<p>Vi har genomfört en undersökning på miljökontoret i Linköping som ansåg sig ha vissa problem med ECOS, ett databassystem som används för ärendehantering. </p><p>Syftet med vår undersökning är att presentera en teori kring användandet av ECOS på miljökontoret i Linköping samtidigt kommer vi att genomföra denna undersökning med grundad teori så som Glaser beskriver den. </p><p>Vi har valt att arbeta med grundad teori (GT) enligt Barney Glaser. Vi bestämde oss för att ha följande öppna frågeställning när vi inledde vår undersökning: </p><p>Hur använder sig de anställda på miljökontoret i Linköping av ECOS? </p><p>Det datamaterial som vi har analyserat har bestått av anteckningar över det som vi ansett vara väsentligt i intervjuer, observationer och dokument. Slutresultatet i en undersökning genomförd med GT blir en teori. En sådan teori beskriver inte data, den är grundad i data. </p><p>Beskrivningen av problemområdet och resultatet som kommit ur de data vi insamlat ligger till grund för den teori som vi anser kan fungera på området.</p>

No description available.

No description available.

På ett företag eller universitet finns det oftast regler/policys som förklarar hur manfår använda deras nätverk. Om någon bryter mot reglerna vill man kunna identifierapersonen. Denna rapport inriktar sig på att identifiera en användare i ett nätverk. För att kunna identifiera en användare behöver man uppnå spårbarhet. En jämförelsemellan två teknologier (IPsec och dot1x) utfördes, två testmiljöer för detta sattes uppen för vardera teknologi. PfSense (routern) ansluter användarna från det internanätverket till det externa. I routern kan man sedan med hjälp av Packet Capture sevad användaren gör på nätverket. Ett PING används för att illustrera att något görsmot servern, det skulle lika gärna kunna vara en attack som utförts. Illustreringenvisar då att man kan spåra om något utförts som strider mot företagets/universitetetsregler. Resultaten delades upp i två delar, en för dot1x och en för IPsec. Flera scenariongjordes, där användaren har gjort något, exempelvis skickat ett PING till servern.Data utifrån detta samlades in för att se om man kunde identifiera vilken användaresom skickade ett PING till servern. Efter att flera scenarion hade utförts visaderesultatet att spårbarhet gick att uppnå med båda teknologierna.

Inom redovisning finns en eftersträvan av enkelhet, vilket bland annat redovisningsstandarder syftar till att uppnå. Redovisningsstandarder kan antingen vara baserade på regler eller på principer och ska enligt standardsättarna besitta egenskaper som gynnar enkelhet. Hur användarna av redovisningsstandarder upplever enkelhet i standarderna är dock mindre betonat i litteraturen. Syftet med denna studie är att generera en ökad förståelse för hur användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet i redovisningen, samt vilken påverkan redovisningsstandarder har på konstruktionen. Studien har genomförts med ett användarorienterat socialkonstruktivistiskt perspektiv och datainsamling har skett genom ostrukturerade intervjuer med fem redovisningskonsulter där standarder ur regelverken K2 och K3 diskuterats. Detta har sedan analyserats genom att väsentliga citat bildat underkategorier samt kategorier. Studien når slutsatsen att användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet genom en legal konstruktion, avsaknad av alternativ, erfarenhet samt praktik inte teori. Vidare dras slutsatsen att redovisningsstandarder inte har någon betydelse för konstruktionen av enkelhet. / There is a desire of simplicity in accounting, and accounting standards exist due to this purpose. Accounting standards are rules- or principles-based and will, according to the standard setters, possess features that create simplicity. However, there is less focus in the literature on simplicity from the accounting practitioner’s point of view. The purpose of this thesis is to find a deeper understanding of how accounting practitioners construct simplicity in accounting and what role accounting standards play in the process. In this essay, a practitioner’s oriented social constructivist perspective has been adopted. The empirical findings have been collected through unstructured interviews with five accounting practitioners, where accounting standards from K2 and K3 have been discussed. The findings were analyzed through sub-categories and categories. The conclusions of this thesis is that accounting practitioners construct simplicity through; legal construction, absence of alternatives, experience and practice not theory. Furthermore it can be concluded that accounting standards do not affect the construction of simplicity.

