No description available.

Många kvinnor går igenom klimakteriet medan de befinner sig i arbetslivet. Tidigare forskning visar att symtom i samband med klimakteriet kan leda till utmaningar för arbetande kvinnor och ha en negativ effekt på produktivitet och arbetsförmåga (Griffiths et al. 2013; Rees et al. 2021; D’Angelo 2022). Regeringen (2023) har gått ut med att människor kommer att behöva stanna kvar längre inom arbetslivet framöver, vilket innebär att det blir allt viktigare att skapa goda förutsättningar för att alla arbetstagare ska hålla ett helt arbetsliv. Vår studie syftar till att öka förståelsen för hur kvinnor upplever klimakteriet i samband med arbetslivet och att undersöka vilket stöd som skulle hjälpa dem och ge dem möjligheter för ett hållbart arbetsliv. Vi utgår från tre frågeställningar för att besvara syftet med studien. Våra teoretiska utgångspunkter bygger på tidigare forskning inom ämnet samt relevanta begrepp som kan analyseras i relation till klimakteriet i arbetslivet. De teoretiska begreppen är hållbart arbetsliv, arbetsanpassning, inkludering samt diskriminering. Vårt empiriska material består av åtta genomförda intervjuer där samtliga intervjuer har spelats in och transkriberats inför analysarbetet. Urvalet för studien har varit respondenter som i någon utsträckning förvärvsarbetar då klimakteriet ska sättas i relation till arbetslivet. För att analysera det insamlade materialet har vi skapat teman genom att sammanställa samtliga intervjusvar under de begrepp som redovisas i teorin. Studiens resultat visar att kvinnorna har övervägt att gå ned i arbetstid, byta yrke eller att de redan har lämnat en arbetsplats på grund av besvär i samband med klimakteriet. Resultatet visar även att de har sjukfrånvaro från sina arbetsplatser, samt att de saknar stöd och anpassningar relaterade till klimakteriet och den ohälsa det kan medföra. Studien visar att arbetsgivare kan stötta kvinnor i klimakteriet genom lämpliga arbetsanpassningar, men även genom kunskapsspridning och att ämnet lyfts på arbetsplatserna. Vår slutsats är att det behövs en ökad kunskap inom området och att hur kvinnliga medarbetare kan påverkas av klimakteriet behöver lyftas genom utbildningar på arbetsplatserna både bland chefer och medarbetare.

Fibromyalgi är ett syndrom som karakteriseras genom utbredd kronisk värk och ökad känslighet för beröring. De drabbade kan uppleva sömnproblem, depressioner, oro, trötthet, illamående, huvudvärk och tarmproblem. För att få diagnosen fibromyalgi skall smärtan vara utbredd i 11 av 18 så kallade ”tender points” under en period av minst tre månader. Allt som gjordes med enkelhet tidigare är nu jobbigt och gör ont. Syftet med studien är att undersöka hur patienter med fibromyalgi upplever sin sjukdom och dess behandlingsmetoder. Metoden var en sammanställning av elva artiklar som kritiskt har granskats enligt gällande kriterier. Resultatet som framkommer är att patienterna upplevde en minskad livskvalitet. Den kan förbättras genom en ökad kroppsstyrka som leder till att patienterna känner sig piggare och har mer ork för att t ex klara av det dagliga livet. Slutsatsen som kan dras av detta resultat skulle kunna vara att utbildning och ökad kunskap är elementära faktorer för att kunna ha ett professionellt bemötande och en förändring av attityder gentemot de sjuka. / Fibromyalgia is a syndrom that is shown by chronic widespread pain and a higher tenderness. Some symptoms are insomnia, depression, anxiety, fatigue, feeling nauseous, headache and intestinal problems. To receive the diagnose fibromyalgia the patient must have widespread pain in at least eleven out of eighteen so called tender points. You also must have had the pain for a period of at least three months. Everything the patient could do in an easy way before now feels hard and painful. The purpose of this study were to investigate how people with fibromyalgia experience there disease and different ways of treatment. The method was a compile of eleven scientifically studies which were critically reviewed according to valid criteria. The result of the study shows that fibromyalgia drastically decrease the quality of life. The quality of life can be increased with higher body strength. Higher body strength makes people feeling better and makes them more alert. It also helps them manage their daily life better. The conclusions that were drawn from these facts were that education and an increased knowledge about fibromyalgia is very important for a professional treatment and a change of attitude considering people with fibromyalgia.

No description available.

