Regional anestesi kan anses mindre fördelaktigt eftersom patienten är vaken under operationen, något som patienten kan ha en förutfattad mening om och känna sig främmande för. Även om det finns flertalet fysiologiska fördelar med anestesimetoden. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll i det perioperativa vårdandet och det anses därför av gagn att förstå patienters upplevelse av att vara vaken under operation. Det för att få möjlighet att främja upplevelsen och undvika oönskade konsekvenser så som lidande i upplevelsen intraoperativt. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av att vara vaken under operation med regional anestesi. För att undersöka upplevelsen användes en systematisk litteraturöversikt. Det resulterade i fyra huvudteman. Sensationer, att navigera i det okända, Det främmande landskapet och närvarons betydelse. Resultatet berör upplevda känslor och förnimmelser av operationen. Det beskriver vikten av en professionell vårdrelation och hur det kan påverka måendet negativt av att inte bli sedd. Miljön på operationen är på flera sätt annorlunda och främmande. Slutligen framkommer det hur patienten kunde uppleva olika grader av kontroll samt hur kroppen upplevs främmande med regional anestesi. Resultatet speglar olika delar av patientens upplevelse intraoperativt. Genom att förstå den perioperativa patientens upplevelser, kan den perioperativa sjuksköterskan nyttja den perioperativa dialogen för att kunna lindra patientens lidande. / Regional anesthesia can be considered disadvantageous since the patient is awake during surgery, something, the patient may have preconceived notions, and be nervous about. However, there are several physiological benefits associated with this anesthesia method. The nurse anesthetist plays a crucial role in the perioperative care, and therefore it is beneficial to understand patients experiences of being awake during surgery. This to promote positive experiences and avoid unwanted consequences such as suffering in the intraoperative phase. The aim was to investigate the patient’s experience of being awake during surgery with regional anesthesia. A systematic literature review was employed to investigate the experience. Four main themes emerged: sensations, navigating the unknown, the unfamiliar landscape and the importance of presence. The result discusses emotions and sensations experienced during surgery. It describes the importance of a professional care relationship and how negative effects can occur from not being accepted. The environment in surgery is in many ways different and unfamiliar. Finally, it emerged how the patient might experience varying degrees of control and how the body felt unknown with regional anesthesia. The result reflects various aspects of the patient’s intraoperative experiences. By understanding the perioperative patients experience, the perioperative nurse can utilize the perioperative dialogue to alleviate the patients suffering.

Bakgrund: Preoperativ oro är vanligt förekommande för patienter som ska genomgå en operation. I Europa beräknas mellan 27% till 80% av patienterna som ska genomgå en operation lida av preoperativ oro. Den preoperativa oron kan orsaka fysiologiska reaktioner, vilket kan leda till postoperativa komplikationer samt lidande. Anestesisjuksköterskan är den som möter patienten i den preoperativa fasen och har därmed en betydande roll för att försöka stödja patienten att lindra sin preoperativa oro. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter upplever att preoperativ oro lindras. Metod: Den strukturerade litteraturöversikten genomfördes genom systematiska litteratursökningar i databaserna Science Direct och Cinahl. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en integrativ analys enligt Whittemore och Knafl, (2005). 12 vetenskapliga artiklar inkluderades till studien.   Resultat: Patienterna upplevde tre framträdande faktorer som kunde lindra deras preoperativa oro. Dessa tre faktorer var behov av information, behov av kommunikation samt behov av en relation. Patienterna upplevde det som betydande när anestesisjuksköterskan tog sig tid till att ge individuell och kontinuerlig information genom samtal där en relation byggd på tillit skapades och där  patienterna sågs som personer med unika behov. Det var betydande att både verbal och icke verbal kommunikation användes för att lindra preoperativ oro. Slutsats: Genom skapande av en relation där patienten sågs som unik med egna behov samt där en kommunikation fördes och information utbyttes så lindrade detta patientens preoperativa oro. Detta förutsätter att anestesisjuksköterskan var närvarande för patienten. / Background: Preoperative anxiety is common among patients that is about to undergo a surgery. In Europe it is estimated that between 27% to 80% of the patients that is about to undergo a surgery experience preoperative anxiety. (The preoperative anxiety can cause physiological reactions, which can cause postoperative complications and suffering. It is the nurse anesthetist who meets the patient in the preoperative phase and due to this has an important role to try to help the patient to reduce their preoperative anxiety. Aim: The aim is to describe how patients experience how preoperative anxiety is reduced.  Method: A structured literature review was performed by systematic literature searches in the databases Science Direct and Cinahl. The gathered material was analyzed according to an integrative analysis according to Whittemore and Knafl, (2005). 12 scientific articles were included in the study.  Result: The patients experienced three prominent factors that could reduce their preoperative anxiety. These three factors were the need of information, the need of communication and establishing of a relationship. Patients experienced it as important when the nurse anesthetist took time to give individual and continuous information by conversations where a relationship built on trust is created and where the patients was seen as a person with unique needs. It was important that both verbal and non-verbal communication was used to reduce preoperative anxiety.  Conclusion: When creating a relationship where the patient is seen as unique with their own needs where communication is preformed and information exchanged, preoperative anxiety was reduced for the patient. This requires that the nurse anesthetist is present for the patient.

