Bakgrund: Att kunna kommunicera på ett säkert och enkelt sätt är en förutsättning för att kunna samverka och utföra en säker och snabb insats vid olycka. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av kommunikation via Rakel-systemet och kommunikationskanalen för räddningstjänst, ambulans, polis och SOS (RAPS). Metod: Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med sju specialistutbildade sjuksköterskor. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i tre kategorier; Det är frustrerande när kommunikationen inte fungerar; Systemet är en trygghet och ett hjälpmedel för ambulanssjuksköterskor; Det behövs mer utbildning och övning. Slutsats: För en bra samverkan vid omhändertagande av patienter krävs god kommunikation mellan samtliga aktörer, mer utbildning och övningar samt utveckling av befintliga rutiner och riktlinjer.

Bakgrund: De senaste årtiondena har det skett en centralisering av sjukvården vilket i kombination med begränsade resurser prehospitalt leder till långa avstånd innan ambulans och patient når den enhet som erbjuder den vårdnivå som krävs. På landsbygden är god samverkan med andra yrkeskategorier grundläggande för att uppnå ett optimalt omhändertagande av patienter på händelseplats. Syfte: Att studera Ambulanspersonals upplevelser av samverkan vid Prehospital händelse på landsbygd. Metod: Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med totalt 12 deltagare från en ambulansstation belägen på landsbygden i norra Sverige. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fyra kategorier: Att bristande resurser leder till utsatthet och känslan av otrygghet, Att egna initiativ är nödvändigt för att främja samverkan, Att tydlig information och god kommunikation är en förutsättning för samverkan samt Att förbättrade rutiner krävs för att utveckla samverkan. Ambulanspersonalen upplevde en utsatthet på grund av långa avstånd till både sjukhus och närmsta sjukvårdsresurs. Få medicinska resurser ställer högre krav på att samverkan med andra yrkeskategorier fungerar för ett optimalt omhändertagande av patienter i en prehospital miljö. En god samverkan grundade sig i en vilja att hjälpa till i omvårdnaden för patientens bästa. Brister i samverkan orsakades bland annat av uteblivna övningstillfällen samt utebliven återkoppling med andra resurser när samverkan skett. Slutsats: För en bra samverkan vid omhändertagande av patienter krävs god kommunikation mellan yrkeskategorier, mer gemensamma övningar samt utveckling av befintliga rutiner och riktlinjer.

O objetivo da presente investigação foi identificar os diagnósticos de enfermagem em vítimas de trauma no Atendimento Pré-hospitalar (APH) Móvel Avançado.Trata-se de um estudo qualitativo descritivo, em que se utilizou o método de estudo de caso.Como referencial teórico utilizamos o Modelo Conceitual de Horta e o método sistematizado do ATLS (Advanced Trauma Life Support). Os dados foram coletados pela pesquisadora na Unidade de Suporte Avançado (USA) do SAMU (Serviço de Atendimento Móvel de Urgência) da Secretaria da Saúde de Ribeirão Preto (São Paulo), no período de janeiro a junho de 2004, utilizando um instrumento previamente validado. A amostra se constituiu de 23 pessoas vítimas de trauma maiores de 18 anos atendidas pela pesquisadora na USA. Após a coleta de dados, procedemos à identificação dos diagnósticos de enfermagem, utilizando um processo raciocínio diagnóstico e a construção das categorias diagnósticas teve como referência as Taxonomias I e II da NANDA (North American Nursing Diagnosis). Os dados coletados e os diagnósticos de enfermagem estabelecidos pela pesquisadora foram analisados por cinco enfermeiras com experiência na assistência a vítima de trauma e com conhecimento específico em diagnóstico de enfermagem e, posteriormente, com a análise das sugestões foram revisados pela pesquisadora que acatou as opiniões. No Atendimento Pré-hospitalar (APH) Móvel Avançado foram identificados 24 diagnósticos de enfermagem sendo 15 do tipo real e nove de risco. Com percentual igual ou superior a 50% identificamos Risco para infecção, Risco para trauma, Dor aguda e Integridade tissular prejudicada. Os demais diagnósticos identificados foram: Desobstrução ineficaz de vias aéreas (17%), Padrão respiratório ineficaz (30%), Risco para aspiração (17%), Risco para disfunção neurovascular periférica (39%), Risco para função respiratória alterada (13%), Volume de líquidos deficiente (43%), Risco para volume de líquidos deficiente (43%), Perfusão ineficaz periférica (13%),cerebral (30%), gastrintestinal (8%),. Percepção sensorial perturbada visual (4%), cinestésica e tátil (22%), Confusão aguda (17%), Risco para temperatura corporal alterada (34%), Integridade da pele prejudicada (21%), Mobilidade física prejudicada (21%), Risco para queda (17%), Ansiedade (43%), Medo (4%) e Violência direcionada para si (4%).Verificamos que o grupo de diagnósticos representam a gravidade da vítima