<p>Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hälsa och välbefinnande. Begreppet arbetsförmåga är ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmåga är det viktigt att bedömaren använder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjälpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien är att kartlägga olika bedömningsinstrument som mäter arbetsförmåga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet använder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturstudie med sökning i följande databaser: PubMed, CINAHL, Scopus och OT-seeker vilket resulterade i tio artiklar. En manuell sökning utfördes för att komplettera den initiala sökningen vilket resulterade i ytterligare sex artiklar. Resultatet visar att sju instrument kunde identifieras som på olika sätt mäter en individs arbetsförmåga. Majoriteten av dem har ett tydligt syfte samt är förankrade i en teoretisk grund och är prövade utifrån olika psykometriska egenskaper. Författarna har konstaterat att begreppet arbetsförmåga saknar enhetlig definition och är ett komplext begrepp. I diskussionen föreslås en samverkan av olika instrument som framkommit i studien för att tydliggöra och bistå bedömningen av en individs arbetsförmåga.</p> / <p>Being active and able to perform one’s work is of central importance to an individual’s health and wellbeing. Work capacity is a complex concept that is described as multidimensional. When assessing an individual’s work capacity, it is of great importance to use reliable methods designed to help the individual with his continuing rehabilitation. The purpose of this study was to identify existing assessment instruments for measuring work capacity in different ways, considering for example: the purpose of the instrument, the method for data collection, and the psychometric properties tested for the instrument. A systematic literature review was performed by searching the following databases; PubMed, CINAHL, Scopus, and OT-seeker.  The search resulted in ten articles. A complementary manual search was conducted, producing six additional articles. The contents of the 16 articles identified seven instruments, all of which measured an individual's work capacity in different ways. The majority of the instruments had a clear purpose, were anchored in a theoretical basis, and were tested on different psychometric properties. The authors found that the concept of work capacity has no single definition and is a complex concept. The discussion suggests the combined use of various instruments that emerged in the study to clarify and assist in the assessment of an individual’s work capacity.</p>

Bakgrund: Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och inom undersköterskeyrket, som är kvinnodominerat, märks detta tydligare. Det finns därmed anledning att uppmärksamma och kartlägga vad som upplevs främja kvinnors arbetsnärvaro och arbetsförmåga i detta yrke. Syfte: Syftet med studien var att utforska äldre kvinnliga undersköterskors upplevelser av betydelse för bibehållen arbetsförmåga inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie med kvalitativ manifest innehålls-analys. Sex friska undersköterskor mellan 55-58 år i kommunal äldreomsorg valdes genom ändamålsenligt urval till semistrukturerade individuella djupintervjuer. Fynd: Under-sköterskorna har förmåga att identifiera och verkställa egna behov. De gör anpassningar, framför allt i privatlivet, och når välbefinnande genom meningsfull tillvaro. Deras beteende kan kopplas till känsla av sammanhang, empowerment och intern känsla av kontroll. Nio kategorier identifierades: Hälsa och fysisk aktivitet, Fysisk arbetsmiljö, Organisation, Samverkan och kommunikation, Medveten anpassning, Arbetstillfredsställelse, Meningsfull tillvaro, Inställning och attityd samt Samhällsnivå. Konklusion: Det är huvudsakligen aspekter av psykosocial karaktär, med inslag av fysisk aktivitet, som upplevs främja arbets-förmåga hos de kvinnliga undersköterskorna. Fynden kan skapa underlag för hälsostödjande arbete där ett beteendemedicinskt synsätt kan vara av värde för förståelsen av hur biopsyko-sociala faktorer samverkar för bibehållen arbetsförmåga. / Background: Women have higher sickness absence rates than men especially within the female dominated profession of assistant nurses. Hence, there is reason to draw attention to and identify what is perceived to promote women’s work attendance and work ability within this profession. Aim: The aim of the study was to explore older female assistant nurses’ experiences of importance for the maintenance of work ability in municipal elderly care. Methods: A descriptive qualitative interview study was conducted and analysed with qualitative manifest content analysis. Six healthy assistant nurses between 55-58 years in municipal elderly care were selected through purposive sampling for semi-structured in-depth interviews. Findings: The assistant nurses are able to identify and implement needs of their own. They adapt, mainly in the private life, and achieve well-being through a meaningful existence. Their behavior can be linked to sence of coherence, empowerment and internal locus of control. Nine categories were identified: Health and physical activity, Physical work environment, Organisation, Collaboration and communication, Intentional adaptions, Work satisfaction, Meaningful existence, Preference and attitude and Societal level. Conclusion: Mainly aspects of psychosocial nature, with elements of physical activity, are perceived to promote work ability by the female assistant nurses. The findings can contribute to form a basis for promotional work where a behavioral medicine approach can be of value in the understanding of how biopsychosocial factors interact for the maintenance of work ability.

Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hälsa och välbefinnande. Begreppet arbetsförmåga är ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmåga är det viktigt att bedömaren använder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjälpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien är att kartlägga olika bedömningsinstrument som mäter arbetsförmåga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet använder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturstudie med sökning i följande databaser: PubMed, CINAHL, Scopus och OT-seeker vilket resulterade i tio artiklar. En manuell sökning utfördes för att komplettera den initiala sökningen vilket resulterade i ytterligare sex artiklar. Resultatet visar att sju instrument kunde identifieras som på olika sätt mäter en individs arbetsförmåga. Majoriteten av dem har ett tydligt syfte samt är förankrade i en teoretisk grund och är prövade utifrån olika psykometriska egenskaper. Författarna har konstaterat att begreppet arbetsförmåga saknar enhetlig definition och är ett komplext begrepp. I diskussionen föreslås en samverkan av olika instrument som framkommit i studien för att tydliggöra och bistå bedömningen av en individs arbetsförmåga. / Being active and able to perform one’s work is of central importance to an individual’s health and wellbeing. Work capacity is a complex concept that is described as multidimensional. When assessing an individual’s work capacity, it is of great importance to use reliable methods designed to help the individual with his continuing rehabilitation. The purpose of this study was to identify existing assessment instruments for measuring work capacity in different ways, considering for example: the purpose of the instrument, the method for data collection, and the psychometric properties tested for the instrument. A systematic literature review was performed by searching the following databases; PubMed, CINAHL, Scopus, and OT-seeker.  The search resulted in ten articles. A complementary manual search was conducted, producing six additional articles. The contents of the 16 articles identified seven instruments, all of which measured an individual's work capacity in different ways. The majority of the instruments had a clear purpose, were anchored in a theoretical basis, and were tested on different psychometric properties. The authors found that the concept of work capacity has no single definition and is a complex concept. The discussion suggests the combined use of various instruments that emerged in the study to clarify and assist in the assessment of an individual’s work capacity.

Syftet med uppsatsen har varit att se hur Försäkringskassan skapar eller återskapar en bild av individer som blir sjukskrivna för psykisk ohälsa samt dennes arbetsförmåga. För att bli sjukskriven, via sjukförsäkringen, bedöms individen utefter sin arbetsförmåga. Uppsatsen har i analysen hittat flertalet diskurser. Diskursen om spänningen som finns mellan att individen ska ta ansvar för sin återhämtning samtidigt som hen inte har något mandat i beslutet om sjukpenning. En diskurs om att psykisk ohälsa inte är en sjukdom men att individen med psykisk ohälsa ändå ses som avvikande. Förutom detta återfinns i texterna från Försäkringskassan diskursen om misstro och fusk från den som ansöker om sjukpenning. Den sista diskursen belyser att arbetsförmåga bedöms olika av olika aktörer men att Försäkringskassan inte lyfter fram detta i sina texter. Diskursen om bedömningen av arbetsförmåga är tvetydlig, det finns inget bestämt sätt att se och bedöma arbetsförmåga. Dock att det är Försäkringskassan som har makten att bestämma ifall bedömningen av arbetsförmågan från andra aktörer är riktig eller ej och genom detta ge individen rätt att vara sjukskriven eller inte. / The purpose of this paper has been to observe how the Swedish Social Insurance Office create and/or reproduce the conceived image of individuals on sick leave for mental illness and their work ability. To be eligible for sick leave via the Swedish health insurance, the individual will be judged based on their work ability. The paper has found multiple discourses in the analysis. One discourse is about the tension that exists in that the individual is simultaneously responsible for their own rehabilitation and how they lack authority in the decision-making process of getting sick pay. Another discourse that mental ill health is not a disease, but that the individual with mental health is nevertheless considered to be abnormal. In addition to this, the text of the Swedish Social Insurance Office contains the discourse of suspicion and cheating from the applicant for sickness benefit. The last discourse illustrates that work ability is judged different by different actors, but that the Swedish Social Insurance Office does not highlight this in their texts. The discourse around work ability is ambiguous in that there is no determined praxis on how it will be judged or measured. Furthermore, the analysis states that the Swedish Social Insurance Office has the ultimate power to decide whether judgements made from other actors about a person's inability to work is valid and justified, and by this determining if they should be granted sick pay or not.

