Denna studies syfte är att bidra med kunskap om några pedagogers erfarenheter av att stötta kommunikativ utveckling hos elever som läser ämnesområden inom grundsärskolan. De frågeställningar som legat till grund för studien är: Vad betraktar pedagogerna som möjligheter respektive hinder för elevernas kommunikationsutveckling? Hur beskrivs elevernas roll i processen med kommunikationsutveckling? Hur kan pedagogers erfarenheter förstås utifrån specialpedagogiska perspektiv? Digitala semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta pedagoger verksamma i grundsärskolan. Materialet transkriberades och tematisk innehållsanalys genomfördes samt analys utifrån följande specialpedagogiska perspektiv: ett relationellt perspektiv, ett kategoriskt perspektiv, ett kritiskt perspektiv och ett dilemmaperspektiv. Vårt resultat visar att pedagoger betraktar AKK-verktyg som den främsta möjligheten för elevers kommunikationsutveckling. Pedagogerna beskriver att de har erfarenheter av att använda bland annat bildstöd i form av till exempel pekkartor, scheman och digitala kommunikationsverktyg samt tecken som stöd i undervisningen. Det framkommer även att det är viktigt att ha en fungerande samverkan med vårdnadshavare och andra insatser kring eleven för att kunna skapa de bästa kommunikativa miljöerna för eleverna. Av resultatet framgår också vikten av utbildning och kompetens hos pedagoger inom kommunikation vilket återspeglar mycket av tidigare forskning. Brist på utbildning och kompetens leder till hinder för pedagoger att anpassa undervisningen utifrån elevers kommunikativa behov. I resultatet framkommer att elevernas roll i processen med kommunikationsutveckling främst beskrivs som behövande och att pedagogerna ser det som sin uppgift att kompensera för elevernas kommunikativa svårigheter med olika stödinsatser där AKK är den främsta insatsen. I vår analys ser vi att ett relationellt perspektiv är det mest framträdande perspektivet bland annat genom att relationen mellan pedagog och elev lyfts fram av pedagogerna som avgörande för elevernas kommunikationsutveckling. / The purpose of this study is to contribute knowledge about some pedagogues experiences of supporting communicative development in students with moderate or severe intellectual disability. The questions that formed the basis of the study are: What do pedagogues consider opportunities and obstacles for students' communication development? How is the students' role described in the process of communication development? How can pedagogues experiences be understood from a special education perspective?Digital semi-structured interviews were conducted with eight pedagogues active in the elementary special school. The material was transcribed, and thematic content analysis was carried out, as well as analysis from the following special education perspective: a relationship-based perspective, a categorical perspective, a critical perspective as well as a dilemma perspective. Our results show that pedagogues regard augmentative and alternative communication (AAC) tools as the main opportunity for students' communication development. The pedagogues describe that they have experience of using, among other things, visual support in the form of, for example, point maps, schedules and digital communication tools as well as sign language as support in teaching. It also appears that it is important to have a functioning collaboration with guardians and other efforts around the student in order to create the best communicative environments for the students. The results also show the importance of education and competence of pedagogues in communication, which reflects much of previous research. Lack of education and competence leads to obstacles for pedagogues to adapt teaching based on students' communicative needs.The results show that the students' role in the process of communication development is mainly described as needy and that the pedagogues see it as their task to compensate for the students' communicative difficulties with various support efforts, where AAC is the main effort. In our analysis, we see that a relationship-based perspective is the most prominent perspective in that the relationship between pedagogues and student plays a large role in students' communication development.

No description available.

