På Sveriges fastighetsmarknad har man de senaste åren kunnat urskilja ett allt högre fokus på miljön från dess aktörer. Miljödebatten i Sverige har snabbt fått fäste och allt fler företag förstår värdet av att fokusera på sådana frågor. Att utvecklingen fortsätter att gå framåt är viktigt då fastigheter och dess tillhörande byggnader står för nästan en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser och bara byggandet och driften står för cirka fyrtio procent av den globala förbrukningen av råvaror och energi. Prioritering av miljöfrågor blir således viktiga vid fastighetsförvaltande och nyproduktion. Tidigare forskning visar att det finns en mängd incitament för att bygga och förvalta grönt. Även hyresgästerna har incitament för att hyra gröna lokaler. Vidare visar internationella studier att det inte alltid krävs stora åtgärder för att uppnå bra resultat vad gäller fastigheters energiförbrukning och hållbarhet över tid. Trots detta går marknaden segt i Sverige och det finns inte många studier som visar vad aktörerna på den svenska marknaden egentligen tycker om miljöbyggnader eller om man redan vidtagit åtgärder för att utveckla fastighetsbeståndet av gröna byggnader. Syftet med uppsatsen är att ge läsaren en bild av hur fastighetsmarknaden resonerar kring miljöbyggnader och vad de anser statens roll i utvecklingen bör vara. I vårt arbete använder vi oss både av primärdata och sekundärdata. Primärdata har vi fått genom intervjuer med branschrelaterade företag medan sekundärdata har vi hämtat från litteratur, artiklar och vetenskapliga publikationer. / The Swedish property market has in recent years been able to notice an increasing focus on the environment from its actors. The environmental debate in Sweden has quickly taken hold and more and more companies understand the value of focusing on such issues. ! That trend continues to move forward is important as real estate and its associated buildings account for almost one third of global greenhouse gas emissions and only the construction and operation accounts for about forty percent of the global consumption of raw materials and energy. Prioritization of environmental issues is thus important for property management and new construction. Previous research shows that there are a variety of incentives to build and manage green, also tenants have an incentive to rent green space. As shown in international studies, it is not always required great measures to achieve good results in terms of properties' energy consumption and durability over time. Despite this, the market is tough in Sweden and there are not many studies that show what the players on the Swedish market really thinks about green buildings, or if any actions has already been made to develop the property portfolio of green buildings. The purpose of this paper is to give the reader a picture of how the real estate sector reason about environmental buildings and what they believe the role of the government to be in this development. In our work, we use both primary and secondary data. Primary data we have gained through interviews with industry-related companies, while secondary data was obtained from literature, articles and scientific publications.

Prior studies have shown that individuals with disabilities, especially those with communication disabilities, are at higher risk for being exposed to domestic violence. The Swedish National Board of Health and Welfare recommend the municipal social services to use Augmentative Alternative Communication (AAC) as a means to facilitate communication with such individuals. Further, it is recommended that the social services use a standardized instrument called FREDA-risk assessment to ask clients about domestic violence. However, little is known about the use of those instruments among LSS administrators who handle service and support for individuals with disabilities, who may also have communication disabilities. The aim of this study was to investigate the use of FREDA- risk assessment and AAC among LSS administrators, and to explore whether the use of AAC affects the use of FREDA-risk assessment. In order to do so, a digital survey was conducted, in which 366 respondents spread over 144 municipalities participated. The results show that both instruments are not use at their full potential and that the use of AAC could facilitate the use of FREDA- risk assessment. Implications for social work practice and further research are discussed.

