When analysing what the concept of work has meant historically in Sweden, acomplex image of shifting meanings emerge. Labour has been given meaning andvalue to the individual as a tool of empowerment and self-reliance and to society asa way of financing the welfare state. There has also been a conflict in how to besthandle those who fall outside of the norm of labour. The history of the SwedishNew Work Strategy is a history of conflict regarding whose responsibility it is toensure the wealth and wellbeing of the persons in unemployment or on sick leave:the state, or the individual. In this study, we use Carol Bacchi’s (2009) method fordiscourse analysis to critically analyse how labour, unemployment and sick leaveis represented in documents from two governmental agencies with close ties to boththe state, the labour market, and the individual. We conclude that the currentdiscourse surrounding labour, unemployment and sick leave is centred around theNew Work Strategy and the norm of labour. The individual is categorised as apassive recipient of the governmental agencies’ programmes. The individual isrepresented as needing to be disciplined and controlled, shaped, and conformed tothe ideal of being employable and having the ability to work full time. The goals ofthe governmental agencies are represented to be minimising the usage of sick leavebenefits or unemployment benefits. Labour is also portrayed in the documents asthe only way of financing the welfare state, and as the foremost solution to socialexclusion. Analysing how problems with unemployment and sick leave isrepresented leads to realising that the language we use may construct and constrictthe way we as individuals and as social workers understand social problems. Thiscreates possibilities of thinking differently about what social problems arerepresented to be and how best to handle them.

Introduktion: Fysisk inaktivitet och långtidsarbetslöshet är två bestämningsfaktorer när det kommer till ökad risk för fysiska besvär, psykisk ohälsa och för tidig död. Fysisk inaktivitet och långtidsarbetslöshet (>12 månader) ökar risken för bland annat psykisk ohälsa och cancer och långtidsarbetslöshet ökar risken för både fysisk och psykisk ohälsa. Den fysiska inaktiviteten, liksom arbetslöshet, har därför stor folkhälsovetenskaplig relevans då det har stor påverkan på såväl individ- som samhällsnivå, ur både ett hälso-, samhällsekonomiskt- och ett jämlikhetsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var attundersöka om prevalensen av fysisk aktivitet är lägre hos långtidsarbetslösa, jämfört med de individer som varit arbetslösa kortare period samt om personer som tränar är arbetslösa kortare tid än de som inte tränar. Metod: Tvärsnittsstudie med 35 deltagare som besvarade digitala enkäter. Analysmetod för att undersöka resultat var beskrivande statistik och chisquare analyser. Variablerna jämfördes och presenteras i figurer och tabeller. Resultat: Resultatet visade att fysiskt aktiva individer generellt sett var arbetslösa kortare period än de som var fysiskt inaktiva. Män var arbetslösa kortare tid än kvinnorna. I gruppen korttidsarbetslösa (<12 månader) tränade 87,5% varje vecka. I gruppen långtidsarbetslösa tränade 18 % varje vecka. Resultatet är inte generaliserbart – däremot är det en bra ingång för framtida studier att under kontrollerade former och övertid undersöka skillnader i den fysiska aktiviteten mellan kort- och långtidsarbetslösa för att eventuellt kunna planera framtida arbetsmarknadsinsatser och metoder för att minska långtidsarbetslöshet. / Introduction: Physical inactivity and long-term unemployment (>12 months) are twodetermining factors when it comes to increased risk of mental illness and premature death. Physical inactivity and long-term unemployment increase the risk of mental illness and cancer, and long-term unemployment increases the risk of both physical and mental illness. Physical inactivity, as well as unemployment, are therefore of great public health scientific relevance as it has a major impact on both individual and societal level, from a health-, socio-economic and equality perspective. Aim: The aim of the study was to investigate whether the prevalence of physical activity is lower among the long-term unemployed, compared with those individuals who have been unemployed for a shorter period and if people who exercise are unemployed for a shorter time than those who do not exercise. Method: Cross-sectional study with 35 participants who answered digital questionnaires. Analysis methods for examining results were descriptive statistics and chi-square analyzes. The variables were compared and presented in figures and tables. Results: The results showed that physically active individuals were generally unemployed for a shorter period than those who were physically inactive. Men were unemployed for a shorter time than women. In the group of short-term unemployed (<12 months) 87.5% trained every week. In the group of long-term unemployed, 18 % trained every week. The result is not generalizable - however, it is a good input for future studies to examine differences in physical activity between short- and long-term unemployed.