Ju fler skakiga rapporter som levereras angående den svenska marknaden, desto fler blickar riktasmot öst. Den finska fastighetsmarknaden är idag hetare än någonsin och många svenska aktörerväljer att resa över Östersjön för att ta del av tillväxten. Den här uppsatsen syftar dock till attundersöka de mindre fastighetsutvecklarna som sedan tidigare befinner sig på finsk mark. Fokuskommer att ligga på hur små och medelstora privata utvecklare finansierar sina projekt och vilkeninställning de har till de eventuella alternativa finansieringsalternativ som finns tillgängliga idagsläget.Information har hämtats från fem stycken intervjuer, varav fyra har genomförts med representanterfrån olika små och medelstora bolag vars huvudverksamhet är fastighetsutveckling. Den femteintervjun genomfördes med en marknadsanalytiker för att få en helhetsbild av marknaden.Undersökningen har givit ett varierat resultat där den gemensamma nämnaren för samtliga bolag ärbankfinansiering. Bankens generositet som finansiär gentemot de olika bolagen varierar och detfinansiella gap som uppstår tvingar bolagen att hitta egna kreativa lösningar när det egna kapitaletinte räcker till för att täcka gapet. De egna modellerna innefattar ofta externa investerare med dyravillkor. Utöver de finansieringslösningar som nu nyttjas finns det i dagsläget inga tillgängligaattraktiva alternativ. Inställningen till nya lösningar är dock mycket positiv och majoriteten tror attbankens roll kommer att minska i framtiden. / As the Swedish real estate market is getting shakier, investors tend to look east to find betteralternatives. Many investors travel across the Baltic sea to get into the blooming Finnish real estatemarket. The purpose of this thesis is to investigate how the local Finnish small and medium sized realestate developers raise funds for development projects and their perception of alternatives totraditional sources of funds.The information has been gathered from five interviews, four of them with representatives fromsmall to medium-sized companies with real estate development as their core business and the fifthinterview with a market analyst to get a comprehensive picture of the Finnish real estate market. Theresults are varied but one common denominator for the companies which participated in theinterview is that they receive most of their funding from the bank sector. The size of funding thecompanies receive from banks differs and is not always sufficient to cover the funding requirementsfor a project. The companies are expected to use equity to cover the financial gap but in somesituations this is not possible. This fosters companies to invent creative solutions to cover thefinancial gap that often involve external investors and expensive terms. There are sparse alternativesapart from the methods used today and this is probably why the common perception amongst thecompanies is to welcome new forms of funding as they all expect that the banks will play a smallerrole when raising funds in the future.

The aim for this study is to contribute with knowledge about preschool teachers' ideas about their communication strategies, from an inclusion perspective. To collect information, nine interviews were made with practicing preschool teachers in Sweden. The study is based on empirical data and with a methodological approach. By using interpretative phenomenological analysis as a tool to analyze the collected data, three categories, or also called clusters, on the overall theme communication strategies were found including verbal communication, non-verbal communication and age and specific communication skills. The results show that preschool teachers use different communication strategies to a large extent to include the children. However, it appears to a very small extent how preschool teachers use different communication strategies to offer multilingual children their native language. The preschool teachers mainly express the importance of the children learning the Swedish language, which is also the main communication strategy for the older children in preschool. / Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares föreställningar om deras kommunikationsstrategier, utifrån ett inkluderingsperspektiv. För att samla in data så genomfördes det nio stycken intervjuer med verksamma förskollärare i Sverige. Studien baseras på empirisk data med en metodologisk ansats. Analysen har skett genom metodansatsen interpretativ fenomenologisk analys, där vi tolkat fenomenet kommunikationsstrategier och funnit tre olika kategorier som kallas kluster som är kopplade till fenomenet. Dessa kluster är verbal kommunikation, icke-verbal kommunikation och ålder och specifika kommunikationsmöjligheter. Resultatet visar att förskollärarna använder olika kommunikationsstrategier i stor utsträckning för att inkludera barnen. Dock så framkommer det i väldigt liten utsträckning hur förskollärarna använder olika kommunikationsstrategier för att erbjuda flerspråkiga barn sitt modersmål. Förskollärarna uttrycker främst vikten av att barnen ska lära sig det svenska språket vilket även är den främsta kommunikationsstrategin för de äldre barnen i förskolan.

Varje år skadas många i trafiken. I det fall att den skadelidande och dennes försäkringsbolag inte är överens gällande skadeersättning eller grad av medicinsk invaliditet kan den skadelidande vända sig till Trafikskadenämnden för att få sin sak prövad. Prövningen är kostnadsfri för den skadelidande och avgörs utanför allmän domstol. Men tillvaratas verkligen den skadelidandes intressen på bästa möjliga sätt i Trafikskadenämnden och råder det en rättslig jämvikt mellan konsumenten (den skadelidande) och näringsidkaren (försäkringsbolaget)?Den här uppsatsen ämnar utreda och kartlägga konsumentens intressen i Trafikskadenämnden och huruvida det finns brister och förbättringsmöjligheter i nämndens verksamhet. Att som oförskyllt skadad ställas inför ett sådant omfattande och ensidigt rättsligt arbete som en prövning i nuvarande utformning av Trafikskadenämnden innebär är varken att betraktas som rättvist eller resurseffektivt. / Every year people suffer injuries related to traffic. In the event that the injured party and his or hers insurance company do not agree on the applicable compensation or the degree of medical disability, the injured party can appeal to the Road Traffic Injuries Commission to have their personal case tried. The appeal is free of charge for the injured party and legally processed outside of the civil court system. But is the interest of the injured party safeguarded, and does the commission uphold a legal balance between the consumer (the injured party) and the business operator (insurance company)?This thesis intends to investigate and detect the consumer’s interests in the Road Traffic Injuries Commission and whether there are shortcomings and opportunities for improvement in the commissions function. To be confronted, as an innocent and injured party, with such an extensive and one-sided legal process that the commissions appeal provides, in its current form, is neither to be regarded as legally fair nor resource-efficient.