Studiens syfte är att belysa hur speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning lyfter fram metoder som gynnar kommunikationsutveckling för elever på särskolan. Vidare belyses vilka sociala sammanhang och verktyg som används för att främja kommunikationen för elever i särskolan. I studien tolkas resultatet ur det sociokulturella perspektivet där artefakter, kultur och den närmaste utvecklingszonen är de centrala begrepp som används i tolkningen. En hermeneutisk ansats används i studien och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med åtta speciallärare, verksamma inom grund- och gymnasiesärskolor runt om i Sverige. En förhoppning var att studien skulle ge aha-upplevelser gällande hur lärare kan arbeta med kommunikation samt ge oss en större verktygslåda i vår profession som speciallärare. Resultatet presenteras i kategorier som framkommit vid analys av empirin. Resultatet visar att kommunikation inom särskolan innefattar många olika artefakter, och de artefakter som används mest är bilder och tecken. Kulturer som förekommer för att gynna kommunikationsutvecklingen för elever på särskolan är läsande och spela spel för att eleverna ska kunna bli så självständiga som möjligt. För de på tidig utvecklingsnivå lyfts imitation som centralt för att utveckla kommunikationen. I studien framkommer att både speciallärare och elever behöver stöttning i den närmaste utvecklingszonen vad det gäller kommunikation. Miljöerna är kommunikativt tillgängliga men dock endast på individ och gruppnivå och inte på organisationsnivå. / The purpose of the study is to shed light on how special education teachers with a focus on developmental disabilities, to highlight methods that benefit communication development for students at the special school. Furthermore, the social contexts and tools that are used to promote communication for students in special schools are highlighted. The study interprets the results from the socio-cultural perspective where artifacts, culture and the immediate development zone are the central concepts used in the interpretation. A hermeneutic approach is used in the study and qualitative interviews of a semi-structured nature were conducted with eight special teachers, active in primary and secondary special schools around Sweden. One hope was that the study would provide aha-experiences regarding how teachers can work with communication and give us a larger toolbox in our profession as special teachers. The results are presented in categories that emerged from the analysis of the empirical data.The results show that communication within the special school includes many different artifacts, and the artifacts that are used most are images and signs. Cultures that exist to promote communication development for students at the special school are reading and playing games so that the students can become as independent as possible. For those at an early stage of development, imitation is emphasized as central to developing communication. The study shows that both special needs teachers and students need support in the immediate development zone when it comes to communication. The environments are communicatively accessible, but only at the individual and group level and not at the organizational level.

Syftet med denna studie är att undersöka professionsutveckling hos en specialpedagog med fördjupning inom matematik. Det övergripande syftet är att bidra med kunskap om specialpedagogiska professioner. Teoretiska utgångspunkter är Abbotts (1988) professionsteori och SØT-modellen (Kversøy & Hartviksen, 2008), samt matematikdidaktiska perspektiv med fokus på kognitiva, affektiva och sociala, samt conceptual respektive procedural, dimensioner på undervisningen. Professionsutvecklingen studeras på en norsk högstadieskola som använder en bondgård som sin alternativa undervisningsarena. Studien är longitudinell och autoetnografisk. Det empiriska materialet består av specialpedagogens logganteckningar från sju års verksamhet. Materialet analyseras med hjälp av professionsteori, matematikdidaktisk teori samt autoetnografisk reflektion. Resultaten visar att specialpedagogens professionsutveckling sker i takt med utvidgandet av specialpedagogisk kompetens, som visas i fördjupad reflektionsförmåga, problemlösningsförmåga och förmåga att argumentera genom inferens, via samlad erfarenhet och utbildning. Inom matematik synliggörs att specialpedagogen utvecklar förmågan att lösa problem, genom att i högre grad basera åtgärderna på tidigare erfarenheter och akademisk kunskapsbas i syfte att individ- och situationsanpassa undervisningen. Det specialpedagogiska uppdraget visas i resultatet vara komplext, i synnerhet på en alternativ undervisningsarena. Komplexiteten ökar när specialpedagogen verkar inom flera arenor. Slutsatsen är att specialpedagogens funktion som länk mellan olika aktörer och instanser är viktig, i synnerhet på alternativa undervisningsarenor, för att bidra till en mer inkluderande verksamhetsform. / The purpose of this study is to investigate a SENCO’s (Special Educational Needs Co-ordinator) professional development, especially in mathematic didactic. The main purpose is to contribute with knowledge of special educational professions. The theoretical framework consists of Abbotts (1988) Theory of Professions and a modell called SØT (Kversøy & Hartviksen, 2008), together with mathematic didactic perspectives focusing on cognitive, affective and social, as well as conceptual and procedural, dimensions of teaching. The professional development is studied through a Norwegian secondary school, which uses a farm as its alternative educational arena. The study is longitudinal and auto-ethnographical. The empirical material consists of the SENCO’s written activity logs from a seven-year-period. The empirical material is analysed by profession theories, mathematical didactic and auto-ethnographical reflection. The results show that the SENCO’s professional development occurs simultaneously with expanded special educational competence, which is shown through deepened reflectivity, problem-solving ability and capability to argue with inference through accumulated experience and higher education. In mathematics it is shown that the SENCO develops her ability to solve problems, by further basing the measures, to a greater extent, on previous experience and academic knowledge, in order to provide induvial and situation-adapted teaching. The special educational mission is shown to be complex, especially in an alternative educational arena. The complexity increases when the SENCO works within several arenas. The conclusion is that the SENCO’s function as a link between different actors and instances is important, especially in alternative educational arenas, to contribute with a more inclusive form of schooling.

