A rapidez na realização do atendimento às vítimas é uma das maiores necessidades de serviços de atendimento médico de urgência, e o tempo decorrido entre o instante da ocorrência da solicitação pelo serviço e o início do atendimento, denominado tempo de resposta, é um dos principais fatores que influenciam o desempenho do sistema. Este tempo depende de uma reunião de fatores como condições de tráfego, dia e período do dia, número de veículos disponíveis e suas localizações, capacitação profissional da equipe, etc. Apresenta-se neste trabalho uma análise do desempenho do serviço oferecido na cidade de Campinas-SP, tratando o problema por meio do modelo hipercubo de filas, que considera as variações aleatórias dos processos de chegadas e atendimento dos chamados. Sua aplicação produz uma ampla variedade de indicadores de desempenho para o sistema, que são comparados com os valores reais observados, para validar a hipótese de aplicação do modelo. Os resultados de sua aplicação para configurações operacionais alternativas, tais como descentralização e aumento do número de ambulâncias, mostraram uma elevação significativa do nível de serviço oferecido ao usuário. Conclui-se que o modelo constitui uma importante ferramenta de análise para este tipo de sistema, auxiliando na tomada de decisões estratégicas e operacionais do sistema. / One of the major concerns of medical emergency systems is to provide the fastest possible medical attention for the victims. The time elapsed between the emergency call and the assistance, called the response time, is one of the main factors that influence the system\'s performance. This time lapse depends on traffic conditions, the day of the week and time of day, the number of available vehicles and their location, the rescue team\'s professional qualifications, etc. This work consists of an analysis of the performance of the emergency service available in Campinas, SP, and deals with the problem using the hypercube queuing model, which considers stochastic variations of the arrival and assistance processes. The application of this model produces a wide variety of system performance indicators, which are compared with the real observed values to validate the model\'s hypothetical application. Application of the model in alternative operational scenarios, such as decentralization and a greater number of ambulances, showed a significant increase in the quality of the service offered to the user. It was concluded that the model constitutes an important analytical tool for this type of system, serving as an aid for strategic and operational decision-making.

Introduktion: Statistik visar att antalet ambulansuppdrag i Sverige ökat de senaste åren. Samtidigt visar forskning att många patienter som ringer ambulans ej är i behov av den avancerade akutsjukvård som ambulansverksamheten erbjuder. Sjuksköterskor med specialistutbildning inom ambulanssjukvård förväntas kunna avgöra vilka patienter som verkligen är i behov av ambulanstransport, samt vilka som kan lämnas kvar hemma. Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelse av att prehospitalt bedöma om patienten kan lämnas hemma. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ design där 10 sjuksköterskor med specialistutbildning inom ambulanssjukvård samt minst två års klinisk arbetslivserfarenhet intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier och 12 underkategorier. De tre kategorierna var: Vikten av patientfokuserad bedömning, Ambulanssjuksköterskans beslut samt Organisationen påverkar. Slutsats: Denna studie visar att ambulanssjuksköterskor till stora delar har samma upplevelser kring att bedöma om patienter kan lämnas hemma. Upplevelsen att flera olika faktorer påverkar beslutet är central och en oro över att fatta fel beslut präglar bedömningen. Om inte ambulanssjuksköterskan är helt säker på sitt beslut, eller patienten själv inte vill stanna hemma, får patienten oftast medfölja ambulansen. Detta skulle kunna resultera i onödiga kostnader för sjukvården samt att resurser utnyttjas felaktigt.

