Efter finanskrisen 2008 ökade både arbetslöshet och högerpopulism på flera håll i Europa. I denna studie undersöks sambandet mellan arbetslöshet och högerpopulism med målet att avgöra om sambandet är kausalt. Med två olika beroende variabler för stöd samt röstning på högerpopulistiska partier, och tre olika nivåer på arbetslöshet som oberoende variabler, undersöks sambandet med en difference-in-difference analys med två års data över finanskrisen, där första perioden är precis innan krisen och andra perioden precis efter. Resultatet visar att arbetslöshet på landsnivå har en kausal positiv effekt på röstningsandelar för högerpopulistiska partier, vilket antyder att det är ”sociotropic voting” som är mekanismen genom vilken arbetslösheten påverkar högerpopulistiskt röstande.

Med anledning av dagens Covid-19 pandemi har svensk arbetsmarknad drabbats hårt vilket har resulterat i en ökad arbetslöshet bland ungdomar. Forskning visar att arbetslöshet har en negativ påverkan på både den enskilda individen och samhället i stort genom bland annat ökad risk för psykisk ohälsa, försummad kompetens och höga samhällskostnader. Detta påvisar vikten av att öka förståelsen och medvetenheten kring situationen som ungdomar som är arbetslösa befinner sig i. Syftet med studien var därför att beskriva och identifiera aspekter som skapar en meningsfull och kompetensutvecklande arbetslöshet utifrån arbetslösa ungdomars egen upplevelse. Studien har utgått från en teoretisk grund i hälsoteorin KASAM och den pedagogiska teorin transformativt lärande. En kvalitativ ansats har tillämpats i studien bestående av sex semistrukturerade intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldersspannet 19–24 år. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilket medförde i tre huvudkategorier innehållande totalt sex underkategorier. Resultatet redogör för hälsofrämjande aspekter som skapar en trygg, hanterbar och motiverande arbetslöshet. Fortsättningsvis visade resultatet att kompetensutveckling sker både individuellt och kollektivt, vilket förutsätter dialog med andra och eget ansvar. Studiens resultat belyser också att samhället kan tillämpa mer individanpassade insatser för att främja välbefinnandet och lärandet under arbetslösheten. Slutsatsen för den här studien visar att ha individuella resurser tillsammans med stöd från samhällets instanser är viktiga för att främja kompetensutveckling och hälsa hos ungdomar som befinner sig i arbetslöshet. Slutligen kan det även vara väsentliga förutsättningar för att motverka den växande arbetslösheten och skapa en mer jämlik hälsa bland den svenska befolkningen.

