar på grundskolans senare år och tre religionslärare som undervisar i religionskunskap A på gymnasieskolan. De tre datakällorna sammanställs i uppsatsen och ger en helhetsbild av hur religionskunskapen gestaltar sig på grundskolan och i religionskunskap A. Likheter och skillnader i undervisningen analyseras utifrån frågeställningen som därefter resulterar i en slutsats. Slutsatsen är att kunskapsprogression sker i religionskunskapen mellan grundskolans senare år och religionskunskap A på gymnasiet. Slutsatsen baseras huvudsakligen på en av de tre datakällorna. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras slutsatsen i förhållande till en uppfattning som framkom hos gymnasielärarna, nämligen att eleverna har dåliga förkunskaper med sig från grundskolan. Problematiseringen avslutas med ett förslag till problemlösning, nämligen att ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan skulle resultera i en effektivare och smidigare kunskapsprogression.

Nano materials can today be found in a wide range of consumer products and the number of new products on the market is expected to inrease. In the shadow of hope for nano materilas potential in various applications, low awareness of its health and environmental risks is hiding. Furthermore, the knowledge about people´s risk perception of nano materials is limited. Parallel to the situation described above, the scholls meet the challenge of incrasing the scientific literacy. To achieve this goal, skills in argumentation in science studies has been emphasized and the concept of socio-scientific issues has been emerged. Using focus groups as a method, this study aimed first, to explore young engineering student´s risk perception of nano materials, and secont to analyze the extent to which they apply scientific konwledge to argue about nano materials. The material from the focus group interviews was analyzed with respect to both content and interaction. To analyze the content, a thematic classification of the material was made. The interactive and communicative forms were highlighted by an analysis of arguments according to the SEE-SEP-model. Seven themes were indentified from the focus group material. It was also assumed that 55 percent of the participants´arguments were based on values, 25 percent on konwledge and 20 percent on personal experiences. Despite the absence of specific knowledge, the young engineering students have the ability to conduct a complex argumentation about nano materials where they involve the paradox; new opportunities, inresolved risks. Their risk perception is not primarily based on knowledge but on emotional expressions such as fascination, hope, resignation and fear. / Nanomaterial återfinns idag i ett brett spektrum av konsumentprodukter och antalet nya produkter förväntas öka på marknaden. I skuggan av förhoppningar om nanomaterialens potential i allehanda tillämpningar döljer sig bristfälliga kunskaper om dess hälso- och miljörisker. Vidare är kunskapen om människors riskpercetion an nanometrial begränsad. Parallellt med den ovan beskrivna situationen står skolan inför utmaningen att öka den naturvetenskapliga allmänbildningen. För att uppnå målet har kompetens inom argumentation i de naturorienterande ämnene betonats och begreppet sociovetenskapliga dilemman vuxit fram. Med fokusgrupper dom metod har studien syftat dels till att undersöka unga teknikstuderandes riskperceetpion av nanomaterial, dels till att analysera i vilken utsträckning de tillämpar vetenskapliga kunskaper för att argumentera om nanomaterial. Materialet från fokusgruppsintervjuerna analyserades med avseende på både innehåll och interaktion. För att analysera innehållet gjordes en tematisk indelning av materialet. De interaktiva och kommunikativa formerna belystes genom en argumentationsanalys enligt SEE-SEP-modellen. Sju teman identifierades ur fokusgruppmaterialet. Vidare utgick 55 % av deltagarnas argument från värderingar. därefter kom kunskap med 25 % och sist personliga erfarenheter med 20 %. Trots avsaknad av specifik kunskap, har unga teknikstuderande förmågan att föra en komplex argumentation om nanomaterial där de berör pradoxen; nya möjligheter, outredda risker. Deras riskperception baseras inte främst på kunskaper utan på emotionella uttryck så som fascination, hopp,uppgivenhet och rädsla.

