Sverige idag är inte ett Sverige som för över 40 år sen. Skillnaderna är stora, inte minst landets befolkning. Vid en återblick på hur LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen mellan åren 1966- 68 hade för syn på invandring har jag funnit stora skillnader på hur en sådan stor organisation som LO och det den står för har ändrat inställning under åren. En del av det som stod i tidskriften på 1960- talet hade orsakat ramaskri i medierna idag. Jag har i mitt arbete valt att undersöka vilken syn på invandring som LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen hade under införandet av den nya invandringspolitiken som infördes 1967- 68 och som hade till syfte att reglera invandringen. I mitt arbete har jag med med hjälp av kvalitativ innehållsanalys gått igenom tidskriftens utgåvor mellan åren 1966- 68, och sedan med hjälp av litteratur som behandlar mina frågeställningar analyserat och kommit fram till resultat. Jag har bland annat funnit att tidskriften framställde invandringen och invandrarna som ett problem och att de hävdade att det var för deras eget bästa som en reglering av invandringen skulle införas. Under min undersökta period skedde stora samhällsförändringar med socialdemokraterna vid makten. Möjligtvis är det dessa revolutionerande samhällsförändringar som LO inte vill riskera att förlora på grund av allt för stor invandring.Nyckelord:

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / S. 231-241: Bibliografi.

Luleå kommun står inför en stor generationsväxling kommande år, där efterfrågan på arbetskraft kommer vara större än utbudet. En allt äldre befolkning gör att de som arbetar måste försörja fler. Om äldre arbetskraft arbetar längre skulle det ge stora effekter på den framtida sysselsättningen och försörjningsbördan. Studiens syfte har därför varit att undersöka pensionspreferenserna hos äldre gymnasielärare inom Luleå kommun och identifiera de olika bakgrundsfaktorer som påverkar deras önskemål gällande ålder för ålderspensionering. Målsättningen med studien har varit att skapa en förståelse kring äldre arbetskraft som ska generera i ett underlag för Luleå kommuns arbete med äldre arbetskraft och möjligheten att förlänga arbetslivet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare och två rektorer har resultatet visat att majoriteten av lärarna är inställda att arbeta fram till 65 års ålder. De faktorer som påverkar pensionsbeslutet är hälsan i första hand men även påverkansmöjligheter och ekonomin. Lärarna är i stort positiva till att kunna förlänga arbetslivet men för att stanna kvar längre vill de få vara delaktiga och kunna påverka sin arbetssituation där arbetskraven anpassas efter arbetsförmåga. Lönepåslag eller möjlighet att gå ner i tid ökar även förutsättningen för att lärarna kan tänka sig att stanna kvar i arbetslivet längre.

Syftet med studien var att undersöka vilka attityder högskolestudenter har till etnisk mångfald. Studien var kvalitativ och underlaget utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog 17 respondenter (n=17). Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys som resulterade i tre huvudteman: rädsla, samhörighet och den etniska mångfaldens inverkan för organisationer. Studiens resultat visade att samtliga respondenter hade en positiv attityd till etnisk mångfald. Samtliga respondenter ansåg att mångfald bör främjas inom svenska organisationer för att organisationerna ska kunna bli innovationsrika, konkurrenskraftiga och tillfredsställa en bredare marknad samt tillvarata den kompetens som mångfalden innebär.

Rapporten är skriven i samarbete med H2 Entreprenad AB och inriktad på arbetsmiljöarbetetmed utländska underentreprenörer på den svenska arbetsmarknaden inom byggbranschen. Enomfattande litteraturstudie har gjorts och kompletterats med en intervjustudie.Byggbranschens produktionstakt är på nivåer som jämställs med miljonprogrammets dagar på60- till 70-talet, det behövs 710 000 nya bostäder mellan åren 2015 och 2025 enligt Boverket.Med ett sådant tryck på byggbranschen har företagen svårt att få tag i arbetskraft, detta är enav anledningarna till att utstationerade arbetare ökat markant i Sverige de senaste åren.Den utländska arbetskraften ger tillgång till ny kompetent arbetskraft, som oftast är billigare.Kraven på ledningen att styra de utländska underentreprenörerna som tas in ökar dockmarkant och leder till ökade kostnader. Risken för en utländsk arbetare att skadas på ensvensk arbetsplats är också 36 % högre, och risken att dö är fyra gånger så stor som för ensvensk arbetare. Detta medför att ett större fokus på ett fungerande arbetsmiljöarbete behövssom fungerar trots språkförbristningarna.De sociala och kulturella skillnaderna tas upp och analyseras i rapporten, hur hierarkier ochstyrning för yrkesarbetare sker i jämförelse mellan svenska och utländska underentreprenörer. / The report is written in collaboration with H2 Entreprenad AB and focuses on the workenvironment with foreign subcontractors on the Swedish labor market in the constructionindustry. A comprehensive literature study has been done and completed with an interviewstudy.The construction industries production rate is at levels equal to the days of the millionprogram in the 60s and 70s. 710 000 new homes are needed between 2015 and 2025according to Boverket. With such pressure on the construction industry, companies havedifficulty in obtaining labor. This is one of the reasons why posted workers have increasedsignificantly in Sweden in recent years.The foreign labor force gives access to new skilled labor, which is usually cheaper. However,the requirements of management of foreign subcontractors taken in are increasingsignificantly, leading to enlarged costs. The risk of a foreign worker being injured in aSwedish workplace is also 36 % higher, and the risk of dying is four times the size of aSwedish. This means that a greater focus on a functioning work environment is needed, whichwill operate despite language barriers.The social and cultural differences are analyzed and processed in the report, how hierarchiesand guidance for professional workers are done in a comparison between Swedish and foreignsubcontractors.

