Note:

Uppsatsen är en text- och bildanalys där vi analyserar Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) ur ett postkolonialt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den amerikanska ursprungsbefolkningen porträtteras i Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) samt vilka didaktiska möjligheter och utmaningar som boken erbjuder i undervisningssammanhang. Ett vidare syfte är att diskutera om det är möjligt att använda sig av Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) i undervisningssammanhang givet den värdegrund som skolan vilar på och ska förmedla. Metoden som används är text- och bildanalys med ett kvalitativt och postkolonialt teoretiskt anslag. Resultatet av analysen visar på att boken i förhållande till det postkoloniala arvet förstärker bilden av den “imaginära indianen” genom västerländska och eurocentriska värderingar. Som exempel upptäcktes rent rasistiska och stereotypa illustrationer och formuleringar i boken. På grund av detta blir således boken intressant för ett normkritiskt arbete i skolan.

The rise of Swahili in the American academy in the 1960s was prompted by two forces: African identity politics among African Americans, on the one hand, and the politics of the Cold War between the USA and the Soviet Union, on the other. Both these sources of Swahili ascendency were themselves a response to the unfolding dynamics and counter-dynamics of independence politics in “Swahiliphone” Africa, that is in the East African nations where the Swahili language was in wide use. But now that the Cold War is over more or less, and the nature of African American politics has undergone significant change in focus, what is the fate and direction of Swahili studies in the USA? This is the central question that this article will seek to address as it considers, at the same time, the shifting disciplinary areas with which the study of Swahili has been associated. In the process the article will also touch on the state of Swahili studies in some other spaces of the world.

The purpose of this study was to create a deeper understanding of the identity and self-image of female Swedish emigrants of the 1880s-1920s with the help of preserved personal objects by answering the following questions with a microhistory approach: What significance did material objects have for the identity formulation of female Swedish emigrants in healthcare in America? And, What do the material objects tell us about the identity, self-image and experience of these unmarried female Swedish-American emigrants? To answer the questions material sources have been examined with the use of Wilhelm Dilthey's hermeneutic method of interpretation. A method where historical understanding is viewed as essential for our ability to interpret historical meaning. And with the use of material culture theory, grounded in the theoretical concepts of objectification, consumption and performativity resulted in the following conclusions: The material objects had meaning in the identity formulation in such a way that they helped the women in this study to create and interpret their identities in relation to their material surroundings, the ideals of the time, their professional status and professional role. With clothes, personal items and documents, they created their identities according to the ideals of the time in relation to their professional status and professional role. The material objects have a lot to tell about the identities, self-images and experiences of the female Swedish American emigrants and about how they created a sense of belonging and a place for themselves in their new life. Through the material objects they use to portray their identity, they demonstrate their disposable income and legitimize and confirm their social, personal and professional success and status. Above all, the source material tells about the importance of their professional identity in shaping their identity and self-image, something that is reinforced in their expression over the years. Based on how they stage and create the image of themselves as successful, independent and with high professional status, we can also understand that this was a large part of their self-image.

