Dagens samhälle står inför en stor utmaning med den snabbt ökande fordonsanvändningen, vilket bidrar till klimatbelastning samt skapar ett beroende av fossila bränslen. Ett alternativ för att minska problemet är att öka användningen av elbilar. Sveriges regering har satt upp målet att fram till år 2030 ska statens fordonsflotta vara oberoende av fossila bränslen. För att uppnå detta mål kommer stora insatser och ett engagemang att krävas. Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges elbilsmarknad ser ut genom att studera kommersialiseringsprocessen, implementeringen samt kundpreferenserna för elbilar. En kartläggning av elbilsanvändare har utförts för att undersöka hur implementeringen av elbilar ser ut på fordonsmarknaden. Resultatet av studien visar att kommersialiseringsprocessen av elbilar är problematisk då den består av komplexa delsystem. I nuläget är laddningsinfrastrukturen otillräckligt utbyggd för att kunna möta en eventuell tillväxt av elbilar, vilket utgör ett stort hinder för kommersialiseringsprocessen. Det är främst kommuner och företag som köper elbilar, då privatpersoner har låg kunskapsnivå och svårt att finansiera inköp av elbilar. Begränsad räckvidd, långa laddningstider, få laddningsstolpar, höga initialkostnader, bristande kunskap hos elbilsförsäljare och konsumenter är hinder som står i vägen för elbilstillväxten. Dock kan dessa hinder minskas med hjälp av kommunalanställda som är engagerade och aktiva inom elbilsområdet. Dessa personer har en nyckelroll för elbilstillväxten i Sverige.

Green libraries are a relatively small but expanding part of the library world, and usually indicates a library that includes ecological sustainability in their inner or outer practices. These libraries make information about the environment available to the community. At the time of this study, the scientific material on Green Libraries is very practically oriented and often focused on what the library can do for its community, with no literature on the users’ perspective. The purpose of this bachelor's thesis was, thus, to study the users’ awareness and use of the green library services. The following questions were addressed: How have users become aware of the ecologically sustainable services in the library? How do library users use the provided ecologically sustainable services? Interviews and complementary observations were carried out to answer these questions, and a deductive thematic analysis was conducted upon the collected material. Wilbur Schramm's (1973) five causes of selective exposure were applied to identify how the green services reach the library users. The results showed that the green services were often noted in passing while the user was otherwise engaged in looking for information or services closer to their interests. Only one out of twenty individuals had taken part of the information provided by flipping through the provided books. The users sought information about the environment through other sources. However the users are positive to the fact that the library offers these services as the library is a place of information within the local community.

Världen har blivit mer digital och människor blivit mer beroende av att teknik alltid finns nära tillhands. Verksamheter använder sig av informationssystem för att utföra uppgifter mer effektivt och mindre kostsamt. För att informationssystem ska underlätta för användaren måste dessa vara användbara. För att uppnå användbarhet har designprinciper skapats, dessa principer är riktlinjer eller direktiv för att uppnå en god design. När problematik uppstår för användare måste dessa användare ofta komma i kontakt med kunnig IT-personal. Kontakten mellan användare och IT-personal brukar ske via ärendehanteringssystem.  Syftet med studien var att utifrån användarens perspektiv identifiera vilka designprinciper som är viktigast för ett ärendehanteringssystem för att uppnå användbarhet. Studien var begränsad till att undersöka Nielsens 10 heuristiska designprinciper.  Studien utgick från en deduktiv ansats med en kvalitativ datainsamlingsmetod. Det utfördes intervjuer på ett fallföretag för att samla in åsikter från användare av ett ärendehanteringssystem. Bredd och variation användes som metod för urval då det var av intresse att informanterna hade olika förkunskaper. Syftet med den insamlade empirin var att komma fram till viktiga egenskaper för att uppnå användbarhet för ett ärendehanteringssystem. Med denna information gick det att undersöka hur väl designprinciper uppnår dessa egenskaper. Även användares åsikter kring specifika designprinciper undersöktes, vilket också kom att påverka resultatet.  Studiens resultat visade sig innebära fyra viktiga egenskaper som användarna ansåg bör uppfyllas för att uppnå användbarhet. Hittbarhet, navigerbarhet, informationsstruktur och enkelhet menar användarna bör uppnås. Vidare när designprinciper utvärderades framkom fem principer som användare ansåg vara viktigast, anknytning mellan systemet och verkligheten, flexibilitet och effektivitet av användning, användarkontroll och frihet, överensstämmelse och standard och att känna igen sig snarare än att minnas. Dessa principer var även de som ansågs uppnå egenskaperna för användbarhet på bästa vis. / The world has become more digital and people have become more dependent on that technology always is accessible. Businesses are using technology to perform tasks more efficient and less costly. For information systems to facilitate the user, the systems must be useful. To achieve usability, design principles have been created. These principles are guidelines or directives to achieve a good design. When problems arise for a user, these users often must get in touch with knowledgeable IT-staff. The contact between user and IT-staff usually occurs via case management systems. The purpose of the study was to identify design principles that from the user's perspective are the most important for a case management system to achieve usability. The study was limited to examining Nielsen's ten heuristic design principles. The study was based on a deductive approach with a qualitative data collection method. Interviews were conducted on a case business to collect the views of users of a case management system. Width and variation was the method used for the selection of informants as it was of interest that the informants had different previous knowledge. The purpose of the empirical data was to identify important characteristics to achieve usability for a case management system. With this information, it was then possible to examine how well the design principles achieve these characteristics. The study also examined the users’ opinions about specific design principles, which also contributed to the results. The result of the study included four characteristics which the users felt should be met to achieve usability. Findability, navigability, information structure and simplicity are the characteristics users thought should be met to achieve usability. Furthermore, when design principles were evaluated, four principles emerged that users considered to be the most important, link between system and reality, flexibility and efficiency of usage, user control and freedom, compliance and standard, and to recognize themselves rather than remembering. These principles were those who were considered to answer the usability characteristics best.