I denna studie följer man fem olika personers erfarenheter av att ha flyttat från Nordmakedonien till Sverige för att arbeta. Studiens mål är att ta reda på vilka utmaningar individerna upplevde på den Nordmakedonska arbetsmarknaden samt orsakerna som lett till att individerna valt att lämna sitt hemland i hopp om en bättre framtid i Sverige. Fortsättningsvis så är även målet med studien att ta reda på hur flytten till Sverige har gått, vilka utmaningar de har stött på i det nya landet både socialt och i arbetslivet. Insamlingen av det empiriska materialet gjordes genom semistrukturerade intervjuer med mina fem intervjupersoner. Den metoden ansågs mest anpassad för att få fram ett individperspektiv och för att ge utrymme för individerna att berätta sina erfarenheter ur sitt egna perspektiv. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av Framing Theory som syftar på att få fram en definition av problemet ur individens perspektiv, även att se till orsakerna ur individens perspektiv, få fram deras moraliska bedömningar av problemet och orsakerna och till sist se vilka hjälpmedel som föreslås av individerna.  Resultatet av studien visade vissa samband och vissa olikheter bland individerna. Alla individerna beskrev en skillnad på om man arbetade inom den privata eller statliga sektorn på den Nordmakedonska arbetsmarknaden. Den privata sektorn beskrivs som mer rättvis där kompetens är det som avgör dina möjligheter för ett arbete. Medan den statliga sektorn beskrivs som orättvis och präglad av politisk korruption som begränsade möjligheterna framför allt för en av mina respondenter. Däremot är detta något som alla respondenter direkt eller indirekt har erfarenhet av. Andra utmaningar på den Nordmakedonska arbetsmarknaden som nämndes var dåliga arbetsvillkor och rädsla för arbetslöshet. En annan orsak som nämndes av två av respondenterna var helt enkelt att de hade tröttnat på sina yrken och kände att de behövde en förändring. Den absolut främsta orsaken som nämndes av alla respondenterna var viljan att ge sina barn en bättre framtid med friheten att kunna utforska sina intressen och kunna bli vad de vill utan att begränsas av arbetsmarknaden.  Väl i Sverige beskrevs språket som en stor utmaning av flera av respondenterna. Andra utmaningar som lyfts fram är kulturella skillnader. Att lära sig språket beskrivs som en stor hjälp både för att det gett fler möjligheter inom arbetslivet och för att komma in bättre i samhället och kulturen. Stöd från familj och vänner är även något som nämns vara till hjälp för att handskas med utmaningarna. / In this study you will follow five different people's experiences of moving from North Macedonia to Sweden for work. The aim of the study is to find out what challenges the individuals experienced in the North Macedonian labor market as well as the reasons that led the individuals to leave their home country in the hope of a better future in Sweden. Furthermore, the aim of the study is to find out how the move to Sweden went, what challenges they have encountered in the new country both socially and in the working life. The collection of the empirical material was done through semi-structured interviews with my five interviewees. This method was considered most suited as the goal of the study is to  highlight the individual’s perspective and to allow the individuals to tell their experiences. The empirical material was then analyzed with the help of the Framing Theory, which aims to obtain a definition of the problem from the individual's perspective, as well as explaining the causes from the individual's perspective, to obtain their moral judgements of the problem and the causes. Lastly the framing theory wants to find out what remedies are suggested by the individuals. The results of the study showed certain connections and differences among the individuals. All individuals described a difference in if you work in the private or the governmental sector in the North Macedonian labor market. The private sector is described as more fair where competence is what determines your opportunities for a job. While the governmental sector is described as unfair and characterized by political corruption, which limits opportunities especially for one of my respondents. However, this is something that all respondents directly or indirectly have experienced. Other challenges in the North Macedonian labor market mentioned were poor working conditions and fear of unemployment. Another reason mentioned by two of the respondents was simply that they are tired of their jobs and felt that they needed a change. The most common reason mentioned by all the respondents was the desire to give their children a better future with the freedom to explore their interests and become what they want without being limited by the labor market. When arriving to Sweden, the language was described as a major challenge by several of the respondents. Other challenges highlighted are cultural differences. Learning the language is described as a great help. Both when it comes to being given more opportunities in the work life and to feel more a part of the society and culture. Support from family and friends is also something that is mentioned to be helpful when dealing with the challenges.

Background: In Sweden the national labour market policies are administered by the Public Employment Service which is in charge of assessing job-seekers’ need for support in the process of reaching employment. Equality is a fundamental principle for the administration. Neither ethnicity nor the person’s economical situation should influence the assessment. At the same time job-seekers are entitled to an individual assessment. Although the state has a national responsibility for labour market policy since the 1990s different municipal labour market interventions have also developed.   Aim: To investigate the impact of different income support systems (unemployment benefit/activity support or social assistance) and ethnicity on the assessments made by public employment officers.   Method: The study used a quantitative method with a questionnaire in the form of a factorial vignette experiment with fictitious cases in which only one factor/variable changed. 118 respondents at eight employment offices completed the survey between 20 January and 1 April 2020. Correlation analyses were performed using crosstabs (Cramers V) and Chi2-tests. Wilcoxon signed-rank tests were used to compare data at two different times (first and second phase of the survey).   Results: Employment officers advocated support at the employment service/external operator as their first choice in 86 per cent of cases, against municipal labour market interventions as first choice in 14 per cent of cases. There were statistically significant differences in the assessments based on the form of income support in all three vignettes. Unemployment benefit/activity support and social assistance resulted in statistically significant different assessments. Employment officers want to refer job-seekers with social assistance to municipal labour market interventions more often than they do with those with unemployment benefit or activity income. No significant differences in the assessments were observed regarding the ethnicity of job-seekers.   Conclusions: The study shows that in the process of labour market policy assessment not only the job-seeker's ability to work and the need for support to find a job is evaluated, but the income support system of the job-seeker plays a role. The differences in assessments based on the job-seekers' form of income may be due to categorisations. These categorisations may spring from stereotypical views of job-seekers benefiting from social assistance, or may be due to institutional factors with two different income support systems for the unemployed, or lastly spring from a lack of clarity regarding borders and distribution between national and municipal labour market policies. Regardless the reason, the categorisations might lead to significant consequences for job-seekers with social assistance, who in addition to a lower level of economical compensation also risk being referred to municipal labour market interventions. These are sometimes designed to be a demand for activity in return for receiving social assistance and do not always have as their primary purpose to strengthen working capacity. Based on the results of the study, Sweden thereby does not live up to being a universal welfare state with social citizenship, since social rights do not apply equally to all job seekers.

