Syfte: Syftet med uppsatsen är dels att ge förståelse till problematiken med underhåll. Dels att ge upplysningar och förslag som kan bidra till lösningar kring användningen av avdragsgilla underhållsfonder i praktiken, för att främja och strukturera underhållsfinansieringen i kommunala bostadsföretag.   Metod: Till denna undersökning har jag använt mig av en genomgripande datainsamling. Jag har använt mig av en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer, och detta har även varit undersökningens primärdata. Undersökningens sekundärdata avser litteratur och ett stort antal dokument. Arbetsmetoden har varit en kreativ process.  Resultat & slutsats: Jag har kommit fram till att underhållsfonder, underhållsplaner och ombyggnationer minskar det eftersatta underhållet. Underhållsfonder utjämnar stora utgifter och gör att intäkterna kan matcha kostnaderna när de kommer. Underhållsplanen synliggör kostnader, vilket underlättar i förhandlingarna, skapar en ekonomisk förberedelse och minskar akuta åtgärder med lägre kostnader på sikt. Planen skapar även en uppfattning om det framtida underhållsbehovet. Ombyggnader förlänger fastighetens brukstid, återställer standarden, höjer fastighetsvärdet och driftnettot. För att finansiera underhållet krävs ett högre hyresuttag men marknaden och betalningsviljan kan försvåra detta inom vissa orter i landet. Förslag till fortsatt forskning: Frågor som inte besvaras i denna undersökning är; huruvida avskrivningarna bör höjas eller inte, hur uppföljning av underhållsplaner sker, portföljteori i upphandlingar och försäljning samt företags arbete med underhållsplaneringssystem. Uppsatsens bidrag: Med denna undersökning vill jag delge tillförlitlig information och upplysningar som kan vara till hjälp för vidare utredningar av underhållsfonder samt till hjälp för underhållsarbetet. Jag anser att ett långsiktigt tänk måste tillämpas i företagen för att möta framtida underhåll så att historien inte upprepar sig. Bostadsföretagen bör använda långsiktiga underhållsplaner även om underhållsfonder införs eller inte. / Aim: This essay aims partly to provide an understanding to the problems regarding maintenance. Partly to give information and produce proposals that can contribute with a solution to the use of maintenance funds in practice, promote and structure finance of maintenance in municipal housing corporations.   Method: For this investigation I have used a major gathering of information. I have been using a qualitative research method with eight interviews, which is the primary data of the investigation. The secondary data of this investigation refers to literature together with a large number of documents. The working method has been a creative process.  Result & Conclusions: I have come up with a conclusion that maintenance funds, maintenance plans and rebuilding can reduce the neglected maintenance. Maintenance funds equalize large costs and make it easier to match income with costs when they arrive. Maintenance plans make costs visible which makes it easier in negotiations, creates an economic preparation and decreases immediate measures that results in further decreased costs. They also provide an understanding for the future need of maintenance. Rebuilding extend the useful life span of properties, restore standard, raise property value and operating net value. A higher rent requires to being able to finance the maintenance, but the market and the will to pay may complicate this achievement in different places in the country.  Suggestions for future research: Questions that has not being answered through this investigation is; whether depreciation should be increased or not, how the maintenance plans are being followed up, portfolio theory in purchase and selling and corporations work with maintenance systems.  Contribution of the thesis: With this investigation I want to illustrate reliable information that can help future investigations of maintenance funds and the corporations work with maintenance. I think that a long-term thinking must be incorporated in the housing corporations to handle future maintenance so that the history not repeats itself. The housing corporations should use long-term maintenance plans even if the funds will be introduced or not. Key words: "Miljonprogrammet"[1], neglected maintenance, maintenance fund, financing, municipal housing corporations.    [1] A large scale planning project, which set out to build one million new residences in ten years.