Uppsatsen handlar om hur välfärdsstaten förändrats sedan slutet av nittiotalet. Arbetet fokuserar på frågor om arbetsmarknad, arbetslöshet och arbets- marknadspolitik men även på hur sociala investeringar kan förstås som ett nytt sätt att se på sociala insatser. Det teoretiska ramverket utgörs av Jürgen Habermas arbeten om det senkapitalistiska samhällets framväxt, välfärdsstatens förutsättningar och begreppen legitimitet och legitimitetskriser. Uppsatsens syfte är att visa hur man med hjälp av Habermas teorier om det senkapitalistiska samhällets utveckling, legitimitet och legitimitetskriser kan förstå en välfärdsstat under press och framväxten av en aktiveringspolitik. Som en del av detta undersöks i arbetet sociala investeringar som ett socialt fenomen. Arbetet är en litteraturstudie med en teoretisk inriktning och inspiration har tagits från ett kritiskt, undersökande arbetssätt. Den viktigaste slutsatsen är att sociala investeringar kan förstås som en legitimerande insats och som en reaktion för att hantera minskad tilltro till välfärdsstaten.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka socioekonomiska faktorer bidrar till intaget av vaccinet mot covid-19 i 13 olika bostadsområden i Stockholm. Författarna av denna uppsats åtar sig undersöka fyra samband med vaccinationsgraden i de utvalda områden, det vill säga samband med utbildning, inkomst, arbetslöshet och utländsk bakgrund. Tidigare forskning i frågan har påvisat motstridiga resultat, dock formas hypoteserna utifrån resultatet som återfinns i majoriteten studier. För att berika diskussionen tas även upp begrepp som institutionell tillit, infodemic och vaccintveksamhet. Metoden består av linjära regressionsmodeller där de oberoende variablerna i form av socioekonomiska faktorer redovisas och konstanthålls i flera kombinationer. Variablerna redovisas först för sig i enkla linjära regressioner, där inkomst och hög utbildning korrelerar positivt med vaccinationsgraden och arbetslöshet och utländsk bakgrund korrelerar negativt med vaccinationsgraden. Vidare görs regressionsmodeller om två och tre oberoende variabler. Överraskande i denna studie är att i detta skede visar sig inkomst ha ett negativt eller icke-signifikant samband med vaccinationsgraden. Även utbildning förlorar sin signifikans till vaccinationsgraden. Däremot behåller utländsk bakgrund sin signifikanta negativa korrelation med vaccinationsgraden. Avslutningsvis diskuteras variablerna i förhållande till den tidigare forskningen. / The purpose of this study is to find out which socioeconomic factors contribute to the intake of the covid-19 vaccine in 13 different residential areas in Stockholm. The authors of the following thesis undertake to research the association of four socioeconomic factors with the degree of vaccination in said areas, that is education level, average income, unemployment and immigrant background. Previous research in the question has shown contradictory evidence, the hypothesis of this study however is formulated in line with the majority of the research. To further enrich the discussion on the topic, notions of institutional trust, infodemic and vaccine hesitancy are considered. Additionally, tests of linear regression models are performed and adjusted in several combinations. Firstly, the independent variables are presented by themselves, where education and income correlate positively with the vaccination degree, whereas unemployment and immigrant background correlate negatively. Furthermore, linear regressions with two and three independent variables are performed. The surprising result here is that income either no longer has a significant correlation or correlates negatively with vaccination degree. Education level also loses its significance. On the other hand, immigrant background withholds its negative correlation with the vaccination degree. Finally, the results are discussed in relation to the prior research.

