Ett bruk, eller en stad/kommun/län, har ett omland som utgör det närliggande området. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framväxt under 1900-talet av (rå-)varor, tjänster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. Utifrån dagens perspektiv är faktorer såsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstånd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten. Det existerar en symbios mellan bruk och dess närliggande omland. Under denna tid börjar resurser i det närliggande området användas mer intensivt. Bruken blir mer eller mindre beroende av vad omlandet producerar för varor och tjänster. På detta sätt skapas ett samspel mellan bruk och omland där produkterna lägger grunden för omlandsbildningens utformning. Genom relationen bruk och omland involveras bönder och torpare m.fl utöver bruksarbetarna. Uppkomsten av bruksverksamheten skapar nya möjligheter för böndernas försörjning och marken kan utnyttjas ännu mer. Innan denna industriella förändring har bönderna endast försörjt sig på åkermarkens resurser och gårdens utmark ses mer som ett hinder och användes till uppodlingsreserv eller betesmark. Den mark som inte nyttjas till jordbruk kan genom bruksverksamhetens intresse få ett nytt användningsområde. Detta utnyttjande och tillvaratagande leder till nya försörjningsmöjligheter och överlevnad för de hårt arbetande bönderna. Det samspel som uppstår kan tolkas vara mer eller mindre ömsesidigt utifrån att lönerna ofta ges i form av naturaförmåner. Bruksherren äger en stor del av mark, bebyggelse och är en avgörande faktor i drivandet av ortens bruk. Vad som betraktas som omland kan ses utifrån flera perspektiv, såsom malmomland, skogomland och arbetskraftsomland etc. Geografiskt sett kan omlandsbildningen således se annorlunda ut beroende på flertalet faktorer. Denna undersökning fokuseras kring att studera omlandets roll närmare samt försöka lyfta dess förändrade karaktär under den historiska utvecklingen med betoning på 1850-talet. Fokus är lagt på relationen mellan bruk och omland där en hypotes ligger som grund, att omlandets karaktär är mer betydelsefull  och mer utnyttjad än utifrån dagens situation. Därefter har studien koncentrerats till vilka varor som omsatts mellan bruket och dess omland samt om karaktärsdrag såsom arbetskraft, varor och tjänster och kommunikationer illustrerar omlandets inverkan på samhället. Denna undersökning berör Åtvidabergs bruksbygd under 1850-talet till och med 1870-talet. Denna ort karaktäriseras som ett brukssamhälle som geografiskt sett ligger i södra Östergötland där kopparbrytningen är i fokus. För att klargöra detta omlandsbegrepp och formulera uppsatsens syfte tydligare har jag valt att framföra den tidigare forskningen i kommande avsnitt.

Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige.

Abstract Equal opportunities from an employer brand perspective - What does the future manpower inquire? Authors: Erik Frick & Niklas Halldén Instructor: Karin Jonnergård Examiner: Sarah Philipson Background We are living in a society that originates from a patriarchy founded many thousand years ago. This has put women in an inferior position in the labour market. To promote equal opportunities we argue for that companies can utilise employer brand. Employer brand is a new theoretic concept that is being used more frequently among scholars and companies. Presentation of the problem  Which role do equal opportunities play to attract potential manpower from an employer brand perspective? Method Our method has a quantitative approach and we have choosen to carry out a survey. In order to catch the students thoughts we choose to work with closed questions in a likert scale. We received 300 query responses from students at the universities of Lund, Linköping and Växjö. Literature Employer Brand is marketing made to recruit manpower. A strong employer brand may be a good way to receive a competitive advantage in the attraction of manpower. The theory on Equal opportunities focus on a structural and a process perspective. Our contribution to the equal opportunities of business We have found some gaps in the employer brand theories. Therefore we have created a model, figure 5.1, based on theories of equal Research question  Which role does the factors of equal opportunities play to attract the future manpower regarding their choice of workplace? Conclusion Equal opportunities are of significance for attraction of the future manpower. Our EM-model can be used to divide the different factors that play an important role in attracting future manpower. Among others, the future