Konkurrensen och transparensen på arbetsmarknaden har ökat och det blir därmed allt viktigare för företag att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala potentiell och befintlig arbetskraft. I och med gig-ekonomins framväxt har det även skapats en ny trend på arbetsmarknaden, där allt fler väljer att arbeta under tidsbegränsade anställningsformer. Den ökade konkurrensen, transparensen och användningen av tillfälliga anställningsformer är förändringar på arbetsmarknaden företag måste ta hänsyn till och bidrar till utmaningar företag möter i sitt arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala potentiell och befintlig arbetskraft med olika anställningsformer. I och med dessa förändringar på arbetsmarknaden finns skäl för forskning som tar ett helhetsgrepp kring arbetet med arbetsgivarvarumärken mot tillfällig arbetskraft.  Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar företag möter gällande deras arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft. För att besvara studiens syfte har vi undersökt hur tillfällig arbetskraft upplever företags arbete med sitt arbetsgivarvarumärke. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med fyra personer som arbetar som konsulter inom högkomptensområden. Intervjuerna utgick från en intervjuguide baserad på tidigare forskning inom arbetsgivarvarumärken med vissa förbestämda teman, men som också gav utrymme för respondenterna att leda in intervjun på andra områden. Resultatet från dessa intervjuer har sedan analyserats i koppling till relevanta teoriområden för att nå studiens slutsatser.  Studien visar på fyra övergripande utmaningar företag möter i arbetet med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft. Företag möter en utmaning i att ha kontroll över den information som finns att tillgå för tillfällig arbetskraft innan uppdraget, dels via företagets egna kanaler men också via ambassadörer. Företag möter även utmaningar gällande att ha effektiva lösningar för att den tillfälliga arbetskraften ska kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt inom den tidsram som finns till förfogande, detta är kopplat till deras introduktion, företagets kultur samt relationer på företaget. Det finns också en tvetydighet kring hur stort ansvar företag har för den tillfälliga arbetskraften vilket leder till en utmaning för företag att förstå hur dessa otydliga förhållanden påverkar hur företag ska arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke. Slutligen möter företag också en utmaning kopplad till deras strategiska arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft, gällande vad det ska innehålla samt att inte förlita sig på att enskilda fast anställda ser till att tillfällig arbetskrafts upplevelse av företaget blir bra.  Baserat på dessa slutsatser presenteras rekommendationer för företag att använda sig av i sitt arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft både internt och externt.

Att få en betald anställning inom tv-produktion kan vara svårt, även om du har en utbildning inom området. Det kan även vara problematiskt för de som anställer att finna personer med den kompetens, erfarenhet eller arbetsmoral som krävs. Därför är det vanligt med praktikarbete som en första väg in i yrkeslivet. Majoriteten av tidigare studier är gjorda utifrån praktikantens position och synvinkel, ofta ur ett kritiskt perspektiv, vilket öppnar upp för argumentation kring varför föreliggande studie behövs. Syftet med föreliggande studie är därför att bidra med kunskap och ökad förståelse kring praktikarbete inom den svenska tv-branschen utifrån två perspektiv; praktikanternas och arbetsgivarnas. Detta för att öppna upp för diskussion och öka utvecklingsmöjligheterna för tryggare anställningsformer. Kvalitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med praktikanter och arbetsgivare i tv-produktioner i Stockholm. För att få en tydligare bild över hur fenomenet praktikarbete inom tv-produktion arbete uppfattas av vardera urvalsgrupp, hur praktikarbete kan utveckla faktorer för betald anställning, samt för att definiera eventuella utvecklingsmöjligheter för tryggare anställningsformer har resultatet analyserats genom SWOT-modellen. Resultatet visar på att utbildning nästan inte spelar någon roll alls när det kommer till att få en betald anställning i tv-branschen idag. För att få en betald anställning är det istället kontakter, yrkeserfarenhet och personkemi som värderas högst, vilket i sin tur kan vara svårt att få om man inte tidigare har haft praktik inom tv-produktion. Däremot är utbildning en av de högsta prioriteringarna när det kommer till att få en praktikplats, vilket i sin tur ofta leder till att dessa tre krav eller prioriteringar utvecklas. / It can be difficult to get a paid employment in television production, even if you have an education in the field. It can also be problematic for those who hire people with the skills, experience or work ethic that are required. Therefore, it is common to work as