Unemployment is a growing concern in todays modern society for both young and middle aged people. Previous studies have discussed the correlation between health and unemployment and multiple factors decide its long term effects. The intention of this study is to compare how young and middle aged people are effected by unemployment. The purpose of the comparative method is to clarify the extent of the different age groups social problems. This literary study is based on literary research that has been analyzed and summarized in a telling, reasonable and valued fashion. I have chosen Durkheims theory of society. I have used the different theories and empiricism to find a correlation and answer the intent of the paper. The result show that both young and middle aged people experience negative effects of unemployment. Young people experience both psychological and somatic effects through reduced wellbeing, increased risk of anxiety, dangerous behavior, substance abuse and premature death. Older people are effected by increased risk of psychological issues and substance abuse that can lead to somatic health problems. Support that strengthen the individual financially and socially seems to generate the best result to reduce negative effects on the individual. When comparing unemployment in young and middle aged people, it seems that socio-economical background and the possibility of social support are the most important factors. Age is a poor indicator to decide how unemployment affect the individual psychologically and somatically. / Arbetslöshet är idag ett växande problem i västvärlden för såväl unga sompersoner i medelåldern. Tidigare studier har diskuterat orsakssambandet mellanhälsa och arbetslöshet och flera faktorer ligger till grund för hur gruppenarbetslösa påverkas av sin situation. Studiens syfte är att jämföra hur ungasrespektive personer i medelålderns hälsa påverkas av arbetslöshet samt förståvilka i dessa ålderskategorier som i större uträckning drabbas av arbetslöshet.Den komparativa metoden har som syfte att analysera, beskriva och tydliggöraomfattningen av det sociala problemet för olika åldersgrupper genomjämförelser. Forskningsöversikten bygger på forskningslitteratur somanalyserats och sammanfattats i en berättande, resonerande och värderande stil.Resultatet har analyserats utifrån Durkheims samhällsteori. Resultaten somframkommit pekar på att såväl unga som personer i medelålder påverkasnegativt av arbetslöshet. Unga personer påverkas både psykiskt och fysisktgenom ökad risk för ångest, minskad känsla av välbefinnande, ökatriskbeteende, ökad risk för missbruk och förtidig död. Äldre personer påverkasgenom ökad risk för psykiska besvär, högt blodtryck och ökad risk förmissbruksproblematik. Resurser som stärker arbetslösa ekonomiskt samtsocialt stödjande insatser verkar ge bäst resultat för at minska negativ påverkanför individen. I jämförelsen av hur unga och personer i medelåldern påverkasav arbetslösheten framkom att det är socioekonomisk bakgrund och möjlighettill socialt stöd som är avgörande. Ålder är en svag indikator för att avgöra hurarbetslöshet påverkar individen psykiskt och fysiskt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare som arbetar med långtidsarbetslösa uppfattar fenomenet livslångt lärande. Uppfattningarna leder oss mot en djupare förståelse för hur fenomenet livslångt lärande konstrueras och hur denna konstruktion formar den praktik där studie- och yrkesvägledaren och den arbetslöse befinner sig. För att fånga dessa uppfattningar av livslångt lärande utgår studien från en fenomenografisk ansats och empirin samlas in genom intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar med individer i långtidsarbetslöshet. Studiens resultat visar på att konstruktionerna kring fenomenet livslångt lärande hos respondenterna innehåller uppfattningar om livslångt lärande som ett verktyg till den ekonomiska utvecklingen i vårt land. Inbyggt i denna konstruktion återfinns även uppfattningar om en idealbild kring hur individer ska kunna ta del av den del av det livslånga lärande som erbjuds inom ramen för utbildning eller arbete. För de individer som befinner sig i långtidsarbetslöshet och faller utanför denna ram blir studie- och yrkesvägledaren en central person. / The purpose of this study is to investigate how study and career counsellors who work with the long- term unemployed perceive the phenomenon of lifelong learning. The perceptions lead us to a deeper understanding of how the phenomenon of lifelong learning is constructed and how this construction shapes the practice where the study and career counselor unemployed are. To capture these perceptions of lifelong learning, the study is based on a phenomenographic approach and the empirical data is collected through interviews with eight study and career counsellors who work with individuals in long-term unemployment. The results of the study show that the constructions around the phenomenon of lifelong learning in the respondents contain perceptions of lifelong learning as a tool for the economic development in our country. Built into this construction are also perceptions of an ideal picture of how individuals should be able to take part in the part of life-long learning that is offered within the framework of education or work. For those individuals who are in long-term unemployment and fall outside this framework, the study and career counsellor becomes a key person. The study and career counselor ́s constructions of lifelong learning affect professional practice, which need to be made visible and reflected on.

