Robotassisterad kirurgi har blivit alltmer förekommande som operationsmetod till fördel för dess kirurgiska precision. Utifrån den kirurgiska teknologin ställs ytterligare krav på anestesisjuksköterskan, som under operationerna ansvarar för patientens anestesi, upprätthållande av fri luftväg, hemodynamisk stabilitet. Tillsammans med teamet ansvarar anestesisjuksköterskan för patientens positionering och säkerhet. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskors vårdande av patienter som genomgick robotassisterad kirurgi. En kvalitativ ansats ligger till grund för studien och en ostrukturerad deltagande observationsstudie har genomförts. Sex anestesisjuksköterskor observerades vid tolv olika tillfällen. Materialet från observationer analyserades med Elo och Kyngäs induktiva kvalitativa innehållsanalys. Nio subkategorier och tre kategorier framkom efter analysen. I kategorin arbetsmiljön på operationssalen framkom bland annat att anestesisjuksköterskan arbetade i en miljö med begränsad åtkomst till patienten och utrustningen. I kategorin omtanke och vårdande observerades anestesisjuksköterskans lugnande samtal och stöttning till patienten samt handlingar för patientens välbefinnande. I tredje kategorin patientsäkert arbetssätt arbetade anestesisjuksköterskan tillsammans i teamet med förebyggande säkerhetsåtgärder. Slutligen arbetar anestesisjuksköterskan i en högteknologisk miljö, som kräver anpassning utifrån anestesiologiskt perspektiv. Trots den emellanåt besvärliga arbetssituationen som anestesisjuksköterskan befinner sig upprätthålls både patientsäkerhet samt ett gott teamarbete. / Robot-assisted surgery has become increasingly prevalent, in favor of it´s surgical precision. The surgical technology additional requirements are imposed on the nurse anesthetist, who is responsible for the patient´s anesthesia, free airway and hemodynamic stability. Together with the team, the nurse anesthetist is responsible for the patient's positioning and safety. The purpose of this study was to shed light on the nurse anesthetists' care of patients who underwent robot-assisted surgery. A qualitative approach was used and an unstructured participatory observational study has been conducted. Six nurse anesthetists were observed on twelve occasions. The material was analyzed with Elo and Kyngäs inductive qualitative content analysis. Nine subcategories and three categories emerged. The category Work environment in the operating room showed that the nurse anesthetist worked in an environment with limited access to the patient. The Solicitude and caring category, showed the nurse anesthetist gave support to the patient and made actions for well-being. In the category Patient-safe working methods, the nurse anesthetist worked with the team on preventive safety measures. Finally, the nurse anesthetist works in a high-tech environment which requires adaptation. Despite the sometimes difficult work situation for the nurse anesthetist, both patient safety and good teamwork are maintained.

Simuleringar har använts och används fortfarande inom den anestesiologiska vården som en metod för att öka patientsäkerheten. Tidigare forskning har inte lyckats visa att simuleringar ökar patientsäkerheten. Syftet med arbetet var att undersöka betydelsen av simulering för patientsäkerheten inom den anestesiologiska omvårdnaden. En systematisk litteraturöversikt med integrativ metod har utförts. Litteraturöversikten inkluderade 11 vetenskapliga artiklar med totalt 1608 deltagare. Två huvudteman identifierades med totalt fem subteman. Tekniska och icke-tekniska färdigheter var de två identifierade teman som användes. Tekniska och icke-tekniska färdigheter ökade efter simuleringar. Ingen studie har direkt kunnat påvisa någon ökning av patientsäkerheten. En ökning av tekniska och icke-tekniska färdigheter bör leda till ökad patientsäkerhet. Ny forskning som undersöker simuleringars effekt på patientsäkerheten behövs. / Simulations have been and are still used in anaesthesiological care as a method to increase patient safety. Previous research has not managed to show that simulations increase patient safety. The aim of the review was to investigate the importance of simulation for patient safety in anaesthesiological nursing. A systematic literature review with an integrative method has been performed. The literature review included 11 scientific articles with a total of 1608 participants. Two themes were identified with a total of five subthemes. Technical and non-technical skills were the two identified themes used. Technical and non-technical skills increased after simulations. No study has been able to directly show any increase in patient safety. An increase in technical and non-technical skills should lead to increased patient safety. New research examining the effect of simulations on patient safety is needed.