manpower appreciates when companies encourage to parental leave of different kinds. It is positive for a workplace when both men and women have the same opportunities for vocational training, promotion and career development. Employees also think that it should be the same wage for the same tasks, and they mean that group heterogeneity is an advantage. / Sammanfattning Jämställdhet ur ett employer brand perspektiv – Vad efterfrågar framtidens arbetskraft? Författare: Erik Frick & Niklas Halldén Handledare: Karin Jonnergård Examinator: Sarah Philipson Bakgrund Kvinnor har historiskt sett alltid haft sämre utgångspunkt på arbetsmarknaden. Än idag råder en segregering bland män och kvinnor vilken bottnar i ett svenskt näringsliv som inte är jämställt. För att gynna jämställdheten anser vi att man kan nyttja employer brand. Problemformulering  Vilken roll spelar jämställdhet för att attrahera potentiell arbetskraft ur ett employer brand perspektiv? Metod Vår metod tar en kvantitativ ansats då vi väljer att genomföra en enkätundersökning. För att fånga attityden hos ekonomi- och teknikstuderande så väljer vi att arbeta med fasta svarsalternativ i likertskala. Efter vårt flerstegsurval får vi in totalt 300 korrekt ifyllda enkäter från Lund, Linköping samt Växjö universitet. Litteratur Employer brand är företagets metod för att marknadsföra sig mot potentiell arbetskraft. Ett starkt employer brand kan vara en klar konkurrensfördel för företag då de vill vinna mark i jakten på kompetent personal. Jämställdhetslitteraturen kan anses ta fokus ur ett strukturellt och ett processuellt perspektiv. Vårt bidrag till den företagsekonomiska jämställdheten Vi finner att litteraturen har vissa luckor då den går igenom employer brand. Därför har vi, med Forskningsfråga  Vilken roll spelar jämställdhetsfaktorerna för att attrahera den framtida arbetskraften vid val av arbetsplats? Slutsats Jämställdhet har betydelse för att attrahera den framtida arbetskraften. Vår JA-modell kan användas till att spalta upp de faktorer som är viktiga att belysa för att attrahera arbetskraft. Den framtida arbetskraften uppskattar bl.a. att företag uppmuntrar till föräldraledighet och vård av sjukt barn. De ser positivt på en arbetsplats där både män och kvinnor får lika möjligheter för utbildning, befordran och i det långa loppet samma karriärutveckling. Vidare anser de att det ska vara lika lön för lika arbetsuppgifter och att en gruppheterogen arbetsplats är att föredra.

<p>Abstract</p><p>Equal opportunities from an employer brand perspective</p><p>- What does the future manpower inquire?</p><p>Authors: Erik Frick & Niklas Halldén</p><p>Instructor: Karin Jonnergård</p><p>Examiner: Sarah Philipson</p><p>Background</p><p>We are living in a society that originates from a patriarchy founded many thousand years ago. This has put women in an inferior position in the labour market. To promote equal opportunities we argue for that companies can utilise employer brand. Employer brand is a new theoretic concept that is being used more frequently among scholars and companies.</p><p>Presentation of the problem</p><p> Which role do equal opportunities play to attract potential manpower from an employer brand perspective?</p><p>Method</p><p>Our method has a quantitative approach and we have choosen to carry out a survey. In order to catch the students thoughts we choose to work with closed questions in a likert scale. We received 300 query responses from students at the universities of Lund, Linköping and Växjö.</p><p>Literature</p><p>Employer Brand is marketing made to recruit manpower. A strong employer brand may be a good way to receive a competitive advantage in the attraction of manpower. The theory on Equal opportunities focus on a structural and a process perspective.</p><p>Our contribution to the equal opportunities of business</p><p>We have found some gaps in the employer brand theories. Therefore we have created a model, figure 5.1, based on theories of equal</p><p>Research question</p><p> Which role does the factors of equal opportunities play to attract the future manpower regarding their choice of workplace?</p><p>Conclusion</p><p>Equal opportunities are of significance for attraction of the future manpower. Our EM-model can be used to divide the different factors that play an important role in attracting future manpower. Among others, the future manpower appreciates when companies encourage to parental leave of different kinds. It is positive for a workplace when both men and women have the same opportunities for vocational training, promotion and career development. Employees also think that it should be the same wage for the same tasks, and they mean that group heterogeneity is an advantage.