The overriding goal of this work was to present information to ambulance command and control (AC2) operators in a manner that complemented their dispatchers decision making processes whilst minimising the effects of a number of identified complexities. It was theorised that presenting information in this manner would improve the decision making performance of the dispatchers. The initial stages of this work involved identifying the strategies that AC2 operators use when making decisions regarding the allocation of ambulances to emergency incidents and the complexities associated with these decisions. These strategies were identified after the analysis of interviews with AC2 operators using an interview approach called the Critical Decision Method. The subsequent analysis of the interview transcripts using an Emergent Themes Analysis provided a significant number of insights regarding the decision making processes of the operators and the information required to support these decisions. Of particular significance was the importance of situation awareness in the decision making process. For example, when dispatchers have a sound understanding of incidents and additional factors such as the ambulances under their control, the dispatch decision becomes less complicated. To extend the understanding of the dispatcher�s work in the communication centres, a number of factors that could contribute to the complexity of the dispatch task were identified from an additional analysis of the interview transcripts. However it was not possible to establish from this the contribution of these factors to the perceived complexity encountered by the operators. To address this, a questionnaire was circulated requiring dispatchers to rate the contribution of a number of factors to the complexity of the dispatch task and the frequency that these factors occurred. The results showed that the most prevalent factors related to a number of the cognitive processes that the dispatchers performed to manage the dispatch task. Such processes included determining the resource most likely to arrive at the scene of an emergency incident the quickest. There were also differences in regard to which areas of the dispatch process the dispatchers in the two centres considered to be the most complex. The final stage of this research was the design of a prototype interface that complemented the decision making strategies used by the dispatchers and addressed the identified complexities. At this stage the scope of the research was narrowed to focus primarily on the resource assessment and allocation phases of the dispatch process and several of the complexities associated with these. The prototype interface made use of a novel display technology that allowed the presentation of information across two overlapping LCD displays (referred to as a Multi Layered Display (MLD)). To test the effectiveness of this display a laboratory experiment was conducted comparing the perfomance of participants using the MLD with participants using a Single Layered Display (SLD) that presented the same information. The results indicated that in almost all cases the participants using the multi layer display performed better. However these differences did not prove to be significant.

<p>Bakgrunden är att vi har identifierat brister i lärandet för ambulanspersonal, det föreligger ett dåligt utvecklat lärande i form av feedback/uppföljning efter ambulansuppdrag. Vi har, efter litteraturgenomgång, skapat en modell med de komponenter som behövs för att organisationen och individernas lärande skall fungera och lärandet ska bli lyckat.</p><p>Syftet med studien är att genom intervju av fyra ambulansöverläkare inom femklöverns ambulansorganisationer, jämföra vår modell om optimalt lärande med hur feedback/uppföljning för ambulansbesättningar ser ut i vekligheten i en kvalitativ undersökning med en deduktiv ansats. Studien innefattar fyra intervjuer av ambulansöverläkarna inom region femklövern. Ambulansöverläkarna är garanter för vårdkvalitén och därmed ansvariga för utbildningsinsatser och de anställdas kompetens/kompetensutveckling. Studien visade att inom femklövern sker det idag ingen kontinuerlig uppföljning eller feedback efter ambulansuppdragen. Däremot finns det sporadisk uppföljning i form av avvikelsehantering och uppföljning efter större händelser. Denna uppföljning fokuserar dock oftast på annat än patientomhändertagandet. Vår modell för optimalt lärande skiljer sig alltså från verkligheten. Uppföljning och feedback måste ingå i patientuppdragen och ske i samband med avlämnandet på mottagande sjukvårdsenhet. Insatser krävs för att förändra synen på lärande och integrera det i organisationen, först då kan man skapa bra vägar för feedback och uppföljning och lära sig av sina erfarenheter.</p> / <p>The background to this study is that we have identified deficiencies in learning for ambulance personnel. Learning in the form of feedback/follow-up after ambulance commissions is none existent. The aim with the study is through interview of ambulance senior physicians within the “femklöverns” ambulance organizations, compare our model about optimized learning with how feedback/follow-up for ambulance crews works in reality. This is a qualitative survey with a deductive approach. The study includes four interviews with the ambulance senior physicians within region of “femklövern”. The ambulance senior physicians are guarantors for the care quality and thereby responsible for educational initiatives and the employees competence/skill development. We have, after literature review, created a model with the components that is needed for both the organization as well as the individuals' to learn properly and that itself will result in successful learning. The study showed that within the “femklövern” there are no continuous feedback or follow-up after ambulance commissions. On the other hand, it exists sporadic follow-up due to incident reports and follow-up after bigger accidents. These kind of follow-ups focuses mostly on other things then the patient care treatment. Our model for optimized learning differs from how the reality presents itself. Follow-up and feedback have to be a part of every ambulance commission and be used every time a patient is admitted to a hospital or another institution. Initiatives are required in order to change the opinion of learning and how to integrate it in the organization, first then can feedback and follow ups be a successful tool for optimized learning.</p>

