En av de första frågorna en arbetsgivare kan möta i rekryteringsprocesser är huruvida man ska befordra någon internt eller om man ska rekrytera ledningsbefattningar externt. Det är en fråga som sätter tonen och inriktningen på hela rekryteringsprocessen. Dessa processer påverkar och påverkas av olika faktorer, som till exempel önskade egenskaper, organisationskultur och medarbetares attityder mot ledningsbefattningar. Tidigare forskning kring rekrytering visar att det finns områden inom detta som organisationer behöver kunskap om. Den tidigare forskningen ger en bild av var forskningen ligger och att det saknas studier om hur organisationskultur påverkar rekryteringar. Syftet med denna studie är att bidra med djupare förståelse kring hur Uppsala universitets kollegiala rekryteringsformer påverkar medarbetare och hur vilken rekryteringsform påverkar önskade egenskaper i ledningskandidater och vilka attityder man har till dem. Studiens två frågeställningar besvaras med hjälp av Bourdieus kapital- och fältteori och visar att arbetsplatsen på olika sätt påverkas av intern- och externrekrytering. Fokus har varit på Uppsala universitet då organisationen presenterar egenartade rekryteringsprocesser inom akademiska kärnverksamheten och förvaltningen. Genom 10 stycken kvalitativa intervjuer har data från prefekter, avdelningschefer, samt deras medarbetare inhämtats och kodats. Resultatet visar att det kollegiala systemet som finns inom universitetsvärlden har starka effekter på rekryteringsprocesser och att deras samverkan präglar förväntade egenskaper, attityder och kultur. Avslutningsvis presenteras vilken framtida forskning som kan härledas.

Antalet ensamkommande barn har sedan 2006 ökat oavbrutet och alla dessa barn blir placerade på HVB-hem eller i familjehem. Forskning visar att detta är en utsatt grupp som kan ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden på grund av diskriminering. Forskning visar att arbete, utbildning och socialt nätverk är viktigt för att kunna etableras i samhället. Personalen på HVB-hemmen är några av de personer som står de ensamkommande barnen närmast och därmed kan stötta barnen i vägen till etablering.  I denna kvalitativa studie undersöks därför vilka perspektiv och erfarenheter personalen på HVB-hem för ensamkommande barn har på barnens möjlighet till etablering. Empirin består av sex semistrukturerade intervjuer genomförda på HVB-hem i södra Sverige. Dessa har sedan analyserats med hjälp av analysmetoden fenomenografi. Med hjälp av denna analys hittades åtta kategorier. Dessa har sedan analyserats med hjälp av Bourdieus kapitalteori samt begreppet stereotypisering.  Resultatet visade att informanterna beskriver de ensamkommande barnens sociala nätverk och kunskaper om samhället som begränsade, men att barnen har möjligheter att förstärka dessa. De kunskaper barnen har med sig från hemlandet menar informanterna inte alltid passar in och de behöver därmed läras om. En utmaning för de ensamkommande barnen är att de blir stereotypiserade av det svenska samhället, vilket kan försvåra deras väg till etablering.

Bakgrund: I efterdyningarna av den hastiga övergång till distans-och fjärrstudier som genomfördes i de svenska gymnasieskolorna under våren 2020 kvarstod en stor mängd frågor som obesvarade. Tidigare studier fanns som visade att en planerad övergång kunde ha bra effekter på likvärdigheten,samtidigt som studier redan hade visat att den svenska skolan under detta synnerligen annorlunda tillfälle upplevt ett flertal problem. Vilken bild kan lärare bidra med? Vad för olikheter kunde kompenseras för på distans och vad önskar lärare att de hade möjlighet att göra med en mer långsiktig planering? Syfte: Följande studie undersöker den övergång till distans-och fjärrundervisning de svenska gymnasieskolorna genomgått under våren år 2020, som följd av covid-19-pandemin. Studiens syfte är att undersöka lärares resonemang och föreställningar irelation till de effekter den hastiga övergången haft på utbildningens likvärdighet. Metod: Då studien är menad att söka föreställningar och resonemang har samtalsintervjuer valts som metod, detta är en kvalitativ ansats som införlivades genom samtal med åtta lärare från olika kommuner, skolor och ämnesområden. De samtalsintervjuer som hölls var öppna och de gemensamma upplever som förekom kunde delas in i olika teman. Efterdsom det är lärarnas olika föreställningar som står i fokus har teorierna Bourdieus kapitalteori och ramfaktorteorin valts, dessa teorier bidrar med förklaringsmodeller som hjälper föreställningarna att kopplas till likvärdigheten på ett teoretiskt plan. Resultat: Studien speglar en skola som på distans kräver en utförlig planering och budget för att bibehålla likvärdigheten. Trots att detta inte kunde ske under våren var det något som lärare beskrev som utmanande, men inte omöjligt att hantera. Deras upplevelser skildrade en skola där klassmarkörer synliggjordes mer än innan, där elevers förutsättningar att studera både förbättrades och försvårades beroende på tidigare förutsättningar och att den "fysiska" närvaron var bättre trots att lärare såg svårigheter i att avgöra om eleverna var aktiva och mentalt närvarande. Det var även tydligt genom de resonemang som fördes att lärare aktivt sökte lösningar på de problem som uppenbarades, något som visar en stor vilja att minska skillnaderna i förutsättningar för att öka likvärdigheten.

