Huvudsyftet med denna studie är att beskriva hur ett barn, som använder ett datorbase­rat grafiskt kommunikationshjälpmedel (Tellus), med hjälp av reparationer löser lokala kommunikativa problem i samarbete med människor i sin omgivning. Barnet har video­filmats i vardagliga naturligt förekommande aktiviteter – skola och hem. Som analys­metod har Conversation Analysis (CA) använts. Resultaten visar att reparationer är en typ av resurser för deltagarna att, bland annat, skapa samförstånd genom att förtydliga oklarheter och missförstånd i samtalet. Reparationssekvenserna är ofta långa, och leder till inskottssekvenser i samtalet, men har en viktig interaktionell betydelse för att uppnå samförstånd. Analysen visar även att kommunikation med datorbaserad AKK är mul­timodal, trots att datorn är barnets primära kommunikationshjälpmedel. Exempelvis används tecken, gester och ljud för att markera fel och för att visa upp känslor. Aktivi­teten och datorns placering påverkar också interaktionen. I skolan används datorn oftare som en traditionell kommunikationskarta. Detta beror till stor del på att samtalspartnern sitter på ett sådant sätt att det barnet gör med datorn blir synligt för båda. Forskning som belyser reparationer i denna typ av AKK-samtal saknas. Denna studie kommer förhopp­ningsvis att skapa intresse för fortsatt forskning som, med ett interaktionellt synsätt, identifierar och beskriver fungerande kommunikativa praktiker i AKK-samtal. / The main purpose of this study is to describe how a child, who uses a computer based graphical communication aid (Tellus), with the help of repairs resolves local communi­cative problems in cooperation with people in the immediate surroundings. The child has been videotaped in natural occurring activities – school and home. Conversation Analysis (CA) has been used as a method. The results show that repairs are a set of re­sources for the participants to, among other things, create mutual understanding by clarifying ambiguities and misunderstandings in the talk. The sequences of repair are often long, and lead to inserted sequences in the talk, but have an important interac­tional meaning in achieving mutual understanding. The analysis also shows that the computer based AAC is multimodal, despite the fact that the computer is the user’s pri­mary technical communication aid. For example, signs, gestures and sounds are used to indicate errors and to display emotion. The activity and the placement of the computer also affect the interaction. In school the computer is more often used as a traditional communication map. This is largely due to the fact that the communication partner is positioned in such a way that what the child is doing with the computer becomes visible to both of them. Presently, research that illustrates repair in these kinds or AAC conver­sations is sparse. This study will hopefully create interest for continuing research that, with an interactional approach, identifies and describes functional communicative prac­tices in AAC conversations.

SYFTE: Syftet är att belysa patienternas upplevelse av läkemedelsfri smärtlindring med stöd av grindteorin. DESIGN: Litteraturstudie BAKGRUND: Kunskap om hur patienterna upplever läkemedelsfri smärtbehandling baserad på grindteorin, kan göra det lättare för den enskilda sjuksköterskan att fatta beslut om användande av dessa metoder. URVAL: Vetenskapliga artiklar med empiriska studier på vuxna publicerade mellan åren 2000-2012. METOD: Databassökningar och manuella sökningar RESULTAT: 14 studier med sammanlagt 1771 deltagarevisar att smärtlindringsmetoderna med stöd av grindteorin hade avsedd effekt på smärta. De gav även patienterna lindring vad avser oro och rädsla. Några av studierna tar även upp att patienterna fick en känsla av att själv kunna påverka smärtan. Metoderna som användes var såväl hudstimulerande, som kognitiva. SLUTSATS: Smärtlindring baserad på grindteorin, såväl hudstimulering som kognitiva metoder, är något som sjuksköterskan bör ha kunskap om och använda för att lindra smärta och oro/rädsla. Metoderna är även ett sätt att låta patienten känna sig delaktig, då speciellt de kognitiva metoderna. / PURPOSE: The aim is to illuminate the patients experience of non-pharmacological pain relief with support of the gate-control theory. DESIGN: Literature review/over-view BACKGROUND: Knowledge of how the patients experience non-pharmacological pain treatment based on the gate-control theory can make it easier for the individual nurse to make decisions on the use of these methods. SAMPLE: Scientific studies with empirical studies on adults, published in articles between 2000-2012 METHOD: Database- and manual searches FINDINGS: 14 studies with in total 1771 participants show that the pain relief methods with support of the gate-control theory had the intended effect on pain. They also gave the patients relief with regard to anxiety. Some of the studies also mention that the patients got a feeling of being able to affect the pain themselves. The methods used were skin-stimulating as well as cognitive. CONCLUSIONS: Pain relief based on the gate-control theory, skin-stimulating as well as cognitive methods, is something that the nurse should have knowledge about and use to relieve pain and anxiety. The methods are also a way of letting the patient feel involved, especially the cognitive methods.