Due to the increasing online commerce in Sweden there are more and more companies who are focusing on their online business and more and more customer are buying clothes online. This means that there has been a transition from the physical store form to the online commerce. Based on this development in the market it aroused an interest in studying customer service, online. Therefore, the purpose of this paper is to study customers experience of customer service from clothing companies within the online industry in Sweden. This carries out by studying if customers experience that they are being encouraged to customer service, what kind of customer service they prefer and the reasons for it. Therefore, we initially make an introductory study of some of the websites belonging to the following clothing companies: H&M, Gina Tricot, Nelly, Boozt, Ellos and Bubbleroom. The main empirical study consists of 15 participants who are divided into three focus groups. To be able to analyse the collected material, three theories are applied: The Customer Contact Theory, Customer Service Life Cycle theory and Social Presence Theory. In terms of the results we alltogether, observe that the participants experience that companies are encouraging customers to use customer service, mainly through different options available on their website, instead of direct contact over the phone. It is also generally shown that the participants prefer screen-based customer service rather than telephone-based customer service. This study is written in the Swedish language. / På grund av den ökande näthandeln i Sverige fokuserar allt fler företag på sin online verksamhet och allt fler kunder handlar kläder online där det har skett en övergång från den fysiska butiksformen till online handeln. Utifrån denna utveckling på marknaden väckte det ett intresse att studera kundservice online. Syftet med denna undersökning är att undersöka konsumenters upplevelse av kundservice som erbjuds av företag som bedriver online handel inom klädbranschen i Sverige. Detta sker genom att studera om konsumenter upplever att de uppmuntras till kundservice, vilken form av kundservice de föredrar och vad som står bakom detta. Därmed görs det först en inledande studie av en del webbsidor som tillhör klädföretag inom online handeln, närmare bestämt: H&M, Gina Tricot, Nelly, Boozt, Ellos och Bubbleroom. Den huvudsakliga empiriska studien består av 15 deltagare fördelat på tre fokusgrupper. För att analysera det insamlade materialet tillämpas tre teorier: The Customer Contact Theory, Customer Service Life Cycle Theory och Social Presence Theory. När det gäller resultatet observerar vi sammantaget att deltagarna upplever att företag uppmuntrar kunder att använda kundservice, främst genom olika alternativ som finns tillgängliga på deras webbsida istället fördirekt kontakt via telefon. Det visar sig även generellt sett att kunder föredrar skärmbaseradkundservice framför telefonbaserad kundservice.