There is a general lack of information about how libraries manage crises, even though it has increased since Covid-19 it still is a very limited subject in LIS. The purpose of this bachelor’s thesis is to contribute information about how public libraries act and handle crises, particularly the debate whether or not the physical libraries should continue being open for the public or not during Covid-19 pandemic. The material for this thesis is made up of articles from the journal Biblioteksbladet. These articles all contained arguments for and against keeping the physical libraries open. The articles have been analysed with qualitative content analysis and thematic analysis. The theoretical frameworks used are capital theory and risk management. The results show that the arguments follow different themes. Those in support of keeping libraries open most often argue that libraries play a bigger role in society and are also a centre of information. Meanwhile, arguments against libraries being open are often themed around preventing the spread of infection, keeping the staff and visitors safe, and that libraries are not crucial for the country to survive.

Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera Malmöungdomars vägar genom utbildningssystemet. Undersökningen består av två delar. Dels en kvantitativ del där vi kartlade elevsammansättningen på samtliga gymnasieskolor i Malmö med avseende på variablerna inkomst, utbildning och stadsdel. Dels en kvalitativ del där vi genomförde intervjuer med personer inom skolväsendet i Malmö. Studien visar på att genomsnittselevens inkomst- och utbildningsbakgrund skiljer sig vitt åt på gymnasieskolorna i Malmö. Dessutom kan vi se att skolorna med de högsta respektive lägsta värdena för genomsnitteleven också har en låg spridning i elevsammansättningen och den geografiska koncentrationen för dessa skolor är hög. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att gymnasieskolan i Malmö, trots det fria skolvalet, kan upprätthålla den sociala reproduktionen.

Denna kvantitativa uppsats syftar till att undersöka integrationsmöjligheterna och skillnader på arbetsmarknaden med avseende på individernas bakgrund, arbetssökandets längd och upplevda chanser att få önskade jobb. Studien fokuserar på tre grupper: inrikesfödda med två svenska föräldrar, invandrare och inrikesfödda med minst en utrikesfödda förälder som definieras som andra generationens invandrare. Utifrån detta skapades hypotes 1, att invandrare och andra generationens invandrare spenderar längre tid som arbetssökande och skattar sina chanser till anställning lägre än inrikesfödda med två svenska föräldrar. För att kontrollera om skillnaderna förändras i samband med andra faktorer så skapades hypotes 2 som innebär att skillnaderna mellan inrikesfödda med två svenska föräldrar, andra generationens invandra och invandrare försvagas efter att kontrollera mot utbildningsnivå, kön och ålder. Teoretiskt grundar sig studien i Webers konfliktteori, Bourdieus kapitalteori, assimilationsteorier och institutionell diskriminering. Datamaterialet som behandlas i studien är hämtad från European Social Survey (ESS) och representerar den nionde omgång av enkätstudien från 2018. Datan som används har en tvärsnittsdesign, där sambanden presenteras och analyseras med hjälp av linjära sannolikhetsmodeller. Resultaten visar att invandrare spenderar längre tid som arbetssökande jämfört med infödda personer med två svenska föräldrar. Resultatet är statistiskt signifikant även vid kontroll för andra variabler. Dessutom finner vi resultat som visar att första- och andra generationens invandrare i högre grad än inrikesfödda med två svenska föräldrar upplever sina chanser att få önskade jobb som låga, vilket var statistiskt signifikant.

Den ideella sektorn i Sverige är den som aktiverar flest barn och unga (4-25 år) och fotboll är den idrott som är överlägset störst i Sverige. Även i Malmö är fotboll den idrott som aktiverar flest barn och unga. Tyvärr är de barn och unga som är aktiva inom fotbollen främst pojkar och flickorna blir färre och färre för varje år. Enligt Ung Livsstil forskningsrapport från 2017 var fotbollen på flicksidan svagare i Malmö än i övriga Sverige. Syftet med denna studie är därför att ge en djupare förståelse för vilka förutsättningar tränare i fotbollsföreningar upplever att de har för att skapa fotbollsverksamhet för flickor i Malmö. Vilka hinder och möjligheter stöter tränarna på och hur ser de på framtida tillväxt? Studiens empiriska material består av sex kvalitativa intervjuer samt styrdokument och lokala strategier från Fritidsförvaltningen, Malmö Stad. Vid analys av det empiriska materialet har Pierre Bourdieus kapitalteorier och Yvonne Hirdmans teori kring genussystem och genuskontrakt använts.  Studiens resultat visade att de köns- och genusnormer som finns i samhället påverkade tränarnas förutsättningar att få flickor att spela fotboll både på och utanför planen. För att få tillgång till planen ställdes flickornas verksamhet i relation till pojkarnas både sett till antal utövare, men även på vilket sätt fotbollen förväntades utföras. Utanför planen påverkade föräldrarna genom att upprätthålla och reproducera bilden av flickan som en icke tävlingsinriktad individ. Analysen visade att tränarna upplevde sig som ensamma i rollen att få verksamheten att behålla men även att rekrytera nya medlemmar. Tränarnas upplevelser följde de mönster som tidigare forskning sett det vill säga att fotbollen domineras av manliga normer, värderingar och flickorna tilläts inte avvika alternativt få tillgång till samma arenor som pojkarna. Slutligen visade studien att genom bättre samarbete internt i föreningen men även externt med andra föreningar kunde förutsättningarna för tränarna förbättras och därigenom öka antalet fotbollsspelande flickor.

