No description available.

No description available.

<p>Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige.</p>

Many different types of qualification requirement and other forms of regulations of professions exist in the Member States of the European Union. A common qualification requirement for access to a profession or use of a professional title is the possession of a diploma, certificate or other evidence of formal qualifications that proves that the person in questions has the education and experience necessary. The aim of the thesis is to examine what legal strategies the Community has developed to counteract the obstacle against free movement of workers and self-employed persons that national qualifications of this types gives rise to. The analysis is performed using an integration perspective and with its basis in the tensions between European Community law and national law that arise as Community law’s demands for free movement and equal treatment conflict with the interest of the Member States to set their own professional qualifications in accordance with national values and traditions. Central to the examination are the directives on recognition of professional qualifications adopted by the Council and the European Parliament and the European Court of Justice’s case-law on the subject. A central tasks is to analyse the contents of Community law and to study those rules from a development perspective.

No description available.

Sverige har varit medlem i EU sedan 1995. Tack vare medlemskapet har vi fått ökade möjligheter att ta arbete i ett annat EU-land och medborgare från andra EU-länder kan ta arbete i Sverige. Men vilka är egentligen som bereds möjligheten att arbeta utomlands och hur framställs EU för olika yrkesgrupper? Dessa frågor lyft och behandlas i uppsatsen genom en granskning av fackförbunden Jusek och Kommunals medlemstidningar. Uppsatsen behandlar vilka diskurser som framkommit ur respektive tidning samt vilka förklaringar det kan finnas till dem. Främst är det den del av EU som berör arbetslivet som behandlas i uppsatsen. Den metod som använts för undersökningen är diskursanalys med inriktning på diskursteori. Teoretisk utgångspunkt tas i Socialkonstruktionism, vilken diskursanalysen grundar sig på men även valda teorier som behandlar sociala klasser och vissa inslag av politisk teori har tagits med.

No description available.

I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är att betjäna kunden och vara ”ansiktet utåt”. De anställda arbetar i ”fronten” och är tillsammans med kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sin personal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början. Detta betyder att det måste läggas ned mycket uppmärksamhet och omsorg på anställningen och rekrytering av ny personal. I ett möte med Urban Dahlborg som är personalchef på Handelsbanken berättar han om sitt och Handelsbankens problem med den missvisande bild som studenter har av Handelsbanken. Därigenom följer också deras problem med att nå ut till rätt studenter som potentiella medarbetare. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur Handelsbanken kan marknadsföra sig för att bli en mer attraktiv arbetsplats för studenterna. För att kunna besvara vår huvudfråga har vi valt att se på hur studenter uppfattar Handelsbanken som en eventuell arbetsplats, hur Handelsbanken kan attrahera ung kompetens och vad Handelsbanken kan använda sig av för marknadsföringskanaler för att nå ut till studenter som passar in i deras organisation. Vi har i vår studie valt att avgränsa oss till Högskolan i Gävle och Mittuniversitetet i Sundsvall. För att kunna undersöka vårt problem har vi valt att använda oss av både den kvalitativa och den kvantitativa metoden. Gällande den kvalitativa metoden kommer vi att använda oss av intervjuer för att få en djupare kunskap om vilka marknadsföringskanaler som finns på de båda skolorna. Gällande den kvantitativa metoden har vi genomfört en enkätundersökning som omfattar 95 ekonomstudenter totalt på de båda skolorna. Resultatet som vi kunde urskilja utifrån studien var att de studenterna som inte har Handelsbanken som bank inte heller har någon uppfattning om banken och på så sätt kanske inte heller tänker på Handelsbanken när de ska söka arbete. Vår undersökning visar att hela 85 % av de tillfrågade studenterna skulle kunna tänka sig att arbeta på en bank och 10 % svarade att de inte visste vad de ville arbeta med i framtiden. Detta visar att det finns goda förutsättningar att attrahera ung kompetens då endast 5 % av de tillfrågade studenterna inte kunde tänka sig att arbeta på en bank. Denna studie kan dock inte sägas vara representativ för alla studenter då vi endast valt att fråga en del av ekonomstudenter på två skolor i Sverige. I slutsatsen redogörs även för de åtgärder som vi tycker Handelsbanken ska använda sig av för att nå ut till rätt studenter som potentiella medarbetare. / When it comes to a service company it is very important that one has good working colleagues because their primary task is to serve the customers and to market the company. The employee is working in the “front” and they are with the customers the most important market for a company. Therefore it is necessary to hire the right employees with the right quality from the beginning. This means that the companies have to be very careful and put a lot of time and effort on the recruitment. Urban Dalborg who is the personnel manager of Handelsbanken, tells us about his and Handelsbanken´s problem with the misleading image that students have about them. Consequently Handelsbanken´s problem to reach out to the right students as potential employees. The purpose with our thesis is to investigate how Handelsbanken through the right marketing can market them as an attractive place of work. To fulfil our purpose we have examined the students understanding of Handelsbanken as a potential place of work, how Handelsbanken can be able to attract young employee’s and how Handelsbanken can use different way of marketing to reach out to students that fit in of their organisation. We have delimited our study to the University of Gävle and the University of Sundsvall. We have chosen to use both the qualitative and the quantitative methods to examine our problem. The qualitative method which is carried out by interviews help us to get a deeper knowledge about which different ways of marketing are available in the both schools. The quantitative method has been conducted through a survey on students of both schools. The conclusion of our study is that the students who do not have Handelsbanken as their bank do not have any knowledge about the bank. This awareness affects students for not seeking job in the Handelsbanken. 85 % of the students participating in the study could see them self working at a bank in the future. Just 5 % can not see them selves in that kind of position and the rest answer that they do not have a clue about their future. This shows that Handelsbanken has a good chance to attract young competence when so many students can think to work at a bank in the future. However the study is not representative for all the students when we just have asked a part of the students on two different schools. The conclusion also includes which measure we would like to recommend Handelsbanken to reach out to the right students as potential employees.