Alternativ splicing av pre-mRNA ger upphov till proteindiversitet. Histonmodifieringar kopplas till den alternativa splicingens reglering genom adaptorsystem som overfor den epigenetiska informationen direkt till splicingfaktorerna. De cis- agerande RNA- elementen pa exoner och introner med tillhorande trans- reglerande splicingfaktorer paverkas darfor direkt av specifika histonmodifieringar. En sammankopplande integrerad modell over en rad DNA- baserade processer foreslas. Denna komplexa modell ger en bild av interaktioner och paverkan mellan dessa delar. Kromatin remodellering kravs for bildandet av eukromatin. Nukleosomers placering vid exonrika regioner med specifika modifieringsmonster pekar ut exonerna samt mojliggor inbindning av RNA polymeras II som med sin CTD doman rekryterar bade splicing- och modifieringsfaktorer. Transkriptionshastigheten paverkas av nukleosomplaceringen vilket i sin tur paverkar rekrytering av spliceosomens komponenter, andra trans- agerande regulatorer och aven pre-mRNA sekvensens sekundarstruktur. Kromatin- adaptorkomplex laser av specifika histonmodifieringar och overfor informationen till splicingapparaten. Detta skapar mojlighet till den viktiga cell- och vavnadsspecifika alternativa splicingens reglering. I den integrerade modellen blir komplexiteten tydligare dar alla dessa processer interagerar med varandra och de cis- regulatoriska sekvenserna pa premRNA transkriptet. / Alternative splicing of pre-mRNA generates protein diversity. Histone modifications are connected to the regulation of alternative splicing through adaptor systems that transfers the epigenetic information directly to the splicing factors. The cis- acting RNA elements on the exons and introns together with the trans- regulating splicing factors are therefore directly affected of specific histone modifications. An integrated model over several DNA process mechanisms is suggested. This complex model explains the interactions of the different parts and how they affect each other. Chromatin remodelers are required to obtain euchromatin. Nucleosome positioning at exon rich regions with a specific modification pattern point out where the exons are, and this enable the RNA polymerase II to find and bind to the DNA. It’s CTD domain recruits both splicing- and modifications factors. The transcription rate is also affected of the nucleosome positioning and that in turn affects the recruitment of the components of the spliceosomen, other trans- acting regulators and even the formation of the secondary structure of the pre-mRNA transcript. Chromatin- adaptor complex reads specific histone modifications and transfers this information to the splicing apparatus. All this creates the possibility to regulate important cell- and tissue specific alternative splicing patterns. The integrated model makes the complex processes more clearer when all these integrates with each other and the cis- acting regulating elements on the pre-mRNA transcript.

In speech and language intervention, the ability to interact is seldom evaluated; rather intervention is evaluated in terms of improved testresults.  If goal-setting in intervention also is based on everyday communicative needs, the relevance of the treatment may be increased and intervention outcome may be implemented in the patient’s natural environment. The present study, as part of a research-project, is based on analyses of interaction and interviews to examine everyday conversations and speech and language intervention. The aim was to explore if there is a relation between everyday communication needs and goal-setting in speech and language intervention for people with aphasia. A further aim was to investigate if there are everyday communicative needs that may form goals for speech and language intervention. Two individuals with aphasia and one individual with both dysarhtria and aphasia participated in the study. Three speech and language pathologists and two relatives also participated in the study. Everyday interaction and intervention sessions were recorded and transcribed according to Conversation Analysis principles and analysed from an interactional perspective. Interviews regarding intervention and everyday communication were carried out with all participants. Recordings were presented and discussed with all participants, in so called retrospections. Four phenomena that illustrate communication needs of the participating patients were identified: repair, alternative and augmentative communication, co-construction and feedback. Analysis, interviews and retrospections have revealed that communication needs can form the basis of goal-setting in speech and language intervention. It is also demonstrated that intervention mainly is based on the everyday communication needs of the patient. Retrospections were also shown to be useful in order to observe communication needs in everyday life and in order to evaluate speech and language intervention. The retrospections were found to be beneficial to an open dialogue between speech and language pathologist, patient and relatives regarding the content and aim of the intervention.