In today’s multicultural Sweden, museums need to work more inclusively to reflect the country’s national identities. This is both difficult and complex. The purpose of this thesis is to increase the understanding of whether and, if so, the museums’ diversity work affects the museums’ role in society as either a meeting place or as an exclusionary field in contemporary multicultural Sweden. More specifically, the thesis aims to investigate how museums’ diversity work is perceived by both museum staff and new Swedes, especially with regards to recruitment, staff composition and treatment of visitors, and how new Swedes relate to the cultural heritage as presented and reinterpreted in exhibitions at museums in Stockholm. The qualitative material consists of seven individual in-depth interviews with new Swedes who are non-academics, a focus group interview with seven new Swedes who are academically educated and three in-depth interviews with three museum employees from different museums. The results show that the museums have difficulty recruiting more widely and this lack of diversity among staff contributes to the critique expressed by the new Swedes about the museums’ diversity work and the expertise of the museums that interpret cultural heritage from different parts of the world. These attitudes and experiences have reproduced various notions of museums, Swedishness, cultural heritage and class differences that exist in Swedish society. The results show that the new Swedes consider the museums to be white rooms, mainly for white children. Five non-white new Swedes testify that they have been exposed to racism in the museums and these individuals believe that the museum staff is the source of their perceived insecurity. Both the new Swedes and the museum staff agree that the museums maintain old habits that hinder the museums’ diversity work.

Integrationen på arbetsmarknaden visar sig vara en utmaning på grund av den höga arbetslösheten bland utrikesfödda i Sverige. Vi har valt att utföra en studie med syftet att se hur arbetssökande personer med utländsk bakgrund från Mellanöstern upplever arbetsmarknadensintegrationen i Halmstad. Vi har analyserat hur denna målgrupp har för upplevelser och erfarenheter inom de satsningar och arbete som de deltar vid och personliga metoder och tillvägagångssätt när de ansöker om ett arbete. Under studien belyser vi hur det kan uppstå sociala klyftor i samhället utifrån integrationsmarknaden i Halmstad. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsintervju som består av åtta stycken arbetssökande män mellan 30–45 år, med utländsk bakgrund från Mellanöstern, som är bosatta i Halmstad. Vi har använt oss av relevanta teorier från Pierre Bourdieu och Erving Goffman för att analysera resultatet i studien. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika upplevelser när det gäller integrationen på arbetsmarknaden i Halmstad. Mer än hälften av intervjupersonerna upplever att integrationsarbetet är bristande. De övriga intervjupersonerna upplever integrationsarbetet som duglig, men menar att det finns utvecklingspotential. / Integration in the labor market proves to be a challenge due to the high unemployment among foreign-born in Sweden. We have chosen to carry out a study with the aim of seeing how jobseekers with a foreign background from the Middle East experience labor market integration in Halmstad. We have analyzed how this target group experiences the initiatives and work in which they participate and personal methods and approaches they use when applying for a job. During the study, we shed light on how social gaps can arise in society based on the integration market in Halmstad. We have started from a qualitative research interview consisting of eight job-seeking men between the ages of 30 and 45, with a foreign background from the Middle East, who live in Halmstad. We have used relevant theories from Pierre Bourdieu and Erving Goffman to analyze the results of the study. The results show that interviewees have different experiences when it comes to integration in the labor market in Halmstad. More than half of the interviewees feel that the integration work is lacking. The other interviewees perceive the integration work as capable but believe that there is development potential.

Most of the studies today only focus on the aftermath of someone losing their home, but who are the people that are living with the daily risk of losing their home? The aim with my research paper was to examine the people having issues with paying their rent or mortgage on time with help of Pierre Bourdieu's social and economical capital theory. In the beginning of my writing progress I already had some knowledge about the problem, because of my internship. The data used was taken from Eurobarometer and the data was already coded and put into the Statistic Package for Social Science (SPSS) to create cross tabs and look closer at Pearson's chi-square and Sperman to see if there existed any correlations between the different variables. After analyzing the charts a pattern started to emerge of it all being a question of prioritization. Nobody wants to lose their home and usually it is the last thing to not get prioritized. The connection with economic capital could we see in that respondents did rather not pay for other utility bills, food and daily consumer gods then being in risk of losing their home. In relation to the social capital we could see that people that had a higher rate of not being able to pay their rent or mortgage live with a higher rate of poor people in their area.