SABO – the Swedish Association of Public Housing Companies – is the organization of the municipality owned public housing companies in Sweden. One of SABO’s main objectives is to increase the housing construction, which the Kombohus project is an example of. SABO’s Kombohus are multi-dwelling building agreements from which member companies can make contract calls to a set price. There is a demand among the members for a new Kombohus concept targeting smaller houses. The demand comes from smaller member companies outside cities. The demand from smaller member companies can be explained by a higher availability of ground and a lower demand of multi-dwelling buildings. The purpose of this report is to look into basic conditions for a new Kombohus, which will help SABO in a future procurement. Experiences and requests have been gathered through interviews with member companies and housing suppliers. Collected data have been compiled to create a target image of how a new Kombohus could be designed. The summarized result has led to the conclusion that the new concept should consist of • Semi-detached houses and row houses • One story houses • Apartment sizes: 2 rooms: 50-60 m 2 3 rooms: 65-75 m 2 4 rooms: 80-90 m 2 • Accessible apartments for different target groups • Optional carport • Optional storehouse • Different facade materials selectable • Plastic mat or clinker in bathrooms selectable • Houses independent of heating system • Turnkey project including foundation, but excluding ground work • White goods included • Environmental certification possibly optional, but not included in basic concept / SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag är allmännyttans bransch- och intresseorganisation. SABO verkar bland annat för ett ökat bostadsbyggande, vilket Kombohusen är ett exempel på. Kombohusen är flerbostadshus som finns tillgängliga för SABOs medlemsföretag att enkelt avropa till ett fast pris. Det finns en efterfrågan bland medlemsföretagen för ett nytt Kombohus med inriktning mot småhus. Intresset för småhus kommer främst från de mindre medlemsföretagen utanför storstadsregionerna. Intresset kan förklaras med att tillgången på byggbar mark ofta är högre och efterfrågan på antalet nya lägenheter inte är lika hög. Syftet med denna rapport är undersöka förutsättningar för ett nytt Kombohuskoncept, vilket ska mynna ut i ett underlag för SABO att ta med sig vidare i en kommande upphandling. Genom intervjuer med både medlemsföretag och småhusleverantörer har erfarenheter samt önskemål samlats in. Insamlad data har sammanställts för att skapa en målbild av hur ett nytt Kombohus kan se ut. Slutsatsen visar att konceptet bör innehålla/bestå av • Lägenheter i par- och radhusform • Enplansbyggnader • Lägenheter bestående av 2:or, 3:or och 4:or • Lägenhetsstorlekar i intervallen: 2:or: 50-60 m 2 3:or: 65-75 m 2 4:or: 80-90 m 2 • Tillgänglighetsanpassade lägenheter för olika målgrupper • Carport som tillval • Lägenhetsförråd som tillval • Valbarhet mellan olika fasadmaterial • Valbarhet mellan plastmatta och klinker i badrum • Teknikneutrala hus ur uppvärmningssynpunkt • Totalentreprenad inklusive grund, men exklusive markarbeten • Vitvaror inkluderade i totalentreprenaden • Miljöcertifiering kan möjligen finnas som tillval, dock inte med i grundkonceptet

Denna studie ämnar belysa boendesegregationen i Malmö och vilka strategier och verktyg Malmö stad använder för att minska boendesegregationen. För att få inblick i lokala bostadsprojekt har vi undersökt införandet av hyresrätter i Limhamns Sjöstad samt Mallbomodellen i Hyllie. I Malmö är segregationen påtaglig och stadens områden har varierad socioekonomisk prägel. Vi har genomfört dokumentanalys, policyanalys och intervjuer, vilka tillsammans med utvalda samhällsteorier hjälper oss att besvara studiens frågeställningar. För att motverka uppdelade stadsdelar och uppnå social blandning strävar Malmö stad efter blandade upplåtelseformer. Ett blandat bostadsbestånd är av vikt i såväl befintliga bostadsområden som i uppförandet av nya för att motverka segregation. Utöver bostadsprojekt med fokus på integration och social hållbarhet är allmännyttans handlingsutrymme i Malmö något vi i denna studie undersöker. Allmännyttiga bostäder som godtar ekonomiskt bistånd som inkomst gör det möjligt för fler att bo och om dessa bostäder finns på olika platser i staden skapar det förutsättningar för en socialt blandad stad. Vi påverkas av vår omgivning och hur vi bor och för att ge likvärdiga förutsättningar för alla i staden är det viktigt att bryta boendesegregationen. / This study aims to examine residential segregation in Malmö and which strategies and tools Malmö stad uses to reduce residential segregation. To gain insight into local housing projects, we have examined the new rental apartments in Limhamns Sjöstad and the Mallbo project in Hyllie. In Malmö, segregation is evident and the different areas in the city have a varied socio-economic character. We have done document analysis, policy analysis and interviews, which together with selected theories help us answer the study's issues. Malmö stad strives for mixed forms of housing in order to achieve social mix and to counteract divided districts. Mixed housing is important in both existing housing areas and in the construction of new ones to counter segregation. In addition to housing projects with a focus on integration and social sustainability, we investigate the command of public housing in Malmö stad. Public housing that accepts financial assistance as income makes it possible for more people to reside and if the public housing is located in different places in the city, it creates the conditions for a socially mixed city. We are affected by our surroundings and how we live and to provide equal conditions for everyone in the city, it is important to break the residential segregation.