Bakgrund: Att vårda barn perioperativt ställer höga krav på personalens kompetens. Barn skall inom vården inte betraktas som små vuxna. Anestesisjuksköterskan behöver ha särskilda kunskaper om andning, cirkulation och farmakokinetik vid olika åldrar. Syfte: Undersöka vilka faktorer anestesisjuksköterskan betraktar som mest utmanande inför generell anestesi på mindre barn på en allmän operationsavdelning, samt undersöka sambandet mellan de betraktade utmaningarna och bakgrundsfaktorer. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter som distribuerades till anestesisjuksköterskor. Deskriptiv och statistisk analys har genomförts. Resultat: 97% av respondenterna känner någon grad av oro i samband med generell anestesi på barn. De faktorer som upplevs som mest utmanande är laryngospasm och hypoxi. Kvinnor upplever oro i högre utsträckning än män, yngre upplever mer oro än äldre och de med kortare arbetserfarenhet upplever oro i större utsträckning än dem med längre arbetserfarenhet. Konklusion: Laryngospasm och hypoxi är allvarliga tillstånd som kan förekomma vid generell anestesi på barn. Den unga och/eller oerfarne ser detta som mer utmanande än den äldre och/eller erfarne. Det är av betydelse att den erfarne medarbetaren sprider sin kunskap genom teamarbete för att den oerfarne kollegan ska kunna ge en god och säker vård / Background: Caring for children perioperatively places high demands on the staff's competence. Children should not be regarded as small adults. The nurse anesthetist needs special knowledge of breathing, circulation and pharmacokinetics at different ages. The aim: Investigate which factors the nurse anesthetist considers most challenging before general anesthesia in smaller children in a general operating department and investigate the connection between the consider challenger and background factors. Method: Quantitative cross-sectional study with questionnaires that was distributed to nurse anesthetists. Descriptive and statistical analysis has been carried out. Results: 97% of the respondents feel some degree of anxiety in connection with general anesthesia in children. The factors perceived as most challenging are laryngospasm and hypoxia. Women experience anxiety to a greater extent than men, younger experience more anxiety than elder and those with shorter work experience feel anxiety to a greater extent than those with longer experience. Conclusion: Laryngospasm and hypoxia are serious conditions that can occur during general anesthesia in children. The young and/ or inexperienced see this as more challenging than the older and/ or experienced. It is important that the experienced employee spreads their knowledge through teamwork so that the inexperienced colleague can provide good and safe care.

Bakgrund: En av anestesisjuksköterskans huvudsakliga uppgift är att kunna säkra patientens luftväg. En svår luftväg kan inte helt uteslutas trots olika bedömningsmetoder inför generell anestesi. Därför har anestesisjuksköterskan ett ansvar att vara förberedd på att hantera situationer där en svår luftväg kan uppstå. Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av svår luftvägshantering. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med en induktiv ansats i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) metod för kvalitativ innehållsanalys. 14 anestesisjuksköterskor intervjuades från två mellanstora sjukhus i södra Sverige.  Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var: Att vara förberedd, En ökad anspänning, Känsla av kompetens och skyldighet, Betydelsen av teamet och Att ställas inför utmaningar. Sammanfattningsvis upplevde anestesisjuksköterskorna en mängd olika känslor. Förberedelser lyftes fram som viktiga och att teamet kunde ha en stor betydelse, att hamna i en mer främmande miljö kunde ses som en utmaning. Slutsats: Studien visar att det vilar ett stort ansvar på anestesisjuksköterskorna vid svår luftvägshantering. Det gäller att ha en bra handlingsplan och vara förberedd för omhändertagandet av patienten. Det väcks känslor som bland annat stress och självtvivel som behöver bearbetas på olika sätt. Att få reflektera och ventilera tankar med sina kollegor anses vara betydande. / Background: One of the anesthesia nurse's main tasks is to be able to secure the patient's airway. A difficult airway cannot be completely ruled out despite different assessment methods before general anaesthesia. Therefore, the nurse anesthetist has a responsibility to be prepared to handle situations where a difficult airway may occur. Aim: The aim was to describe the anesthesia nurse's experiences of difficult airway management. Method: A qualitative interview study was conducted with an inductive approach by Graneheim and Lundman's (2004) method for qualitative content analysis. 14 anesthesia nurses were interviewed from two medium-sized hospitals in southern Sweden.  Results: The analysis resulted in five main categories and six subcategories. The main categories were: Being prepared, Increased tension, A feeling of competence and responsibility, The importance of the team and Facing challenges. In summary, the anesthesia nurses experienced a variety of emotions. Preparation was highlighted as important and the team could be of great importance, ending up in a more foreign environment could be seen as a challenge. Conclusion: The study shows that there is a great responsibility on the anesthesia nurses in difficult airway management. It is important to have a good action plan and be prepared for the care of the patient. It raises feelings such as stress and self-doubt that need to be processed in different ways. Being able to reflect and ventilate thoughts with one’s colleagues is considered significant.