por identificarem alterações em sistemas orgânicos vitais. / The aim of this study was to identify the nursing diagnoses of adult trauma victims in the pre-hospital attendance. The research methodology used was a descriptive, qualitative, case study strategy. It was based on Horta’s Conceptual Model and the ATLS (Advanced Trauma Life Support) theoretical framework. The researcher collected data in the SAMU-192 pre-hospital intensive care ambulance, from the Advanced Vital Support Unit, in Ribeirão Preto (SP), Brazil during the period of January to June 2004, using a previously validated instrument for data collection. The sampling was made up of 23 adult trauma victims, of 18 years or older. After data collection the nursing diagnostics were identified through a rational thought process and forming of diagnostic categories based on the NANDA (North American Nursing Diagnosis) taxonomy II. Both the collected data and nursing diagnoses elaborated by the researcher were analyzed by five other nurses with experience in trauma care and specific Knowledge of nursing diagnosis and afterwards, the suggestions made were reviewed and accepted. During the advanced mobile prehospital assistance 24 nursing diagnoses were identified, 15 of which were actual problems and 9 were at risk of occurring. Of the latter, the factors with a 50% or higher at risk status were infection, trauma, acute pain and tissue integrity damage. The other diagnoses that were established included: ineffective airway clearance (17%), ineffective breathing pattern(30%), risk for aspiration (22%), risk for altered breath pattern (13%), fluid volume deficit (43%), risk for fluid volume deficit (43%), altered peripheral tissue perfusion (13%),. altered cerebral tissue perfusion (30%), altered gastrointestinal tissue perfusion (8%), risk for peripheral neurovascular dysfunction (39%), visual sensory/perceptual alterations (4%), tactile and kinesthetic sensory/perceptual alterations (22%), acute confusion (17%),risk for altered corporal temperature (34%), damaged skin integrity (22%), impaired physical mobility (22%),risk for falling, anxiety (43%), fear (4%) and risk for self directed violence (4%). We verify that the group of disgnostic represents the gravity of the victim for identifying alterations in vital organic systems.

A rapidez na realização do atendimento às vítimas é uma das maiores necessidades de serviços de atendimento médico de urgência, e o tempo decorrido entre o instante da ocorrência da solicitação pelo serviço e o início do atendimento, denominado tempo de resposta, é um dos principais fatores que influenciam o desempenho do sistema. Este tempo depende de uma reunião de fatores como condições de tráfego, dia e período do dia, número de veículos disponíveis e suas localizações, capacitação profissional da equipe, etc. Apresenta-se neste trabalho uma análise do desempenho do serviço oferecido na cidade de Campinas-SP, tratando o problema por meio do modelo hipercubo de filas, que considera as variações aleatórias dos processos de chegadas e atendimento dos chamados. Sua aplicação produz uma ampla variedade de indicadores de desempenho para o sistema, que são comparados com os valores reais observados, para validar a hipótese de aplicação do modelo. Os resultados de sua aplicação para configurações operacionais alternativas, tais como descentralização e aumento do número de ambulâncias, mostraram uma elevação significativa do nível de serviço oferecido ao usuário. Conclui-se que o modelo constitui uma importante ferramenta de análise para este tipo de sistema, auxiliando na tomada de decisões estratégicas e operacionais do sistema. / One of the major concerns of medical emergency systems is to provide the fastest possible medical attention for the victims. The time elapsed between the emergency call and the assistance, called the response time, is one of the main factors that influence the system\'s performance. This time lapse depends on traffic conditions, the day of the week and time of day, the number of available vehicles and their location, the rescue team\'s professional qualifications, etc. This work consists of an analysis of the performance of the emergency service available in Campinas, SP, and deals with the problem using the hypercube queuing model, which considers stochastic variations of the arrival and assistance processes. The application of this model produces a wide variety of system performance indicators, which are compared with the real observed values to validate the model\'s hypothetical application. Application of the model in alternative operational scenarios, such as decentralization and a greater number of ambulances, showed a significant increase in the quality of the service offered to the user. It was concluded that the model constitutes an important analytical tool for this type of system, serving as an aid for strategic and operational decision-making.