”How the health situation of unemployed women can be understood from a " sociological perspective” The background to our essay is based on recent peer-reviewed research which proves the lack of research in the area, and the sociological interest on our part regarding the female exclusion in Swedish society, 2022. The purpose of the essay was to strive to answer the essay´s question, which examines how the unemployed women´s life situation and health are affected when they are outside the labor market. The method used by our sociological thesis is qualitative in-depth interviews where thematic analysis with the main theme has been interpreted and supported theoretically to extract sufficient sociological empirical evidence to be able to answer the question. The result that the thesis came to is that exclusion, ill health and reduced quality of life are an effect on the life situation of unemployed women. The summary is that more research in the area is needed and the problem must be raised more as unemployment has negative health consequences for the individuals that in this case are the swedish unemployed women. / ”Hur arbetslösa kvinnors hälsosituation kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv” Bakgrunden till vår uppsats grundar sig i tidigare granskad forskning som bevisar bristen på forskning inom det valda området samt det sociologiska intresset från vår sida gällande kvinnligt utanförskap i svenska samhället 2022. Syftet med uppsatsen var en strävan på svar till uppsatsens frågeställning som undersöker hur de arbetslösa kvinnors livssituation och hälsa påverkas när de befinner sig utanför arbetsmarknaden. Metoden som vår sociologiska uppsats använder sig av är kvalitativa djupintervjuer där tematisk analys med huvudtema tolkats och stöttats teoretiskt för att utvinna tillräckligt sociologiskt empiriskt underlag för att kunna besvara frågeställningen. Resultatet som uppsatsen kommit fram till är att utanförskap, ohälsas amt sänkt livskvalitet är en effekt för de arbetslösa kvinnornas livssituation. Sammanfattningen blir att mer forskning inom området behövs och att problematiken måste lyftas mera då arbetslösheten ger negativa hälsokonsekvenser för individer som i detta fall är svenska arbetslösa kvinnor.