<p>Arbetet som ambulanspersonal är påfrestande, såväl fysiskt som psykiskt.</p><p>Att vara fysiskt vältränad är säkerligen en fördel, men kan man vara</p><p>vältränad även på det psykiska planet? Många studier har gjorts om</p><p>ambulanspersonalens copingstrategier, men få har gjorts i Sverige. Studier</p><p>gjorda utomlands har visat att några av de vanligaste copingstrategierna hos</p><p>ambulanspersonal är socialt stöd, emotionell- och kognitivcoping. Denna</p><p>studie har gjorts för att belysa relationen mellan socialt stöd och coping</p><p>angående arbetsmiljöstressorer hos ambulanspersonal i Mellansverige.</p><p>Författaren genomförde studien genom intervjuer av fyra kamratstödjare</p><p>inom ambulansen. Resultatet visade att socialt stöd har en stor betydelse för</p><p>ambulanspersonalen för att lägga upp copingstrategier i hanteringen av</p><p>arbetsmiljöstressorer. Studien visar samma tendens hos ambulanspersonal</p><p>utomlands.</p>

<p>Bakgrund: Överrapportering från ambulanspersonal till mottagande sjuksköterska på akutmottagning är en viktig process som påverkar både den fortsatta vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Den ideala överrapporteringen bör vara patientfokuserad med identifierbara problem klart formulerade, dessutom skall överrapporteringen till sitt utförande vara kort och koncis. Dock är överrapportering en process som inte alltid förlöper problemfritt varför behov om att undersöka detta närmare föreligger.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning ambulanspersonal och sjuksköterskor på akutmottagning är tillfredsställda med den överrapportering som sker, samt redogöra för vad respektive personalgrupp anser vara viktig information.</p><p>Metod: Samtliga anställda inom ambulanssjukvården i Jämtlands läns och samtliga sjuksköterskor på akutmottagningen vid Östersunds sjukhus tillfrågades om deltagande. Totalt kom 116 individer (71,6%) att delta. Datainsamlingen genomfördes med enkät bestående både av slutna frågor och av öppna frågor.</p><p>Resultat: Resultatet visar på skillnader mellan de båda yrkeskategorierna både vad gäller vilken information man anser viktig och synen på överrapportering i stort. Ambulanspersonalen uppger brist på intresse och aktivt lyssnade från mottagande sjuksköterska som ett negativt inslag. Sjuksköterska på akutmottagning efterlyser mera strukturerade överrapporteringar.</p><p>Slutsats: Studien uppvisar en generellt positiv bild vad gäller överrapporteringen från ambulanspersonal till sjuksköterska på akutmottagning. En bättre struktur, både vad gäller innehållet och organiseringen, av överrapporteringen är dock önskvärt i syfte att vidareförmedla informationen på ett mer kortfattat och strukturerat sätt.</p> / <p>Background: Handover from emergency medical technicians to the receiving nurse in the emergency department is an important process that affects both the continuing quality of care and patient safety. The ideal handover should be patient-centered with identifiable problems clearly expressed; moreover, the handover should be brief and concise. However, handover is a process which does not always proceeds smoothly wherefore there is a need to investigate this further.</p><p>Objective: The purpose of this study was to describe the extent to which emergency medical technicians and nurses in the emergency department is satisfied with the handover that takes place, and to explain what each profession consider to be important information.</p><p>Methods: All employees within the ambulance health care service in Jämtland County, and all nurses in the emergency department at the hospital of Östersund were asked to participate. In total, 116 individuals (71.6%) participated. The data collection was carried out by using questionnaires, consisting of both closed and open questions.</p><p>Results: The result shows differences between the two professions both in terms of what information they consider to be important and in the attitude towards handover in general. Emergency medical technicians indicates lack of interest and lack of active listening from the receiving nurse as a negative element. Nurses in the emergency department calls for more structure in the handover process.</p><p>Conclusion: The study shows a generally positive picture in terms of handover from emergency medical technicians to nurses in the emergency department. A better structure, both in terms of content and organization, of the handover-process is however desirable in order to communicate information in a more concise and structured way.</p>