Introduktion: Omedelbart kejsarsnitt är ett akut kirurgiskt ingrepp som utförs när det finns medicinska komplikationer som kräver omgående intervention för att skydda modern eller barnets liv. Proceduren utförs under tidspress och nästan alltid med generell anestesi, vilket innebär att de preoperativa förberedelserna ofta är begränsade. Anestesisjuksköterskans roll är avgörande i dessa situationer för att säkerställa en effektiv hantering av ingreppet. Stressfaktorer för anestesisjuksköterskor är påtagliga i dessa akuta situationer där snabba och korrekta beslut måste fattas under press. Metod: En kvalitativ intervjustudie har utförts med induktivt förhållningssätt för att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av omedelbart kejsarsnitt. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anestesisjuksköterskors erfarenheter vid omedelbart kejsarsnitt kan delas in i fyra kategorier: att känna stress och adrenalinpåslag när larmet går, att samarbeta under operation, att hantera stressmoment, och att arbeta strukturerat och vara förberedd. Diskussion: Studien betonar behovet av tydlig kommunikation och samarbete för att minska stress och förbättra resultatet vid omedelbara kejsarsnitt. Simuleringsövningar och kompetensbaserad utbildning är centrala för att stärka beredskapen hos anestesisjuksköterskan. Slutligen kan personlighetsdrag och emotionell intelligens påverka hur anestesisjuksköterskor hanterar stressiga situationer som vid omedelbart kejsarsnitt. Slutsats: Anestesisjuksköterskor var i aktuell studie väl förberedda och kapabla att hantera omedelbara kejsarsnitt tack vare kunskap och kommunikation, tydliga rutiner och standardisering, erfarenhet och personliga egenskaper. Det visar att förberedelse, kompetens, rutiner och samarbete är avgörande för hantering av dessa akuta situationer. Ytterligare forskning behövs för att optimera hanteringen genom träningsprogram samt förbättra kommunikation och rutiner för att öka anestesisjuksköterskans beredskap inför omedelbart kejsarsnitt.

Bakgrund: Bristande kommunikation mellan vårdpersonal är en av de vanligaste orsakerna till de skador och avvikelserapporter som årligen uppstår inom hälso- och sjukvården. Vid ett överrapporteringstillfälle finns risk att information missförstås eller att information inte överlämnas vilket därmed kan äventyra patientsäkerheten och en god vård. Eftersom användandet av kommunikationsverktyg förespråkas fanns det skäl att beskriva betydelsen av kommunikationsverktyg vid överrapportering. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av att använda kommunikationsverktyg vid överrapportering från anestesipersonal till postoperativ avdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats användes. Sökningarna genomfördes i två vetenskapliga databaser, Cinahl och Pubmed. Totalt elva artiklar identifierades och data extraherades genom en dataextraktionsmall. Resultat: Resultatet sammanfattas i tre kategorier; förändrad tid för överrapportering, minskad informationsförlust och förändringar i teamet. Genom användandet av kommunikationsverktyg ökade eller minskade tiden för överrapportering. Informationsförlusten minskade då det blev minskat antal fel, lättare att komma ihåg detaljer samt antalet mellanhänder minskade. Förändringar i teamet kunde ses utifrån att användandet av kommunikationsverktyg skapade förutsättningar för ett förbättrat samarbete i teamet samtidigt som det fanns en del svårigheter med rutinförändringar i samband med introduktionen av ett kommunikationsverktyg. Slutsats: Resultatet visar på flertalet fördelar med användandet av kommunikationsverktyg men även utmaningar i det. Vidare forskning inom området behövs för att utvärdera kommunikationsverktygets inverkan på patientens säkerhet. / Background: Lack of communication between healthcare professionals is one of the most common causes of the injuries and deviation reports that occur annually in the healthcare system. In the event of a handover, there is a risk that information will be misunderstood or that information will not be submitted, which may compromise patient safety. Because the use of communication tools is advocated, there was reason to describe the importance of communication tools in handover. Purpose: The purpose was to describe the importance of using communication tools in handover from anesthetic staff to post-operative department. Methods: A systematic literature review with quantitative approach was used. Searches were conducted in Cinahl and Pubmed. A total of eleven articles were identified and data extracted by an extraction template. Results: The result is summarized in three categories; changed time for over-reporting, reduced information loss and changes in the team. The use of communication tools increased or decreased the time for over-reporting. The information loss decreased as the number of errors decreased, the details were easier to remember and the number of intermediaries decreased. Changes in the team could be seen from the view that the use of communication tools created the conditions for improved collaboration in the team, while there were some difficulties with routine changes in connection with the introduction of a communication tool. Conclusion: The result shows the many advantages of using communication tools but also challenges in it. Further research in the field is needed to evaluate the impact of the communication tool on the patient's safety.