Kommunikation och interaktion är viktigt för att utveckla både språklig och social kompetens. Barn som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) får dock inte alltid samma möjligheter som talande barn att kommunicera. Speciellt svårt kan det vara att interagera och därigenom skapa relationer med jämnåriga. Det övergripande syftet med denna studie var att studera samtal mellan jämnåriga, speciellt hur de bygger upp och upprätthåller gemensam förståelse i samtal. Studien innefattade två unga pojkar som på grund av cerebral pares (CP) saknade talförmåga och därför använde bliss som AKK. De filmades under ett samtal med varsin klasskamrat. En samtalsanalytisk metod (conversation analysis, CA) användes för att identifiera mönster i interaktionen och analysera deltagarnas strategier för att etablera gemensam förståelse. De strategier som användes visade sig vara tolkningsförslag, följdfrågor, formuleringar och reparationer. Strategierna användes främst vid responspunkter efter blissyttranden, men reparationer förekom även under konstruktionen av yttranden. Analysen visade också att förståelsestrategier ibland saknades i det ena samtalet vilket då ledde till att samtalet stannade av. De talande tog större delen av ansvaret för förståelsearbetet i båda samtalen, men även de blissande pojkarna var delaktiga. Sammantaget visade analysen att samtal med AKK kan se mycket olika ut. Vilka strategier deltagarna använde sig av för att etablera gemensam förståelse var av stor betydelse i båda samtalen. Det krävdes att alla samtalsdeltagare var engagerade i förståelsearbetet för att samtalet inte skulle avstanna. / Communication and interaction are important parts in developing both linguistic and social skills. Children who uses augmentative and alternative communication (AAC) may not always have the same opportunities as talking children to communicate. It can be especially difficult to interact and thereby create relationships with peers. The aim of this study was to explore conversations between peers, more specifically in which ways they establish and maintain common understanding in the conversation. Participants in the study were two young boys with cerebral palsy (CP) causing non-intelligible speech, and therefore using blissymbolics as their AAC. The boys were videotaped during a conversation with a classmate. A Conversation Analysis method (CA) were used to identify patterns in the interaction, and to analyze the participants' strategies to establish common understanding. Strategies used were suggestions of interpretation, following up-questions, formulations and reparations. The strategies were most used in transition-relevance places, but reparations could also be found during the creation of blissymbolic utterances. The analysis also found that understanding-oriented strategies sometimes were missing in one of the conversations, which led to breakdown in the conversation. The talking individuals were responsible for establishing common understanding in the major part of both conversations, but the boys using blissymbolics did not leave the responsibility entirely to them. In total the analysis showed that conversations with AAC can differ in many ways. Which strategies the participants used to establish common understanding were of great importance in both conversations. Every participant in the conversation were obliged to engage in creating common understanding in order to not lead the conversation to a breakdown.

Den här studien fokuserar på komplementärmedicin ur fyra informanters perspektiv och med kopplingar till aktuella vetenskapliga diskussioner och strömningar. Bakgrunden till studien är en ökande användning av komplementärmedicin i samhället och livliga debatter kring dess vetenskapliga status. Syftet är att genom kvalitativa metoder belysa viktiga aspekter av informanternas användning av komplementärmedicin. Mycket uppmärksamhet ägnas åt informanternas syn på de olika metodernas effektivitet, hur denna definieras och vilka konkreta resultat informanterna strävar efter eller upplever. / This study focuses on complementary medicine from the perspectives of four informants, and with reference to topical scientific discussions and currents. The background of this study is to be found in the growing use of complementary medicine in the society. The main goal is to shed light on important aspects of the informants’ use of complementary medicine. Much attention is focused on their views regarding the efficacy of the various methods, how it is defined and what concrete results they are striving for, or experiencing.