Studiens syfte var att beskriva hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) används av lärare i den anpassade skolan för att främja elevers arbete med ämnesinnehåll, språkutveckling och kognition. Studien utgick från det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ intervjustudie genomfördes och data analyserades i en tematisk analys. Urvalet bestod av åtta lärare i den anpassade skolan. Resultatet visade att lärare använder AKK i stor utsträckning för att möjliggöra arbete med ämnesinnehåll. Användandet av AKK gynnade elevernas språkutveckling och kognition, då lärarna möjliggjorde arbete i den proximala utvecklingszonen. Både empirisk och teoretisk generalisering låg till grund för arbetet med ämnesinnehåll, och vi fann exempel på lärare som arbetade liknade en learning activity. Lärarna önskade utveckla arbetet med att tolka elevernas deltagande i ämnesarbetet, samt att få mer stöd i form av färdigutvecklade lektionsstrukturer. Eleverna utmanades att fördjupa sitt kunnande vilket också kan gynna dem i ett samhällsperspektiv på lång sikt. Resultatet av studien kan användas av lärare i det didaktiska planeringsarbetet. / The aim of the study was to describe how Alternative and Augmentative Communication (AAC) is used by teachers in special schools to promote students' work with subject content, language development and cognition. The study was based on the sociocultural perspective. A qualitative interview study was conducted and the data was analyzed in a thematic analysis. The sample consisted of eight teachers in special schools. The results showed that teachers use AAC to a large extent to enable work with subject content. The use of AAC benefited the students' language development and cognition, as the teachers enabled work in the zone of proximal development. Both empirical and theoretical generalization was the basis for the work with subject content, and we found examples of teachers whose work was similar to a learning activity. The teachers also wanted to develop the interpretation of the students' participation in the subject work, as well as to receive more support in the form of fully developed lesson structures. The students were challenged to deepen their knowledge, which can also have long term societal benefits for students. The results of the study can be used by teachers in didactic planning work.

Denna studie redogör för hur personal verksamma i grundsärskolan med inriktning träningsskola, beskriver sitt arbete med elevers kommunikationsutveckling genom AKK, Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer som genomförts på rektorer, specialpedagoger, pedagoger och elevassistenter. Intervjuerna har analyserats genom tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke, 2006). Ianalysarbetet framkom gemensamma mönster, kring hur utveckling av elevers kommunikation med hjälp av AKK beskrivs av personal. Dessa redovisas under tre huvudteman i resultatdelen; samverkan för utveckling, resurser i elevens omgivning samt utvecklingsområden. Syftet med denna induktiva studie (Bryman, 2011) har varit att få en fördjupad insikt kring hur informanterna beskriver kommunikationsutveckling genom AKK. Resultatet visade attpersonal har en tydliggörande struktur genom AKK, framför allt genom bilder i olika former.Tecken som stöd används för att förstärka och förtydliga kommunikationen. Multimodal kommunikation anses vara gynnsamt. Personal motiverar eleverna till att använda AKK genom att vara förebilder, och strävar efter att använda det hela tiden. Samverkan för kommunikationsutveckling är en viktig faktor. AKK är personlig och det är omgivningens ansvar att tolka elevens kommunikation. / In this study we have investigated how staff working in compulsory school for children with severe learning disabilities, describe their work with students' communication development through AAC, Augmentative and Alternative Communication. The survey is based on semi-structured interviews conducted with principals, special educators, teachers and student assistants. The interviews have been analysed through thematic analysis (Braun & Clarke, 2006). In the analysis work we found common patterns, about how development of student communication with help of AAC is described by staff. These are reported and named under different themes in the introductory section. The purpose of this inductive study (Bryman, 2011) has been to gain a deeper understanding into how informants describe communication development through AKK. The result indicated that staff have a clear structure through AAC, especially images in different forms. Signs as support are used to reinforce and clarify communication. Multimodal communication is considered to be favourable. Staff motivate students to use AAC by being role models and strive to use it in all time. Collaboration for communication development is an important factor. AAC is personal and it is the responsibility of the environment to interpret the pupil´s communication.