Denna undersökning har sitt fokus på arbetslöshetsåtgärder i Karlstad under mellankrigstiden och tiden för andra världskriget. Undersökningen baseras från rapporter och protokoll från Arbetslöshetskommittén i Karlstad samt några ytterligare lokala aktörers uttalanden i frågan vilka funnits med i bilagor till rapporter och protokoll. Kommunen skulle genom den lokala arbetslöshetskommittén i praktiken genomföra och utöva arbetslöshetspolitiken som fastställts på nationell nivå. De två vanligaste hjälpmedlen till att dämpa de problem som arbetslösheten medförde var kontantunderstöd och arbetshjälp. I vilken omfattning och i vilken form dessa skulle erbjudas var upp till kommunen att besluta inom ramarna för de statliga direktiven och lagarna relaterade till arbetslöshetshjälp. Arbetslöshetspolitiken baserades på en samling värderingar relaterade till arbetslöshetspolitik, arbetsmarknad, arbetsmoral och försörjning kallad arbetslinjen. Arbetslinjen förespråkade sammanfattningsvis möjligheten till familjeförsörjning, där de som kunde arbeta skulle arbeta, och att de som inte kunde få hjälp skulle få hjälp av staten – i första hand genom arbete som arbetslöshetshjälp. Denna undersökning syftar till att undersöka om arbetslinjens politik implementerats på lokal nivå via Arbetslöshetskommittén, och i så fall hur implementeringen kan urskiljas i materialet. För att besvara syftet har protokoll, rapporter och bilagor till dessa analyserats. På grund av materialets varierade utformning har materialet både analyserats med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod där rapporter med statistisk sammanställts kvantitativt och rapporter beskrivits genom en mer kvalitativ metod i textform. För att analysera huruvida arbetslinjens värderingar kan utläsas i materialet eller har en egenskapad analysmodell använts vilken främst baserats på Junestavs och Olofssons forskning. Undersökningen påvisar att Karlstad uppvisade arbetslöshetskommittén enligt undersökningen samsyn med de värderingar som arbetslinjen representerade. Detta framkom bland annat genom förespråkande av arbete som arbetslöshetsåtgärd framför understöd, negativa uttalanden gentemot understöd som arbetslöshetshjälp och negativa uttalanden om höga löner för nödhjälpsarbeten. Efter 1920-talets mitt använde de dessutom sällan understöd som hjälpåtgärd. I stället användes arbete som arbetslöshetshjälp. / This survey examines unemployment measures in Karlstad between the interwar period and the end of World War II. The survey is based on reports and protocols from the Unemployment Committee in Karlstad, as well as the statements of a few other local actors on this issue in cases where these were included as appendices to reports or protocols. The municipality, through the local Unemployment Committee, would in practice implement and exercise the unemployment policy established at the national level. The two most common means of alleviating the problems caused by unemployment were financial support and work arranged by the state or municipality. The extent and form of both of theese were up to the municipality to decide, as long as they remained within the framework of the state directives and laws related to unemployment assistance. The unemployment policy was based on a set of values ​​related to unemployment policy, labor market, work ethic and livelihood called the work line, or arbetslinjen in Swedish. In summary, the work line advocated the possibility of the ability to support families where those who could work would work and those who could not would receive help from the state - primarily through work as unemployment assistance. The purpose of this research is to examine whether or not the local implementation of values of the work line is visible within the work of the Unemployment committee i Karlstad, and if so how the implementation can be discerned in the material. Protocols, reports and appendices has been analyzed to achieve the purpose of this research. Due to the different design of the material, the material has been analyzed using both qualitative and quantitative methods, where reports with statistical compilations has been described through qualitative methods in text. In order to analyze whether the work line's values ​​can be read in the material, an analysis model has been created and used, which is primarily based on research by Junestav and Olofsson. In Karlstad, according to the survey, the unemployment committee showed signs of consensus with the values ​​that the work line represented. This was, among other things, noticed by advocating work as an unemployment measure over financial support, negative statements towards financial support such as unemployment aid and negative statements about high wages for emergency relief work. In addition, they rarely used support as a relief measure compared to work. Instead they advocated for using work as a unemployment assistance.