When an individual’s ability to communicate with speech does not function as expected, in many cases, augmentative and alternative communication, (AAC), can serve as a support interaction with other persons. The purpose of this study is to investigate how a specific child’s communicative possibilities and abilities develop during the first months after introducing a speech generating device. The study’s main participant Alex is 6 years old and has been diagnosed with autism spectrum disorder and ADHD. Alex also has confirmed limitations regarding gross and fine motor skills and further investigation will examine the presence of childhood apraxia of speech. Two play situations were videotaped at approximately four months intervals and then analysed via conversation analysis and multimodal interaction analysis. At the study’s initial recording session Alex’ communication consisted of gestures and body language together with isolated vocalisations. There were no observed occurrences of spoken words. At the start of the study Alex had been using their speech generating device, SGD, for approximately six weeks. At the end of the study the SGD is found to have been integrated in Alex’ communication during the observed play situations. Its role as a communicative resource has developed from being primarily a device which the child presses in order to answer direct questions, into being used to organise, for example, turn taking, initiate new play rounds or asking questions, by way of other types of manipulation. In addition, Alex’ use of vocalisations has increased and become more situation specific. Baseline measurements were not conducted in this study, wherefore it is not possible to indicate the implementation of an SGD as the reason for Alex’ communicative development. Continued research is needed in order to achieve individual and optimum solutions for all who are dependent on support in their communication. / När en individs möjligheter att kommunicera med tal av någon anledning inte fungerar som förväntat kan i många fall alternativ och kompletterande kommunikation, förkortat AKK, fungera som ett stöd i interaktionen med andra människor. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett specifikt barns kommunikativa möjligheter och förmågor utvecklas under de första månaderna efter att ett högteknologiskt AKK introducerats. Studiens huvuddeltagare Alex är 6 år och har diagnoserna autism i barndomen och ADHD. Alex har även konstaterade grov- och finmotoriska begränsningar och vidare undersökningar kommer att undersöka förekomst av verbal dyspraxi. Två leksituationer videofilmades med cirka fyra månaders mellanrum och analyserades sedan med samtalsanalys och multimodal interaktionsanalys. Vid studiens inledande inspelning utgjordes Alex kommunikation av gester och kroppsspråk samt enstaka vokaliseringar. Inga talade ord förekom. Vid studiens slut konstateras att hAKK vid den observerade leksituationen integrerats i Alex kommunikation. Dess roll som kommunikativ resurs har utvecklats från att främst vara en apparat som barnet trycker på för att svara på direkta frågor, till att genom annan typ av manipulering exempelvis organisera turtagning, initiera en ny lekomgång och ställa frågor. Även Alex användning av vokaliseringar i leksituationen har ökat och blivit mer situationsspecifika. Alex mamma och en av hens förskollärare intervjuades och besvarade skattningsfrågor. Resultaten visar att de båda noterat en generellt ökad vilja till kommunikation hos Alex samt lyfter frågan om vilka begränsningar som fortfarande finns gällande Alex kommunikativa möjligheter vid studiens slut. Baselinemätningar saknas i denna studie, varför det inte är möjligt att ange implementeringen av hAKK som orsak till Alex kommunikativa utveckling. Fortsatt forskning behövs för att kunna uppnå individuella och optimala lösningar för alla som är beroende av stöd i sin kommunikation.