Bakgrund: Att hantera luftvägen hos en patient i samband med anestesi är en av anestesisjuksköterskans huvuduppgifter. Då en oväntat svår luftväg uppstår så ställs det höga krav kompetensmässigt på anestesisjuksköterskan. Tidigare forskning har i liten utsträckning fokuserat på anestesisjuksköterskans erfarenheter kring denna komplexa situation. Det är därför önskvärt att utföra ytterligare studier inom detta ämne med fokus på erfarenheter. Syfte: Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter av den oväntat svåra luftvägen i samband med anestesi. Metod: Studien genomfördes utifrån kvalitativ ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio anestesisjuksköterskor anställda på två olika operationsavdelningar i Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier som beskriver anestesisjuköterskornas erfarenheter av oväntat svår luftväg i samband med anestesi; upplevelser av att arbeta under press, att samarbeta i team, betydelsen av att känna sig trygg i sin yrkesroll samt värdet av reflektion. Slutsats: Anestesisjuksköterskornas delade erfarenheter tyder på en samstämmighet om att när en oväntat svår luftväg uppstår så efterfrågades mer träning tillsammans. Detta dels för att underlätta samarbetet och för att kunna ta del av andras erfarenheter och strategier för att lösa liknande situationer i framtiden. Nyckelord: Anestesisjuksköterska, oväntat svåra luftvägar, erfarenheter, känslor, upplevelser. / Background: Managing the airway of a patient during anesthesia is one of anesthesia nurse's main tasks. When an unexpected difficult airway occurs, the high demands in terms of competence of the nurse anesthetist. Previous research has small extent focused on the nurse anesthetist experiences of this complex situation. It is therefore desirable to perform further studies on this subject, focusing on experience. Aim: The aim was to illustrate anesthetic nurses experiences of the unexpected difficult airway associated with anesthesia. Method: The study was conducting using qualitative approach. Data were collected through semi-structured interviews with ten anesthetic nurses employed in two different surgical departments in Sweden. The interviews were transcribed and analyzed by content analysis. Result: The analysis revealed four categories that describe anesthetic nurses experiences of the unexpected difficult airway associated with anesthesia; experiences of working under pressure, to work in teams, the importance of feeling safe in their professional capacity and the value reflection Conclusion: Anesthetic nurses shared experiences suggest a consensus that when these situations occur they requested more training together. This is partly to facilitate cooperation and also to take advantage of others' experiences and strategies to solve similar situations in the future. Keywords: Nurse anesthetist, unexpected difficult airways, experiences, feelings.

Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk arbetsmiljö där flertalet yrkesprofessioner arbetar tillsammans. Förutsättningar för att få en välfungerande samverkan är att tillsammans sträva efter att nå ett gemensamt mål. Bristande samverkan kan leda till konsekvenser för individerna i operationsteamet samt till att patientsäkerheten äventyras. Syfte: Syftet var att belysa operationsteamets erfarenheter av samverkan på operationssalen. Metod: En systematisk litteraturstudie som sammanlagt inkluderade 20 vetenskapliga artiklar som analyserats med stöd av Bettany-Saltikov och McSherry (2016) och Stern et al (2020). Resultat: Den föreliggande analysen resulterade i två huvudkategorier samt sju underkategorier. Det som framkom som viktiga aspekte för en god samverkan var att alla har en förståelse för varandras profession, att alla professioner respekterar varandra samt att kommunikationen är tydlig på operationssalen. Något som också framkom var vikten av att trots hierarkisk struktur kunna göra sin röst hörd, känna förtroende för varandra i teamet samt vikten av att känna en tillhörighet med sina kollegor. Slutsats: Att arbeta tillsammans i ett operationsteam innebär ständiga interaktioner mellan olika yrkesprofessioner vilket kräver en välfungerande samverkan på operationssalen. Att dessutom kunna bemöta varandra på ett värdigt sätt, ha förståelse för både sin egen och andras kompetens samt att kunna etablera en god kommunikation är också grundpelarna för en bra samverkan. / Background: The operating room is a high-tech work environment where several different professions work together. Prerequisites for a well-functioning collaboration are to strive together a common goal. Lack of collaboration can lead to consequences for the individuals in the surgical team and to the fact that patient safety is endangered. Objective: The purpose was to shed light on the operating team´s experience of collaboration in the operating room. Methods: A systematic literature study with a qualitative approach was chosen that included a total of 20 articles and analyzed in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016) and Stern et al (2020). Results: The analysis is presented in two main themes and seven subcategories. What emerges as important aspects for a good collaboration was that everyone has an understanding of eachother´s profession, that all professions respect eachother and that communication is clear in the operating room. Something that also emerged was the importance of being able to make their voice heard, hierarchical structure, feel trust in eachother and the importance of feeling a sense of belonging with their colleagues. Conclusions: Working together in a operating team means constant interactions between different professions, which requires a well-functioning collaboration in the operating room. In addition, being able to treat eachother in dignified manner, having an understanding of both one´s own and other´s competence and being able to establish good communication are also cornerstones of good collaboration.

Improving patient safety through reduction of medical errors is a national priority. One of the strategies widely utilized to address this issue is the use of incident reporting systems. The purpose of this study was to describe factors that predict the likelihood that Certified Registered Nurse Anesthetists (CRNAs) will use incident reporting systems, guided by the theory of planned behavior (Ajzen, 1991). A non-experimental, correlational research design was utilized to achieve the study aims. Following IRB approval, a cross-sectional survey was administered electronically to a random sample of practicing CRNAs. Correlational analyses and a standard logistic regression were utilized to determine the relationship between cognitive factors and CRNAs' use of incident reporting systems. Two hundred and eighty-three practicing CRNAs participated in this study. These CRNAs value incident reporting, perceive social pressure to report, and feel in control over reporting, yet had not consistently used existing incident reporting systems in the past 12 months. A CRNA’s attitude toward reporting and the degree to which he or she perceived social pressure to report, were determined to be significant predictors of the likelihood that a CRNA would use an incident reporting system. Social pressure to report was the most important factor in the prediction model. The results of this study revealed that there are missed opportunities for learning from patient safety incidents in anesthesia practice. The information gained in this study has the potential to assist organizations in the design of strategies to promote incident reporting by practicing CRNAs.

Anestesisjuksköterskors huvudsakliga arbetsuppgift är anestesiologisk omvårdnad. De ska även verka för att den anestesiologiska vården blir evidensbaserad genom att ta initiativ till och verka för omvårdnadsforskning. Idag sker omvårdnadsforskningen i en accelererande takt och det krävs av anestesisjuksköterskan att hålla sig a´jour med vad resultaten visar. Tidigare forskning visar att det är oklart om omvårdnadsforskningsresultat idag används av anestesisjuksköterskor i den kliniska verksamheten. Syftet med studien är därför att ta reda på hur anestesisjuksköterskan upplever att ta till sig och införliva omvårdnadsforskning i det kliniska arbetet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts. Åtta intervjuer har genomförts och analyserats. Resultatet visar att anestesisjuksköterskors försök att införliva omvårdnadsforskning på arbetsplatsen styrs av begränsningar och möjligheter. Begränsningarna upplevs vara: att inte riktigt förstå innerbörden av begreppet omvårdnadsforskning, att inte ha tid till att diskutera, utvärdera eller tillämpa omvårdnadsforskningsresultat, att omvårdnadsforskning prioriteras lågt i organisationen och brist på forskningsmetodik. Möjligheterna upplevs å andra sidan vara: En vilja att hålla sig ajour, tillgång och tid till att ta till sig och införliva omvårdnadsforskning samt att ha kunskaper kring forskningsmetodik. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