Syftet med denna studie har varit att undersöka chefer för LSS-verksamheters erfarenheter av kompetens och kompetensutveckling gällande användandet av alternativ och kompletterande kommunikation på LSS-boenden och dagliga verksamheter. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer för att samla in chefernas erfarenheter av de berörda verksamheterna. Med tematisk analys bearbetades sorterades och analyserades det empiriska materialet från intervjuerna. Resultat av studien visade att kompetens och kompetensutveckling i användandet av AKK var komplext och påverkades av flera faktorer. De viktigaste resultaten visade att de faktorer som möjliggjorde och utmanade arbetet var verksamhetens inriktning och brukarens förutsättningar, informellt- och kollegialt lärande, samt verksamhetens tillgång till resurser. / The purpose of this study has been to investigate the experiences of managers in LSS operations regarding competence and competence development in the use of alternative and augmentative communication (AAC) in LSS group homes and day-care centers. The study was conducted using semi-structured interviews to collect the managers’ experiences of the relevant operations. The empirical data from the interviews was processed, sorted and analyzed using thematic analysis. The results of the study showed that competence and competence development in the use of AAC were complex and influenced by several factors. The most significant results showed that the factors enabling and challenging the work were the direction of the operations and the user’s conditions, informal and collegial learning, and the operations’ access to resources.

Språk och lärande har nära anknytning till varandra och varje barn ska få möjlighet att uttrycka sig med hjälp av olika uttrycksformer (Läroplan för förskolan [Lpfö18], 2018). Förskollärare är ansvariga för att ge barnen i förskolan de förutsättningar som behövs för att språkutveckling ska ske (Lpfö18, 2018). Syftet med denna studie var att få kunskap om hur förskollärare resonerar om sitt arbete med TAKK och bildstöd och hur detta påverkar barns språkutveckling. Den teori som användes var det sociokulturella perspektivet som utgår från Lev Vygotskijs teorier om att samspel och sammanhang och att lärande sker när människor ingår i sociala interaktioner. Inom sociokulturellt perspektiv lades fokus på begreppen: redskap, mediering och den närmaste utvecklingszonen. Metoden som valdes var semistrukturerade intervjuer vilket valdes för att få reda på förskollärarnas resonemang om TAKK och bildstöd. Intervjuer genomfördes med sex legitimerade och verksamma förskollärare. Resultatet visade att förskollärare använder TAKK och bildstöd som redskap för att stödja barns språkutveckling, både i spontana och rutinsituationer i förskolan. TAKK och bildstöd används för att skapa ett sammanhang i barns vardag, bidra till språkutveckling och hjälpa barn i deras kommunikation. Förskollärare anpassar användandet av TAKK och bildstöd efter det individuella barnets förutsättningar och behov. Då förskollärarna anser att TAKK och bildstöd gynnar alla barns språkutveckling används det med alla barn på förskolan. Förskollärare samverkar med vårdnadshavare för att främja barns språkutveckling både i hemmet och på förskolan