Studier visar att ungefär var tionde patient upplever stickrädsla, en rädsla för nålstick som gör att de undviker att söka vård vilket i sin tur kan leda till hälsoproblem på lång sikt. Att utföra venpunktion är en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och hur hon hanterar patientens stickrädsla är av stor betydelse för hur patienten upplever vården som helhet. Anestesisjuksköterskan ska genom dialog med patienten bekräfta patientens rädsla och hjälpa patienten att känna trygghet på bästa sätt. När patienten upplever lidande på grund av vård, i detta sammanhang venpunktion uppstår vårdlidande och detta vårdlidande kan anestesisjuksköterskan förebygga. Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av mötet med vuxna patienter med stickrädsla. Åtta anestesisjuksköterskor intervjuades på fyra olika operationsavdelningar i Västsverige. Studien har en kvalitativ ansats och de utskrivna intervjuerna är analyserade med innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; stödjande faktorer och hindrande faktorer för anestesisjuksköterskan i mötet med den stickrädda patienten samt patientnära faktorer som påverkar mötet. Anestesisjuksköterskorna utför omvårdnadsåtgärder för att minska patientens vårdlidande och har som mål att göra det bästa för patienten. De ser och tolkar patienternas tecken på rädsla och bemöter dem utifrån dessa. Anestesisjuksköterskornas erfarenhet och kunskap gör att de blir trygga i sin yrkesroll och kan på så sätt skapa en trygghet hos patienten. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Hensikt: Hensiktenmed studien var å undersøke forutsetningene for å være faglig leder for anestesisykepleiere i dagens norske helseforetak. Metode: Studien ble gjennomført med en kombinert metodikk: 1) Spørreundersøkelse med et skjema som forfatteren selv utviklet til alle førstelinjeledere for anestesisykepleiere i norske helseforetak,totalt77, med 80,5 % svarfrekvens. Datable analysert med kvantitative metoder.2) Halvstrukturerte individuelle intervju med syv ledere, strategisk utvalgt, både kvinner og menn, i alle landets fire regionale helseforetak, som det ble gjort en kvalitativ innholdsanalyse av. Resultat: I denne studien fant man at mange andre presserende oppgaver for lederne gjør at faglig ledelse ofte blir nedprioritertog delegert til andre, som fagutviklingssykepleierne. Lederne har et betydelig fokus på helsefremmende ledelse. Lederrollen er belastende, til tider slik at helsen påvirkes. Det er liten interesse for og nærmest ingen konkurranse om lederjobben. Av lederne er forholdsvis mange menn. Konklusjon: På grunn av de endrede rammebetingelsene,som følge av blant annet enhetlig ledelse og helseforetak,har lederrollen endret seg. Den har gått fra å stort sett være faglig leder til stadig mer personalledelse og administrative oppgaver. Lederne har i høy grad tilpasset seg de nye kravene, ogfungerer på mange måter som hybridlederemedettydelig fokus på helsefremmende ledelse.Anestesisykepleiefaget ivaretas gjerne av fagutviklingssykepleierne. Lederjobben oppleves som belastende og ikke særlig attraktiv for anestesisykepleiere / Aim: This study aimed to investigate the conditions being a professional leader of nurse anesthetists in Norwegian public hospitals today. Method: Thestudy used a combination of quantitative and qualitative methods, including a survey questionnaire constructed by the author and distributed to all first-line managers of nurse anesthetists in 77 Norwegian public hospitals, with a response rate of 80.5 %. The questionnaires were analyzed by quantitative methods. The author also conducted semi-structured individual interviews with seven strategically chosen leaders, both women and men, at hospitals in Norway’s four health regions. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Result: The results showed that leaders give less priority to professional leadership, largely due to many other urgent tasks, and frequently delegate this part of their leadership role to others (e.g., nurse anesthetists working with professional development). In leadership roles, nurse anesthetists focus on health promotion. They describe their managerial role as burdensome, at times even affecting their health. There is not much interest in and hardly any competition for managemen tpositions. Among the leaders, there is a relative dominance of men. Conclusion: Due to altered framework conditions, such as unitary management and health enterprises, the managerial role has changed, moving in responsibility from something more like a traditional foreman to becoming a first-line manager, who increasingly deals with personnel management and administration. Leaders have mostly adapted to the new demands.In many ways, they functionas hybrid leaders whofocus on health promoting leadership.Nurse anesthetistsperceive the management position as burdensome and not particularly attractive / <p>ISBN 978-91-86739-38-6</p>

Bakgrund: Vid svårt skadade patienter alternativt sviktande vitalparametrar dras ett traumalarm nivå ett på sjukhusen. Vid nivå ett larm samlas ett större antal interprofessionella specialister inom vården, bland andra specialistsjuksköterskor för att assistera vid luftvägen. Samma specialistsjuksköterskor deltar även vid hjärtstoppslarm inom sjukhuset. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av deltagande i larmverksamhet hospitalt. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer (n=2) och dyadiska intervjuer (n=2). Fyra intervjuer genomfördes med totalt 11 stycken specialistsjuksköterskor. Sex anestesisjuksköterskor och fem intensivvårdssjuksköterskor deltog i studien. Materialet från intervjuerna bearbetades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom av innehållsanalysen. Att en god introduktion skapar ett tryggare omhändertagande, att rutiner och tydlig rollfördelning ger bättre omhändertagande och att vid larm tidigt vilja skapa en relation till patienten. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att introduktionen i dagsläget kan bli bättre då det inte känner sig tillräckligt förberedda inför att bära larmsökare. Det framkommer även önskan om mer utbildning kontinuerligt både för den egna tryggheten samt för att förbättra teamsamarbetet vid larmen.

Anestesisjuksköterskors upplevelse av att arbeta på Covid-19 iva Abstrakt Bakgrund: I december 2019 kom nyheten från Kina om Covid-19 viruset. Ett smittsamt virus som spred sigt över världen och skapade en ny pandemi. Covid-19 kan ge mycket allvarliga luftvägssymtom som kräver avancerad intensivsjukvård. Anestesisjuksköterskor har fördjupad kunskap av att hantering av luftväg samt övervaka sövda patienter i respirator. De placerades därför på Covid-19 iva för att förstärka bemanningen. Studier visar att den mentala hälsan påverkas i större utsträckning hos sjukvårdspersonal som jobbar med svårt sjuka patienter med Covid-19. Motiv: Att få insikt hur det som anestesisjuksköterska är att jobba med Covid-19 smittade patienter och hur de hanterar det. Syfte: Beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att arbeta på Covid-19 iva. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. En intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Informanterna upplevde arbetet på Covid-19 iva som lärorikt, givande och positivt men även till viss del stressigt och tungt. Vissa kände en stress och osäkerhet till en början som sedan minskade ju mer de arbetade där. Ingen av informanternaupplevde att detta har påverkat dem psykiskt på något sätt men några uppgav att de fortfarande kan få ångest när de tänker tillbaka. Kontakten med patienternas anhörigavia telefon kändes speciell och berörde då de inte fick komma på besök på grund av smittorisken. Ingen uppgav att de själva var rädda att bli smittade men det fanns en stor rädsla för att eventuellt smitta andra och ingen av de intervjuade vill arbeta på Covid-19 iva igen. Konklusion: Det inte bara är skrämmande, stressande och nervöst när något nytt inträffar och man som anestesisjuksköterska utmanas i sin arbetsroll, utan även givande, lärorikt och intressant. Studien tyder att ett behov av återhämtning och paus är viktigt för anestesisjuksköterskors psykiska hälsa. / Nurse anesthetists experiences from working at Covid-19 icu Abstract Background: In December 2019 news came from China about the Covid-19 virus. A contagious virus that quickly spread across the world and created a new pandemic. Covid-19 can cause very serious airway symptoms that require advanced intensive care. Nurseanesthetists have in-depth knowledge regarding managing airway and monitoring sedated patients in respirator thus they were placed at Covid-19 icu to reinforce. Studies show that mental health is affected to a greater extent by healthcare staff who work with seriously ill patients with Covid-19. Motive: To gain insight into what it is like as a nurse anesthetist to work with Covid-19 infected patients and how they handle that. Aim: Describe nurse anesthetist experiences from working at Covid-19 icu. Methods: Qualitative content analysis with inductive approach. An interview study with semi-structured interviews. Result: Participants experienced the work at covid-19 icu as instructive, rewarding and positive but also to some extent stressful and dense. Some felt a stress and insecurity early on that later decreased the more they worked there. None of the participants experiencedthat this has affected them psychologically any way but some reported that they can still get anxiety when they think back. The contact with the patients relatives by telephone felt special and affected as they were not allowed to visit due to the risk of infection. No one stated that they were afraid of becoming infected themselves, but there was a great fear of possibly infecting others. No participant wanted to work at Covid-19 icu again. Conclusion: It’s not only scary, stressful, and nervous when something new shows up and as a nurse anesthetist you are challenged in your professional role, but also rewarding, instructive and interesting. This study suggests that a need for recovery and pause is important for the mental health of anesthesia nurses.

Ångest och rädsla beskrivs som vanligt förekommande känslor inför operativa ingrepp. Musik kan i många situationer avleda människors uppmärksamhet från negativa faktorer samt minska oro och stress. Regional anestesi är en vanlig operationsmetod som har mindre hemodynamisk påverkan på patienter. Anestesisjuksköterskan har en betydelsefull profession i teamet och skall få patienten att känna sig trygg och när patienter skall genomgå en anestesi har anestesisjuksköterskan ett stort ansvar. Musik är kostnadseffektivt och har lugnande effekter på patienter inför en anestesi. Ny och ökad kunskap behövs för att minimera risken för ångest samt öka patienters välbefinnande. Syftet var att utforska musikens påverkan på patienter som genomgår en regional anestesi. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Elva stycken artiklar inkluderades i resultatet, en kvalitativ artikel och tio stycken kvantitativa. Dataanalys genomfördes och resulterade i huvudkategorier och subteman. Resultatet infattar två huvudkategorier: Musikens psykologiska påverkan på patienten och Musikens fysiologiska påverkan på patienten samt fem subteman: ångest, välbefinnande, vitala parametrar, kemiska parametrar samt smärta. Patienterna upplevde mindre ångest och ökat välbefinnande inför ingreppet när de lyssnade på musik. Vitalparametrar såsom blodtryck, hjärtfrekvens och andningsfrekvens blev lägre i musikgrupperna. Musik hade även en positiv effekt på smärta, blodsocker och kortisol. En del av studierna påvisade ingen signifikant skillnad på kategorierna. I diskussionsdelen diskuterades studiens valda metod med för- och nackdelar samt studiens resultat där bland annat skillnader och likheter jämfördes. Bli erbjuden musiklyssning under sin regionala anestesi kan ha både positiv och negativ påverkan på patienter. / Anxiety and fear are described as commonly occurring feelings before surgical procedures. In many situations, music can divert people’s attention from negative factors including worries and stress. Regional anesthesia is a common surgical method with less hemodynamic effect on the patient. The nurse anesthetist has a significant profession within the team and will make the patient feel safe and the nurse anesthetist has a great responsibility when the patient is to undergo anesthesia. Music is cost-effective and has soothing effect on the patient before anesthesia. New and increased knowledge is needed to minimize the risk of anxiety but also to increase the patient’s well-being. The purpose was to examine music’s impact on patients who are undergoing regional anesthesia. The method used was a systematic literature study. Eleven articles were included in the result, one qualitative and ten quantitative. Data analysis was performed and resulted in main categories and sub-teams. The result includes two main categories: the music´s psychological effect on the patient and the music’s physiological effect on the patient as well as five sub-teams: anxiety, well-being, vital parameters, chemical parameters and pain. The patients experienced less anxiety and increased well-being before the procedure when they were listening to music. Vital parameters like blood pressure, heart rate, and respiratory rate became lower in the music groups. Music also had a positive effect on pain, blood sugar and cortisol. Some of the studies showed no significant difference between the categories. In the discussion part, the study’s selected method’s pros and cons, as well as the study’s result with a comparison of differences and similarities are discussed. Being offered to listen to music during a regional anesthesia can have both positive and negative effects on the patient.