Syftet med undersökningen var att analysera och jämföra värderingar om amerikaemigrationen som förekom i Göteborgs-Posten och Handelstidningens publicerade texter under år 1887. Syftet var att belysa perspektiv på emigrationen för att få en insikt i hur den då pågående emigrationen uppfattades av det svenska samhället. Tre frågeställningar skapades för att uppnå syftet och strukturera analyseringen av materialet. Forskningsläget utgick från studiens syfte och hjälpte till att formulera forskningsproblemet. Den historiska bakgrunden hjälpte till att sätta in studien i ett större sammanhang. Materialet bearbetades med hjälp av en diskursanalys där värdeladdade ord ströks under. Tillsammans synliggjorde orden värderingsmönster i de olika tidningarnas rapportering. Texterna delades in utefter vilken frågeställning de besvarade och redovisades sedan i studiens undersökningskapitel. Emigrationen var ett förekommande tema i tidningarnas rapportering, särskilt rapporteringen om händelserna i Castle Garden. Källorna bakom de värderingar som presenterades i tidningarna var svåra att identifiera då skribenterna eller tidningarna ofta inte nämndes vid namn. Olika perspektiv, narrativ och värderingar om emigrationen framträdde i analysen av materialet. Resultatet gav en inblick i hur emigrationen betraktades och framställdes i tidningarnas rapportering. Göteborgs-Posten betraktade emigrationen utifrån en skeptisk synvinkel. Tidningen betonade faror och risker med att emigrera till Amerika. Emigranterna framställdes ibland som svikare, vilseledda eller naiva i sitt sökande efter ett bättre liv. Fokuset låg till stor del på de negativa konsekvenser som emigrationen kunde leda till. Handelstidningens rapportering är mer balanserad då tidningen publicerar både positivt och negativt vinklade texter. Tidningen rapporterade om positiva delar av livet i Amerika och emigranterna framställdes ibland som samhällsbyggare och ibland som offer. Slutligen kan det konstateras att Göteborgs-Posten och Handelstidningen var en del i samhällsdebatten om amerikaemigrationen. Tidningarnas rapportering ger en inblick i hur emigrationen upplevdes eller uppfattades av människor under år 1887. Undersökningen har väckt vidare frågor om hur stor påverkan tidningarnas politiska stämplar får på deras rapportering och hur stora skillnaderna är mellan dem. Studien har även väckt ett intresse för att vidare undersöka de ursprungliga källorna och anonyma skribenterna för att få en mer detaljerad bakgrund och förklaring till värderingarna som presenteras i materialet.

Kwanzaa ni sikukuu ya utamaduni pendwa inayosherehekewa na amarekani-Waafrika na watu wengine wa diaspora sehemu mbalimbali duniani. Kwanzaa husherehekewa kwa siku saba toka Desemba tarehe 26 hadi Januari 1. Sherehe hiyo iliyotokana na vuguvugu la Wamarekani weusi kuenzi historia na utamaduni wao toka Afrika. Ilianzishwa mwaka 1966. Katika makala haya, tutaonyesha kwamba Kiswahili katika sherehe hiyo hakitumiki kama lugha ya mawasiliano, kinatumika kama lugha ya kuungana Wamarekani weusi na kuwakumbusha asili zao za kiafrika. Tutaangalia pia maoni mbali mbali ya Waafrika wanaojua Kiswahili na wanaoishi barani Afrika kuhusu sherehe hiyo. Tumeyachukua na tumeyachanganua maoni ya Waghana kwa sababu Ghana ilichaguliwa na watu wa diaspora na hasa na Warasta kama “nchi au ardhi ya rejeo”, kwa hivyo Waghana wanahusika sana na msukumo huu wa Wamarekani weusi.

Die beiden noch jungen Nationen Deutschland und Amerika richteten gegen Ende des 19. Jahrhunderts sogenannte \"Kolonialausstellungen\" im Rahmen von Welt- und Gewerbeausstellungen aus. Damit wünschten sie sowohl vor der eigenen Bevölkerung, als auch internationalem Publikum ihre erzielte Fortschrittlichkeit zu demonstrieren. Im gleichen Zug proklamierten sie ihre Weltmachtstellung. Anhand ausgestellter \"eigener Fremder\" wurde die Wehrhaftigkeit, das ökonomische und politische Potential, die Modernität und Zivilisierung der ausrichtenden Nation herausgestellt. Beide Länder wünschten anhand der offensichtlich besiegten und/oder gezähmten \"Wilden\" die eigene Spitzenposition und daraus resultierend das Verantwortungsbewusstsein gegenüber weniger privilegierten \"Rassen\" auszustellen. \"Koloniale\" Abteilungen informierten jedoch nicht wie nachdrücklich untermauert über Expansion, Besitzungen und deren Bevölkerung, sondern fungierten ausschließlich als Instrumentarium zur Übermittlung \"imperialistisch\" geprägter Botschaften. Insbesondere die gerade erst professionalisierten Wissenschaften Anthropologie und Ethnologie profitierten von den Veranstaltungen, in denen sie ihre \"Rassentheorien\" bestätigt fanden. Im Gegenzug legitimierten sie deren Ausrichtung, versicherten vermeintliche Authentizität und versteckten Schaulust unter dem Deckmantel von Erziehung, Belehrung und Wissenschaftlichkeit.