I den här studien läggs fokus på elevassistentens roll och förutsättningar för arbete inom grundsärskolans inriktning ämnesområden och i mötet med elever som har komplexa kommunikationsbehov. Syftet är att belysa hur elevassistenter själva ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio elevassistenter verksamma inom grundsärskolan. Situerat perspektiv användes för analys av det empiriska materialet. Studiens resultat visar att elevassistenter ser sig själva fylla en viktig funktion i grundsärskolans verksamhet, både genom att stötta elever under skoldagens olika moment och även för att stöttas pecialläraren i det pedagogiska arbetet. Elevassistentyrket ses som en bortprioriterady rkesgrupp vars arbetsbelastning är hög samtidigt som de inte erkänns för sin arbetsinsats. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning som bedrivits inom området - elevassistenter efterfrågar större möjlighet till fortbildning och kompetensutveckling framför allt inom undervisning, alternativ och kompletterande kommunikation samt lågaffektivt bemötande. I studien diskuteras även de maktförhållanden som kan uppstå inom skolans verksamheter. Både mellan lärare och assistenter, men även mellan nya och mer erfarna assistenter på arbetsplatsen. / In this study, focus is placed on the role of paraeducators within special compulsory school in Sweden, in their work with students with severe intellectual disabilities and complex communication needs. The purpose of this study is to elicit how paraeducators view their professional role and assignment, and their work as a communicative resource. Interviews were conducted with nine paraeducators, and the theory of situated learning is used as the framework through which the empirical material is analysed. The results of the study show that paraeducators see themselves fulfilling an important function in the activities of special compulsory school, both by supporting students during the schoolday and by supporting the special needs teacher with regards to educational strategies. Paraeducators are seen as a deprioritized group who often work hard on their own with little recognition. The results of the study confirm previous research conducted in the field, that paraeducators demand greater opportunities for further education and development, especiallyin special education, augmentative and alternative communication, and low-arousal approach. The study also discusses the power relations that may appear between teachers and paraeducators, as well as those between newer paraeducators and those who are more experienced.

The purpose of this study is to help increase knowledge of using augmentative and alternative communication (AAC) in the music education in compulsory schools for pupils with learning disabilities. The study aims to identify and analyze how this use affects these pupils’ communication and participation, in educational and social context. Three issues are based on the purpose, focusing on: 1) how AAC is used in music education, 2) what possibilities are provided for pupils to use AAC, and 3) what effect this usage has upon the participation and learning of the pupils. This is a qualitative case study, based on one case representing a larger group. The theoretical framework is a communicative relationship-based perspective (KoRP) which assumes that communication, participation and learning are closely connected and interdependent. An established model (the participation model) has been used in the analysis to identify and analyze different aspects of participation. Methods used are direct observations during lessons, and also informal conversations with the teacher. The result shows that AAC is used more by the teacher than the pupils, as indicated in previous research. Time, cooperation and practical conditions seem to affect the possibilities of using AAC in the classroom. The result also shows that AAC is used mostly in teaching, with much less use in creating relationships. Pictures and gestures are most frequently used, however, the result also indicates that music itself is used both by teachers and pupils as an instrument for communication, participation and learning.

Finanskrisen 2007-2008 blev startskottet för nya bankregleringar och åtstramningar.Regelverket Basel III introducerades med syfte att hantera risker bättre genom att införahårdare kapital- och likviditetskrav som i sin tur skulle motverka eventuella nya systematiskarisker. Syftet med denna uppsats är att undersöka Basel III:s påverkan på diversifieringen avfastighetsfinansiering på den svenska marknaden och utreda de drivkrafter och effekter avdessa förändringar. Studien ämnar att ge ett brett perspektiv genom att undersöka påverkan påett flertal sektorer i den empiriska undersökningen. Efter genomförandet av studien så kan det konstateras att bankerna har fått ökade kostnadersom sedermera har förskjutits till kunderna. Vidare har belåningsgraderna i fastighetssektornminskat till följd av implementeringen Basel III. Det nya regulatoriska landskapet har banat väg för diversifiering. Dock, så kan de primäradrivkrafterna tillskrivas makro-sentiment, jakt på avkastning, market timing och aktörer somhar vuxit ifrån sitt beroende av bankkapital. / The financial crisis of 2007-2008 was the start of new banking regulations and austeritymeasures. Basel III was introduced with the intent of managing risks better by introducingstricter capital and liquidity requirements. The new requirements would in return counteractany new systematic risks. The purpose of this study is to investigate Basel III’s impact oncredit diversification on the Swedish market and navigate what the driving forces are and theeffects of regulatory change. The aim is to provide a broad perspective by presenting valuableinformation relevant to the subject and examining the impact of these changes on differentsectors. The results of the study shows that new regulations have entailed a major regulatory changewith subsequent implications on the market. Findings also show that banks have experiencedan increase of costs which have since been shifted to customers. Furthermore, loan-to-valueratios within the real estate sector have decreased as a result of the implementation of BaselIII. The new regulatory framework has paved the way for diversification. However, thedevelopment has been propelled by macro sentiment, reaching for yield-behavior, markettiming and firms outgrowing their dependency on bank capital.