No description available.

Utländska vuxna akademiker råkar ofta ut för stora utmaningar med att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka utländska vuxna akademikers upplevelser och erfarenheter av den svenska arbetsmarknaden. Dessutom vill vi visa vilka svårigheter och utmaningar som bidrar till att utländska vuxna akademiker inte arbetar inom de yrkesområden som de är utbildade till. Undersökningen utgick utifrån en kvalitativ studie och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fem invandrare, där merparten var flyktinginvandrare från länder utanför Europa. Studien kunde utkristallisera två huvudteman. Det första temat: hinder för att komma in på arbetsmarknaden med underrubrikerna validering och komplettering av utländsk utbildning, kompetens- och arbetslivserfarenhet, språkkunskaper, sociala nätverk och det andra tema: upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. I resultatet presenterades olika faktorer som våra informanter upplever bidra till svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. De huvudsakliga hinder intervjupersoner identifierade var att få utländska utbildningen verifierad av svenska myndigheter, arbetslivserfarenhet samt upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. Informanterna uttryckte bland annat att socialt nätverk är viktiga förutsättningar för att få tag ett arbete. Resultaten från den aktuella studien jämfördes med tidigare studier och teorier.

Syftet med studien är att studera konsekvenserna av uppsägningar på kabinpersonal inom flygbranschen som skett på grund av Covid-19. Tidigare forskning pekar på att uppsägningar har en negativ inverkan på individer som blivit uppsagda och att de berördas hälsa kan påverkas både psykiskt och socialt. Som utgångspunkt för vår studie har vi använt olika studier och teorier, bland annat Aaron Antonovskys salutogena teori (1996). Den handlar om faktorer människan behöver för att ha en känsla av sammanhang, och därmed må bra. Teorin består av tre hälsokomponenter, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Studien har haft en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Åtta personer med olika kön, åldrar och arbetslivserfarenheter har intervjuats. Informanterna har valts utifrån ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Genom analysarbete har vi kunnat identifiera olika teman som våra informanter återkommande berörde under våra intervjuer. Studiens resultat visar att många av våra informanter fortfarande identifierar sig med yrkesrollen och samtliga vill återvända till arbetet så fort chansen ges även om många funnit nya utmaningar och gått vidare i sina liv. De mest framträdande faktorerna till varför arbetet uppskattades så mycket var den ekonomiska faktorn, den sociala faktorn samt livsstilen som arbetet medfört. När uppsägningen uppstod, hamnade flera av informanterna i någon form av depression. I efterhand berättar de att uppsägningen bidragit till att de känner sig mentalt starkare. Detta då informanterna haft tid och ork att fokusera på sin psykiska hälsa och sitt eget välbefinnande.

The aim of this essay is to study employment recruiter’s image of young people’s attitudes towards working. The main focus is what attitudes are considered to benefit young people according to employment recruiters. Furthermore, it is also researched what it is that shapes these attitudes amongst young people according to the employment recruiters. Attitude is an expression that consists of multiple dimensions and theories. In this study, the point of departure will be within the sociopsychological theory about attitudes. Additionally, four established depictions about attitudes towards work will be used. In order to explain how attitudes are shaped and transferred to young people, the theory about socialization is used from multiple aspects. The research is based on qualitative interviews with five employment recruiters who describe their experiences and viewpoints regarding the attitude that young people have towards work. The result of this study shows that the employment recruiter’s experience is that young people predominantly have a positive attitude towards work and that it is characterized by determination and commitment. Nevertheless, according to the employment recruiters, there are groups of young people that have a negative attitude towards working. This attitude consists of reluctance towards searching for an employment and in addition to that, unwillingness to perform in a labor situation. These two contradictory attitudes that adolescents have towards work, is one of the many components to whether young people will succeed in their employment search or not. In order to concretize, the positive attitude will generate work and the negative attitude will hinder young people from finding an employment. Factors that frame different attitudes amongst young people are family, friends, society and in particular, school. / Syftet med denna uppsats är undersöka arbetsförmedlares upplevelser av ungas attityder till arbete. I fokus står arbetsförmedlarnas beskrivning av vilka attityder de anser gynnar ungdomar på arbetsmarknaden. Vidare undersöks vad arbetsförmedlarna upplever formar olika attityder hos olika ungdomar. Attityder är ett begrepp som kan tolkas utifrån olika perspektiv och teorier. I denna studie tas utgångspunkt i socialpsykologisk teoribildning om attityder och fyra etablerade beskrivningar om olika attityder till arbete. För att förklara hur attityder formas hos ungdomar används socialisationsteori. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med fem arbetsförmedlare. Resultatet av studien visar att arbetsförmedlarna upplever att ungdomar för de mesta har en positiv attityd till arbete som karaktäriseras av vilja och engagemang. Dock finns det dom grupper av ungdomar som, enligt arbetsförmedlarna, har en negativ attityd till arbete. Denna attityd kommer till uttryck genom obenägenhet till att söka arbete och att prestera på ett arbete. Dessa två skilda attityder hos unga personer är en av flera anledningar till om ungdomarna lyckas i sitt arbetssökande eller  inte. Den positiva attityden leder till arbete och den negativa hindrar ungdomar till att finna arbete. Faktorer som formar olika attityder hos ungdomar är familj, kompisar, samhället och inte minst skolan.