Syfte: Bostadsbristen drabbar alla, i framtiden måste vi utforma bostäder och stadsdelar som främjar social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet. Flytande bostäder har dessa egenskaper men har svårt att etablera sig i Sverige. Studien syftar till att utreda möjligheter och problem som finns för flytande bostäder i Sverige. Metod: Studien har en genomgående kvalitativ karaktär. Metoderna är semistrukturerade intervjuer, observationer och dokumentanalys. Respondenter är myndigheter, fastighetsägare och entreprenörer. Resultat: De återkommande problemområden som hittades var ekonomi, juridik och teknik. Oro för tekniska lösningar nämndes enbart av respondenter som saknade erfarenhet av flytande bostäder. Det som skiljer en flytande bostad från en på mark är att dragningar för el, vatten och avlopp dras i vattnet samt att flytanordning och dess anslutning till fast mark tillkommer. Att bygga på vatten blir inte nödvändigtvis dyrare jämfört med att bygga på land. Det är osäkerhet och oerfarenhet som kan göra att färdigställandet av en flytande bostad dyr. Det område som anses vara det största hindret är juridiken. Bygglovsprocessen är längre på grund av att det finns fler regelverk och myndigheter inblandade. Rent konkret är det den svenska lagstiftningen för strandskydd, vattenverksamhet och detaljplanering försvårar processen för flytande bostäder.   Konsekvenser: Genom att ge kommuner större frihet i exploatering av marken kan genombrottet för flytande bostäder i Sverige underlättas. Detaljplaneringsarbetet behöver inkludera vattenområden för att underlätta bygglovsansökan. Det behövs fler referensobjekt för att den flytande bostaden inte ska ses som främmande och för att ge en större kännedom om flytande hus. Idag förknippas flytande bostäder med lyx och inte som ett bidrag i lösningen på bostadsbristen. Begränsningar: Studien avser Sverige som geografisk region. Respondentsgrupperna som intervjuats är myndigheter, entreprenörer och fastighetsägare och därför är resultatet talande för endast dessa kategorier, likväl som ett fåtal respondenter från dessa grupper talar för dess majoritet. Ett skissförslag, kalkyl eller konkreta lagförslag ingår inte i rapporten och anses därför vara förslag på vidare forskning. Nyckelord: Alternativa boendelösningar, alternativ markanvändning, boende på vatten, bostadsbrist, flytande bostäder, strandskyddet, stadsutveckling / Purpose: The housing shortage affects everyone and in the future, we have to think about social, ecologic and economic sustainability in architecture and urban planning. Floating houses has the potential to satisfy all these requirements but in Sweden they have a hard time to settle as a concept. This study aims to investigate the possibilities and setbacks for floating homes in Sweden. Method: The methods of research in this investigation is qualitative. The collection of empirical data is done through semi-structured interviews, observation and analysis of documents. Findings: The biggest problem areas that we discovered was economy, law and technical solutions. Worry about the possible technical problems was only put forth by respondents who had little or none experience in working with floating homes. The main technical differences between a floating home and one on dry land is that the plumbing goes in the floating device instead of the ground, the connection between the house and the floating device and that a floating property doesn´t need any groundwork done. The cost of a floating house is often similar to one on dry land. The economic issues are uncertainty and inexperience, these factors can make the construction of a floating house more expensive. The area that contains the most problems for floating houses is the juridical. The process of getting a building permit is longer due to the extra number of laws and agencies involved.  Implications: Municipalities needs bigger freedom in deciding land exploitation   to make it easier for floating houses to be an established concept in Sweden. The detailed development plan needs to include water areas. Another thing that will help is more completed projects, more projects for reference means more knowledge about the concept, instead of it being seen as just a luxury. Limitations: The investigation refers to Sweden as the geographic region. We interviewed respondents from agencies, entrepreneurs and property owners and the answers can only be seen as representative for those groups. Sketches of a floating home, a deeper calculation of the economy and precise law changes are not included in the thesis and are therefore suggestions for further research. Keywords: Alternative housing, alternative land use, floating houses, housing shortage, living on water, shoreline protection, urban development.