Den största förmedlaren av arbeten i Sverige är Arbetsförmedlingen, de ska underlätta för alla arbetssökande och för individer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden genom olika stödinsatser. Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter respektive begränsningar arbetsförmedlarna upplever gällande att stödja individer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden samt vilka metoder de använder sig av i denna process. Studien vilar på en kvalitativ metod och förhåller sig till semistrukturerade intervjuer. De sju intervjuade personerna har varit anställda på två utvalda Arbetsförmedlingar i Södra Sverige. Empirins slutsats visade att intervjupersonerna hade flera olika metoder de kunde använda, detta för att etablera individer med funktionsnedsättning som till exempel arbetsförmågebedömning, funktionshinderkodning, arbetsträning och praktik. Möjligheterna de anställda hade var att de kunde använda sig av de olika metoderna samt uppföljning med arbetsgivarna och den arbetssökande. De anställda vill stödja individerna med funktionsnedsättning men kan begränsas av till exempel regelverket och finansiella skäl, Arbetsförmedlingens rykte, arbetsgivarnas attityder och av omorganisationen som Arbetsförmedlingen genomgår pågående. / The largest mediators of work in Sweden are the Swedish public employment service called “Arbetsförmedlingen”. Their work ethics are to facilitate for the individuals in the swedish society but also individuals that are disabled to establish in the labor market with contributions. The purpose of this study is to research what type of opportunities and limitations the workers experiencing concerning the support of the individuals who are disabled to establish their selves in the labor market, also what types of methods they use in this process. The study is based on a quantitative method and semi-structured interviews. The seven people we interviewed were employees for two selected employment services in southern Sweden. The empirical conclusion showed that the interviewees had several different methods they could use, in order to establish individuals with disabilities such as work ability assessment, disability coding, work training and practice. The opportunities the employees had were that they could use the different methods and follow-up with the employers and the job seeker. The employees want to support the individuals with disabilities, but can be limited, for example, by the regulations and financial reasons, the Swedish Public Employment Service`s reputation the employer`s attitudes and the reorganization that the Public Employment Service is undergoing.

Utan förmågan att uppleva vare sig stress eller smärta hade mänskligheten inte överlevt fram tills idag. Dessvärre uppstår stress- och/eller smärtreaktioner för oss människor vid icke livshotande situationer och tenderar i vissa fall att få motsatt effekt. Detta bidrar till lidande på individnivå, men leder också till stora kostnader för samhället, framförallt i form av sjukskrivning. Problemen hänger ofta ihop, många arbetstagare lider både av stress- och smärtproblematik. Enligt den transdiagnostiska modellen vidmakthåller liknande (s.k. transdiagnostiska) faktorer både stress- och smärtrelaterad ohälsa. Det skulle vara användbart ur flera olika perspektiv att undersöka och förstå mer exakt vilka transdiagnostiska faktorer som förekommer vid stress- och smärtproblematik samt hur kopplingen till arbetsförmåga ter sig. Föreliggande studie utgick från tvärsnittsdata, N=139 (100% kvinnor) svarade via internetbaserade enkäter. Analysen visar samband mellan stress och/eller smärta och arbetsförmåga, både stress och smärta visar unika negativa effekter på arbetsförmåga. Vi fann tre olika undergrupper baserat på relativa nivåer av stress- och smärtproblematik. Gruppen med höga nivåer av självskattad stress- och smärtproblematik visade låga nivåer av problemlösningsförmåga och höga nivåer av katastrofiering. Det diskuterades kring dessa transdiagnostiska faktorers koppling till stress- och smärtproblematik. Transdiagnostiska faktorer kan med fördel beaktas för effektivare behandling och bör undersökas vidare i framtida forskning. / Without the ability to experience neither stress nor pain, humanity would not survive. Unfortunately, stress and pain reactions sometimes occur in non-life-threatening situations and seem to be less functional in some cases. This contributes to suffering for individuals and enormous costs for society. The problems are often related, many workers suffer from both stress and pain problems. Similar (so-called transdiagnostic) factors maintain both stress and pain related illness according to the transdiagnostic model. It would be useful from several perspectives to investigate and understand which transdiagnostic factors are present in stress and pain problems, as well as how the connection to work ability expresses itself. This study was based on cross-sectional data, N=139 (100% females) responded to an internet-based survey. Analysis shows that pain and stress together predict work ability, both stress and pain show unique negative effects on work ability. We found three subgroups, one of the groups stood out from the others with high levels of stress and pain. The same group showed low problem-solving ability and high on catastrophizing, which are theoretical transdiagnostic factors. These factors and their relationship to stress and pain problems were discussed. Future research and eventual treatment need to take transdiagnostic factors into consideration.