<p>The prehospital management of patients with acute myocardial infarction (AMI)now includes 12-lead electrocardiogram transmission directly from the ambulance to hospital.If the ECG shows ST-elevated myocardial infarction the patient should be transported directlyto a hospital with capability for percutaneous coronary intervention (PCI).                                               Aim: The aim of this study was to describe how ambulance nurses experienced the prehospital management of patients with AMI who are transported by ambulance directly to hospital for PCI.                                                Method: Semi structured interviews were conducted with eight ambulance nurses. Data were analysed using qualitative content analysis. The categories that emerged were: Use ofcompetence, Responsibility and Insufficiency. Result: The result showed that the ambulance nurses felt secure when they cared for patients transported directly to PCI. The nurses assessed the patient and decided how he or she should be cared for. The contact with doctors was considered good. However the nurses discussed the noisy environment in ambulances and bad connection in the cellular phone network as a source of insecurity when prescriptions were given to them. They would like to have a written prescription as a text message from the doctor. The nurses also felt that they had the sole responsibility for the patient.                      Conclusions: The capability of working alone, ability to act in complex situations andspecialist knowledge in order to assess the patient correctly is important. Prescriptions should be verified with a text message to the ambulance from prescribing doctor.</p> / <p>Prehospital omvårdnad av patienter med akut hjärtinfarkt innefattar numera att 12-avledningsleds elektrokardiogram (EKG) sänds från ambulansen till sjukhus. Om EKG visar ST-höjningsinfarkt skall patienten transporteras direkt till sjukhus med möjlighet att utföra perkutan coronar intervention.          Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor i ambulans upplever den prehospitala omvårdnaden av patienter med akut hjärtinfarkt som transporterats med ambulans direkt till sjukhus för perkutan coronar intervention (PCI).                                                                            Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor inom ambulansverksamheten. Kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera data och utmynnade i tre kategorier: Kompetensnyttjande, Ansvarstagande och Otillräcklighet.                                                  Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde trygghet i uppdraget att omhänderta patienter med hjärtinfarkt som transporteras direkt till PCI. Sjuksköterskorna bedömde patientens tillstånd och tog ställning till hur den fortsatta omvårdnaden skulle utformas. Kontakten med mottagande läkare upplevdes mycket bra. Något som upplevdes som mindre positivt var dels den bullriga miljö som förekom i några ambulansmodeller, samt när det var dålig mottagning i mobiltelefonnätet. Båda dessa störningsmoment upplevdes som en källa till osäkerhet när det gällde läkemedelsordinationer från mottagande läkare. Det fanns önskemålom att dessa ordinationer borde verifieras med ett textmeddelande till ambulansen. Vidare visade resultatet att sjuksköterskorna kunde uppleva ensamhet med omvårdnadsansvaret för patienten.    Slutsatser: Vikten av att kunna arbeta ensam, ha handlingsberedskap i komplexa situationer och specialistkunskaper för att kunna göra korrekta bedömningar är av stor betydelse. Läkemedelsordinationer till sjuksköterskan ska verifieras genom att ordinerande läkare skickar ordinationen skriftligt via textmeddelande till ambulansen.</p>

<p>For emergency service providers, giving their service in least time shows their best performance. Emergency hospitals will be at their best if the ambulance reaches the site in Golden hour where life of injured persons can be saved. Ambulance uses the road network to reach the accident site. Today there are many GIS based systems being developed for routing of ambulance using GPS and other real-time technologies. These systems are useful and play a major role in solving the routing problem. But now roads are so congested that it difficult for the Ambulance drivers to travel and reach the accident.</p><p>In this thesis present study area is studied and problems faced by emergency service providers on road network are identified. In this thesis GIS/GPS/GSM based prototype system has been developed for routing of ambulance on road network of Hyderabad city (AMS). This prototype is designed such that it finds the accident location on the road network and locates the nearest ambulance to incident site using the real-time technologies (GPS/GSM). AMS creates the fastest route from nearest ambulance to accident site, and from there to nearest hospital. Congestion on roads during peak hours is considered, and the fastest route on both major and minor roads is created.</p><p>In this thesis AMS user interface has been developed using VBA, ArcGIS (network analyst). This Ambulance management system has been developed using software engineering model rapid prototyping model and has been evaluated by GIS users</p>