an unpaid runner or intern as a first step into working life. The majority of previous studies are based on the point of view of the trainee, often from a critical perspective, which opens up for argumentation about why the present study is needed. The purpose of the present study is therefore to contribute knowledge and increased understanding of unpaid labor in the Swedish television industry from two different perspectives; interns and employers. This to open up for discussion and increase the development opportunities for safer forms of employment. Qualitative method has been used and the result has been collected through eight semi structured interviews with interns and employers in television production in Stockholm. In order to get a wider perspective of how the phenomenon of unpaid work and internships is perceived by each selection group, the result has been analyzed by using the SWOT-model. The result shows that education almost does not matter at all when it comes to getting a paid employment in the television industry today. In order to get a paid employment, contacts, professional experience and personal chemistry are highly valued, which in turn can be difficult without having had an internship. On the other hand, education is one of the top priorities when it comes to getting an internship, which in turn often leads to the development of these three requirements or priorities.

Studiens syfte var att undersöka hur livssituationen för brottsoffer utsatta för arbetskraftsexploatering i Sverige beskrivs samt vilket skydd och stöd som erbjuds av samhället. Urvalet har varit målstyrt och består av tre specifika rapporter vilket har granskats genom tematisering och analyserats genom intersektionell teori. Resultatet visar att brottsoffer osynliggörs och på så sätt inte få de stöd och skydd de har rätt till. Det kan förklaras genom brister i kunskap och resurser hos relevanta aktörer, därtill visar analysen att brottsoffers etnicitet, ålder, kön och klass kan vara förklaringar till att de inte får samhällets stöd. / The purpose of this study is to illustrate how protection and support are offered to victims of labor exploitation. In addition, the study aims to explore the causes behind the discrepancy between Sweden’s international obligations, and the support and protection that are offered by society in practice today. The selection of sources has been goal-oriented and comprise three specific reports, which have been reviewed with the help of thematization and analyzed from the perspective of intersectional theory. The study shows that crime victims are rendered invisible and thereby do not receive the support and protection that they are entitled to. The causes behind this are, inter alia, a lack of knowledge and scarcity of resources with relevant actors. Furthermore, the study shows that crime victims’ ethnicity, age, sex, and class can be contributing factors to why they do not receive support from society.

In this dissertation, the lives of five young people living in Norrköping follows for five years (1998 – 2002) through fieldwork involving observations and recurring interviews. The objective of the study is to describe and analyse the development into adulthood and the creation of a (cultural) identity among a group of young people in a town, which used to be heavily working class. The objective is also to relate this to gender and class, institutional practices, the cultural legacy and changes in society. Primarily qualitative sociological research methods have been applied in the study. Ideas about social interaction and social processes derived from symbolic interactionism constitute one of the scientific foundations of the study. The study deals with the three key transitions; education, work and personal life. These transitions, which are essential to attaining adulthood, are emphasised and problematised in the study. In this study we can see that the process of individualisation in modern society has, in the context of the development of young people into adulthood, taken the form of a stream of messages to which they relate and in which society has, via institutional practices and rhetoric, played an active role. Factors such as gender, class and culture have constituted the conditions for the individualisation process. The mixed messages received by these young people have been representative of the discrepancy between general career possibilities and the actual opportunities which the youths in the study have encountered. These mixed messages have been mediated, as biographical schemes, at home (by parents), at school, in the context of institutional practices and, not least, via local politics, local media and in literature about the town. In its conclusion, this study points out that political and public discourse in Norrköping constitutes a bearer and “preserver” of a patriarchal tradition which contributes to preserving the negative image of the working-class town of Norrköping.