Godstransporter på väg förväntas öka avsevärt i framtiden om inga åtgärder vidtas. Politiska beslutfattare är medvetna om att situationen inte är hållbar och föreslår en bättre användning av alternativa transporter, vilket innefattar järnvägstransporter i en intermodal transport. Genom ett intermodalt system går det att uppnå kostnadsbesparingar och ett högre nyttjande av järnvägstransporter eftersom intermodala transporter möjliggör kombinationen av de specifika fördelar som varje transportslag har. Denna studie undersöker befintliga problem med implementeringen av intermodala transporter och vad det finns för alternativa lösningar som potentiellt kan främja intermodala transporter. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning om intermodala transporter och empirisk insamlat material från intervjupersoner inom branschen samt relevant data från rapporter. Det framkommer problem vid omlastningen och vid framkomligheten på järnvägen vilket har en negativ påverkan på kostnaden, tillförlitligheten samt snabbheten av transporten. Det framkommer även att flera transportrelationer och en högre frekvens av tjänster är en förutsättning för att intermodala transporter ska kunna producera kortare transporttider. Utmaningen med flera transportförhållanden i Sverige har varit att nyttjandegraden vid terminaler har varit låg eftersom det inte finns ett tillräckligt högt flöde mellan dessa relationer för att skapa en lönsamhet. Tågoperatörer anser att en högre hastighet och en högre lastvikt skulle innebära en ökad konkurrenskraft på marknaden. En högre hastighet och en högre lastvikt skulle även innebära en högre framkomlighet och en större mängd gods per transport. Omlastningen skulle dock fortfarande påverka tillförlitligheten och flexibiliteten negativt. Studien har undersökt Flexiwaggon som en alternativ intermodal transportlösning som potentiellt kan främja intermodala transporter. Flexiwaggon är likt den alternativa transportlösningen RoLa vars vision är att flytta vägtransporter till järnvägen. Gemensamt för båda lösningar är att främja användandet av intermodala transporter. Flexiwaggon visar potential vid omlastningen på grund av flexibiliteten genom den automatiserade omlastningstekniken. Detta betyder potentiellt besparande på terminal, personal och tillhörande omlastning utrustning. Det som talar emot Flexiwaggon är investeringskostnaden av vagnlösningen. Tågoperatörer investerar ofta i hela tågsätt och skulle behöva byta ut sitt befintliga tågsätt vilket minskar tågoperatörernas incitament för en alternativ intermodal transportlösning som Flexiwaggon eftersom kostnaden blir hög. / Road freight transport is expected to increase significantly in the future if no action is taken. Policymakers are aware that the situation is not sustainable and propose better use of alternative transport, which includes rail transport in intermodal transport. An intermodal system makes it possible to achieve cost savings and higher use of rail transport, as intermodal transport enables the combination of the specific advantages of each mode of transport. This study examines existing problems with the implementation of intermodal transport and what alternative solutions exist that could potentially promote intermodal transport. The study is based on previous research on intermodal transport and empirical collected material from interviewees in the industry as well as relevant data from reports. Problems emerge during transhipment and accessibility on the railway, which has a negative impact on the cost, reliability and speed of transport. It also emerges that several transport relationships and a higher frequency of services are a prerequisite for intermodal transport to produce shorter transport times. The challenge with several transport conditions in Sweden has been that the utilization rate at terminals has been low because there is not a sufficiently high flow between these relationships to create profitability. Train operators believe that a higher speed and a higher load weight would mean increased competitiveness in the market. A higher speed and a higher load weight would also mean greater accessibility and a greater amount of goods per transport. However, the transshipment would still have a negative impact on reliability and flexibility. The study has investigated Flexiwaggon as an alternative intermodal transport solution that could potentially promote intermodal transport. Flexiwaggon is similar to the alternative transport solution RoLa whose vision is to move road transport to the railway. Common to both solutions is to promote the use of intermodal transport. Flexiwaggon shows potential in transhipment due to the flexibility of automated transhipment technology. This means potential saving on terminal, personnel and associated transhipment equipment. What speaks against Flexiwaggon is the investment cost of the wagon solution. Train operators often invest in entire trainsets and would need to replace their existing trainset, reducing train operators' incentives for an alternative intermodal transport solution such as Flexiwaggon as the cost is high.

The subject of this diploma thesis is static verification steel structure of exist railway bridge in accordance with the valid standards. The bridge have three simple spans with a span of 25; 98 and 25 meters, outer fields are simple beams, the middle field is the beam reinforced with an arch with vertical rods. Steel orthotropic deck with longitudinal stiffeners and crossbeams. Further were designed and analyse other possible options super structure of the middle field, and the resulting variant as a circle span with radial rods was detail solved and made documentation.