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Jämställdhet ur ett employer brand perspektiv</p><p>– Vad efterfrågar framtidens arbetskraft?</p><p>Författare: Erik Frick & Niklas Halldén</p><p>Handledare: Karin Jonnergård</p><p>Examinator: Sarah Philipson</p><p>Bakgrund</p><p>Kvinnor har historiskt sett alltid haft sämre utgångspunkt på arbetsmarknaden. Än idag råder en segregering bland män och kvinnor vilken bottnar i ett svenskt näringsliv som inte är jämställt. För att gynna jämställdheten anser vi att man kan nyttja employer brand.</p><p>Problemformulering</p><p> Vilken roll spelar jämställdhet för att attrahera potentiell arbetskraft ur ett employer brand perspektiv?</p><p>Metod</p><p>Vår metod tar en kvantitativ ansats då vi väljer att genomföra en enkätundersökning. För att fånga attityden hos ekonomi- och teknikstuderande så väljer vi att arbeta med fasta svarsalternativ i likertskala. Efter vårt flerstegsurval får vi in totalt 300 korrekt ifyllda enkäter från Lund, Linköping samt Växjö universitet.</p><p>Litteratur</p><p>Employer brand är företagets metod för att marknadsföra sig mot potentiell arbetskraft. Ett starkt employer brand kan vara en klar konkurrensfördel för företag då de vill vinna mark i jakten på kompetent personal. Jämställdhetslitteraturen kan anses ta fokus ur ett strukturellt och ett processuellt perspektiv.</p><p>Vårt bidrag till den företagsekonomiska jämställdheten</p><p>Vi finner att litteraturen har vissa luckor då den går igenom employer brand. Därför har vi, med</p><p>Forskningsfråga</p><p> Vilken roll spelar jämställdhetsfaktorerna för att attrahera den framtida arbetskraften vid val av arbetsplats?</p><p>Slutsats</p><p>Jämställdhet har betydelse för att attrahera den framtida arbetskraften. Vår JA-modell kan användas till att spalta upp de faktorer som är viktiga att belysa för att attrahera arbetskraft. Den framtida arbetskraften uppskattar bl.a. att företag uppmuntrar till föräldraledighet och vård av sjukt barn. De ser positivt på en arbetsplats där både män och kvinnor får lika möjligheter för utbildning, befordran och i det långa loppet samma karriärutveckling. Vidare anser de att det ska vara lika lön för lika arbetsuppgifter och att en gruppheterogen arbetsplats är att föredra.</p>

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Bakgrund: Människor lever idag allt längre. Jämfört med medellivslängden i Sverige som varit ständigt tilltagande över tid har pensionsåldern hållit sig relativt konstant vilket innebär att en pension som tjänats ihop under samma arbetslivslängd nu måste räcka till försörjning av fler levnadsår. Därav blir införandet av en höjd pensionsålder aktuellt för att behålla välståndet i Sverige. Enligt Statens offentliga utredningar (2012:28) finns god grund för antagandet att arbetstagare kommer kunna stanna kvar längre i arbetslivet. Emellertid menar Arbetsmiljöverket (2016) att vissa fysiskt krävande arbeten kan vara svårt för en äldre arbetskraft att utföra. Utvecklingen i samhället pekar mot att ett införande av en höjd pensionsålder kommer bli verklighet, ett faktum som gör att Age Management blir allt mer aktuellt i och med att människor kommer stanna kvar i arbetslivet upp i en högre ålder än tidigare. Det kan då behövas mer konkreta verktyg för att hantera en åldrande arbetskraft i praktiken av den orsaken att de potentiellt sett kan ha andra behov som bör tillgodoses för att få äldre medarbetare att stanna kvar i yrkeslivet längre. Den forskning som finns idag kring Age Management har framförallt bedrivits på individnivå, mindre forskning finns kring hur eventuella förändringar skulle hanteras på ett organisatoriskt plan, varför den här studien ämnar belysa hur organisationer skulle hantera ett scenario där äldre stannar på arbetsplatsen längre. Syfte: Syftet med studien är att genom en kvalitativ ansats analysera hur företag arbetar med Age Management idag och vilka effekter en höjd pensionsålder skulle medföra. Det för att kunna avgöra huruvida Age Management skulle kunna användas som ett verktyg för att hantera eventuella utmaningar som skulle kunna uppstå vid införandet av en höjd pensionsålder. Genomförande: Studien är fenomenologisk och karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom ett målstyrt urval. Sammanlagt har elva fallföretag och fyra andra relevanta aktörer intervjuats. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att en höjd pensionsålder kommer påverka företagen inom följande områden: kompetens, hälsa, attityder och arbetsmiljö. Den definitiva slutsatsen är att det finns ett behov av Age Management som ett managementverktyg då arbete med Age Management kommer bidra mot ett mer hållbart arbetsliv där sannolikheten är större att äldre medarbetare kommer välja att vara yrkesverksamma de extra åren en höjd pensionsålder skulle innebära. / Background: People live increasingly longer lives. Compared with the average life expectancy in Sweden, which has been steadily increasing over time, the retirement age has remained relatively constant. This means that a pension that has been earned during the same amount of working years now has to be able to cover more years of living. Hence, the introduction of an increased retirement age is timely, and required in order to maintain economic comfort in Sweden. According to the Government’s Public Investigations (2012:28), there are good grounds to make the assumption that workers will be able to stay longer in the workplace. However, the Work Environment Authority (2016) believes that some physically demanding work could become difficult for an elderly workforce to perform. Development in society points to the fact that an increased retirement age will become reality, which means that Age Management is becoming increasingly relevant as people will stay in the work life up to a higher age than before. There may be need for more concrete tools in order to handle an older workforce in practice, since they may have other needs that should be met in order to make older employees stay longer in the labor market. The research currently available on Age Management has been conducted primarily at an individual level. There is less research concerning changes that need to be made at an organizational level, therefore this study aims to illustrate how organizations would handle a scenario where elderly people stay at the workplace up to a higher age. Purpose: The purpose of the study is to, through a qualitative approach, analyze how companies work with Age Management today and what effects an increased retirement age would lead to. This is done in order to be able to determine whether Age Management could be used as a tool to handle any challenges that might arise when introducing an increased retirement age. Completion: The study is phenomenological and characterized by a qualitative approach. The empirics has been collected through goal-driven selection. Eleven case companies and four other relevant parties have been interviewed in total. Conclusion: The study results in the conclusion that an increase in retirement age will affect companies in the following areas: competence, health, attitudes and working environment. The definitive conclusion is that there is need for Age Management as a management tool as work with Age Management will contribute towards a more sustainable working life, where the likelihood will be greater that older employees will choose to stay in the working life the extra years an increase in retirement age would mean.

The purpose of this paper is to gather science in social work considering how activations programs, subsidized jobs that the municipalities offer affect the clients possiblities of getting steady work and how it affects their well-being professionally and socially. Subsidized jobs are temporary and part-time jobs that the clients must accept and are financed by the municipalities and the state. With the help of social citizenship and human capital and 17 peer reviewed articles this study shows that these people are the victims of the deregulated labor market. They don't know for sure if the will make enough money from one month to the next. Therefore they are not sure to be qualified for the income-related social insurances. Because of this, these people are probable to be in need of economic welfare from the social services. The purpose of these programs is to make participants employable. This study shows that many people in activation programs, in part-time employment and in temporary employment generally have worse health than people who have steady work. Furthermore the research on activation programs is poor and ambivalent at best. The research cannot show that activation programs are efficient measures to get the participants into jobs, nor a better well-being. The risk is that the social services are letting those in the most need of help down. There is a new underclass that is made out of people in part-time employment, temporary employment and in activation programs. This new underclass consists of people who live with the risk of permanent economic uncertainty.