Många barn behöver alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för att tillgodogöra sig undervisningen i förskolan. AKK kan därmed bidra till undervisningen av kemi, speciellt undervisning för de allra yngsta barnen. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare kommunicerar kemi med barn i åldern 1–3 år i förskolans undervisning, med fokus på AKK. Semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare har genomförts. För att studera fenomenet AKK som didaktiskt verktyg i kemiundervisning har vi använt oss av en fenomenografisk ansats. För att beskriva lärande och undervisning i resultatet har vi arbetat utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att AKK skulle kunna användas som hjälpmedel i kemiundervisning med barn 1–3 år, men än så länge saknas rutiner för att använda dessa metoder i undervisningen. Förskollärare ger exempel på en variation av sätt att undervisa i ämnet kemi i förskolan. Bland annat tar de upp planerade experiment och hur de kan konkretisera kemi i barnens vardag. Vidare lyfter förskollärarna att det krävs ett fungerande arbetslag och ämnesspecifikt material för att skapa intresseväckande undervisning i kemi för de yngsta barnen. Begränsningar som framkommer är bland annat bristande ämneskunskaper och sviktande självkänsla. AKK beskrivs gynna alla barn och är ett av de viktigaste redskapen att använda i undervisningen. Samtidigt framkommer organisatoriska begränsningar som att det är tidskrävande att förbereda AKK material samt att det saknas rutiner för att bibehålla en kontinuitet i verksamheten. Sammanfattningsvis visar studien både på en vilja och ett behov av att arbeta aktivt med AKK i kemiundervisningen. / Many children require augmentative and alternative communication (AAC) to benefit from the education in pre-school. Thereby AAC can contribute to teaching chemistry, especially to the youngest children. The aim of this study is to bring more knowledge on how pre-school teachers communicate chemistry to children aged 1–3 years, focusing on AAC. Semistructured interviews with ten pre-school teachers were conducted. In order to study AAC as a didactic tool in chemistry education a phenomenographic approach was used. The result has been analysed from a sociocultural perspective as a means to describe learning and teaching.  The study results show that AAC could be a helpful tool in chemistry education for children aged 1–3 years, but so far routines to use these methods in the education is missing. Pre-school teachers describe a number of ways to teach chemistry in pre-school, for example by preparing experiments in advance and integrating chemistry in the children’s everyday life. Furthermore, pre-school teachers mean that a functioning work team and subject specific materials are required to arouse the interest of chemistry in the youngest children. Among other things, insufficient subject-specific knowledge and failing self-esteem are described as limitations. AAC is reported as beneficial for all children and is one of the most important educational tools. At the same time, organisational constraints such as the time-consuming work of preparing AAC material and the lack of routine procedures to maintain educational and working continuity are described. In summary, the study shows both the willingness and the necessity of actively working with AAC in chemistry education.

Elementbyggnad medför ofta problem, dels på grund av avsaknaden av naturliga kopplingar mellan dess element, dels kring hur konstruktionen i dess utformning ska motstå fortskridande ras. Med fortskridande ras avses det förlopp som uppstår då kollaps av en enskild bärverksdelsprids till intilliggande konstruktion. En konstruktion som har tillräcklig förmåga att motstå detta förlopp benämns robust.Bo G. Hellers, professor emeritus i konstruktionslära vid Kungliga tekniska högskolan, beskriver i en debattartikel att många byggnader uppförda med prefabricerade betongelement från miljonprogrammet inte uppnår tillräcklig robusthet.Syftet med denna studie baseras på Bo G. Hellers uttalande och har varit att undersöka om en befintlig byggnad uppförd under miljonprogrammet är utformad på ett sådant sätt att tillräcklig robusthet uppnås. Om otillräcklig robusthet påvisas tas även åtgärdsförlag fram för att öka byggnadens robusthet enligt dagens norm.De frågor som studien besvarar är: Hur är undersökt byggnad konstruerad i avseende på robusthet? Kan det med någon av dagens dimensioneringsmetoder påvisas att byggnaden är robust? Hur kan eventuella åtgärder utformas