Bemanningsföretagen har sedan legaliseringen 1993 fått fäste på den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsbranschen innebär en förändring av det traditionella anställningsförhållandet som vanligtvis är tvåpartsrelation till att bli en trepartsrelation. Det har skapat viss problematik, då arbetsrättslig lagstiftning främst är anpassad efter den tvåpartsrelation som ännu anses vanligast. Den reglering som styr arbetsmiljöfrågor är främst Arbetsmiljölagen, vilken kom till då trepartsförhållande var främmande för den svenska arbetsmarknaden. Därmed väcktes frågan om vilken aktör som bär arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetskraft samt om arbetsmiljöansvaret skiljer sig vid anlitandet av entreprenad.Syftet blir därför att, genom den rättsdogmatiska metoden, utreda gällande rätt och därigenom få djupare förståelse för komplexiteten kring ämnet. Stora delar av uppsatsen är av deskriptiv karaktär, en beskrivning av rådande rättsläge. För att få en internationell koppling berörs även International Labour Organizations konvention nr. 181 i syfte att utreda vilken inverkan den har för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag och deras arbetsmiljö.I mina slutsatser konstaterar jag att skyddet för den”traditionella arbetstagaren” är omfattande, medan skyddet för en arbetstagare i en trepartsrelation är betydligt mer komplex. Arbetsmiljöansvaret vid uthyrning av arbetstagare är i behov av ett förtydligande, vilket enligt mig borde ske genom lagstiftning. Till skillnad från personaluthyrning råder det ingen tvekan om ansvarsfördelningen vid anlitandet av entreprenad i Arbetsmiljölagen men enligt mig finns det ett behov av en definition av begreppet entreprenad. Definitionen bör syfta till att förebygga feltolkning av begreppet, då arbetssituationen, i vissa fall, kan bidra till att ett annat rättsförhållande skapas och att arbetsmiljöansvar då förskjuts till kundföretaget. International Labour Organizations konvention nr. 181 har ingen direkt inverkan på arbetsmiljöansvaret för uthyrda arbetstagare, då Sverige valt att inte ratificera konventionen. / Recruitment companies have since legalization in 1993 gained a foothold on the Swedish labour market. The staffing industry is a change from the traditional employment relationship which usually is a bilateral relationship to become a trilateral relationship. This has created some problems, when labour legislation primarily is adapted to the bilateral relationship, which still is considered most common. The regulations governing health and safety issues at the working place are mainly found in the Work Environment Act, which was written before the trilateral relationship appeared on the Swedish labour market. Thus, the question arose as to which player has the safety responsibility for rented labour and if the work environment responsibility differs in the employment of subcontracted employees.The aim of this thesis is therefore, through the legal dogmatic method, to investigate the law and thereby gain a deeper understanding of the complexity of the subject. A large section of my paper is of descriptive character, a description of the current legal position. To get an international connection, I also refer to the International Labour Organization Convention 181 in order to investigate what impact it has on rented labour and the work environment.In my findings, I conclude that the protection of the "traditional worker" is extensive while the protection of a worker in a trilateral relationship is much more complex. Work environment responsibility for hiring of workers is in need of clarification, which according to me, should be by legislation. Apart from rented labour, there are no uncertainties regarding work environment responsibilities for subcontracted employees in the Working Environment Act. However, according to me, there is a need of a definition of the term outsourcing. The definition should aim to prevent misinterpretation of the concept. In some cases the work conditions can contribute to the fact that a different legal relationship is created and work environment responsibilities are shifted to the client company. International Labour Organization Convention 181 has no direct impact on the work environment responsibility for rented labour since Sweden decided not to ratify the Convention.