Hyrköp av fastigheter är en ny modell av boende som tillämpas alltmer av bostadsbolag i Sverige, vilket innebär att den boende får möjlighet att fortsätta hyra eller köpa sin bostad under en bestämd optionstid för ett avtalat optionspris (Sorling, 2009). Denna uppsats är en fallstudie för ett eventuellt införande av hyrköp som innebär ombildning från hyresrätter till bostadsrätter för en hyresfastighet i Gnesta, som ägs av det kommunala bostadsbolaget Gnestahem. Bakgrunden till fallstudien är att Gnesta kommun vill utreda möjligheten för framtida bostadsägande för hushåll med mindre ekonomiska förutsättningar i kommunen. Tidigare studier har visat att ombildning kan bidra med ett ökat social kapital för de boende i ett bostadsområde (Klingborg & Werner, 2011). Fallstudien baseras på en fastighetsvärdering av hyresfastigheten efter en planerad stambytesrenovering som ska vara färdigställd år 2021. Tre olika scenarier med olika inflations-, avkastnings- och kalkylräntenivåer har fastställts vid tillämpning av kassaflödesmetoden. Köpoptionerna av lägenheterna har jämförts med hyresgästernas möjligheter till sparande av kontantinsats utgörande 15 % och 25 % av optionsvärdet för framtida bolån, samt i relation till disponibel hushållsinkomst och ålder för hushållet. Upplåtelseformen andelsägarmetoden har också analyserats som ett förslag på alternativ till hyrköp och ombildning.  Slutsatsen av fallstudiens resultat är att en köpoption med en tio-årig optionstid föredras att tillämpas vid införande av hyrköp för att ge alla hushållen i fastigheten de största möjligheterna till sparande av kontantinsats, vilket visas i bilaga 17–19. Det är osäkert vad de totala boendekostnaderna uppgår till vid en ombildning, då dessa baseras på den ekonomiska situationen för varje hushåll och rådande konjunkturen på bostadsmarknaden. De boende kan också erhålla vinster om lägenheterna säljs vidare, eftersom köpeskillingen vid ombildning baseras på värdet som hyreslägenhet och inte värdet som bostadsrätt.  Den mest betydelsefulla rekommendationen för framtida studier är att undersöka efterfrågan hos de boende i fastigheten om ombildning. Om hyrköp med ombildning ska införas av fastigheten är det viktigt att Gnestahem har kännedom om exakt vilka hushåll som har råd och är intresserade att förvärva sina lägenheter.  Eftersom det krävs minst 2/3 av de boende som vill ombilda fastigheten kan detta vara avgörande. / Lease-purchase of real estate is a new model of accommodation which is increasingly applied by housing companies in Sweden. The model is based on that the tenant gets the opportunity to either continue to rent or purchase his residence, within a fixed time period for a set option price (Sorling, 2009). This master thesis is a case study about an eventual introduction of lease-purchase which entails conversion from rental apartments to tenant-owned housing for a rental property in Gnesta, which is owned by the public housing company Gnestahem. The background of the case study is that Gnesta municipality wants to investigate the opportunities for future home ownership for households within the municipality with less economic means. Previous studies indicate that conversion of properties can increase social capital between the tenants in a housing area (Klingborg & Werner, 2011). The case study is based on a property valuation of the rental property after an intended pipe renovation with the completion set to year 2021. Three different scenarios with different inflation, yield and discount rates have been measured by using the discounted cash flow method. The options for purchasing the apartments has been compared with the tenants’ opportunities to save money for using as payment in cash for either 15 % or 25 % of the option value. The subscribed future mortgage is measured in relation to age and disposable income for the household. The shareholdership method has also been analysed as an alternative to lease-purchase and conversion.  The conclusion of the results is that an option-time of ten years is preferred since it can be applied upon introducing lease-purchase to give all tenants’ best opportunities to save money, as shown in the appendix 17-19. It is uncertain what amount the total housing costs will be after conversion of the property, since these are based on the economic situation of each household and the current conditions on the real estate market. The tenants can obtain profits in case their apartments are sold, since the tenant bought it at the rental value, not the actual market value.  The most crucial recommendation for future studies are implementation of an analysis about the demand for the tenants in the property regarding conversion. If lease-purchase should be introduced for the property, it is important that Gnestahem has knowledge of which households that can afford and have interest in purchasing their apartments. The information is crucial since it is required that at least 2/3 of the tenants’ desires to make such property conversion.