för att uppnå tillräcklig robusthet?För att besvara den aktuella frågeställningen har en litteraturstudie av de metoder som finns för dimensionering i avseende på robusthet genomförts, liksom av material som rör miljonprogrammet och dess områden. Dessutom har ritningar av en aktuell byggnad samlats inoch analyserats. Vidare har även diskussioner med professionella aktörer med kompetens inom området genomförts.För att uppfylla de normkrav som ställs krävs att det finns horisontella och vertikala dragband, alternativt att konstruktionen utformas med horisontella dragband och att alternativa lastvägar kan påvisas vid fiktivt avlägsnande av en bärverksdel. Kan inte alternativa lastvägar påvisasska avlägsnad bärverksdel dimensioneras som en väsentlig bärverksdel. Konstruktionen ska även innehålla tillräcklig sammanhållningsarmering mellan fasad och bjälklag.Vid analys av ritningar över den befintliga byggnaden konstateras att de kopplingar som finns mellan bjälklagselementen, tillsammans med bjälklagens böjarmering, samt mellan bjälklag och gavelelement kan utgöra horisontella dragband respektive sammanhållningsarmering. Eftervidare undersökning påvisas dock att de horisontella kopplingarnas kapacitet inte är tillräcklig för att överföra de krafter som erfordras och kräver därav åtgärd.De vertikala kopplingar som finns mellan gavelelementen bedöms inte kunna vara verksamma som vertikala dragband då dessa kopplingars förankringslängd är bristande. För innerväggar saknas helt kopplingar i vertikalled vilket omöjliggör ett uppfyllande av kraven.Ett alternativ för att uppfylla normen är att möjliggöra alternativa lastvägar. Vid fiktiv borttagning av ett gavelelement betraktas fallet som en flaggkonstruktion. Här krävs att en skjuvkraft ska vara överförbar mellan kvarstående gavelelement och ovanpåliggande bjälklag. Vid undersökning av kapacitet hos de befintliga kopplingarna mellan elementen visar sig denna vara bristande och kraftöverföringen är inte möjlig. Samma fall kan tillämpas vid fiktiv borttagning av en innervägg men då denna helt saknar kopplingar är inte någon kraftöverföring möjlig. Innerväggen kan även betraktas som en fritt upplagd balk där dragkapaciteten i underkant ska vara tillräcklig, vilket den efter undersökning inte kan påvisas vara. Inga bärverksdelar uppfyller heller kraven för väsentliga bärverksdelar.För att uppnå tillräcklig kapacitet och möjliggöra erforderliga kraftöverföringar används i samtliga fall plattstål samt L-stål som förankras i betongen med expander. För att möjliggöra inre dragband monteras plattstål mellan bjälklagen och då böjarmeringens kapacitet är tillräcklig i samtliga riktningar kan bjälklagen, efter denna åtgärd, utnyttjas som både inre och yttre dragband.Vid gavelelementen monteras plattstål på dess utsida och L-stål på dess insida. Dessa förankras med expander och möjliggör tvärkraftsöverföring och ger tillräcklig förankring på varje bjälklagsnivå. Plattstål kopplar även samman enskilda gavelelement och vertikala krafter kan därmed också överföras. För innerväggen monteras L-stål vilket möjliggör tillräcklig kraftöverföring mellan innerväggen och ovanförliggande bjälklag.Efter genomförd undersökning kan följande slutsatser dras: Byggnaden är till viss del utformad i avseende på robusthet då gavelelement är kopplade till varandra samt till bjälklagselement. Även bjälklagselementen är kopplade till varandra. Byggnaden i dess aktuella utförande kan inte påvisas vara tillräcklig robust för att uppfylla kraven som ställs i dagens gällande normer. För att uppfylla kraven på tillräcklig robusthet kan fogarna förstärkas genom att montera L-stål och plattstål förankrade med expandrar. Med föreslagen åtgärd kan tillräcklig robusthet endast uppnås vid dimensionering enligt betongnormen. / The avoidance of joints in critical locations and how to design a structure to prevent progressive collapse is often two major problems associated with the use of precast concrete structures. This is due to the lack of natural connections between the elements which is generated automatically when using structures cast in situ. A building which has a good ability to withstand a progressive collapse can be referred to as “robust”.The purpose of this study is to investigate the robustness of a building from the million program era in regards to its initial structural design. If the ability to withstand a progressive collapse is proven to be insufficient, actions based on current standards will be proposed.Questions intended to be answered by this study are: How is the examined