ABSTRACT  Aims:  While the relationship between unemployment and well-being is widely acknowledged, there has been little exploration of its consequences for older workers. It is also less clear whether this relationship differs between welfare states characterized by varying levels of social protection for the unemployed. Thus, the aim is to examine the relationship between unemployment and well- being, considering factors such as age and gender across diverse contexts.  Methods:  Data is utilized from the European Social Survey (ESS), round 9 conducted in 2018, encompassing 25 countries classified into five welfare state regimes (Scandinavian, Anglo-Saxon, Bismarckian, Southern and Eastern), with 44 577 respondents, aged 16-90. Well-being is measured using the variable "Happy" on a 10-point scale. The analysis includes individual-level factors (employment status, age, gender) and macro-level factors (welfare state regimes). Employment status was main activity in the last 7 days. Linear regression models are employed, with a focus on both the entire population and the unemployed within each welfare regime. The analysis initially compares well-being between the employed and unemployed, followed by a focused analysis on older (55 years or older) unemployed.  Results:  Unemployed individuals in all countries reported lower well-being than those employed. Scandinavian, Anglo-Saxon and Bismarckian regimes exhibit a significant negative impact of unemployment on well-being, while Southern and Eastern European states demonstrate more modest impacts. Older unemployed individuals generally indicate higher well-being across all regimes compared to young and middle-age unemployed, although the results lack statistical significance. Gender-based disparities in well-being within the Scandinavian, Anglo-Saxon, and Bismarckian regimes also lack statistical significance, implying an equivalent negative impact of unemployment on both men and women. In contrast, Eastern and Southern regimes exhibit a significant distinction, with higher well-being among unemployed women compared to men. Conclusion:  The negative relationship between unemployment and well-being is consistent across Europe but varies by welfare state regime. Simultaneously, older unemployed individuals report higher well- being, suggesting that younger and middle-aged unemployed individuals may face more significant challenges in navigating the association between unemployment and well-being. This difference may be attributed to the presence of social protection mechanisms within welfare regimes, exerting a positive influence on the well-being of the older demographic, and variations in work culture, such as an earlier retirement age in some countries and lower work norms in others. The non-existent gender differences in the association between unemployment and well- being in the Scandinavian, Bismarckian, and Anglo-Saxon regimes suggest a shared work norm where women should experience similar psychosocial and economic pressures as men when unemployed. Yet, in Eastern and Southern regimes, women exhibit significantly higher well-being than men, which indicate that traditional standard of the man as the main breadwinner is still pervasive in Eastern and Southern regimes. These findings emphasize the influence of contextual factors on the relationship between unemployment and well-being. / SAMMANFATTNING  Syfte:  Även om sambandet mellan arbetslöshet och välbefinnande är allmänt erkänt, har det gjorts lite forskning kring dess konsekvenser för äldre arbetstagare. Det är också mindre tydligt om detta förhållande varierar mellan välfärdsstater som kännetecknas av olika nivåer av socialt skydd för arbetslösa. Således är syftet att undersöka förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande, med hänsyn till faktorer som ålder och kön i olika sammanhang.  Metod:  Data används från European Social Survey (ESS), omgång 9 genomförd 2018, omfattande 25 länder indelade i fem välfärdstatsregimer (Skandinavisk, Anglo-Saxisk, Bismarckiansk, Södra och Östra Europa), med 44 577 respondenter i åldrarna 16–90. Välbefinnande mäts med variabeln "Lycka" på en 10-gradig skala. Analysen inkluderar individuella faktorer (sysselsättningsstatus, ålder, kön) och makrofaktorer (välfärdsstatsregimer). Sysselsättningsstatus var huvudaktivitet de senaste 7 dagarna. Linjära regressionsmodeller används, med fokus på både hela populationen och de arbetslösa inom varje välfärdsregim. Inledningsvis jämförs välbefinnandet mellan de sysselsatta och arbetslösa, följt av en detaljerad analys av äldre (55 år och