Flera studier pekar på att många vuxna utrikes födda har ett lägre socialt kapital och saknar värdefulla kontakter, vilket påverkar deras möjligheter att träda in på arbetsmarknaden och etablera sig i samhället. Syftet med studien är att undersöka hur utrikes födda som har kommit till Sverige i vuxen ålder fått sina första arbeten i Sverige, och på vilka sätt deras sociala kapital haft betydelse för att träda in på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är: 1) Hur har informanterna gått tillväga för att få sina första arbeten i den svenska arbetsmarknaden? 2) Vilken betydelse har socialt kapital haft för informanternas väg in på den svenska arbetsmarknaden? För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där åtta informanter intervjuades. Studien utgick efter en social nätverksanalys som analysmetod, vilket är en metod för att studera sociala relationer. Studiens teoretiska utgångspunkt är Pierre Bourdieus socialt kapital och Robert Putnams anknytande samt överbryggande socialt kapital.Resultatet visar att informanterna hade olika möjligheter samt begränsningar till att komma in i arbetslivet och skaffa sitt första jobb. En del informanter hade bättre förutsättningar än andra tack vare sina kontaktnät som de kunde dra nytta av vilket resulterade till att de fick ett arbete. Andra informanter hade sämre förutsättningar och hamnade utanför arbetsmarknaden flera år i följd. Några andra informanter fick sina första arbeten i Sverige genom Arbetsförmedlingen eller på egen hand, vilket tyder på att deras socialt kapital var mindre betydelsefullt i förhållande till deras första arbete i Sverige. / Several studies indicate that many foreign-born adults had low social capital and lacked valuable contacts, which affected their opportunities to enter the labor market and establish themselves in society. The purpose of this study is to investigate how the foreign-born interviewees got their first jobs in Sweden, and in what ways their social capital was vital for their entry into the Swedish labor market. The study's questions are: 1) How did the informants go about getting their first jobs in the Swedish labor market 2) What significance did social capital have for the informants' way into the Swedish labor market? To investigate this, a qualitative method was used where eight informants were interviewed. The study was based on a social network analysis as the analysis method, which is a method for studying social relations. The theoretical starting point of the study is Pierre Bourdieu's social capital and Robert Putnam's bonding and bridging social capital.The results of this study show that the informants had different opportunities and limitations to enter working life and get their first job. Some informants had better opportunities than others thanks to their contact networks that they took advantage of, which resulted in their employment. Other informants had worse conditions and ended up outside the labor market for several years. Other informants got their first jobs in Sweden through the Swedish Public Employment Service or on their own, which indicates that their social capital was less important.

Denna studie har fokuserat på arbetslösa ungdomar, unga vuxna som globalt fått ett eget trademark och samlas under begreppet NEET´s. studien har undersökt hur dessa unga uppfattar sin vardag, verklighet och de normativa förväntningar som ställs på denna specifika samhällsgrupp. Under arbetets gång har ett flertal strategier framträtt som dessa unga arbetslösa använder sig av i sin vardag, i en omvärld som är i förändring och som inte ger alla utrymme till lönearbete. Studien använder sig övervägande av begreppet NEET, som är ett internationellt samlingsnamn och som står för Not in Employment, Education or training. Vidare har studien kopplats till teorier som berör begreppen individualism, stigma, prekariat, stämpling, social konstruktion och genus. Arbetet med studien har utgått från en metod baserad på konstrutionism och hermeneutik, med en induktiv och kvalitativ ansats. I studiens resultat framkommer de strategier som studiens ungdomar använder sig av.

