The focus of this Minor Field Study is public libraries in Mali. The aim is to explore the perspectives of users, librarians, employers and local level decision makers on the significance of and obstacles confronting three public libraries. Interviews and observations have been conducted in three public libraries in different regions of Mali. The results have been analysed with concepts from Library and Information Science in Africa within a postcolonial theoretical framework. The study’s results disclose that the majority of library users are educated boys. The public libraries play a very important role for this particular group according to the informants. The users use the library for learning, for facilitating their schooling and also for leisure. Obstacles facing these public libraries today are rooted in the effects of colonialism and hinder development. Problems are linked to poverty which inhibits public libraries from providing adequate documentation and, in consequence, from fulfilling users’ requirements. / <p>Le centre d’intérêt de cette étude est les bibliothèques publiques au Mali. L’objectif est d’explorer les perspectives des utilisateurs, des bibliothécaires, des employeurs et des décideurs locaux sur l’importance de ces trois bibliothèques et les obstacles rencontrés. Interviews et observations ont été réalisés dans trois bibliothèques publiques dans différentes régions au Mali. Les résultats ont été analysés à l’aide de concepts de la science de l’information en Afrique, dans le cadre de théories post-coloniales. Les résultats de l’étude montre que la majorité des utilisateurs des bibliothèques sont des garçons éduqués. La bibliothèque publique joue pour ces utilisateurs un rôle très important selon les interviewés. La bibliothèque est utilisée pour apprendre, faciliter la scolarité et les loisirs. Les obstacles dus aux effets du colonialisme freinent le développement de ces bibliothèques. Les problèmes sont liés à la pauvreté et empêchent les bibliothèques publique de fournir des documentations adéquates et, par conséquent, de ne pas réaliser l’exigence du public.</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

The point of departure for this thesis was an article written by Christer Hermansson (2008). He thinks that librarians, following the development of Library 2.0 and the change of public libraries, have strayed away from what he believes should be the focus of the library: Literature. The aim of this thesis is to study how librarians in six Swedish libraries perceive their occupational roles. How does the increased user control, which is seen as part of Library 2.0, affect the tasks of libraries and librarians? The material used in this study was acquired using a qualitative interview technique in which six librarians working in public libraries with experience of IT, mediation and purchase of literature partook. The interviews were analyzed by comparing the empirical material to theories of librarian models (Klasson 1991) respectively Community of practices (Sundin 2003). The results showed that there are different conceptions among the participating librarians regarding whether their occupation roles and the public library activity has changed/been affected by Library 2.0. Some librarians thought that the occupation role has changed, but not because of 2.0. Others meant that the core of the occupation role has not been changed; they use old working methods in new ways. It´s still too early to tell how the development of Library 2.0 will affect libraries and the tasks of librarians, the technology has not developed far enough yet in most Swedish public libraries.

The aim of this thesis is to study through discourse analysis how users talk about librarians and the librarian profession and what perceptions they have regarding it. I have tried to do this by asking the questions: How do the users describe librarians and the librarian profession? Are there any patterns in what they say? The method and theory I have used is Laclau and Mouffes’ discourse theory and partially structured interviews. The material consists of interviews with eight users that are both women and men, both students and members of the public and they were between 25 and 50 years old. In the material I found two discourses: the discourse about librarians and the discourse about the librarian profession. I have come to the conclusion that images exists of librarians being older women who are caring and forthcoming but also inaccessible. The image of the librarians also includes them working with books in different ways and that they read and know a lot about literature. When the users have talked about the librarians’ knowledge they have described that librarians have different knowledge based on what they work with. Some librarians work with inter library loans and therefore have more knowledge about that.

Idag används internet till de flesta vardagsaktiviteter och har i olika grad blivit en rutin för många. Internetet används i utbildningssyfte, sökande efter information och sociala medier. Besök på internetbutiker har blivit allt vanligare och internetbutikrena konkurrerar numera med de fysiska butikerna. Användbarheten på webbplatser är av stor betydelse för att webbplatserna ska nyttjas på ett effektivt och tillfredställande vis för användarna. Användare har genom sina erfarenheter skapat sig en uppfattning för hur webbplatser bör vara uppbyggda och strukturerade. När en webbplatsstruktur är olik användarens förväntning kan denna struktur skapa en irritation hos användaren då denne riskerar att inte finna det denne söker och kan lämna webbplatsen. Det som påverkar användaren och dennes uppfattning på en webbplats är informationsstrukturen och den grafiska designen genom layout, bilder och färg.Studies syfte har varit att undersöka hur användbarheten påverkas på en e-handelssida av användarens mentala modell när navigationsstrukturen förändras. Detta innefattar vad som händer när en webbplats inte motsvarar de förväntningar som användaren har från sina tidigare erfarenheter. För att undersöka detta har teori samlas in som är relevant för området samt en empirisk undersökning där användartester och intervjuer har genomförts. Resultat från teorin och den empiriska undersökningen har därefter analyserats och en slutsats har presenterats.Genom studien har det visats att användbarheten påverkas av användarens mentala modell när navigationsstrukturen förändras. Detta på grund av att förändringen inte stämmer överens med hur en användare vanligtvis navigerar sig på webbplatsen. Det har visats sig att teori stödjer resultatet av den empiriska undersökningen samtidigt har resultat visat att en förändring inte behöver vara negativ. / Program: Systemvetarutbildningen