Hyrköp av fastigheter är en ny modell av boende som tillämpas alltmer av bostadsbolag i Sverige, vilket innebär att den boende får möjlighet att fortsätta hyra eller köpa sin bostad under en bestämd optionstid för ett avtalat optionspris (Sorling, 2009). Denna uppsats är en fallstudie för ett eventuellt införande av hyrköp som innebär ombildning från hyresrätter till bostadsrätter för en hyresfastighet i Gnesta, som ägs av det kommunala bostadsbolaget Gnestahem. Bakgrunden till fallstudien är att Gnesta kommun vill utreda möjligheten för framtida bostadsägande för hushåll med mindre ekonomiska förutsättningar i kommunen. Tidigare studier har visat att ombildning kan bidra med ett ökat social kapital för de boende i ett bostadsområde (Klingborg & Werner, 2011). Fallstudien baseras på en fastighetsvärdering av hyresfastigheten efter en planerad stambytesrenovering som ska vara färdigställd år 2021. Tre olika scenarier med olika inflations-, avkastnings- och kalkylräntenivåer har fastställts vid tillämpning av kassaflödesmetoden. Köpoptionerna av lägenheterna har jämförts med hyresgästernas möjligheter till sparande av kontantinsats utgörande 15 % och 25 % av optionsvärdet för framtida bolån, samt i relation till disponibel hushållsinkomst och ålder för hushållet. Upplåtelseformen andelsägarmetoden har också analyserats som ett förslag på alternativ till hyrköp och ombildning.Slutsatsen av fallstudiens resultat är att en köpoption med en tio-årig optionstid föredras att tillämpas vid införande av hyrköp för att ge alla hushållen i fastigheten de största möjligheterna till sparande av kontantinsats, vilket visas i bilaga 17–19. Det är osäkert vad de totala boendekostnaderna uppgår till vid en ombildning, då dessa baseras på den ekonomiska situationen för varje hushåll och rådande konjunkturen på bostadsmarknaden. De boende kan också erhålla vinster om lägenheterna säljs vidare, eftersom köpeskillingen vid ombildning baseras på värdet som hyreslägenhet och inte värdet som bostadsrätt.Den mest betydelsefulla rekommendationen för framtida studier är att undersöka efterfrågan hos de boende i fastigheten om ombildning. Om hyrköp med ombildning ska införas av fastigheten är det viktigt att Gnestahem har kännedom om exakt vilka hushåll som har råd och är intresserade att förvärva sina lägenheter. Eftersom det krävs minst 2/3 av de boende som vill ombilda fastigheten kan detta vara avgörande. / Lease-purchase of real estate is a new model of accommodation which is increasingly applied by housing companies in Sweden. The model is based on that the tenant gets the opportunity to either continue to rent or purchase his residence, within a fixed time period for a set option price (Sorling, 2009). This master thesis is a case study about an eventual introduction of lease-purchase which entails conversion from rental apartments to tenant-owned housing for a rental property in Gnesta, which is owned by the public housing company Gnestahem. The background of the case study is that Gnesta municipality wants to investigate the opportunities for future home ownership for households within the municipality with less economic means. Previous studies indicate that conversion of properties can increase social capital between the tenants in a housing area (Klingborg & Werner, 2011). The case study is based on a property valuation of the rental property after an intended pipe renovation with the completion set to year 2021. Three different scenarios with different inflation, yield and discount rates have been measured by using the discounted cash flow method. The options for purchasing the apartments has been compared with the tenants’ opportunities to save money for using as payment in cash for either 15 % or 25 % of the option value. The subscribed future mortgage is measured in relation to age and disposable income for the household. The shareholdership method has also been analysed as an alternative to lease-purchase and conversion.The conclusion of the results is that an option-time of ten years is preferred since it can be applied upon introducing lease-purchase to give all tenants’ best opportunities to save money, as shown in the appendix 17-19. It is uncertain what amount the total housing costs will be after conversion of the property, since these are based on the economic situation of each household and the current conditions on the real estate market. The tenants can obtain profits in case their apartments are sold, since the tenant bought it at the rental value, not the actual market value.The most crucial recommendation for future studies are implementation of an analysis about the demand for the tenants in the property regarding conversion. If lease-purchase should be introduced for the property, it is important that Gnestahem has knowledge of which households that can afford and have interest in purchasing their apartments. The information is crucial since it is required that at least 2/3 of the tenants’ desires to make such property conversion.