IT- och tech-industrin är en bransch som i dagens arbetssamhälle eftersöker kompetent personal och i synnerhet kvinnor på grund av sin kraftiga underrepresentation inom yrket. Flera ITföretag konstaterar att IT är en bristkompetens och det krävs därmed ett utpräglat arbetssätt för att lyckas attrahera och behålla arbetstagare inom organisationen, samtidigt som det ställs högre krav på arbetsgivaren från medarbetarnas sida. Denna studie syftar således till att dels få förståelse för hur IT-företaget Atea attraherar kvinnor till sin verksamhet, dels vilka krav som kvinnliga respektive manliga IT-studenter vid Karlstads universitet ställer på sin framtida arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk berör teorier inom genus, kvinnors underrepresentation i IT-branschen, employer branding, roll och identitet samt den nya generationens arbetskraft.

<p>Titel: Extern hjälp – faktorer som påverkar rekrytering och bemanning av extern arbetskraft</p><p>Problem: Vilka avgörande faktorer bidrar till att företag väljer att rekrytera arbetskraft själva eller utnyttja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning?</p><p>Finns det skillnader i behovet av rekryterings- och bemanningstjänster beroende på vilken storlek företaget har?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar små och medelstora företag att välja extern hjälp vid rekrytering och/eller bemanning.</p><p>Metod: Författarna genomförde en kvantitativ och kvalitativ förstudie och med denna som utgångspunkt sammanställdes sekundärdata, ett urval av respondenter förekom samt att en intervjumall strukturerades. En provintervju genomfördes och intervjumallen reviderades en aning efter denna och sedan genomfördes den kvalitativa undersökningen. Primärdata sammanställdes efter detta vilket ledde fram till analys och till studiens slutsats.</p><p>Slutsats: De mest signifikanta resultaten av studien är att de små företagen använder sig av bemanningsföretag i första hand då de ska rekrytera. De medelstora företagen sköter oftast rekryteringen själva men använder sig av eller planerar att använda sig av bemanningsföretag då det gäller bemanning. De specifika egenskaperna som var viktigast hos bemanningsföretagen var enligt studien: kompetens, lokal förankring och att företaget var branschspecialiserat.</p>

<p>Arbetsmarknaden i Silicon Valley karakteriseras av faktorer som hög personalomsättning, nätverkande och risktagande. Denna arbetsmarknad har vuxit fram på en begränsad geografisk yta och består idag ca 7 500 företag. Mjärdevi Science Park är en av de snabbast växande teknikparkerna i världen, varför vi anser att en jämförelse av de båda arbetsmarknaderna är intressant. Syftet är att med utgångspunkt från de faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley, genomföra en jämförelse med arbetsmarknaden i Mjärdevi Science Park. Denna uppsats kommer inte att behandla vad det är som gör en teknikpark ekonomiskt framgångsrik. Uppsatsen är konstruerad efter ett så kallat systemsynsätt och bygger på en studie av sekundärmaterial om Silicon Valley samt på tio intervjuer med anställda och med representanter för Mjärdevi Science Park. Vi definierar olika faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley utifrån ett systemsynsätt innehållande systemmiljö, infrastruktur och tre olika subsystem. Subsystemen genererar tillsammans en unik arbetsmarknad som i Silicon Valley kan sägas ha en intern karaktär och som präglas av rörlighet. I Mjärdevi kan dessa tre subsystem uttydas i mindre utsträckning. Vidare kan endast en del av arbetsmarknaden sägas ha en intern karaktär då området ännu är för litet.</p>

<p>Sverige har varit medlem i EU sedan 1995. Tack vare medlemskapet har vi fått ökade möjligheter att ta arbete i ett annat EU-land och medborgare från andra EU-länder kan ta arbete i Sverige. Men vilka är egentligen som bereds möjligheten att arbeta utomlands och hur framställs EU för olika yrkesgrupper? Dessa frågor lyft och behandlas i uppsatsen genom en granskning av fackförbunden Jusek och Kommunals medlemstidningar. Uppsatsen behandlar vilka diskurser som framkommit ur respektive tidning samt vilka förklaringar det kan finnas till dem. Främst är det den del av EU som berör arbetslivet som behandlas i uppsatsen. Den metod som använts för undersökningen är diskursanalys med inriktning på diskursteori. Teoretisk utgångspunkt tas i Socialkonstruktionism, vilken diskursanalysen grundar sig på men även valda teorier som behandlar sociala klasser och vissa inslag av politisk teori har tagits med.</p>