Photosynthesis is challenging for teachers to instruct, both among younger and older students. Students find it difficult to comprehend its chemical and biological significance for plants and ecosystems. Additionally, it is challenging to make the teaching of photosynthesis relevant and useful for students, ena-bling them to understand and engage with issues related to their everyday life and society. The purpose of this study is to exemplify how organizing purposes can be used as a support for professional experimentation to address didactic questions in one's own practice, concerning how teaching can make photosynthesis knowledge powerful for primary school students. A didactic modeling was conducted with a qualitative research approach inspired by action research, to demonstrate how the model of organizing purposes can support teachers in planning, implementing, and evaluating teaching that promotes students' pow-erful knowledge in photosynthesis. To illustrate the supportive role of organizing purposes in didactic analysis and teaching design, we conducted two complete lessons and initiated a third one. Data were collected through video recording so that the design could be evaluated, analyzed and transcribed. The teaching was conducted in a fifth-grade classroom, with a total of fourteen stu-dents participating. The instruction consisted of chemical concepts and explan-atory models, the chemical processes in photosynthesis, combustion and cellular respiration, and finally, photosynthesis related to the chemical reactions occurring in animals and plants.The results exemplify how the model of organizing purposes provided support for the planning, implementation, and evaluation of the content of the lessons. In the analysis, the conceptual framework supported improvements in the teaching design. The model guided the instruction towards continuity and pro-gression and enabled clear reflection and revision of the content. One conclu-sion of the study is that exemplification demonstrates how organizing purposes can serve as a support for reflecting on how to adapt and combine the teacher’s overarching goals with the instruction, bridging to the more student-centered immediate purpose. Therefore, it is a didactic tool that can assist teachers in creating photosynthesis instruction that is relevant and interesting for students and, in many ways, enable their scientific knowledge to become powerful. / Fotosyntesen är svår för lärare att undervisa om, både bland yngre och äldre elever. Eleverna har svårt att förstå dess kemiska och biologiska betydelse för växter och ekosystem. Dessutom är det svårt att göra fotosyntesundervisningen relevant och användbar för eleverna, så att de kan förstå och agera i frågor som rör vardagslivet och samhället.Syftet med studien är att exemplifiera hur organiserande syften kan användas som stöd för professionell experimentering för att adressera didaktiska frågor i den egna praktiken, kring hur undervisning kan göra fotosynteskunskaper kraftfulla för elever i mellanstadiet. En didaktisk modellering har gjorts med en kvalitativ forskningsansats med aktionsforskning som inspiration, för att visa hur modellen organiserande syften kan stödja lärare i planering, genomförande och utvärdering av undervisning som främjar elevernas kraftfulla fo-tosynteskunskaper. För att illustrera den stödjande rollen av organiserande syften i didaktisk analys och undervisningsdesign, genomförde vi två hela lektioner och initierade en tredje. Data samlades in genom videoinspelning som underlag till att utvärdera designen, som sedan analyserades och transkriberades. Undervisningen genomfördes i en skolklass i årskurs fem, där totalt fjorton elever deltog. Undervisningen bestod av kemiska begrepp och förklaringsmodeller, de kemiska processerna i fotosyntesen, förbränning och cellandning och slutligen fotosyntesen kopplat till de kemiska reaktioner som sker i djur och växter.Resultatet exemplifierar hur modellen organiserande syften gav stöd till planering, genomförande och utvärdering av lektionsinnehållet. I analysen var be-greppsapparaten ett stöd till förbättringar av undervisningsdesignen. Modellen guidade undervisningen mot kontinuitet och progression och möjliggjorde reflektion och revidering av innehållet på ett tydligt sätt. En slutsats av studien är att exemplifiering visar hur organiserande syften kan fungera som stöd för att reflektera kring hur man anpassar och kombinerar lärarens övergripande syften med undervisningen och överbryggar till det mer elevnära närliggande syftet. Det är därför ett didaktiskt verktyg som kan stödja lärare att skapa foto-syntesundervisning som är relevant och intressant för eleverna och på flera sätt möjliggöra att deras naturvetenskapliga kunskap blir kraftfull.