I den här vetenskapliga essän: Konsten att vara specialist och kunna lyssna, reflekterar jag kring och undersöker min praktik som yrkesverksam inom HR-området. Jag undersöker några av de förväntningar som jag och min omgivning har på mig och min yrkesroll. Hur gör jag när jag möter motstridiga förväntningar? Hur ska jag förstå mitt agerande? För att synliggöra min praktiska kunskap tar jag hjälp av tre möten med chefer, hämtade ur mitt arbetsliv. Genom dessa möten och frågorna ovan låter jag min yrkesutövning möta modern managementforskning och teorier kring främst tolkning, sammanhang och specialistrollen från filosoferna Paul Feyerabend och Hans-Georg Gadamer. Jag kommer fram till att min praktiska kunskap är att kunna läsa av situationerna och förväntningarna i situationen jag befinner mig och våga stanna i osäkerheten utan att ha svaren givna, jag måste stanna i processen och när jag gör det visar sig även lösningarna. Jag kommer också fram till vikten av att kunna lyssna. En annan viktig insikt är att min roll som HR-medarbetare är beroende av att det är just jag i en viss kontext som utövar mitt yrke och att min person och min roll är intimt sammankopplade i min yrkesutövning. Det går inte att skilja oss åt. / In this scientific essay: The art of being a specialist and listening, I reflect and examine my practice as a professional in the area of HR. I examine some of the expectations that I and my surrounding have on me and my professional role. How do I do when I meet conflicting expectations? How should I understand the way I’m acting at work? I retell three situations from meetings with managers taken from my work experience. These stories help me to make my practical knowledge visible. Through these examples, and the questions above I let my profession meet modern management research and theories about interpretation, context and specialist role from the philosophers Paul Feyerabend and Hans-Georg Gadamer. I conclude that my practical knowledge is to read the complexity and expectations in the situation I find myself and dare to remain in uncertainty without having the answers given, I have to stay in the process, and when I do, solutions will be given to me. The importance of being able to listen turns out as an important part of my practical knowledge. Another important insight is that my role as HR employees are dependent on it just me in a certain context practicing my profession and to my person and my role is intimately linked in my profession. You can not separate us.

This thesis investigates the preconditions for a new type of migration among the highly skilled between Senegal and the EU, namely circular migration. The three most prominent actors in the shaping of the future migration pattern –the EU (administration), the Senegalese government and the future highly skilled migrants i.e. Senegalese university students –are studied by a combination of social constructivism and critical discourse analysis. The discourses are derived from official EU and Senegalese documents and from a survey as well as from semi-structured interviews with students at the two largest universities in Senegal. The analysis of the discourses shows three factors that point towards a change of the migration practice in favour of circular migration: first, an interdiscursivity between the migration, development and economic growth discourses; second, a resemblance between the three actors discourses on migration; and third, a willingness among all three actors to act for a mobility of knowledge and experience. Consequently, there are preconditions for circular migration between Senegal and the EU.