<p>I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är att</p><p>betjäna kunden och vara ”ansiktet utåt”. De anställda arbetar i ”fronten” och är tillsammans</p><p>med kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sin</p><p>personal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början. Detta betyder att</p><p>det måste läggas ned mycket uppmärksamhet och omsorg på anställningen och rekrytering av</p><p>ny personal.</p><p>I ett möte med Urban Dahlborg som är personalchef på Handelsbanken berättar han om sitt</p><p>och Handelsbankens problem med den missvisande bild som studenter har av Handelsbanken.</p><p>Därigenom följer också deras problem med att nå ut till rätt studenter som potentiella</p><p>medarbetare. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur Handelsbanken kan</p><p>marknadsföra sig för att bli en mer attraktiv arbetsplats för studenterna. För att kunna besvara</p><p>vår huvudfråga har vi valt att se på hur studenter uppfattar Handelsbanken som en eventuell</p><p>arbetsplats, hur Handelsbanken kan attrahera ung kompetens och vad Handelsbanken kan</p><p>använda sig av för marknadsföringskanaler för att nå ut till studenter som passar in i deras</p><p>organisation. Vi har i vår studie valt att avgränsa oss till Högskolan i Gävle och</p><p>Mittuniversitetet i Sundsvall.</p><p>För att kunna undersöka vårt problem har vi valt att använda oss av både den kvalitativa och</p><p>den kvantitativa metoden. Gällande den kvalitativa metoden kommer vi att använda oss av</p><p>intervjuer för att få en djupare kunskap om vilka marknadsföringskanaler som finns på de</p><p>båda skolorna. Gällande den kvantitativa metoden har vi genomfört en enkätundersökning</p><p>som omfattar 95 ekonomstudenter totalt på de båda skolorna.</p><p>Resultatet som vi kunde urskilja utifrån studien var att de studenterna som inte har</p><p>Handelsbanken som bank inte heller har någon uppfattning om banken och på så sätt kanske</p><p>inte heller tänker på Handelsbanken när de ska söka arbete. Vår undersökning visar att hela 85</p><p>% av de tillfrågade studenterna skulle kunna tänka sig att arbeta på en bank och 10 % svarade</p><p>att de inte visste vad de ville arbeta med i framtiden. Detta visar att det finns goda</p><p>förutsättningar att attrahera ung kompetens då endast 5 % av de tillfrågade studenterna inte</p><p>kunde tänka sig att arbeta på en bank.</p><p>Denna studie kan dock inte sägas vara representativ för alla studenter då vi endast valt att</p><p>fråga en del av ekonomstudenter på två skolor i Sverige.</p><p>I slutsatsen redogörs även för de åtgärder som vi tycker Handelsbanken ska använda sig av för</p><p>att nå ut till rätt studenter som potentiella medarbetare.</p> / <p>When it comes to a service company it is very important that one has good working</p><p>colleagues because their primary task is to serve the customers and to market the company.</p><p>The employee is working in the “front” and they are with the customers the most important</p><p>market for a company. Therefore it is necessary to hire the right employees with the right</p><p>quality from the beginning. This means that the companies have to be very careful and put a</p><p>lot of time and effort on the recruitment.</p><p>Urban Dalborg who is the personnel manager of Handelsbanken, tells us about his and</p><p>Handelsbanken´s problem with the misleading image that students have about them.</p><p>Consequently Handelsbanken´s problem to reach out to the right students as potential</p><p>employees. The purpose with our thesis is to investigate how Handelsbanken through the right</p><p>marketing can market them as an attractive place of work. To fulfil our purpose we have</p><p>examined the students understanding of Handelsbanken as a potential place of work, how</p><p>Handelsbanken can be able to attract young employee’s and how Handelsbanken can use</p><p>different way of marketing to reach out to students that fit in of their organisation. We have</p><p>delimited our study to the University of Gävle and the University of Sundsvall.</p><p>We have chosen to use both the qualitative and the quantitative methods to examine our</p><p>problem. The qualitative method which is carried out by interviews help us to get a deeper</p><p>knowledge about which different ways of marketing are available in the both schools. The</p><p>quantitative method has been conducted through a survey on students of both schools.</p><p>The conclusion of our study is that the students who do not have Handelsbanken as their bank</p><p>do not have any knowledge about the bank. This awareness affects students for not seeking</p><p>job in the Handelsbanken. 85 % of the students participating in the study could see them self</p><p>working at a bank in the future. Just 5 % can not see them selves in that kind of position and</p><p>the rest answer that they do not have a clue about their future. This shows that Handelsbanken</p><p>has a good chance to attract young competence when so many students can think to work at a</p><p>bank in the future.</p><p>However the study is not representative for all the students when we just have asked a part of</p><p>the students on two different schools.</p><p>The conclusion also includes which measure we would like to recommend Handelsbanken to</p><p>reach out to the right students as potential employees.</p>