Stockholm stads kommunstyrelse har under de senaste 5 - 10 åren gradvis infört nya riktlinjer för förvaltningen av bostäder och hur dess dotterbolag ska arbeta för att uppnå en hållbar utveckling. Denna studie har av den anledningen syftat till att klargöra några av frågorna om hur de offentliga bostadsbolagen i Stockholms stad arbetar för att uppnå en hållbar utveckling och uppnå stadens uppsatta mål, samtidigt som de förbättrar gårdsmiljöer och byggnadernas omedelbara omgivning. Studien har bestått av flera intervjuer med representanter för Stockholms kommunala bostadsföretag. Information har samlats in från företagens webbplatser, tidigare rapporter och från offentliga institutioner som publicerar ekonomiska och finansiella rapporter. Studien drar slutsatsen att de offentliga bostadsföretagen som ingår i studien har genomfört stora förändringar i sina arbetsmetoder det senaste årtiondet. Med större fokus på ekologiska och sociala ståndpunkter, där ändringarna tillämpas hela vägen från planeringsstadiet till implementeringen av nya förvaltningsstrategier. Genom att involvera hyresgäster i investeringsprocessen har några av företaget lyckats maximera fördelarna med avslutade projekt och nå högre nivåer av nöjdhet hos kunderna. Vissa bolag har fått ökade investeringsanslag som i förlängningen kan innebära ökade investeringsmöjligheter på gårdsmiljön. Men utvecklingen av framtida projekt kan istället försvåras av interna åtstramningar som försvårar anställning av kompetent personal och riskerar att försämra kommunikationslänkarna i organisationen, särskilt mellan företagens planeringssektioner och förvaltningsavdelningar / The council in the city of Stockholm has for the last 5 – 10 years gradually been implementing new guidelines regarding public housing management and how its subsidiaries should work to achieve a sustainable development. This study therefore aims to clear some of the questions regarding how named companies work towards sustainable development and city goals while improving courtyards and the immediate surroundings of the buildings.T he study has consisted of several interviews with representatives of Stockholm’s main public housing companies. Furthermore, has information been gathered from the company’s websites, previous reports and public housing institutions containing economic and financial reports. The report concludes that the public housing companies that are part of the study have changed their working methods considerably. With more focus on ecological and social standpoints, these changes are been applied all the way from the planification stage to the implementation of new investment strategies. By involving tenants in the investment process some of the companies have managed to maximize the benefits from concluded projects and reach higher levels of customer satisfaction. Furthermore, some of the companies have received larger investment budgets making it possible to increase their inversion capabilities. However, the companies are also insecure about how future projects will be managed if additional internal budget restrictions are applied, especially because it might aggravate their possibilities to hire competent staff. This supposes a risk of worsening the communication abilities in the organizations between the planning departments and the management divisions of the companies.