äldre) arbetslösa. Resultat:  Arbetslösa i alla länder rapporterade lägre välbefinnande jämfört med de sysselsatta. Skandinaviska, Anglo-Saxiska och Bismarckianska regimerna uppvisar en signifikant negativ påverkan av arbetslöshet på välbefinnandet, medan länderna i Södra och Östra Europa visar mer måttliga effekter. Äldre arbetslösa indikerar generellt sett högre välbefinnande i alla regimer jämfört med unga och medelålders arbetslösa, även om resultaten saknar statistisk signifikans. Könsskillnader i välbefinnande inom Skandinaviska, Anglo-Saxiska och Bismarckianska regimerna saknar också statistisk signifikans, vilket antyder en likvärdig negativ påverkan av arbetslöshet på både män och kvinnor. Å andra sidan uppvisar Södra och Östra regimerna en signifikant skillnad, med högre välbefinnande bland arbetslösa kvinnor jämfört med män. Slutsats:  Det negativa förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande är konsekvent över hela Europa men varierar mellan välfärdsregimer. Samtidigt rapporterar äldre arbetslösa personer högre välbefinnande, vilket antyder att yngre och medelålders arbetslösa personer kan stå inför större utmaningar när det gäller att hantera konsekvenserna av arbetslöshet. Denna skillnad kan bero på närvaron av socialt skyddsnät inom välfärdsregimerna, vilket har en positiv inverkan på välbefinnandet hos de äldre, samt variationer i arbetskultur, såsom en tidigare pensionsålder i vissa länder och lägre arbetsnorm i andra. De icke existerande könsskillnaderna i förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande i Skandinaviska, Bismarckianska och Anglo-Saxiska regimerna antyder en gemensam arbetsnorm där kvinnor bör uppleva liknande psykosociala och ekonomiska påfrestningar som män när de är arbetslösa. I motsats till detta uppvisar kvinnor i Östliga och Sydliga regimerna signifikant högre välbefinnande än män, vilket indikerar att den traditionella normen där mannen är huvudförsörjaren fortfarande är utbredd i Östa och Södra regimerna. Dessa resultat betonar betydelsen av kontextuella faktorer för förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande.

Purpose: The purpose of this study is to examine how unemployed individuals in different gender groups experience and value their mental health.  Method: The paper explores unemployment in relation to the sense of coherence (SOC) theory by Antonovsky (1996), Jahoda's deprivation model (1982) and Marmot’s (2015) discussion on the health gap that exists in society. A survey was used to measure how men and women assess and experience their good mental well-being and mental disorder during their time of unemployment. The statistical software SPSS was used to analyze the data where a Mann-Whitney U test was conducted.  Results: The result showed no statistically significant difference for good mental well-being or mental disorder for unemployed men or women. However, the result showed statistically significant differences with good mental well-being and mental disorder grouped by marital status (single and other), economic stability (yes and no) and for mental disorder grouped by age (above 30 and below 30) for both unemployed men and women.  Conclusion: Although only statistically significant differences were found for both men and women, it cannot be ruled out that men and women valued their mental health and well-being differently. / Syfte: Att undersöka hur arbetslösa kvinnor och män upplever och värderar sin psykiska hälsa. Metod: Uppsatsen utforskade arbetslöshet i relation till teorin för känsla av sammanhang (KASAM) av Antonovsky (1996), Jahodas deprivationsmodell (1982) och Marmots (2015) diskussion om den hälsoklyfta som finns i samhället. En enkät användes för att mäta hur män och kvinnor värderar och upplever gott psykiskt välbefinnande och psykisk påfrestning under sin arbetslöshetstid. Datorprogram för statistisk analys SPSS användes för att analysera data där ett Mann-Whitney U test utfördes. Resultat: Ingen statistiskt säkerställd skillnad påvisades för gott psykiskt välbefinnande eller för psykisk påfrestning för arbetslösa män eller kvinnor. Resultatet påvisade dock statistiskt signifikanta skillnader för gott psykiskt välbefinnande och psykisk påfrestning grupperade efter civilstånd (singel och annan), ekonomisk stabilitet (ja och nej) och för psykisk påfrestning grupperad efter ålder (över 30 och under 30) för både arbetslösa män och kvinnor. Slutsats: Även om endast statistiskt signifikanta skillnader hittades för både män och kvinnor, så kan det inte uteslutas att män och kvinnor värderade sin psykiska hälsa och sitt välbefinnande olika.