Utländsk arbetskraft blir allt vanligare inom den svenska byggsektorn och det är inte ovanligt att totalentreprenörer anlitar underentreprenörer med utländska yrkesarbetare. En flerspråkig byggarbetsplats kan dock försvåra kommunikation mellan de olika aktörerna, syftet med studien är därför att undersöka arbetsledares perspektiv på arbetsmiljöfrågor på byggarbetsplatser med utländska arbetstagare med målet att identifiera strategier och praktiska metoder som kan förbättra arbetsmiljön på byggarbetsplatser med avseende på kommunikation. Studien utfördes genom semistrukturerade respondentintervjuer och analyserades med tematisk analys. Intervjuerna utgick från intervjuguider för att besvara frågeställningar om vilka utmaningar och fördelar som uppstår vid internationalisering av byggarbetsplatser, vilka strategier som används inom byggproduktion för att underlätta kommunikation på en flerspråkig arbetsplats, samt vilka strategier som bör implementeras för att underlätta internationalisering av svenska byggarbetsplatser. Analysen genererade fyra teman: Internationalisering - Strategiskt val för beställaren och arbetstagaren; Kommunikationssvårigheter samt hierarki inom utländska arbetares arbetsled skapar problem; Olika arbetsvillkor har betydelse för effektivitet och säkerhet; Strategier för internationalisering. Rapporten identifierar flera strategier som kan underlätta internationalisering samtidigt som den belyser flera problemområden där det finns utrymme för förbättring. Internationalisering av svenska byggarbetsplatser blir en alltmer vanligare förekomst. För att framtida förbättringsarbeten beträffande internationalisering ska lyckas bör arbetsledares perspektiv tas i beaktan.Intervjuer utfördes i Skåne, Sverige, med arbetsledare från svenska och utländska företag under april och maj 2019. / Foreign labour is becoming increasingly common in the Swedish construction sector and it is not uncommon for design-and-build contractors to employ subcontractors with foreign workers. Considering the difficulty in communication that can arise between workers with different languages, and what this implies for occupational health and safety, the purpose of the study is to examine supervisors' perspectives on occupational health and safety issues at multilingual construction sites and to identify strategies and practical methods that can be employed. The study was conducted through interviews and analyzed with thematic analysis. It answers questions about the challenges and benefits that arise during the internationalization of construction sites and which strategies are and should be implemented during the production phase to facilitate communication at a multilingual workplace. The analysis generated four themes: Internationalization - strategic choice for the client and the employee; Communication difficulties and hierarchy within a multilingual workforce create problems; Different working conditions impact efficiency and safety; Strategies for internationalization. The study identifies several strategies that can facilitate internationalization while highlighting several problem areas where there is room for improvement. In order for future work on improvement to succeed, the supervisors’ perspective should be taken into account.

The aim of this thesis is to investigate which type of society could supply the resources required to construct the cairn monuments along the coastal regions of Västerbotten during the Bronze Age. The study is centered on a cluster of cairns within the parishes of Bygdeå, Nysätra and Lövånger, situated at elevations between 31-52 meters above today’s sea level. Through analyses and calculations of the cairns themselves and their proximity to stone quarrying materials, the volume of each cairn within the chosen cluster has been used to evaluate how long it took these monument builders to complete the construction of the cairns. The workforce required is shown to heavily depend on the size of the cairn and its location from the stone material. Theoretically some cairns could have been constructed in just a few days, whereas some took significantly more time to construct. The indicated social types capable of providing the necessary resources were found to be avariation of nomadic band and/or semi-sedentary tribal communities composed of extended families. Powerful cheiftains and societies with greater resources weren’t necessarily found to be a requirement. The procurement of food and other resources varied and over time the economic foundations gradually shifted from a mainly hunting and fishing reliance to embracing cultivation and animal husbandry.