Sverige har en åldrande befolkning och år 2070 kommer en fjärdedel av befolkning att vara över 65 år vilket kommer att sätta press på den svenska välfärden. Utmaningar knutet till en åldrande befolkning är ingenting nytt utan uppmärksammades i Långtidsutredningen från år 2000. Ett led i att minska kostnaderna i den offentliga sektorn är och har varit kvarboendeprincipen som innebär att äldre ska ges möjlighet att bo kvar i bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden utifrån kvarboendeprincipen. Det juridiska ansvaret att säkra tillgången på bostäder för äldre finns hos kommunerna och till deras hjälp: de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen. De kommunala allmännyttiga bostadsbolagen ska enligt lag agera med ett allmännyttigt syfte utifrån affärsmässiga principer. Lagstiftningen som reglerar allmännyttan från 2011 har ifrågasatts av flera forskare avseende om det är möjligt att förena ett allmännyttigt syfte tillsammans med affärsmässiga principer. Syftet med studien är att genom en flerfallsstudie beskriva hur kommunerna och de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen arbetar tillsammans med bostadsförsörjning för äldre. Studien avgränsas till kommunerna Ljusdal och Söderhamn i Gävleborgs län. De utvalda kommunerna har negativ befolkningsutveckling och majoriteten av dess bostadsbestånd består av äganderätter vilket utifrån rådande teoribildning ska medföra svårigheter att tillgodose behovet av bostäder anpassade för äldre. För att svara på frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys avstyrdokument som bostadsförsörjningsprogram, översiktsplaner ochägardirektiv från kommunerna och de allmännyttiga kommunalabostadsbolagen utförts. Dessutom har tjänstemän från planavdelningarna på derespektive kommunerna och representanter från de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen intervjuats. Studien påvisar att båda de undersökta fallen jobbar med mellanboendeformer främst i form av trygghetsboenden för att klara av utmaningarna kopplat till bostadsförsörjning för äldre. Studiens resultat visar på betydande skillnader när det kommer till relationerna mellan kommunerna och de kommunala bostadsbolag vilket kan ha betydelse för bostadsförsörjningen och bostadsutvecklingen i kommunerna. / The population in Sweden is growing older. One fourth of the population will be over 65 years of age by the year 2070, a development that will set pressure on the Swedish welfare system. One way to reduce the public expenses has been to introduce kvarboendeprincipen, which is that elderly will be given the possibility to live in ordinary homes instead of nursing homes. By law, it is up to municipalities to secure local housing by conducting appropriate policies and guidelines. An important tool has for a long time been municipal housing companies. The municipal housing companies are obligated by Swedish law to act with a public purpose and at the same time to act in a businesslike way. The legislation from 2011 has been questioned by several researchers whether it is possible to combine a public purpose and still act in a businesslike way. The purpose of the study is by a qualitative multi-case study describing how the municipalities alongside the municipality housing companies are working together to provide housing customized for the elderly. The study is delimited to the municipalities: Söderhamn and Ljusdal in the county of Gävleborg. The selected cases have a negative population growth and most of their housing stock consists of property rights, which according to previous studies and research entails difficulties to provide the elderly with customized housing. To answer the research questions a qualitative content analysis of different municipal guiding documents has been performed: like comprehensive plans, housing supply documents and owner directives of the municipal housing companies. Interviews with public servants from the municipality’s city planning offices and representatives from the municipality housing companies have also been made. The study shows that the current housing stock in the analyzed municipalities: Söderhamn and Ljusdal is outdated which constitutes a problem concerning availability. The analyzed cases promote the production of customized housing for elderly in order to secure the housing needs of an aging population. The relationships between the municipalities and the municipal housing companies differ between the two analyzed cases which may affect the supply of customized housing. The results indicate that the provision of housing for the elderly not only can be understood by economic theories regarding supply and demand.