The dissertation analyses the threats to economic interests of EU in Latin America - mostly focused on MERCOSUR's countries. Both regions share history, cultural and social bonds which were interrupted by the Cold War. During this period was Latin America a natural zone of interest of the United States (similarity with East Europe and USS R). The fundamental event is the end of bipolarity. The dissertation is mostly focused on one decade between 2003-2013. The three main chapters define the concept of economic security, the relationship between the EU-Latin America on the background of the historical insight and third main chapter analyses China's engagement in Latin America. In the post-Cold War period came a significant paradigmatic shift in the perception of economic security/vulnerability. Considering the asymmetry of relations between the two regions, we analyze a historical background, including the so-called "shared values" that partially (but not entirely) can be challenged. Relations between the two regions are viewed as highly pragmatic with a strong emphasis on trade ties. China as a new element in the region, where traditionally has competed the United States and Europe, is the core topic of the main third chapter. Latin America isn't perceived as a single region, but it is consider in...

Kwanzaa ni sikukuu ya utamaduni pendwa inayosherehekewa na amarekani-Waafrika na watu wengine wa diaspora sehemu mbalimbali duniani. Kwanzaa husherehekewa kwa siku saba toka Desemba tarehe 26 hadi Januari 1. Sherehe hiyo iliyotokana na vuguvugu la Wamarekani weusi kuenzi historia na utamaduni wao toka Afrika. Ilianzishwa mwaka 1966. Katika makala haya, tutaonyesha kwamba Kiswahili katika sherehe hiyo hakitumiki kama lugha ya mawasiliano, kinatumika kama lugha ya kuungana Wamarekani weusi na kuwakumbusha asili zao za kiafrika. Tutaangalia pia maoni mbali mbali ya Waafrika wanaojua Kiswahili na wanaoishi barani Afrika kuhusu sherehe hiyo. Tumeyachukua na tumeyachanganua maoni ya Waghana kwa sababu Ghana ilichaguliwa na watu wa diaspora na hasa na Warasta kama “nchi au ardhi ya rejeo”, kwa hivyo Waghana wanahusika sana na msukumo huu wa Wamarekani weusi.

Europoje prasidėję regioninės integracijos procesai palaipsniui apėmė daugelį pasaulio regionų. Sustiprėję savo viduje, pastarieji ėmė vis intensyviau sąveikauti tarpusavyje, tokiu būdu tarpregioninius santykius įtvirtindami kaip integralią užsienio politikos dalį. Išaugus Lotynų Amerikos politinei ir ekonominei reikšmei, ES suaktyvino savo vykdomą užsienio politiką šio regiono atžvilgiu. Tačiau išryškėję valstybių narių interesų skirtumai padidino atotrūkį tarp oficialios ES retorikos ir konkrečių praktinės politikos veiksmų. Toks Lotynų Amerikai teikiamo dėmesio netolygumas, paskatino kitus didžiuosius tarptautinės sistemos veikėjus iš naujo susidomėti šio regiono valstybėmis. / European regional integration processes have gradually covered most of the world regions. First of all, regions were strengthened internally and after that they began increasingly interact with each other, thus consolidating interregional relations as an integral part of their foreign policy. European Union decided to activate foreign policy actions in Latin America due to its growing economical and political significance. However, EU member’s different interests have increased the gap between the official statements of EU and concrete practical policies. Such inequality of attention to Latin America led other great players of the international system to renew their interest in the region.