För att skapa en produkt som stödjer kundens mål och arbetsprocesser är det av stor vikt att identifiera vilka, men även var och i vilket sammanhang de potentiella brukarna är och agerar. Moderna styrsystem ger möjligheter för flera olika personalkategorier att arbeta med systemen och dessutom används systemen inom skilda domäner där det finns olika behov. Det fanns därför ett behov att, på uppdrag av ABB, utreda vilka behov dessa olika personalkategorier har och hur styrsystemet uppfyller dessa, samt på vilka punkter systemet skulle kunna utöka sitt stöd för de uppgifter som skall utföras.   I form av en fallstudie genomfördes därefter en kartläggning av arbetsmiljö, personalkategorier och olika uppgifter och mål som uppfylls av personalen. Fallstudien genomfördes utifrån ett systemperspektiv med ett sammansatt kognitivt system (JCS) som enhet för analys. Detta perspektiv var även tongivande vid presentation av resultaten i form av karaktäristiska gestaltningar av både brukare och domän.   Studien har visat att befintliga gestaltningstekniker inte är tillräckliga för att gestalta brukare, domän och samspelet där emellan. Vad som krävs är mer djupgående domänbeskrivningar samt ett format för att presentera interaktionen mellan gestaltningarna. Att göra domän- och brukargestaltningar är i sig ingen garanti för att ett systemperspektiv antas, utan hela processen från datainsamling till bruk av färdiga gestaltningar är viktiga komponenter i strävan efter att erhålla ett systemperspektiv.   Den troligtvis viktigaste egenskapen för att säkerställa ett systemperspektiv är expertkunskap hos skapare och brukare av de karaktäristiska gestaltningarna.

Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie, ur ett journalistiskt perspektiv, kring hur användare och avsändare kan använda sig av tekniken webb-TV som finns idag. Hur kan intressenterna bäst nyttja tekniken och hur ser framtiden ut? Syftet med denna uppsats var att få reda på hur användare och avsändare anser att de kan använda sig av webb-TV. Uppsatsen har teoretisk utgångspunkt i bland annat Hvitfelt, Picard och Alströms tankegångar och grundar sig på intervjuer med sex stycken avsändare samt tre stycken användare av mediet. För att pröva den kvalitativa undersökningens resultat har även en enkätundersökning genomförts i en klass med journalistikstuderande på högskolenivå. Urvalet av avsändarinformanterna är begränsat till några av de största medierna i Sverige, bland annat SVT, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Undersökningens viktigaste slutsats är att tillgängligheten är ett av de starkaste argumenten till varför både användare och avsändare väljer webb-TV. För avsändare är webb-TV en möjlighet till att locka fler besökare till sina webbplatser och chansen att ge sina besökare något extra i form av snabb information på rörlig bild, när användaren vill ha det. Flera indikationer från informanterna i undersökningen tyder på att webb-TV måste förändras innehållsmässigt men framför allt tekniskt för att nå fler användare än vad tekniken gör idag. Informanterna i undersökningen tror på en framtid för webb-TV men menar också att den inte kommer se ut som den gör idag. Den är fortfarande under förändring.

This paper focuses on how a hairdresser salon's website, kalufsen.com, should be designed to meet customers' expectations. A survey with quantitative and qualitative e-questions was created in order to find what customers thought of the current website as well as what they expect from a hairdresser salon's website. The survey was created in Google Forms and distributed via the social media site Facebook. The survey showed that customers expect information about prices and opening hours. A hairdresser salon's website should also have some form of functionality, preferably online-booking. The participants thought kalufsen.com lacked expected functionality, information and design. The answers that came in were the basis for the redesign of kalufsen.com. Functionality that was added were among other things a price and treatment list and a navigation bar. This made the website both more functional as well as interactive. After the redesign was finished, a survey with questions about the redesign was created and distributed. The survey showed that the redesign was well received, the participants liked the newly added information and functionality as well as the design update. After the two surveys a third method was used to get more data, a questionnaire in conjunction with interviews. The method once again showed that customers respond positively to a website with more thought-out functionality, information and design.