Inom IT-projekt beskrivs kravhantering som en av de inledande aktiviteterna i systemutveckling som syftar till att specificera beställarens behov. Kravhantering har länge brottats med många problem. Ett är att krav blir låsta tidigt i ett projekt och kan därefter inte förändras, detta minskar beställarens flexibilitet. Användning av agila metoder har blivit allt vanligare bland IT-leverantörer. Agila metoder förespråkar att IT-leverantör och beställare har ett nära samarbete. Eftersom beställaren ansvar ökar under kravhantering i agila projekt fann vi det intressant att undersöka vilka faktorer som är viktiga för beställaren att beakta under kravhantering i agila projekt. I litteratur finns mycket beskrivet om agila metoder generellt, men väldigt lite kring beställarens roll, varför vi ville undersöka detta närmare. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. För att undersöka hur IT-leverantören ser på beställarens roll under kravhantering i agila projekt har vi intervjuat fem respondenter från fyra olika IT-företag som använder agila metoder. Intervjuerna var semistrukturerade eftersom vi sökte respondenternas uppfattningar och tolkning av kravhanteringen. Intervjumaterialet analyserades sedan med en tematisk analys. Datainsamlingen visade att det fanns flera faktorer som är viktiga för beställaren att beakta under kravhanteringen. Engagemang är viktigt för att beställaren ska ha möjlighet att påverka och ha åsikter om kraven under projektets gång. Inledningsvis samlas kraven in på en övergripande nivå och det blir därför viktigt med en kontinuerlig kommunikation mellan IT-leverantör och beställare för att detaljera kraven under projektet. För att kunna ha ett nära samarbete med IT-leverantören krävs det att beställaren är delaktig i projektet i allt större utsträckning. Det har också visat sig att IT-leverantörens användning av agila metoder inte ställer orimliga krav på beställaren. Tvärtom är de väldigt flexibla gentemot beställaren och anpassar metoden på ett sätt som passar beställaren. Studien visar att det ibland är känsligt för IT-leverantören att ställa allt för höga krav på beställaren, eftersom beställaren är en kund. Studiens resultat indikerar att när IT-företagen använder agila metoder under kravhanteringen krävs det att beställaren är engagerad under merparten av projektet, eftersom kraven samlas inledningsvis in på en övergripande nivå och detaljeras sedan. Beställarna är inte vana vid att så höga krav ställs på deras engagemang. Det har också visat sig vara svårt att motivera beställarna att vara delaktiga i projektet, beställarens måste själv inse vikten av engagemang och delaktighet. Det krävs att båda parter tar sitt ansvar under kravhanteringen för att beställaren ska kunna få det system de vill ha och betalar för. / Program: Interaktions- och kommunikationsdesignerutbildningen

IT - systemen har blivit en del i samhället. IT -system används inom olika områden och verksamheter i och med detta så har användbarhets faktorer i IT -system blivit sådan som inte går att bortse ifrån. Det finns många användbarhetsfaktorer som alla skiljer sig mer eller mindre åt. Gemensamt för dem alla är att ett system bör innehålla visa kriterier för användbarhet för att godkännas av användaren då de använder sig av ett IT -system.Det finns en vilja att skapa användbara system för att underlätta för användaren. Visa faktorer i användbarhet i ett IT -system är genom tänkta medan andra behöver förbättras för att anpassa till beslutfattande och ta hänsyn arbetsmiljöaspekter. I studien har jag studerat befintliga teorier som redan finns om användbarhet samt har jag genomfört empirisk undersökning på två olika IT-system för att utreda faktorer som påverkar användbarhet i ett IT - system då en specifik handling genomförs.Användbarhet i ett IT -system är synnerligen ett betydelsefull och bred begrepp som innehåller många faktorer. Jag har valt att fördjupa mig mer i några dessa begrep för att relatera det till mitt ämnesområde och lyfta fram de delar som har betydelse för hur det relateras till beslutfattande.