<p>Syftet med denna studie är att beskriva och analysera anställdas uppfattning om förändringen av arbetstider inom sjuktransportsförvaltningen Halland. Följande frågor har ställts: Hur upplevde anställda arbetstidsförändringen inom ambulanssjukvården? På vilket sätt gavs de anställda möjlighet att vara delaktiga i arbetstidsförändringen? För att besvara dessa frågor har individuella intervjuer med sju anställda genomförts. Resultatet visar att det fanns både en positiv inställning och ett visst motstånd till förändringen. Den positiva inställningen kan förklaras genom att ledningen tagit hänsyn till åsikter som funnits angående förändringsarbetet. När det gäller motståndet var både en högre kostnad för arbetsgivaren och en lägre lön för de anställda bidragande orsaker i kombination med en upplevd osäkerhet inför en minskad möjlighet till långledighet. Den utbredda motivationen och engagemanget för arbetstidsförändringen hos de anställda har enligt oss flera orsaker. Främst är det en förändring som förbättrar de anställdas arbetstider och ger större möjligheter till sociala aktiviteter, tid med familjen samt vila och avkoppling. Andra orsaker kan ha varit de goda möjligheterna som de anställda gavs från ledningsgruppen att få vara delaktiga och vara med och påverka arbetsprocessen, vidare gavs möjlighet till inflytande i de olika beslut som fattades. Kommunikation som funnits mellan anställda och ledningsgrupp har främjat möjligheten till frågor och respons kontinuerligt under hela förändringsarbetet.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate employees’ experience of a change project at the Halland County Council ambulance service. To answer the question, a qualitative method was used. The following questions were asked: How did the employees within the ambulance service experience the work time change? How did the employees participate in the work time change? Individual interviews were conducted with seven employees. The results showed most employees were positive to change, but that there was some resistance to the reduced working time. The positive attitude explanation may lie in the direction taken to views that existed on the change process into account. The resistance was due to both a higher cost to the employer and lower pay for employees contributing causes combined with a perceived uncertainty about the reduced possibility of long holidays. The widespread motivation and commitment had several reasons. Foremost it is a change that improves the employees' working time and provide more opportunities for social activities and recovery. Other causes may have been the possibility that they were given to participate, have a voice in the work and the opportunity to influence in the decision making. Communication that existed between employees and management team promoted the possibility of questions and feedback continuously throughout the change process.</p>

<p>Ambulanssjukvård bedrivs både på hämtplats och under transporten till mottagande enhet. Detta medför att personalen utför vårdåtgärder i vårdutrymmet under transporten enligt tidigare forskning sker detta ofta utan att personalen använder sig av bilbältet.</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka ambulanspersonalens upplevelser av trafiksäkerheten i vägburna ambulanser.</p><p>Metoden har varit intervjuer med semistrukturerade frågor samt en öppen fråga. Intervjuerna har genomförts med ambulanspersonalen i deras arbetsmiljö, det vill säga ambulansens vårdutrymme. Intervjuerna har sammanställts och en innehållsanalys har gjorts på den öppna frågan.</p><p>Resultatet visar att personalen inte använder säkerhetsutrustningen i den utsträckning som de borde och vill göra. Arbetsmiljön och patientens tillstånd var helt avgörande. Personalen satte sin egen säkerhet åt sidan och fokuserade helt på patienten och dennes behov. Personalen upplevde dock att patienterna var trygga i vårdutrymmet.</p><p>Enligt flera forskare så har problemet med bilbältesanvändning i vårdutrymmet uppmärksammats under flera år. Men inga nya metoder eller idéer har anammats. Denna studies resultat förväntas öka förståelsen för den problematik som finns med att arbeta i ambulansens vårdutrymme på ett för personalen säkert sätt.</p> / <p>Prehospital care is carried out on the scene and during transport to a reciving unit. Thus, the ambulance staff is performing care assignment in the patient compartment during transport. According to prior research, the care is often made by the attending personal not using the seatbelts.</p><p>The aim of this study was to examine the ambulance staff´s experiences of traffic saftey in the patient compartment in a road ambulance.</p><p>The method used was semi structured interviews and one open question. The interviews have been carried out in the ambulance staff own working environment, the patient compartment. The interviews were put together and the open question was analysed by means of a qualitative content analysis.</p><p>The result shows that the ambulance staff did not use the saftey equipment in the patient compartment to the extent they should and whished to do. The working environment and the patient´s condition were the reason for not using seatbelts. The ambulance staff put their own saftey a side, and focused completley on the patient and his or her needs. However, the ambulance staff felt that the patient was safe in the patient compartment.</p><p>Several studies have previously shown that there is a problem with the lack of use of seatbelts in the patient compartment. However, no new ideas or method for consistent use of seatbelts has been adopted. The result of this study should increase awareness for the complex problems concerning work saftey for ambulance staff in the patient compartment.</p>