Bakgrund: Kompetensen i ambulansteamet i Sverige skiljer sig åt mellan de olika landstingen. Vissa har grundutbildad sjuksköterska som högsta medicinska kompetens i ambulansen, andra landsting har krav på en specialistsjuksköterska i ambulanserna. Det finns dock inga riktlinjer på vilken specialistutbildning som är önskvärd inom ambulanssjukvården trots att det finns en utbildning till specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva formella kompetensområden för specialistsjuksköterskor som är behöriga att arbeta inom ambulanssjukvård i Sverige. Metod: En summativ innehållsanalys av kompetensbeskrivningar för specialistsjuksköterskor. Resultat: Tolv kompetensbeskrivningar analyserades vilka genererade fyra huvudkategorier vardera. Antal underkategorier och nyckelord varierade. Medicinsk kompetens blev huvudkategori i elva av tolv kompetensbeskrivningar och störst i sju kompetensbeskrivningar. Resultatet visade även att kompetensområdena i de olika kompetensbeskrivningarna till största delen var inriktade mot de vårdområde där de är avsedda att utövas.  Slutsats: De teoretiska formella kompetensområdena skiljer sig mellan de olika kompetensbeskrivningarna. Avsaknad av teoretisk kunskap avsedd för mångfalden av patienter i den prehospitala miljön skulle kunna påverka patientsäkerheten. / Background: The competence of the personal in the ambulance team differ between the county councils. In some counties it has to be a specialist nurse that has the medical responsibility while in other counties it is a registered nurse that has that position. Today there are no guidelines for what specialist education the specialist nurse working within the ambulance care should have, even though there is an education for specialist ambulance nurse. Aim: The aim of this study was to explore the formal competencies of the different specialist nurses that works in ambulance care in Sweden.  Method: A summative content analysis of the documents describing the competencies for the difference specialist nurses was made.  Results: Twelve documents describing the competencies were analyzed which all gave four main categories. Number of subcategories and keywords varied. Medical knowledge was identified as a main category in eleven of twelve documents describing the competencies and was the biggest in seven out of  twelve documents describing the competencies. The result also showed that the competencies described in the documents mainly focused on the care area where they are meant to be practiced.  Conclusion:  The theoretical formal competencies differ between the documents describing the competencies for specialist nurses. Lack of theoretical knowledge designed for the variation of patient in prehospital care could influence patient safety.

Bakgrund: Det prehospitala arbetet är utmanande i avseende att kombinera ett patientsäkert vårdarbete och yrkesmässig bilkörning. Vårdutrymmet i en ambulans är en riskfylld miljö både då bilen står parkerad på en olycksplats samt när den är i rullning. Trafiksäkerhet i ambulanssjukvård är därav en avgörande faktor för patientsäkerheten och ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö. Brister denna säkerhet riskerar patienten att bli utsatt för ett vårdlidande och ambulanssjuksköterskan för en arbetsmiljöskada. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av säkerhetsbältets användning på patienten under ambulanstransport och på så vis öka följsamheten gällande säkerhetsbältes användning. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med enskilda intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i 5 kategorier som bildade resultatets rubriker “bältets betydelse”, “svagheter och brister”, “hinder för säkerhetsbälte”, “arbetsmiljö och säkerhet” samt “samverkan mellan förare och vårdare”. Slutsats: Av studiens resultat kunde slutsatsen dras att säkerhetsbältesanvändningen i ambulansen har stor förbättringspotential samt att upplevelse och uppfattning går i sär med hur verkligheten ser ut. Resultatet visar även vilka orsaker till en bristande bältesanvändning som är vanligast och förslag på hur man kan komma till rätta med dessa. Att säkerhetsbältesanvändningen för patienterna i ambulansen förs upp till diskussion är av stor vikt för att främja patientsäkerheten och ambulanssjuksköterskans Arbetsmiljö̈. För att öka följsamheten gällande säkerhetsbältesanvändningen är det av värde att flera studier utöver denna genomförs utifrån olika synvinklar, exempelvis patientens upplevelse / Background: The pre-hospital work is challenging in terms of combining apatient-safe care work and professional driving. The care room in an ambulance is a risky environment both when the car is parked on an accident site and when it is rolling. Traffic safety in ambulance care is therefore a crucial factor for patient safety and the ambulance nurse's work environment. If this safety fails, the patient risks being exposed to a suffering patient and the ambulance nurse for a work environment injury. Purpose: The purpose of the study is to describe the ambulance nurses experiences and perceptions of the safety belts use on the patient during ambulance transport and in this way increase compliance with seat belt