Den mänskliga resursen är en organisations viktigaste tillgång då organisationen är beroende av mänsklig aktivitet för att existera. Chefer blir i avseendet viktiga då de kan ses som organisationens företrädare samt då de bidrar till och formar processer och arbetsförhållanden. Det blir därav av vikt att skapa förutsättningar för dem att hantera sin roll och vilja stanna i den. Tidigare forskning visar att organisatoriska förutsättningar påverkar chefsrollen, men inte specifikt hur den organisatoriska kontexten får betydelse för deras intention att stanna i rollen. Syftet med den här studien är att undersöka hur första linjens chefers intention att stanna i rollen kan förstås utifrån den organisatoriska kontexten. Vidare är syftet att skapa förståelse för hur cheferna upplever sina förutsättningar att hantera rollen. För att besvara syftet har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom vården i offentlig sektor legat till grund för empiri. Resultatet visar att chefsrollen är komplex med förväntningar från flera håll, vilket tydliggör varför den organisatoriska kontexten är betydelsefull för att förstå chefernas upplevelser och deras intention att stanna i rollen. Ur chefernas berättelser kan uttydas att arbetstillfredsställelse och organisatoriskt engagemang är betydelsefullt, vilket främst härleds till den kliniska verksamheten och medarbetarna. Vidare framgår att organisatoriska förutsättningar som samspel, kommunikation och stöd får betydelse för hur de hanterar krav och förväntningar. Sammantaget bidrar studien till en ökad förståelse för hur en organisation, genom den organisatoriska kontexten, kan verka för att behålla första linjens chefer. / The human resource is an organization's most important asset as the organization depends on human activity to exist. In this reference, managers become important as they can be seen as the organization's representatives as well as they contribute to and shape processes and working conditions. It therefore becomes important to create an environment for them to manage their role and a will to stay in it. Previous research shows that organizational conditions affect the managerial role, but not specifically how the organizational context will have an impact on their intention to stay in the role. The aim of this study is to investigate how the first-line managers' intention to stay in their position can be understood from the organizational context. Furthermore, the aim is to develop an understanding of how the managers experience their ability to handle the role. To answer the aim, a qualitative method in the form of semi-structured interviews with first-line managers in public healthcare sector has been the source for empirical data. The result shows that the managerial role is complex with expectations from several directions, which explains why the organizational context is important for understanding the managers' experiences and their intention to stay in their position. From the managers' stories it can be read that job satisfaction and organizational commitment are important, which is mainly attributed to the clinical activities and the employees. Furthermore, it appears that organizational conditions such as interaction, communication and support will have an impact on how they handle requirements and expectations. In summary, the study contributes to an increased understanding of how an organization, through the organizational context, can work to retain first-line managers.

Artificiell intelligens (AI) har blivit alltmer betydelsefull i dagens samhälle, med växande tillämpningar inom olika kreativa områden. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka de potentiella fördelarna och riskerna som AI erbjuder för kreativa yrken inom media. Genom analys av åtta intervjuer studerar arbetet hur AI-verktyg, såsom ChatGPT, DALL·E och Midjourney, kan effektivisera arbetsprocesser, öka tidsåtgången för kreativt arbete och främja inspiration, samtidigt som det granskar de förknippade utmaningarna, såsom rättigheter, stereotyper, deepfake och påverkan på arbetsmöjligheter. Resultaten visar att användningen av AI medför både för- och nackdelar för kreativt arbete och antyder att denna trend kommer att fortsätta i framtiden. Även om potentialen för AI-teknik är stor, förväntas mänsklig kreativitet fortfarande att ha en avgörande roll i det kreativa arbetet. Avhandlingen avslutas med att betona samhällets och individernas ansvar att aktivt delta i utvecklingsprocessen och säkerställa att lämpliga lagar och regler finns på plats för att förhindra missbruk av olika AI-system inom den kreativa sektorn. / Artificial intelligence (AI) has become increasingly significant today with growing applications in various creative fields. This bachelor thesis aims to explore the potential benefits and risks AI offers to creative professions within media. Through the analysis of eight interviews, the study investigates how AI tools, such as ChatGPT, DALL·E, and Midjourney, can streamline work processes, enhance creative work, and foster inspiration while also examining the associated challenges, such as rights, stereotypes, deepfakes, and the impact on work opportunities. The findings demonstrate that AI usage presents both advantages and disadvantages for creative work and suggests that this trend will continue in the future. While the potential of AI technology is vast, the industry is expected to undergo significant transformations. The thesis concludes by emphasizing the responsibility of society and individuals to actively participate in the development process, ensuring that appropriate laws and regulations are in place to prevent the misuse of various AI systems in the creative sector.