Föreliggande studie undersöks hur personer med dyslexi upplever användbarheten i tvåav de datorbaserade hjälpmedel som finns för personer med dyslexi, Stava Rex ochWordRead Plus. Studien beskriver ämnesområden såsom dyslexi, användbarhet,interaktionsdesign, co-design och programvaruutveckling.Det finns olika sorters dyslexi vilket innebär att de svårigheter som personer med dyslexiupplever kan yttra sig på olika sätt. Därför har intervjuer med två respondenter angåendederas syn de två datorbaserade hjälpmedel som valdes för studien, Stava Rex ochWordRead Plus, utförts. Även en observation utfördes där respondenterna fick interageramed de datorbaserade hjälpmedlen och beskriva sina åsikter och tankar avseendeanvändbarheten i hjälpmedlen och hjälpmedlen i sig.Studien syftade till att besvara huvudfrågan ”Vilka designprinciper är viktiga att tillämpavid utveckling av datorbaserade hjälpmedel för personer med dyslexi?” genomdelfrågorna ”Vilken sorts datorbaserade hjälpmedel har personer med dyslexi behovav?”, ”Vilka egenskaper är viktiga hos datorbaserade hjälpmedel för personer meddyslexi?”, Hur kan god användbarhet hos datorbaserade hjälpmedel för personer meddyslexi uppnås?” samt ”Vad är användbarhet?”.Studiens slutsats var att designprinciper som berör bekvämlighet, behaglighet,tillförlitlighet och välutvecklade hjälpfunktioner är viktiga att följa då de medför en bättreprodukt med hög användbarhet och tillfredsställda användare. För att uppnå godanvändbarhet räcker det dock inte att utvecklaren endast följer designprinciperna utandessa måste kontrolleras genom att även användarna tas med i utvecklingsprocessen. / Program: Kandidatutbildning i informatik

The purpose of this thesis was to investigate thephenomenon language café, an activity that is held in public libraries into which anyone is welcome who wants to practice their skills in Swedish, and see how this can be put in relation to integration. To reach the purpose we developed two research-questions; What does the language café fulfill for its participants? and How can the language café contribute to the promotion of integration? The study is based on semi-structured interviews with seven participants from language cafés. The theory used to analyze the results from the interviews is the Swedish sociologist José Alberto Diaz theory about the integration process which can be divided into seven dimensions. The findings of the thesis were that the language café can fill the function as a place to Speak Swedish, for Community-information, a place to meet and a place for trust and self-confidence. This can promote the integration process by being a place where people in need of language training can practice their skills in Swedish. It is also working as a meeting place, where one can integrate with other people and other cultures. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this study was to discover patterns and variations of service requirementsamong various groups of users at the Swedish Academy&apos;s Nobel Library. Twenty-nine personswere interviewed and divided into different groups with regard to their purpose of usingthe Nobel Library. The groups of users were members of the Swedish Academy and thepublic. The public were subdivided into the following three groups of users: persons whopursue formalised studies, persons who read as a hobby, persons who work with literature asa profession.The data reveals that the members of the Swedish Academy were very satisfied with theservice at their library and positive to a limited increase of users. Persons who pursue formalisedstudies and persons who work with literature as a profession emphasized that the NobelLibrary is outstanding within its subject field. These two groups also spent much time atother information centres since they often need material dealing with other fields of knowledge.Persons who read as a hobby found almost all the material they need at the Nobel Library.

<p>För att skapa en produkt som stödjer kundens mål och arbetsprocesser är det av stor vikt att identifiera vilka, men även var och i vilket sammanhang de potentiella brukarna är och agerar. Moderna styrsystem ger möjligheter för flera olika personalkategorier att arbeta med systemen och dessutom används systemen inom skilda domäner där det finns olika behov. Det fanns därför ett behov att, på uppdrag av ABB, utreda vilka behov dessa olika personalkategorier har och hur styrsystemet uppfyller dessa, samt på vilka punkter systemet skulle kunna utöka sitt stöd för de uppgifter som skall utföras.</p><p> </p><p>I form av en fallstudie genomfördes därefter en kartläggning av arbetsmiljö, personalkategorier och olika uppgifter och mål som uppfylls av personalen. Fallstudien genomfördes utifrån ett systemperspektiv med ett sammansatt kognitivt system (JCS) som enhet för analys. Detta perspektiv var även tongivande vid presentation av resultaten i form av karaktäristiska gestaltningar av både brukare och domän.</p><p> </p><p>Studien har visat att befintliga gestaltningstekniker inte är tillräckliga för att gestalta brukare, domän och samspelet där emellan. Vad som krävs är mer djupgående domänbeskrivningar samt ett format för att presentera interaktionen mellan gestaltningarna. Att göra domän- och brukargestaltningar är i sig ingen garanti för att ett systemperspektiv antas, utan hela processen från datainsamling till bruk av färdiga gestaltningar är viktiga komponenter i strävan efter att erhålla ett systemperspektiv.</p><p> </p><p>Den troligtvis viktigaste egenskapen för att säkerställa ett systemperspektiv är expertkunskap hos skapare och brukare av de karaktäristiska gestaltningarna.</p><p> </p>