building designed in regards to robustness? Can the building by current standards be referred to as robust? Which actions can be taken to achieve sufficient robustness?To answer these questions a survey of literature, relevant for the subject, has been conducted as well as discussions with professionals with expertise in the subject. Blueprints of a building from the million program era has also been collected and analyzed.Analysis of the blueprints show that the building was built with some regards to robustness. Horizontal ties were placed in joints to connect the floor elements and the floor elements with the wall elements. Between exterior wall elements vertical ties were also placed to handle vertical loads. However, vertical ties, that connect the inner walls to the floor elements, are none existent.Further analysis of these joints show that their capacity does not meet the requirement for them to be able to transfer the desired forces. Therefore actions have to be taken to meet current standards.The actions proposed in this study is based on placing flat steel connections and L-steel connections in the joints to increase the capacity and enable the required force transfers. The steel connections are anchored to the concrete with expansion anchors.The study leads to the following conclusions: The building is in some ways designed to withstand a progressive collapse. The wall elements are connected with horizontal and vertical ties to nearby elements. The floor elements are also connected with horizontal ties. The initial building design does not meet the requirements of the current standards in regards to robustness. To meet the current standards the joints have to be reinforced. These reinforcements are done by placing flat steel connections and L-steel connections in the joints. These actions only fulfill the requirements of the concrete structures standard.

Förändrade förhållanden följer de allt mer påtagliga klimatförändringarna. Stora delar av samhällen är beroende av tillgång på rent vatten vilket tvingar länder till klimatanpassning. I Sverige lider många regioner av vattenbrist medan andra har tillgång en större mängd vatten. I, bland andra, Skåne väntas stora temperaturhöjningar vilket medför mer avdunstning och torrare förutsättningar. Klimatförändringarna förväntas öka trycket samhället ställer på de tillgängliga vattenresurserna. Malmö Burlöv Golfklubb (Malmö Burlöv Gk) belägen i västra Skåne är en av många som kommer påverkas av de torrare förutsättningar samt ökade mängder av näringsämnen som göder vattendragen. Deras nuvarande vattenkälla för bevattning, Sege å, saknar tillfredsställande vattenkvalitet och därmed söker golfklubben efter andra alternativ.  Syftet med examensarbetet är att identifiera och jämföra lämpligheten för tre alternativa vattenkällor för bevattning av golfbanan hos Malmö Burlöv Golfklubb jämfört en referens. Lämpligheten att användas som källa för bevattning utreds genom multikriterieanalys (MKA), med verktyget Water Investments for Sustainability Enhancement and Reliability (WISER). Via extern litteratur identifierades tre alternativa bevattningssystem samt ett referenssystem. Systemen vilka inkluderades i analysen var återvunnet avloppsvatten, dagvatten, dricksvatten samt bevattning med grundvatten (referens). Litteraturen över tidigare forskning visar att systemen används runt om i världen med olika framgång. I länder såsom Australien, USA och delar av mellanöstern används återvunnet avloppsvatten för bevattning av vindruvor vilket avlastar samhällets vattenresurser. I Indien har höga koncentrationer av olika skadliga ämnen uppmätts i områden där avloppsvatten, vilket endast genomgått en enkel reningsprocess alternativt ingen rening, används för bevattning. Studien betonar vikten av avancerad rening av det inkommande vattnet innan det används.  Ett flertal studier visar att en alternativ bevattning (icke-dricksvatten) ofta anses mer acceptabelt bland allmänheten. I en del av Kanadas parkområden används dagvatten för bevattning vilket visat ha en positiv effekt på människors uppfattning kring användande av alternativa vattenkällor. Studier visar även att användarna kräver en viss distans mellan vatten, från den alternativa vattenkällan, och individ. Alternativa system har därför implementerats för ändamål där exponeringen är låg, till exempel vid bevattning, vilket har visats vara gynnsamt.  