An increasing number of people today cross the Beitbridge border of South Africa and Zimbabwe. This comes with a corresponding growth of creative strategies that seek to aid the crossing of those people and goods that may lack the necessary documentation. Such ‘informal’ border crossings have come to define one of the important economic regions in Southern Africa, the post-1994 Limpopo Valley. This thesis approaches routine acts of facilitating undocumented border crossings as an everyday social politics with deep historical roots. By use of archival and ethnographic methods, the thesis examines the social history and embodied practices of a variety of actors who engage in undocumented border crossings. A particular focus is placed on the role of private transporters (omalayitsha), who represent an important link between an exclusionary and yet fragmentary migration regime and undocumented travellers. In three theoretical and four empirical chapters, and inspired by border studies as well as the critical realist approach in migration studies, the thesis connects border practice to irregular movement and cheap labour within a regional context defined, in part, by dispossession. Through thick interpretations of the lived experience of border practice, the study also connects such political economic processes (e.g. migrant irregularity, labour precarity and economic informality) to questions of social identity and migrant subjectivities. By situating the figure of the hyena at the centre of Southern African border struggles, the thesis invents an analytical concept that serves both an empirical and a theoretical task. Empirically, it enables a synthetic understanding of how everyday contestations around the possibility to work across the border for low-skill migrants have been interacting, through time, with broader processes of capital accumulation to partly shape the region’s migrant labour system. Theoretically, it shows how facilitation of undocumented border crossings calls for new sociological models that can account for processes that escape binary classification (as formal or informal, inclusive or exclusive, legal or illegal, ordered or disordered), thus contributing to a better understanding of the role of migration in the contemporary world. / Allt fler människor korsar idag gränsen vid Beitbridge mellan Sydafrika och Zimbabwe. Samtidigt sker en motsvarande ökning av kreativa strategier som gör att även personer och varor som saknar rätt handlingar kan ta sig över gränsen. Dessa ‘informella’ gränsövergångar har kommit att definiera vad som efter 1994 blivit en av de viktigaste ekonomiska regionerna i södra Afrika, Limpopodalen. I denna avhandling betraktas rutinerna vid sådana oregistrerade gränsövergångar som en vardagens politik med djupa historiska rötter. Genom arkivstudier och etnografiska observationer undersöker avhandlingen en samhällshistoria och en mänsklig aktivitet där en rad aktörer är inblandade i en pågående, papperslös migration. En viktig roll i sammanhanget har omalayitsha, dvs. privata transportörer, som ofta är en viktig länk mellan de papperslösa resenärerna och den migrationsregim som å ena sidan stänger dem ute och å andra sidan är så fragmenterad att de tillåts passera igenom. I tre teoretiska och fyra empiriska kapitel, samt med ett angreppssätt hämtat från gränsstudier (border studies) och den kritiskt realistiska skolan inom migrationsstudier, syftar avhandlingen till att förstå gränsövergångens praktik i förhållande till den irreguljära mobilitet och det överskott på billig arbetskraft som sätter sin prägel på en region där många är fattiga och fördrivna. I avhandlingens djuptolkningar av migranternas levda erfarenhet vid gränsen förbinds i sin tur de politiskt-ekonomiska processerna (irreguljär migration, prekära arbetsvillkor och ekonomisk informalitet) med frågor om samhällelig identitet och migrantens subjektivitet. Avhandlingen ser hyenafiguren som central för förståelsen av de ’gränskamper’ (border struggles) som utkämpas i södra Afrika; med hyenan introduceras också ett analytiskt begrepp. Empiriskt sett möjliggör begreppet en syntetisk förståelse av hur vardagliga tvister och problem som präglar arbetsmigrantens försök att jobba på andra sidan gränsen över tid samverkar med större processer av kapitalackumulation, som delvis formar regionens migrantarbetarsystem. I teoretiskt avseende visar begreppet hur förhandlingarna som sker vid gränskontrollen klargör behovet av nya sociologiska modeller som kan redogöra för samhällsprocesser som undflyr varje binär klassificering (som formell eller informell, inkluderande eller exkluderande, legal eller illegal, ordnad eller oordnad), och på så vis bidrar det till en bättre förståelse av migrationens betydelse i dagens värld.