Många författare har skrivit hur viktigt det är att ha med användarna i systemutvecklingsprocessen. För att användarna ska kunna vara med, krävs det att de först identifieras. En grupp av användare som är väldigt viktiga att ha med för hur bra funktionaliteten på systemet kommer att bli är slutanvändarna. Det är denna grupp som måste identifieras. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka riktlinjer som finns för att identifiera slutanvändarna i början av utvecklingsprocessen, samt vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda riktlinjerna. Denna undersökning har genomförts mestadels med intervjuer och litteraturstudie. Resultatet som erhållits, visar att identifiering av slutanvändarna i början på utvecklingsprocessen görs genom att använda tre generella riktlinjer. Dessa riktlinjer är intervjuer, brainstorming och observationer. Fördelen med dessa är att de flesta kan bli hörda och nackdelen med dessa är att de tar ganska lång tid att genomföra.

Studien startade på uppdrag av KTRAB saneringsbolag i Göteborg då de eftersökte ett förslag till ett intranät med mål att det skulle vara enkelt att använda i deras saneringsfordon.Studiens syfte utvecklades då till att undersöka hur den kontextuella miljön och dess skiftningar inverkade på hur användaren skulle ha möjlighet att använda intranätet när denne befann sig i ett utrymme med begränsade interaktionsmöjligheter, i detta fall i hytten av ett saneringsfordon. Intranätens utveckling har gått framåt starkt sedan 1990-talet och har kommit att spela en viktigare och viktigare roll för företagen och dess profilering. Intranäten har kommit en lång väg från att bara vara en uppsamlingsplats för information och i denna artikel undersöks det närmare hur långt intranätet har kommit gällande funktionalitet i begränsade utrymmen och föränderlig kontext, samt hur ett intranät kan anpassas att passa in i just en sådan miljö. Under studiens gång har intervjuer och workshops genomförts samt har designprinciper som Nielsens 10 heuristiska och Krugs ”Trunk Test” applicerats och har tillsammans med ett flertal andra designprinciper lagt grunden för en ny lista med specifika designprinciper gällande vad som möjliggör för god design i ett intranät i föränderlig kontext.   Detta ledde fram till att studien kunde presentera ett svar på forskningsfrågan och ge svar på vad som krävs för att underlätta navigering och informationshantering vilket resulterade att i en föränderlig kontext med limiterade interaktionsmöjligheter tjänar designen på att förse med stora knappar och valmöjligheter, tydlig text anpassat till användaren samt en så grund och okomplicerad hierarki som möjligt, undvik alla de funktioner som inte anses vara absolut nödvändiga för att låta användaren arbeta effektivt med intranätet.

Något som spelar stor roll är hur medarbetarna, det vill säga användarna av ett IT-system upplever ett systeminförande och systemets användbarhet. I systemutvecklingslitteraturen finns rapporter om att användare ibland tvingas använda ett IT-system som de inte vet hur det fungerar. Det förekommer även att systemet inte är anpassat utefter användarnas avsikt att använda systemet. Det är därför viktigt att studera hur användarna upplever ett systeminförande och systemets användbarhet. Syftet med den här fallstudien är att identifiera hur användbart ett nytt IT-system upplevs utifrån användarnas perspektiv och dess relation till införandeprocessen. Studien bygger på Landstinget i Värmlands införande av standardsystemet Canea One. Användares upplevelser av IT-systemet och systeminförandet har samlats in genom personliga intervjuer med användare av systemet. För att få en insikt i hur införandet fungerar inom Landstinget i Värmland har även en personlig intervju med projektledaren för systeminförandet utförts. Användarna har svarat på frågor om hur de upplevt systeminförande samt hur de upplever systemets användbarhet. Projektledaren har beskrivit vad systeminförandet innebär. Denna studie har visat att användarna är nöjda med systeminförandet, användarna har blivit erbjudna utbildning för att öva och få kunskap om systemet. IT-systemet upplevs som enkelt att använda och stödjer användarnas dagliga arbete. Det har framkommit att systemet inte känns helt färdigutvecklat och att projektet för införande saknar resurser.

ERP-implementationer är en komplex process som ofta stöter på problem. Det är väl känt och beror ofta på den stora komplexitet som verksamhetsförändringen medför. Trots att verksamheter spenderar betydande resurser på att investera i ett ERP ses många ERP-implementationer som misslyckade då förväntade fördelar och mål inte uppnås i verksamheten. Tidigare har ett flertal kritiska framgångsfaktorer identifierats. I denna studie undersöks relationen mellan två av dessa, förståelse för strategiska mål samt utbildning av användare. Studien undersöker hur en verksamhets arbete med strategiska mål inför och under en ERP-implementation kan påverka utbildning av användare. Studiens resultat visar att en verksamhets målarbete kan ha stor påverkan på utbildning av användare.