Okun´s law describes the empirical observation first made by Arthur Okun relating changes in an economy’s unemployment rate to changes in output. Where many earlier research papers since then focus on comparisons between countries, this paper attempts to assess whether Okun’s law is demonstrated in the five Nordic countries and analyse the relationship between unemployment and output in welfare states. The results show a significant statistical relationship and hopefully present an interesting opportunity for further research.

Uppsatsen undersöker hur förtroendet ser ut för tjänsten stöd och matchningsföretag (STOM) bland de arbetslösa som deltar i programmet i Malmö stad, samt undersöka vilka faktorer och orsaker som ligger bakom den förtroendenivå deltagaren har för tjänsten. Studien förklarar dessa argument och demografiska faktorer utifrån de teoretiska begreppen Institutionell prestation, Individens utvärdering av institutionell prestation samt en komplettering av Bo Rothsteins teori om bemötande. Som metod används digitala enkäter riktad mot STOM-deltagare. Resultatet av studien visar att majoriteten av respondenterna, 61,9%, har lågt förtroende för STOM-tjänsten medan 8,5% av respondenterna befinner sig på en medelnivå och 29,6% har högt förtroende för tjänsten. Utifrån de teoretiska begreppen är den främsta orsaken bakom dess förtroendenivå hur respondenterna upplevt att STOM har presterat, det vill säga vilka resultat som framkommit av deras tid hos STOM, samt vilka personliga åsikter de har haft om tjänstens prestation. Fler orsaker och faktorer bakom dessa förtroendesiffror presenteras och diskuteras utförligt under studien.

No description available.

Covid-19 har gjort att människor blir arbetslösa då företag varslar sina anställda. Det kan leda till ekonomiska problem, samt för att få arbetslöshetsersättning eller ekonomiskt bistånd krävs det att dess olika villkor är uppfyllda. En villkorslös medborgarlön kan därför vara ett alternativ för att minimera de ekonomiska svårigheterna som uppstår vid en arbetslöshet. Denna studies syfte är att ta reda på om det finns ett samband mellan trygghetsanställning och att vara emot medborgarlön. Studien har utgått ifrån två vetenskapliga artiklar som visar för-och nackdelar med medborgarlön, samt det politiska läget kring medborgarlön. Klass och kultur av Bourdieu och tillit av Giddens har använts som teorier. Undersökningen är en kvantitativ metod, där en enkät från ESS8, 2016, har använts för att mäta fyra variabler i tre olika korstabeller, som signifikanstestats. Den empiriska undersökningen visar att det finns ett samband mellan trygghetsanställning och att vara emot medborgarlön. / <p>2020-06-26</p>

Deltagande på arbetsmarknaden är essentiellt i Sverige och det finns många krav för att komma in på den svenska arbetsmarknaden, såsom språk, utbildning, erfarenhet, osv. Alla dessa krav påverkar utrikes födda arbetslösa kvinnors inträde på arbetsmarknaden, vilket resulterar i att de har mycket lägre deltagande på arbetsmarknaden jämfört med inrikes födda kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetssätt som används av både de studie- och yrkesvägledare och handledare som arbetar i Kundval rusta och matcha (KROM) med utrikes födda arbetslösa kvinnor med låg utbildningsbakgrund. Syftet är att även undersöka vilka utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever när de arbetar med målgruppen. Våra frågeställningar är: Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare och handledare med utrikes födda arbetslösa kvinnor med låg utbildningsbakgrund mot arbete och studier? Vilka utmaningar upplever studie- och yrkesvägledare och handledare när de arbetar med denna målgrupp? För att besvara dessa frågor användes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex studie-och yrkesvägledare och handledare som jobbar i KROM. Både the systems theory framework (STF) och planned happenstance theory användes för att analysera resultaten. Resultaten av forskningen tyder på att de arbetssätt som studie- och yrkesvägledare och handledare använder är: kartläggning, motivation, tillhandahållande av information och utvidgandet av perspektiv. De utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever när de arbetar med målgruppen är: språk, kulturella barriärer och diskriminering. I analys av arbetssätt använder vi oss av det individuella, det sociala och det miljö- och samhälleliga samt terapeutiska systemet som finns i STF-teorin. Vi använder oss även av de färdigheter som finns inom planned happenstance theory och vilken roll vägledaren ska ha i relation till teorin vid analys av arbetssätt. De utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever är relaterat till de system som finns i STF-teorin.

Since Emile Durkheims work “Le suicide” (1897) there has been a long tradition of trying to find the most fitting relationship between suicide and economy. One case which has been omitted is Sweden during the interwar period, 1919-1938. The interwar period in Sweden makes for an interesting case study due to several reasons. Sweden is experiencing rapid growth and urbanization but is also enduring two of its deepest recessions at the same time. The following essay aims to examine specifically this case with the use of three different theories on how the economy affects the suicide rate. The main method used is a multiple regression with descriptive data as a complement. The results of the essay show that the most probable relationship for this period is that of a countercyclical one. Although the results show there is a slight tendency for procyclical relationships as well. Therefore, a non-linear relationship might not be out of the question. To give a more definitive answer, one would most likely have to examine longer timeseries in the future.