use. Method: A qualitative interview study was conducted with individual interviews. Qualitative content analysis with inductive approach was used as analysis method. Result: The analysis resulted in 5 categories that formed the results headings “the importance of the belt”, “weaknesses and deficiencies”, “obstacles to safety belts”, “work environment and safety” and “collaboration between driver and carer”. Conclusion: From the results of the study, it could be concluded that the seat belt use in the ambulance has great improvement potential and that experience and perception go in particular with the reality. The result also shows the reasons for a lack of belt use that is most common and suggestions for how to deal with these. The fact that the safety belt use for the patients in the ambulance is brought up for discussion is of great importance for promoting patient safety and the ambulance nurses working environment. In order to increase adherence to seat belt use, it is of value that several studies in addition to this are carried out on the basis of different perspectives, forexample the

O presente estudo teve como objetivo geral investigar os riscos ocupacionais, os acidentes de trabalho e doenças que acometem motoristas de uma central de ambulância de Marília (São Paulo). Para o alcance do objetivo, utilizou-se como metodologia o estudo de caso, sendo a coleta de dados realizada por entrevista estruturada, com o auxílio de um formulário. Constituíram-se sujeitos do estudo 22 motoristas socorristas. Obteve-se a categorização dos dados direcionados pela literatura sobre riscos, acidentes de trabalho e doenças relatadas pelos motoristas socorristas. Todos os entrevistados eram do sexo masculino; 81,82% eram casados; 40,90% dos trabalhadores não concluíram o primeiro grau; 54,54% exerciam outra ocupação remunerada e 81,81% referiram ter o hábito de ingerir bebidas alcoólicas toda a semana em quantidades variadas. Os riscos encontrados foram os ergonômicos e suas subcategorias fisiológicas, psicológicas e organizacionais, riscos de acidentes, riscos biológicos e riscos físicos. Constatou-se que 13 (59,09%) dos motoristas relataram ter sofrido 19 acidentes de trabalho (AT). Dentre estes destacaram-se aqueles ocorridos em decorrência do excesso de exercícios e movimentos vigorosos e repetitivos, agressão, impacto, quedas e penetração de corpo estranho no olho. Dos 19 AT, 15 (78,94%) referem-se a traumatismos, 10,53% a dorsalgias inespecíficas, 5,26% a fratura de ossos do metatarso e 5,26% à presença de corpo estranho no olho. Quatro motoristas referiram ter adoecido, sendo que dois apresentaram traumatismos não especificados do abdome, dorso e pelve; um relatou transtorno de disco intervertebral e outro, afecção ocular devida ao vírus do herpes. No contexto estudado, pôde-se observar que se trata de profissionais que estão expostos a outros riscos alheios a sua categoria, além daqueles próprios por executarem trabalho de atendimento aos pacientes, não específico daquele prescrito para a referida profissão. Estratégias foram propostas no sentido de minimizar os riscos ocupacionais, os acidentes de trabalho e as doenças encontradas entre estes trabalhadores. / The present study has the general goal of investigating the occupational risks, accidents and diseases which drivers of an ambulance center in Marilia (São Paulo) suffer from. To achieve the goal, it was used the study of case methodology, being the data collection done by structured interview, with the support of a form. Twenty-two professionally qualified first aid drivers took part of the study. It was obtained the categorization of the data directed by the literature about risks, occupation accidents and diseases related by professionally qualified first aid drivers. All drivers interviewed were male; 81.82% were married; 40.90% did not finish elementary school; 54.54% used to have another paid occupation and 81.81% said to have the habit of having alcoholic drinks all the week in various amount. The risks found were the ergonomics and their physiological, psychological e organizational subcategories, risks of accidents, biological risks and physical risks. It was found out that thirteen (59.09%) of the drivers said to have had nineteen occupation accidents (AT). Among them, it was emphasized the ones occurred because of the excess of physical exercises and tough and repetitive movements, aggression, impact, falling downs and penetration of strange body into the eye. From 19 AT, 15 (78.94%) were about traumatisms, 10.53% about non-specific backaches, 5.26% about bone breakage of metatarsus and 5.26% about presence of strange body in the eye. Four drivers said to have came down, being that two showed non-specific traumatisms of abdomen, dorsum and pelvis; one related problem of intervertebral disc and another, ocular affection due to herpes virus. In the context studied, it was showed that it’s about professionals who are exposed to other risks out of their category, beside the ones by attending the patients, not specific of the one prescribed to the referred occupation. Strategies were proposed to minimize the occupational risks, accidents and diseases found among these workers.

