Krönikor och artiklar tar ständigt upp misslyckade systemutvecklingsprojekt. Användarbehovet glömts bort och de nya IT-systemen skrotas för att de är oanvändbara. Genom att involvera användare i systemutvecklingsprojekt kan kvaliteten på IT-systemet öka och samtidigt öka användningen av IT-systemet.   Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva de mest kritiska framgångsfaktorerna som bidrar till en lyckad användarinvolvering i systemutvecklingsprojekt.   Insamlingen av primärempiri består av två personliga intervjuer med en projektledare från en systemimplementatörsorganisation och två telefonintervjuer med en projektledare från en systemimplementatörsorganisation. Med hjälp av intervjuerna har jag kunnat identifiera flera olika framgångsfaktorer som berör framgångsrik användarinvolvering. Insamlad sekundärempiri består av tre fallstudier som berör användarinvolvering. Tillsammans skapas fem fallstudier och utifrån dem har jag kommit fram till tre kritiska framgångsfaktorer för lyckad användarinvolvering i systemutvecklingsprojekt:   Användarnöjdhet skapas genom företagsledningens och användarrepresentantens engagemang. Utan företagsledningens engagemang kan beslutsmandat saknas hos användarrepresentanten. Detta innebär att användarrepresentanten inte kan ta beslut i systemutvecklingsprocessen som kan leda till att systemutvecklingsprojektet står still.   Det framgår utifrån den jämförande analysen att kommunikation mellan användarrepresentanten och systemimplementatören är en kritisk framgångsfaktor. För att uppnå bra kommunikation krävs teknisk förståelse. Utan teknisk förståelse skapas svårigheter till kommunikation mellan användarrepresentanten och systemimplementatören, vilket gör det svårt för användarrepresentanten att bidra med användarbehov och krav på IT-systemet.   Vidare framgår det i analysen att acceptansen för IT-systemet är högre om det finns användarrepresentanter som är involverade i systemutvecklingen. Nyttan med acceptans underlättar implementeringen av IT-systemet och skapar bättre användarinvolvering.

Vad är det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgångsrikt eller inte? För att söka svar på frågan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs därmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att återge och analysera systemägares och användares berättelser om införandet och användandet gavs möjlighet att jämföra berättelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgående från olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jämförelsen kunna fånga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berättelser vid införande av IT-system och utgående från det kunna visa på olika aspekter som kan bidra till förståelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet.  Studiens teoretiska ramverk baserade sig på idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta både tekniska och sociala system/institutionell kontext. En teori- och analysmodell, som utgick ifrån att ramen för implementering av IT-system utgörs av kontext, systeminförande och användande och där den ramen kan fyllas med olika innehåll (berättelser/upplevelser/tolkningar) beroende av om det är systemägarens eller användarens perspektiv som återges, presenterades.  Dokumentstudier och intervjuer genomfördes vid den aktuella myndigheten för att samla in den empiri som sedan analyserades utgående från studiens teori- och analysmodell. I analysen påvisades ett par gap (gaps) mellan myndighetens intentioner, systemägarnas och användarnas berättelser om upplevelser. Gapen kopplades till fem aspekter som bidrar till förståelsen av vad som kan påverka resultatet eller utfallet vid ett systeminförande:  gemensam förståelse av sammanhanget och syftet;  resurser i tid och pengar för förändring och utveckling;  organisationen och strukturen för systemutveckling och -införande;  information, kommunikation och utbildning och uppföljning;  kännedom om användarna för att därmed ha kunskap om organisationens förutsättningar för förändring och utveckling.

This thesis focuses on how librarians describe their work towards users with intellectual disabilities which is a priority group in the control documents for the public libraries. These aims for the user group are to be found in The Swedish library Act, Swedish Agency for Accessible Media (MTM) and Swedish Arts Council and they make up the foundation for this study. The aim of this thesis is to gather knowledge about how to get users with intellectual disabilities to get included and feel welcomed in the library. Three main questions were asked: How does the six librarians in our thesis describe their work towards users with intellectual disabilities? Which challenges does the librarians experience? How do the librarians deal with the identified challenges? In this study qualitative interviews were accomplished with librarians from six different public libraries. M. K. Buckland´s Access to Information (in Information and information systems 1991) was partly used as a model to analyze our empiric material. Buckland, who has a long and solid library background in his profession, identifies six types of barriers and how to overcome the challenge of getting access to information. The results show that collection development is a priority for the libraries and also suitable in four of Buckland´s six barriers of access to information. One conclusion is that several librarians in the study felt content with their efforts since they had a good book collection for the user group. Three other factors that had high priority for the librarians were cooperating with external organizations, programs on the library especially suited for the user group and doing outreaching work to get the user group to come the library.