<p>1 juli 2007 upphörde tillståndsplikten att gälla i Sverige och allmännyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillåtelse hos Länsstyrelsen för försäljning av företagets fastigheter. I spåren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utsträckning planera sitt fastighetsbestånd, och därmed även företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vår studie är att beskriva allmännyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestånd, förklara huruvida upphävandet av tillståndsplikten har påverkat planering och motiv för försäljning. Dessutom vill vi belysa allmännyttans tankar kring den nya lagstiftningen som är på gång genom att arbeta utifrån frågeställningen nedan:</p><p>Hur planerar allmännyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestånd, hur har borttagandet av tillståndsplikten påverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersätta allbolagen påverka allmännyttan och dess planering?</p><p>För vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmännyttiga bostadsföretag i olika län i Sverige. Vi har samlat teori inom ämnena allmännyttan, tillståndsplikten och om den nya lagen som ligger som förslag hos riksdagen, Prop. 2009/10:185, och ska eventuellt börja gälla 1 januari 2011. Dessutom har vi tittat på teorier angående olika företagsekonomiska modeller och strategier som används för optimal fastighetsplanering. Vid sammanställningen av vår studie ser vi att företagens användning av strategier skiljer sig i stor omfattning. MKB Fastighets AB hyser största omsorg över sitt bestånd genom att planera och analysera, medan några av de andra intervjuade företagen i större utsträckning styrs av influenser på dagens marknad. Företagen är dock överens om att tillståndsplikten inte har påverkat dem nämnvärt och vid intervjutillfällena upplever vi en genomgående positiv förväntan på det nya lagförslaget, och vad som kanske blir början på allmännyttans väg mot affärsmässighet.</p>

1 juli 2007 upphörde tillståndsplikten att gälla i Sverige och allmännyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillåtelse hos Länsstyrelsen för försäljning av företagets fastigheter. I spåren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utsträckning planera sitt fastighetsbestånd, och därmed även företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vår studie är att beskriva allmännyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestånd, förklara huruvida upphävandet av tillståndsplikten har påverkat planering och motiv för försäljning. Dessutom vill vi belysa allmännyttans tankar kring den nya lagstiftningen som är på gång genom att arbeta utifrån frågeställningen nedan: Hur planerar allmännyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestånd, hur har borttagandet av tillståndsplikten påverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersätta allbolagen påverka allmännyttan och dess planering? För vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmännyttiga bostadsföretag i olika län i Sverige. Vi har samlat teori inom ämnena allmännyttan, tillståndsplikten och om den nya lagen som ligger som förslag hos riksdagen, Prop. 2009/10:185, och ska eventuellt börja gälla 1 januari 2011. Dessutom har vi tittat på teorier angående olika företagsekonomiska modeller och strategier som används för optimal fastighetsplanering. Vid sammanställningen av vår studie ser vi att företagens användning av strategier skiljer sig i stor omfattning. MKB Fastighets AB hyser största omsorg över sitt bestånd genom att planera och analysera, medan några av de andra intervjuade företagen i större utsträckning styrs av influenser på dagens marknad. Företagen är dock överens om att tillståndsplikten inte har påverkat dem nämnvärt och vid intervjutillfällena upplever vi en genomgående positiv förväntan på det nya lagförslaget, och vad som kanske blir början på allmännyttans väg mot affärsmässighet.

På flera håll i Sverige görs insatser för att vända den negativa utvecklingen i socioekonomiskt svagare områden för att öka den sociala jämlikheten. Syftet med detta arbete var att analysera olika aktörers möjligheter och utmaningar med att skapa social hållbarhet i dessa områden. Vi har undersökt hur olika aktörer arbetar med att skapa social hållbarhet, utmaningar med detta, hur samverkan används samt allmännyttiga bostadsbolagens roll. Vi utgick från de teoretiska begreppen samverkan, socialt kapital och medborgarinflytande när vi analyserade Stångåstadens och andra aktörers arbete i socioekonomiskt svagare områden. Genom kvalitativa intervjuer fann vi att mycket av arbetet med social hållbarhet är personbundet. Begreppet social hållbarhet behöver definieras och ansvaret fördelas inom samverkansgrupper. Slutsatserna är att samverkan är avgörande för social hållbarhet och till stor del avhängt på personerna som driver utvecklingen. / Across Sweden efforts are being made to reverse the negative development in socioeconomically weaker areas with the aim of increasing social equality. The purpose of this essay was to analyse actors’ possibilities and challenges in creating social sustainability in these neighbourhoods. We examined actors' methods to increase social sustainability and the challenges they face. How cooperation is utilised and what role municipality owned housing companies have has also been examined. We used the concepts ‘cooperation’, ‘social capital’ and ‘citizen participation’ to analyse how Stångåstaden and other actors work in socioeconomically weaker areas. By conducting qualitative interviews we found that much of the work with social sustainability is individually based. The concept of social sustainability must be defined and responsibilities shared within cooperating groups. In conclusion, cooperation is central to social sustainability and largely dependent on the people who drive development forward.