Att insjukna i sepsis kan vara livshotande och leda till sjuklighet och nedsatt livskvalité samt långa vårdtider och dyra vårdkostnader för sjukvården. Forskning visar att dödligheten ökar ju längre tid det tar innan behandling sätts in. Trots detta finns det ett behov av att förbättra identifieringen av sepsis. Det finns en mängd studier om sepsis, men det finns få som belyser patienters upplevelse av att insjukna i sepsis. Ambitionen med denna studie är att bidra till att minska denna kunskapslucka.Studiens syfte är att undersöka patienters upplevelser av att insjukna i sepsis. Studien har använt en kvalitativ och utforskande ansats. Datainsamlingen har skett genom telefonintervjuer med patienter som insjuknat i sepsis i hemmet och data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att informanterna till en början försökte hantera sina symtom på egen hand, vilket innebar att de avvaktade med att söka sjukvård då symtombilden påminde om åkommor som de haft tidigare. När informanterna tog kontakt med sjukvården upplevde de initialt misstro från vårdpersonalens sida. Resultatet visar att insjuknande i sepsis bland annat kännetecknas av sjukdomskänsla, svår trötthet, förlust av kontroll över sin kropp och nedsatt förmåga att ta hand om sig själv. Slutligen visar resultatet att informanterna upplevde en lättnad och trygghet av att överlämna ansvaret till ambulanspersonalen.En slutsats är att det finns svårigheter med att identifiera sepsis prehospitalt, vilket beror på att insjuknandet är diffust och varierar mellan olika patienter. Det finns ett behov av kontinuerlig utbildning om diffusa tillstånd, såsom sepsis, för att förbättra patientomhändertagandet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Hot och våld inom ambulanssjukvård är ett arbetsmiljöproblem såväl nationellt som internationellt. Ambulanssjukvården är den första länken i vårdkedjan och ställs inför många olika utmaningar varav hot och våld kanske är den största av dem alla då personalen som är där för att hjälpa istället är den som behöver hjälp. Forskningen inom området är begränsad och uteslutande kvantitativ vilket är ett problem då fenomenet är en högst subjektiv upplevelse. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av hot och våld inom ambulanssjukvården. Metoden var empirisk med kvalitativ ansats och datainsamlingen bestod av intervjuer. Resultatet visar att hot och våld inom ambulanssjukvården har stor påverkan på personalen såväl psykiskt som fysiskt. Fenomenet är ofta oförutsägbart och därför svårt att skydda sig mot men med hjälp av kroppsspråk och planering är det möjligt att förebygga hot och våld. Sociala problem samt den egna utrustningen och attityden upplevs som möjliga orsaker till att personalen utsätts för övergrepp. Den publicerade forskningen inom ambulanssjukvård har aldrig tidigare undersökt hur individerna bakom siffrorna i statistiken upplever hur det är att utsättas för hot och våld i yrket. Att ta del av ambulanspersonalens erfarenheter av fenomenet är således ny kunskap som belyser problematiken ur ett annat perspektiv vilket kan bidra till att medvetenheten om hot och våld ökar hos både personal, arbetsgivare samt högskolor och universitet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Thesis. 1975. Ph.D.--Massachusetts Institute of Technology. Dept. of Electrical Engineering and Computer Science. / Vita. / Bibliography: leaves 187-192. / Ph.D.