In recent years, there has been an increasing focus in Sweden on the library as a “public room” - a public space open to all. In light of this, the aim of this thesis were to explore existing discourses in the Swedish library-field surrounding users who use the libraries primarily in this capacity, i.e. users who use the libraries public open spaces without necessarily accessing in the library's other functions. The following research questions was formulated: How are users of the libraries public room categorised? What notions of the users are expressed in these categorizations? What discourses can be linked to these notions? How do the discourses relate to each other? To answer the research questions sixty-seven articles in three publications aimed at library professionals (Biblioteksbladet, Bibliotek i samhället and Framsidan) were analyzed. Using Laclau and Mouffe's discourse theory and Hedemark and Hedman's (2002) four-step analytical model for discourse analysis, four discourses were identified: (1) educational, (2) democratic, (3) norm-critical, (4) market economy. The discourses, except the market-economy discourse, outlined democratic aims for the user's stay in the public room. The educational discourse aimed at fostering the user's ability to reason and function in society, the democratic discourse aimed at empowering the user while the norm-critical discourse aimed at enhance the user's ability to improve societal equality. The thesis concludes that there might exist disparities between how the library-field and the user attributes meaning to the concept “public room” and that further research is needed to define the concept.

Utformningen av grafiska kommunikationshandlingar grundar sig ofta på en grafisk designers konstnärliga och intuitiva förmåga, vilket skapar litet till inget utrymme för inkludering av användaren i utvecklingen av en designlösning. Samtidigt tar användarcentrerade metoder en allt större plats inom design och designforskning, ett område där grafisk design verkar ligga efter andra designpraktiker. Denna uppsats bygger på frågeställningen: hur kan grafiska designers inkludera användare som medskapare i en designprocess? Uppsatsen utforskar tillämpningen av användarcentrerade designmetoder och syftar till att utveckla kunskap om hur en grafisk designer kan samarbeta med sina användare i utvecklingen av en grafisk designlösning. Genom tillvägagångsätt såsom Participatory Design och Co-design anordnades en sammankomst för gemensam utforskning av gränssnittsdesign. Designdrivna aktiviteter för kunskapsproduktion tillämpades i medskapandet med potentiella användare. Undersökningen visar på att användarna kunde känna sig som medskapare av information, men att ytterligare utveckling av workshopens aktiviteter är aktuellt för att de ska känna sig som medskapare av en artefakt. Undersökningen påvisar också att kunskapsutveckling krävs för att den grafiska designern ska ha den kompetens som behövs för att utforma och leda en sammankomst för gemensam utforskning, vilket kan ske om liknande användarcentrerade designmetoder introduceras redan under studietiden. / Graphic design concepts often seem to rely on the graphic designers’ artistic talent and intuitive abilities, offering little to no space for including end-users in the graphic design process. At the same time, human centered design is at a peak of interest within the field of design research, an aspect in which graphic design seems to be lagging behind. The research question in this essay is `how can graphic designers include end-users as co-creators in a design process?´. The essay explores the practice of human centered design and aims to develop knowledge about how graphic designers can collaborate with end-users in the development of graphic design concepts. Through approaches such as Participatory Design and Co-design a workshop within collaborative exploration was arranged and held. Design driven activities for the production of knowledge were explored. The study shows that the end-users were able to feel like co-creators of information, but that further development of the activities applied in the workshop is needed for the end-users to feel like co-creators of an artefact. The study also shows that in order for the graphic designer to be able to arrange and facilitate a workshop for collaborative exploration, the graphic designer needs further knowledge about human centered design. This knowledge could be provided during the time of study.

The purpose of this work is to demonstrate different opportunities to counter spear phishing in an organization. Data has been collected through 15 interview situations through semi-structured interviews and then analyzed using a thematic analysis method linked to the study's theory regarding social psychological factors. The result shows that education and awareness regarding IT-security is generally low among respondents. The result also shows that it is of great importance for users and organizations to understand and be able to protect themselves against Social engineering and specifically spearphishing. Furthermore, it was found that everyone in an organization needs to know about threats and risks so that the organization will not suffer badly in the event of attack attempts.