Bakgrund. Specialistsjuksköterskor inom intensivvård och anestesisjukvård deltar i traumaomhändertagande på akutmottagningen. De utgör en viktig roll i traumateamet och ställs inför krävande utmaningar som kan framkalla känslor hos specialistsjuksköterskorna. Vilket påverkar deras upplevelser av att delta i traumaomhändertagandet. Syfte. Syftet var att beskriva upplevelser hos specialistsjuksköterskor inom intensivvård och anestesisjukvård av att arbeta med traumaomhändertagande vid nivå-1 traumalarm. Metod. Kvalitativ ansats med beskrivande design. Sju specialistsjuksköterskor inom intensivvård och fem specialistsjuksköterskor inom anestesisjukvård på tre mellanstora sjukhus i Mellansverige med erfarenhet av traumaomhändertagande inkluderades. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat. Det framkom ett övergripande tema: Traumaomhändertagandets innebörd, samt fyra huvudkategorier: Systematiskt omhändertagande, Att vara en del av traumateamet, Vårdmiljöns betydelse och Upplevda känslor och strategier genom traumaomhändertagandets förlopp. Specialistsjuksköterskorna beskrev att den givna strukturen och att de kände sig förtrogna med sin roll minskade osäkerheten. Tydlig kommunikation upplevdes förbättra samarbetet och patientsäkerheten. Begränsat utrymme och för mycket personal utöver traumateamet beskrevs komplicera traumaomhändertagandet. Traumaomhändertagandet beskrevs som en betydelsefull uppgift som skedde under positiv stress och med stort fokus. Det framfördes känslor av ovisshet inför vad de skulle mötas av. Erfarenhet, övning och utbildning ökade tryggheten. Debriefing underlättande bearbetningen. Slutsats. Specialistsjuksköterskorna har en betydelsefull roll i traumateamet och ställs inför utmanande och påfrestande situationer där vikten av övning, erfarenhet och utbildning är betydande. Att identifiera specialistsjuksköterskors upplevelser kring ämnet möjliggör uppkomsten av förbättringsområden inom traumaomhändertagande på akutmottagningen. / Background. Specialist nurses in intensive care unit and nurse anesthetist take part in trauma life support care in the emergency service. They have an important role of the trauma team. Specialist nurses face challenges that may produce feelings which affect their experiences of participating in trauma life support care. Aim. The aim was to describe the experiences of specialist nurses in intensive care unit and nurse anesthetist, in trauma life support care at first-level trauma. Method. A descriptive design with a qualitative approach was used. Seven specialist nurses in an intensive care unit and five nurse anesthetists worked with trauma life support care at mid-sized hospitals in middle of Sweden were included. Data were collected with semi-structured interviews and analysed with qualitative content analysis. Result. One theme emerged: The Significance of Trauma Life Support Care. Four main categories: Systematic Care, Being Part of the Trauma Team, Importance of Hospital Environment, and Feelings and Strategies Experienced in the Course of Trauma Life Support Care. Specialist nurses described that structures provided feeling of being secure. Communication improved cooperation and patient safety. Limited workspace, excessive personnel of trauma team complicated the trauma life support care. Trauma life support care was described meaningful under positive stress. Feelings of about what they would meet were experienced encounters. Experiences, clinical practice, and education increased feelings of safety. Debriefing made processing easier. Conclusion. Specialist nurses have an important role in the trauma team. The importance of clinical practice, experiences, and education are significant. Identifying experiences of specialist nurses enables to improve trauma life support care in emergency service.