I examensarbetet jämfördes de tre identifierade alternativen med referenssystemet utifrån 22 kriterier vilka inkluderar teknisk, social, ekonomisk samt miljömässig analys. Samtliga kriterier inkluderade i analysen är presenterade av verktyget WISER. Utifrån tidigare studier, rapporter samt antaganden gjordes en bedömning av alternativens prestation för varje enskilt kriterium. Resultatet som erhölls, via viktning som genomförts av kund- och marknadsansvarig på Malmö Burlöv Gk, visar att systemet som brukar dagvatten för bevattning kan anses mest lämpligt utifrån förutsättningarna för den studerade golfklubben. Systemet är det enda som erhåller ett positivt slutligt index och erhåller endast lägsta poäng för två av 22 kriterier medan det erhåller poäng vilken indikerar en likgiltig, tillfredsställande samt mycket tillfredsställande prestation för 19 av 22 kriterier. Utifrån resultatet ges därför rekommendationen att dagvatten för bevattning är det mest lämpliga alternativet för Malmö Burlöv Gk men att justeringar av systemet behöver genomföras innan implementering.  Känslighetsanalysen visar dock att resultatet begränsas av golfklubbens ekonomiska tillgångar vilket innebär att systemet som brukar återvunnet avloppsvatten kan rekommenderas för implementering om golfklubben kan beviljas bidrag. Övriga system kan inte uteslutas vara lämpliga alternativ då en MKA och WISER endast ger en indikation vilket system som är att föredra relativt de andra alternativen och inte hur alternativen presterar jämfört riktlinjer, standarder och regler. / Climate change has become a world known phenomenon. Parts of societies are dependent on the availability of clean water which puts a greater pressure on nations to adapt to the changing climate. Many regions in Sweden, Scania amongst others, is affected by water scarcity and therefore, societies are predicted to put a greater pressure on water sources used throughout the communities. A golf course located in western part of Scania, Malmö Burlöv Golf club (Malmö Burlöv Gk), will be one of many that will be impacted by the droughts and the increase of fertilizers in watercourses. Their current water source, the water course Sege å, used for irrigation has an inadequate water quality which has caused Malmö Burlöv Gk to seek other options.  The aim of the master thesis is therefore to identify and compare the suitability for irrigation purpose of three alternative water sources at Malmö Burlöv Gk. The comparison was made in Water Investments for Sustainability Enhancement and Reliability (WISER) which is a new multi-criteria analysis (MCA) tool. Three alternatives were identified by reading literature and previous studies. The three systems included in the analysis were recycled wastewater from Sjölunda wastewater treatment plant, stormwater and drinking water. Previous studies indicated that similar systems, for example recycled wastewater, were used in many different parts of the world, with different levels of success. In Australia, the US, and parts of the middle east the use of wastewater for irrigation of grapes allowed clean water to be reallocated for other purposes. However, in India, where untreated wastewater was most used high concentrations of harmful substances could be found in the crops and ground where the water was used.  In the master thesis the three alternatives were compared to a reference system, irrigation with groundwater, based on 22 criteria which were chosen from WISER. The criteria were based on social, technical, environmental, and economic aspects. Each criterion received a grading based on the performance of the alternative, which was based on previous studies, reports, and assumptions. The results show that the stormwater system is the most suitable based on the conditions at the site as it obtains a positive score (or neutral) for 19 of the 22 analyzed criteria. In addition, the sensitivity analysis show that the results are heavily dependent on the golf clubs’ economical assets. Therefore, a recommendation to implement stormwater system with a few adjustments or, if grants can be found, the system for recycled wastewater is made.  Furthermore, the choice of methodology (MCA) will have an impact on the results where for example, scoring will affect the relative grading. In addition, an MCA and WISER can only decide which alternative will be considered more suitable compared to the rest of the alternatives and not if it is applicable at the site. The performance of the alternatives relative existing guidelines and laws must be investigated before implementing the chosen system. It is therefore important to recognize the rest of the alternatives as suitable before proven otherwise.