<p>Healthcare staff working within emergency care must often handle extreme and emotional situations. Most of the certified registered nurse anesthetists (CRNAs) will some time during their professionally active lives confront with events that are difficult to handle and for some these events will lead to more or less serious traumatic distress and in certain cases develop post traumatic stress disorder symptoms. Many studies demonstrate that staff working in similar stress related environment runs larger risk in order to get stress related symptoms. The aim with the study was to describe the experiences around difficult work related events among CRNAs. The study was implemented as a descriptive study with qualitative run-up via a questionnaire with open questions relevant for the study's aim. Seven CRNAs participated in the study and the result was processed with a qualitative method for content analysis. The result showed that the majority of the participants experienced bothersome events at work but most of them managed not to develop future harmful experiences from these events. The participants could clearly describe their experiences around difficult events and also provide what type of processing that fits best for them. This study gives an increased understanding how CRNAs experience difficult work related events.</p> / <p>Sjukvårdspersonal som arbetar inom akutsjukvård måste ofta handskas med extrema och känsloladdade situationer. Större delen av alla anestesisjuksköterskor kommer någon gång under sitt yrkesverksamma liv att konfronteras med händelser som är svåra att hantera och för några kommer dessa händelser att leda till en mer eller mindre allvarlig traumatisk stress som i vissa fall kan utvecklas till ett posttraumatiskt stressyndrom. Ett flertal studier påvisar att personal som arbetar i ovan liknande stressrelaterad miljö löper större risk för att få stressrelaterade symtom. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser kring svåra arbetsrelaterade händelser. Studien genomfördes som en deskriptiv studie med kvalitativ ansats via en frågeguide med öppna frågor relevanta för studiens syfte. Sju anestesisjuksköterskor deltog i studien och resultatet bearbetades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys. Resultatet visade att många upplever jobbiga händelser på arbetet men att få tar det med sig hem och utvecklar det till en skadlig erfarenhet. Anestesisjuksköterskan kunde klart beskriva sina upplevelser kring svåra händelser och även förmedla den typ av bearbetning som passar bäst för just honom/henne. Denna studie ger en ökad förståelse över hur anestesisjuksköterskor upplever svåra arbetsrelaterade händelser.</p>

Healthcare staff working within emergency care must often handle extreme and emotional situations. Most of the certified registered nurse anesthetists (CRNAs) will some time during their professionally active lives confront with events that are difficult to handle and for some these events will lead to more or less serious traumatic distress and in certain cases develop post traumatic stress disorder symptoms. Many studies demonstrate that staff working in similar stress related environment runs larger risk in order to get stress related symptoms. The aim with the study was to describe the experiences around difficult work related events among CRNAs. The study was implemented as a descriptive study with qualitative run-up via a questionnaire with open questions relevant for the study's aim. Seven CRNAs participated in the study and the result was processed with a qualitative method for content analysis. The result showed that the majority of the participants experienced bothersome events at work but most of them managed not to develop future harmful experiences from these events. The participants could clearly describe their experiences around difficult events and also provide what type of processing that fits best for them. This study gives an increased understanding how CRNAs experience difficult work related events. / Sjukvårdspersonal som arbetar inom akutsjukvård måste ofta handskas med extrema och känsloladdade situationer. Större delen av alla anestesisjuksköterskor kommer någon gång under sitt yrkesverksamma liv att konfronteras med händelser som är svåra att hantera och för några kommer dessa händelser att leda till en mer eller mindre allvarlig traumatisk stress som i vissa fall kan utvecklas till ett posttraumatiskt stressyndrom. Ett flertal studier påvisar att personal som arbetar i ovan liknande stressrelaterad miljö löper större risk för att få stressrelaterade symtom. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser kring svåra arbetsrelaterade händelser. Studien genomfördes som en deskriptiv studie med kvalitativ ansats via en frågeguide med öppna frågor relevanta för studiens syfte. Sju anestesisjuksköterskor deltog i studien och resultatet bearbetades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys. Resultatet visade att många upplever jobbiga händelser på arbetet men att få tar det med sig hem och utvecklar det till en skadlig erfarenhet. Anestesisjuksköterskan kunde klart beskriva sina upplevelser kring svåra händelser och även förmedla den typ av bearbetning som passar bäst för just honom/henne. Denna studie ger en ökad förståelse över hur anestesisjuksköterskor upplever svåra arbetsrelaterade händelser.