Titel: Extern hjälp – faktorer som påverkar rekrytering och bemanning av extern arbetskraft Problem: Vilka avgörande faktorer bidrar till att företag väljer att rekrytera arbetskraft själva eller utnyttja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning? Finns det skillnader i behovet av rekryterings- och bemanningstjänster beroende på vilken storlek företaget har? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar små och medelstora företag att välja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning. Metod: Författarna genomförde en kvantitativ och kvalitativ förstudie och med denna som utgångspunkt sammanställdes sekundärdata, ett urval av respondenter förekom samt att en intervjumall strukturerades. En provintervju genomfördes och intervjumallen reviderades en aning efter denna och sedan genomfördes den kvalitativa undersökningen. Primärdata sammanställdes efter detta vilket ledde fram till analys och till studiens slutsats. Slutsats: De mest signifikanta resultaten av studien är att de små företagen använder sig av bemanningsföretag i första hand då de ska rekrytera. De medelstora företagen sköter oftast rekryteringen själva men använder sig av eller planerar att använda sig av bemanningsföretag då det gäller bemanning. De specifika egenskaperna som var viktigast hos bemanningsföretagen var enligt studien: kompetens, lokal förankring och att företaget var branschspecialiserat.

Arbetsmarknaden i Silicon Valley karakteriseras av faktorer som hög personalomsättning, nätverkande och risktagande. Denna arbetsmarknad har vuxit fram på en begränsad geografisk yta och består idag ca 7 500 företag. Mjärdevi Science Park är en av de snabbast växande teknikparkerna i världen, varför vi anser att en jämförelse av de båda arbetsmarknaderna är intressant. Syftet är att med utgångspunkt från de faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley, genomföra en jämförelse med arbetsmarknaden i Mjärdevi Science Park. Denna uppsats kommer inte att behandla vad det är som gör en teknikpark ekonomiskt framgångsrik. Uppsatsen är konstruerad efter ett så kallat systemsynsätt och bygger på en studie av sekundärmaterial om Silicon Valley samt på tio intervjuer med anställda och med representanter för Mjärdevi Science Park. Vi definierar olika faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley utifrån ett systemsynsätt innehållande systemmiljö, infrastruktur och tre olika subsystem. Subsystemen genererar tillsammans en unik arbetsmarknad som i Silicon Valley kan sägas ha en intern karaktär och som präglas av rörlighet. I Mjärdevi kan dessa tre subsystem uttydas i mindre utsträckning. Vidare kan endast en del av arbetsmarknaden sägas ha en intern karaktär då området ännu är för litet.