Unemployment is a major problem from a socio-economic perspective and affects the longterm growth in a country as a consequence of reduced tax revenues and reduced production.There are clear differences in unemployment between foreign-born and domestic-born. The focus of the study will be on cultural differences and the municipalities' industrial structure. Factors that we have selected based on theories and statistical analysis to examine unemployment among foreign-born in Sweden's municipalities are the following: small businesses, Sverigedemokraterna, post-secondary education of at least 2 years, population density and foreign-born people born in Europe expressed as a proportion of the total number of foreign-born people in municipalities. A cross-sectional study for all variables for Sweden's 290 municipalities during the year 2018 constitutes regression models that are presented and analyzed. Our hypotheses based on theories and statistical analysis are then compared with the results of the regressions. According to our regression models, the conclusion shows that there is a negative correlation between the variable foreign-born in Europe and the dependent variable unemployment among foreign-born, the variables small business and education also have a negative impact on unemployment among foreign-born. Should there be an increase inany of these factors, unemployment among foreign-born would decrease. The amount of votes on Sverigedemokraterna, on the other hand, has the opposite effect on unemployment among foreign-born. Should the proportion of votes for Sverigedemokraterna change in the municipality, the unemployment level among foreign-born would change in the same direction. Regarding the variable population density, we have in our study obtained different results depending on whether all variables have been estimated in the regression or whether only the variables that estimate the relationships that explain industrial structure are estimated.The study's delimitation to these five factors is linked to human capital theory, discrimination theories, segregation models and matching theory. To counteract the fact that unemployment continues to increase among foreign-born, studies of a similar nature to ours are required to beable to distinguish whether municipalities' industrial structures have an impact on unemployment among foreign-born and how to work to integrate individuals whose cultural norms and values differ from those. and values that prevail in Sweden. This is to create security and trust in each other as cooperation benefits from common norms and values. / Arbetslöshet är ett stort problem utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv och påverkar den långsiktiga tillväxten i ett land som en konsekvens av minskade skatteintäkter och minskadproduktion. Det finns tydliga skillnader i arbetslöshet mellan utrikesfödda och inrikesfödda. Fokus i studien kommer att ligga på kulturella skillnader och kommunernas industristruktur. Faktorer som vi utifrån teorier och statistisk analys valt ut för att undersöka arbetslösheten bland utrikesfödda i Sveriges kommuner är följande: småföretag, Sverigedemokraterna, eftergymnasial utbildning på minst 2 år, befolkningstäthet och utrikesfödda personer födda inom Europa uttryckt som andel av det totala antalet utrikesfödda personer i kommunerna. En tvärsnittsstudie för samtliga variabler för Sveriges 290 kommuner under året 2018 utgör regressionsmodeller som presenteras och analyseras. Våra hypoteser som baseras på teorier och statistisk analys jämförs sedan med resultatet av regressionerna. Slutsatsen visar enligt våra regressionsmodeller att ett negativt samband finns mellan variabeln utrikesfödda inom Europa och beroendevariabeln arbetslöshet bland utrikesfödda, även variablerna småföretag och utbildning har en negativ påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda. Skulle en ökning ske i någon av dessa faktorer så skulle arbetslösheten bland utrikesfödda att minska. Andelen röster på Sverigedemokraterna har å andra sidan motsatt effekt på arbetslösheten bland utrikesfödda. Skulle andelen röster på Sverigedemokraterna förändras i kommunen så skulle arbetslöshetsnivån bland utrikesfödda ändras i samma riktning. Gällande variabeln befolkningstäthet så har vi i vår studie fått olika resultat beroende på om samtliga variabler skattats i regressionen eller om endast de variabler som skattar sambanden som förklarar industristruktur skattas. Studiens avgränsning till dessa fem faktorer är kopplade till humankapitalteori, diskrimineringsteorier, segregationsmodeller och matchningsteori. För att motverka att arbetslösheten fortsätter att öka bland utrikesfödda krävs studier av liknande karaktär som vår för att kunna urskilja om kommuners industristrukturer har en påverkan på arbetslösheten bland utrikesfödda samt hur man kan arbeta för att integrera individer vars kulturella normer och värderingar skiljer sig från de normer och värderingar som råder i Sverige. Detta för att skapa trygghet och tillit till varandra då samarbete gynnas av gemensamma normer och värderingar.

Integrationen på arbetsmarknaden visar sig vara en utmaning på grund av den höga arbetslösheten bland utrikesfödda i Sverige. Vi har valt att utföra en studie med syftet att se hur arbetssökande personer med utländsk bakgrund från Mellanöstern upplever arbetsmarknadensintegrationen i Halmstad. Vi har analyserat hur denna målgrupp har för upplevelser och erfarenheter inom de satsningar och arbete som de deltar vid och personliga metoder och tillvägagångssätt när de ansöker om ett arbete. Under studien belyser vi hur det kan uppstå sociala klyftor i samhället utifrån integrationsmarknaden i Halmstad. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsintervju som består av åtta stycken arbetssökande män mellan 30–45 år, med utländsk bakgrund från Mellanöstern, som är bosatta i Halmstad. Vi har använt oss av relevanta teorier från Pierre Bourdieu och Erving Goffman för att analysera resultatet i studien. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika upplevelser när det gäller integrationen på arbetsmarknaden i Halmstad. Mer än hälften av intervjupersonerna upplever att integrationsarbetet är bristande. De övriga intervjupersonerna upplever integrationsarbetet som duglig, men menar att det finns utvecklingspotential. / Integration in the labor market proves to be a challenge due to the high unemployment among foreign-born in Sweden. We have chosen to carry out a study with the aim of seeing how jobseekers with a foreign background from the Middle East experience labor market integration in Halmstad. We have analyzed how this target group experiences the initiatives and work in which they participate and personal methods and approaches they use when applying for a job. During the study, we shed light on how social gaps can arise in society based on the integration market in Halmstad. We have started from a qualitative research interview consisting of eight job-seeking men between the ages of 30 and 45, with a foreign background from the Middle East, who live in Halmstad. We have used relevant theories from Pierre Bourdieu and Erving Goffman to analyze the results of the study. The results show that interviewees have different experiences when it comes to integration in the labor market in Halmstad. More than half of the interviewees feel that the integration work is lacking. The other interviewees perceive the integration work as capable but believe that there is development potential.