Vi har genomfört en undersökning på miljökontoret i Linköping som ansåg sig ha vissa problem med ECOS, ett databassystem som används för ärendehantering. Syftet med vår undersökning är att presentera en teori kring användandet av ECOS på miljökontoret i Linköping samtidigt kommer vi att genomföra denna undersökning med grundad teori så som Glaser beskriver den. Vi har valt att arbeta med grundad teori (GT) enligt Barney Glaser. Vi bestämde oss för att ha följande öppna frågeställning när vi inledde vår undersökning: Hur använder sig de anställda på miljökontoret i Linköping av ECOS? Det datamaterial som vi har analyserat har bestått av anteckningar över det som vi ansett vara väsentligt i intervjuer, observationer och dokument. Slutresultatet i en undersökning genomförd med GT blir en teori. En sådan teori beskriver inte data, den är grundad i data. Beskrivningen av problemområdet och resultatet som kommit ur de data vi insamlat ligger till grund för den teori som vi anser kan fungera på området.

Sociala nätverkssidor är för människor idag en del av vardagen då vi skapar nya umgängen, bekantskaper, vänskaper och fiender. Vi träffar framtida arbetsgivare och finner i visa fall kärleken med hjälp av detta nu vardagliga verktyg. Eftersom vi gör allt detta är uppbyggnaden och utvecklingen av användarens profil ett viktigt hjälpmedel för att lyckas presentera sig själv på ett positivt sätt. Målet med denna uppsats är att undersöka hur svenska kvinnor framställer sig själva inför andra användare och vad de delar med sig av sin identitet på det sociala nätverket Twitter. Vi utgår från tre frågeställningar: • • • På vilka sätt framställer sig svenska kvinnor på Twitter? Vilka skillnader finns mellan användare beroende på antal följare? Vilken gräns sätter kvinnor för vad de delar med sig till sin publik på Twitter? De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är i Erving Goffmans teorier om ”front stage”, ”back stage” och ”impression management” och nyare forskning gjord av bland andra danah boyd samt begreppet representation. Vi har använt oss av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Resultatet visar att användarna är medvetna om hur de framställer sig och är försiktiga med vad de delar med sig av på Twitter. Användandarna på Twitter i denna undersökning anser att det är jobbigt att deras uppdateringar är sökbara på Google och genom detta finns det en viss censur hos användarna. Det är inte bara Twitters öppenhet gentemot sökmotorn Google som gör att användarna själva censurerar sig utan detta kan även påverkas av arbetsgivare och läsare som är inom samma bransch. Det är viktigt för användarna att de ger en korrekt framställning av sig själva för att inte kränka någon eller få negativa följder i till exempel arbetslivet. Genom undersökningen har vi sett att användarna är medvetna om sin framställning och agerar på Twitter på olika sätt för att lära sig hur just de vill framställa sig själva. Det tar lång tid för användarna att lära sig hur de ska hantera och framställa sig på Twitter.

Innovation är ett väl debatterat ämne inom företagsvärlden liksom för forskningsvärlden och beskrivs oftast som motorn för ett företags tillväxt. Dess betydelse är någonting som har forskats på långt bakåt i historien. Men på senare tid, har en kombination av olika faktorer, för att inte nämna de teknologiska framsteg som gjorts de senare decennierna, haft ett stor inflytande på hur innovation idag har förändrats. De närmaste åren har innovation och dess process blivit allt kortare och den aktiva konkurrens som sker i dagens marknad har lett fram till en ny sorts innovation, så kallad Öppen innovation (Chesbrough H. , 2003a), vilken tillför till dagens innovation nya sätt för företag och organisationer, inte bara att verka inom företagets ramar, utan att även interagera med sin näromgivning för att skapa innovation. Som ett efterspel av detta samt med en allt mer interaktiv och samarbetande roll tillsammans med externa aktörer via Internet, så myntades begreppet Crowdsourcing (Howe, 2006). Crowdsourcing är en relativt ny term som syftar till att förklara förhållandet till när företag outsourcar uppgifter till en större skara människor via internet. För att hitta en djupare förståelse för hur detta har frambringats har vi försökt att kartlägga dess ursprung genom att gå bakåt i forskningen och titta närmare på innovationen i sig. Vår teoretiska referensram bygger på äldre och nya inflytelserika studier (inom innovation, öppen- och sluten innovation, öppen källkod, kollektiv intelligens, användarinnovation samt motivationen bakom deltagande på crowdsourcing plattformar) som speglar hur vi har utformat och genomfört studiens empiriska undersökning. Syftet med denna studie var att bidra till en vidare förståelse kring detta område samt tydliggöra för områdena Öppen Innovation och Crowdsourcing genom att koppla ihop fördelarna de ger till innovation. Motivationen är också essensen som driver medverkan i denna typ av innovation och utgör en central del för öppen innovation och crowdsourcing. Därför har vi valt att studera de bakonliggande motiven som bidrar till att ”crowden” väljer och inspireras att delta på crowdsourcing plattformar som Etsy. Studien tillämpar ett kvalitativt tillvägagångssätt som bygger på 18 intervjuer baserat på crowdsourcing plattformen Etsy. Vi valde att utgå från användarens perspektiv för att få en djupare förståelse för motivet bakom deltagande på plattformen. Alla intervjuer skedde via ”Instant Messenger” och resultatet utformar vårt empiriska underlag för denna studie. Vi har funnit incitament för att crowdsourcing har en stor påverkan för innovation. Det kan användas på flera olika plan bland organisationer och företag. När det används rätt bidrar det till att effektivisera framtagandet av nya produkter, marknadsföring, supportfunktioner samt att det i många industrier däribland Etsy’s även revolutionerar marknaden som de verkar i. En annan intressant faktor som frambringades av studien är att den sociala aspekten av att delta, grupptillhörighet, att träffa nya vänner och att lära sig nya färdigheter har en större betydelse än det monetära motivet.