Det finns över 200 miljoner aktiva hemsidor till drygt 5 miljarder användare. I takt med attinternet har växt och utvecklingen gått kraftigt framåt har användare blivit mer kräsna överinnehållet på en hemsida.Varje gång en användare besöker en hemsida gör användaren ensnabb utvärdering av hemsidan för att avgöra om denne vill stanna på sidan eller lämna denpå en gång.Målet med denna studie är att titta närmare på hur webbdesign påverkar användarens val attstanna kvar på en hemsida eller inte. Studien inriktar sig på hur valet av typsnitt, bild och färgpåverkar användarens vilja att stanna kvar på hemsidan utifrån trovärdighet ochanvändbarhet.För att besvara forskningsfrågorna så skickades en enkät ut där deltagarna fick besvara denuppleva trovärdigheten och användbarheten utifrån tre designaspekter, typsnitt, bild och färgsamt se hur detta påverkar deltagarnas vilja att stanna kvar på hemsidan.Resultatet visar att alla tre designprinciper påverkade användarens vilja att stanna kvar påhemsidan. De designelementen som undersöktes påverkade användarens vilja att stanna kvarpå hemsidan i följande ordning från minst till störst påverkan: typsnitt, färg, bild.Sammanfattningsvis visar studien på att en användares benägenhet att stanna kvar på enhemsida kan öka om designen är tillfredsställande och genomtänkt. / There are over 200 million active websites for just over 5 billion users. As the internet hasgrown and technological development has progressed greatly, users have become more pickyabout the content of a website. Each time a user visits a website, the user makes a quickevaluation of the website to decide if they want to stay on the page or leave it at once.The aim of this study is to take a closer look at how web design affects the user's choice tostay on a website or not. The study focuses on how the choice of font, image and color affectsthe user's desire to stay on the website based on trustworthiness and usability.To answer the research questions, a survey was sent out where the participants had to answerthe perceived trustworthiness and usability based on three design aspects, font, image andcolor and see how this affects the participants' willingness to stay on the website.The results show that all three design principles influenced the user's willingness to stay onthe website. The design elements that were examined influenced the user's willingness to stayon the website in the following order from least to greatest impact: font, color, image.In summary, the study shows that a user's tendency to stay on a website can increase if thedesign is satisfactory and well thought out.

The public library is said to play an important role when it comes to reducing inequalities in society. According to the Library law, the public library is supposed to be accessible for everyone. The purpose of this thesis is to examine the public library’s relation to users and the public library’s accessibility for different categories of users. It is done through a qualitative text analysis of articles in the library journal Biblioteksbladet, applying an intersectional theorethical framework. The three most frequently occurring categories of users were selected for the analysis: users with norm breaking ethnicity, users in social deprivation and users with norm breaking sexual orientation/gender identity. According to the result of the thesis, problems can be found in parts of the relation between the public library and the selected groups of users. A lack of accessibility, regarding the public library’s activities, exists at some level in at least two of the three categories.

The aim of this thesis is to examine how disturbing behaviours in Swedish public libraries have been looked upon in the library journal Biblioteksbladet during the years 1968 and 1999. The empirical material consists of 37 articles published in Biblioteksbladet. The main questions posed in this study are: how have disturbing behaviours been discussed in the journal, what have been seen as disturbing, and what causes to the behaviour has been emphasised? Which discourses can be traced, and who have had the possibility to express their views? The theoretical and methodological framework is based on both Michel Foucault’s and Ernesto Laclau’s and Chantal Mouffe’s discourse theories. In addition to this Foucault’s theories of power as a form of social control is used. The analysis shows that three discourses have occurred during the period. During the 70’s a material discourse, focusing on materiel variables such as architecture and physicalform, had a hegemonic position. Contemporary with this, there also was a social discourse, focusing on social problems primarily among suburban adolescents as the origin of the problems. During the 80’s the discussion declined, and simultaneously a liberal discourse was formed. In the liberal discourse, disturbing behaviours were not seen as a problem, and during the 90’s the question of disturbing behaviours almost disappeared completely from the agenda.

Due to the global pandemic Covid-19, a large part of the physical trade has now been moved online. One industry that experienced a massive rise in sales during 2020 was e-grocery. The at-risk group that has increased their e-grocery shopping the most is people over the age of 65, and studies show that in Sweden, one-tenth of all pensioners have tried grocery shopping online for the first time during the pandemic (Internetstiftelsen, 2020). However, despite a jump in the older population's use of e-grocery websites, they are still largely underrepresented. This can partially be attributed to physical and cognitive limitations as a result of aging. This study intended to evaluate popular Swedish e-grocery websites to determine the level of adherence to established guidelines compiled by the World Wide Web Consortium (W3C) to promote web accessibility for older users. Our results show that all websites struggled to conform to several of the guidelines and success criteria included in WCAG 2.1. Furthermore, we studied older users' experiences and needs in regards to e-grocery websites through a web survey. The results of our data collection indicate that many of the barriers reported by older users today are not covered in the current version of WCAG.