Denna studie genomfördes på ungdomar mellan 20 – 24 år i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram Jobbgarantin för ungdomar. Studiens syfte var att beskriva och analysera betydelsen av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram Jobbgarantin för ungdomar. Sju ungdomar intervjuades. Resultatet har analyserats utifrån begrepp från SCCT, Bourdieus kapitalbegrepp och andra begrepp som exempelvis hierarkisering, disciplinering och omstrukturering. Utifrån analysen av ungdomarnas berättelser visar studien på att ungdomarna upplever Jobbgarantin och Arbetsförmedlingen olika. Kombinationen av förväntningar ungdomarna har på exempelvis myndigheten, arbetsmarknadsprogrammet, personalen, handläggarkontakten och responsen ungdomarna får av dessa, är vad som leder till att ungdomarna har bra eller mindre bra upplevelser av Jobbgarantin och den statliga myndigheten. Det mest framträdande i studien är att ungdomarna upplever arbetsmarknadsprogrammet och Arbetsförmedlingen olika beroende på engagemanget handledarna och handläggarna visar dem. Myndighetspersonalens engagemang tillsammans med miljöerna ungdomarna utför sina jobbsökaraktiviteter i, spelar en avgörande roll för vad ungdomar tycker om Jobbgarantin och hur de bestämmer sig för att uppfatta programmets och Arbetsförmedlingens inverkan på arbetssituationen. Ungdomarna som utför sina jobbsökaraktiviteter i Jobbgarantin på arbetsmarknadsprojekt och privata arbetsförmedlingar, har goda upplevelser av programmet och dess inverkan på arbetssituationen. Dock kunde flera ungdomar paradoxalt nog uppleva att Arbetsförmedlingen inte har en påverkan i deras arbetssituation, när myndigheten de facto har det.

Syftet med denna c-uppsats är att belysa den diskurs som finns kring ekonomiskt bistånd och individer som erhåller försörjningsstöd i Svenska tidningar. Vidare är det av intresse att undersöka vad diskursen kan få för konsekvenser för individerna i fråga. Metoden som användes för att besvara syftet är kritisk diskursanalys. Efter genomläsning av artiklarna kunde tre teman identifieras och analysen delades därmed upp enligt dessa teman; att Malmö är en generös stad som betalar ut höga bistånd, kopplingar till arbetslöshet och arbetsmarknadsprogram samt slutligen kopplingar till utrikesfödda. Temana analyserades enligt Faircloughs tredimensionella modell. Det som arbetet resulterade i är att bidragstagare stigmatiseras. Diskussionen kring vilka begränsningar och möjligheter bidragstagare har är bristande i svenska nyhetstidningar. Detta eftersom artiklarna använder statistik och rapporter för att snarare rikta kritik mot lokalpolitiken, biståndshandläggare eller individerna som erhåller försörjningsstöd. / The purpose of this paper is to examine the discourse in Swedish newspapers  around financial aid and financial aid recipients. Furthermore it is of interest to examine what consequences this discourse could mean for the individuals in question. The method used to answer the purpose of this paper is critical discourse analysis. After reading the newspaper articles three themes were identified. The analysis was split up into three themes which were that Malmö is a generous city, referencing the amount they pay out in financial aid, that the discourse revolved around unemployment and unemployment programs and mentions of foreign-born individuals. Each theme was analyzed with Fairclough’s three dimensional model. The results show that financial aid recipients are stigmatized. There is limited discussion in Swedish newspapers about the limitations and opportunities that financial aid seekers face. This is because the articles in the newspaper are using statistics and official reports to criticize politicians, socialworkes as well as the financial aid recipients.