This Bachelor’s thesis is about crime-fiction in Swedish public libraries and aims at investigating the attitude of librarians employed within the public library sector with regards to crime-fiction writing. Therefore, our aim is to examine how public sector librarians assess the quality of crime fiction writing compared to other forms of fiction. And research has shown that librarians haven't always looked upon crime-fiction favorably. The established view of crime-fiction was widely seen by the majority of public sector librarians as a lower form of literature and regarded it as a form of mass culture. However, public sector librarians' views of crime-fiction writing have changed throughout many decades. One of the reasons for this change in attitude is related to a debate on Swedish culture during the 1960s which influenced the way popular culture was regarded, and crime-fiction writing, too. Moreover, the improved quality of crime-fiction writing has also affected the way this form of literature is now seen in the public library sector by a profound change of attitude towards it, brought about by such authors as Sjöwall, Wahlöö and Henning Mankell. During the course of our research, we carried out 3 qualitative interviews with 4 librarians concerning how they regarded crime-fiction writing and what emphasis they placed on such writing with regards to its quality and public library users requests' for this kind of literature. One aspect, however, which they all seem to agree upon, apart from the mere solving of the crime/mystery, was how society is depicted, characters portrayed, the environment presented and the readers' familiarity with them, including both the exotic and the foreign. Furthermore, we also analyzed the answers given by our interviewees, observing both the similarities and differences between them. The similarities, with regard to the librarians interviewed, were an unbiased attitude towards crime-fiction literature and library users’ requests' for such books. Our interviewees all held the view that quality is a subjective matter, and that public library users should themselves define what quality is with regards to this kind of literature. Another factor, which gained our attention, was that public sector librarians responsible for book purchases use the Library Service Sector (Bibliotekstjänst) far less than its counterpart AdLibris. Our analysis was based on Bourdieus' theory and his concepts with regard to field, habitus and capital relating to the context of views held by libraries on crime-fiction literature.

<p>Många författare har skrivit hur viktigt det är att ha med användarna i systemutvecklingsprocessen. För att användarna ska kunna vara med, krävs det att de först identifieras. En grupp av användare som är väldigt viktiga att ha med för hur bra funktionaliteten på systemet kommer att bli är slutanvändarna. Det är denna grupp som måste identifieras. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka riktlinjer som finns för att identifiera slutanvändarna i början av utvecklingsprocessen, samt vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda riktlinjerna. Denna undersökning har genomförts mestadels med intervjuer och litteraturstudie.</p><p>Resultatet som erhållits, visar att identifiering av slutanvändarna i början på utvecklingsprocessen görs genom att använda tre generella riktlinjer. Dessa riktlinjer är intervjuer, brainstorming och observationer. Fördelen med dessa är att de flesta kan bli hörda och nackdelen med dessa är att de tar ganska lång tid att genomföra.</p>