Many Swedish urban neighborhoods have since they were constructed suffered from a bad reputation and have had a lack of strong socioeconomic groups settling there. This study is about a suburb in a medium-sized Swedish town and the purpose is to find out which social problems that exist there. The aim is also to explain the actors who work with adolescents in the area, which interventions and activities are offered, and whether they can be characterized as pro-social, as well as how the cooperation between the actors looks like. A qualitative approach with semi-structured interviews was carried out, involving nine respondents, who are active in the public and nonprofit sector. The interview guide used is designed and divided into different themes based on the survey questions. The result shows that the social problems that mainly distinguishes it selves in the area are unemployment and segregation, and as a result of this a certain family and youth problems occur. There exists a large number of actors in the residential area and thus a variety of actions and activities targeted to children and adolescents exist. Most of these actors cooperate and mainly and foremost, the municipality plays a significant role as a coordinator through a so-called community group, where the majority of all actors participate. Some of the respondents expressed that more organization and commitment are needed. They believe that one of the biggest obstacles to the pro-social efforts is that the residential area has an undeserved bad reputation and that it is particularly the media's stigmatization of the residents that is a major problem, with focus on the young people. / Många svenska storstadsförorter har sedan de konstruerades utifrån miljonprogrammets ideologier dragits med ett dålig rykte och har haft en brist på inflyttning av socioekonomiskt starka samhällsgrupper. Denna studie handlar om en förort till en medelstor svensk stad och syftet är att ta reda på vilka sociala problem som existerar där. Syftet är vidare att redogöra vilka aktörer som arbetar med ungdomar i bostadsområdet, vilka insatser och aktiviteter som finns och om de kan betecknas som prosociala, samt hur samarbetet mellan aktörerna ser ut. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts, involverande nio aktörer som är verksamma inom offentlig och ideell sektor. Intervjuguiden som använts är utformad och uppdelad i olika teman utifrån studiens frågeställningar. Resultatet som framkom visar att de sociala problem som främst utmärker sig i området är arbetslöshet och segregation och till följd av detta en viss familje- och ungdomsproblematik. Det existerar ett stort antal aktörer i bostadsområdet och därmed även en mängd insatser och aktiviteter som är riktade mot barn och ungdomar. De flesta av dessa samarbetar och främst kommunen har en betydande roll att agera som koordinator genom en så kallad områdesgrupp, där majoriteten av alla aktörer medverkar. Respondenterna uttrycker dock att en mer organisering och engagemang behövs. De anser att ett av de största hindren för pro-sociala insatser är att bostadsområdet har ett oförtjänt dåligt rykte och att det är särskilt mediernas stigmatisering av de boende som är ett stort problem, med fokus på ungdomar.

Hartz-reformen inleddes 2003 och förändrade mycket i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och systemet för den ekonomiska ersättningen vid arbetslöshet stramades till stor del åt. Många regleringar rörande låginkomsttagare skrevs om och hela arbetsmarknaden verkade vändas upp och ner. Innan den ekonomiska krisen slog till i Europa var Tyskland ett land med hög arbetslöshet och statistiken såg inte alls bra ut. Vid 2005 vände detta, och när många EU-länder såg en kraftig ökning av arbetslösheten fortsatte Tyskland att reducera sin arbetslöshet. I Sverige kan vi se många förändringar som liknar reformen eller syftar till att åtgärda samma problemområden. Exempel på detta är subventioner på vissa grupper av arbetstagare, motverkan av svart husarbete och liknande arbetsmarknadspolitiska program genom arbetsförmedlingsstjänster för att hjälpa arbetssökande in på marknaden. De mest betydande faktorerna som spelat in i Tysklands höga sysselsättning bland ungdomar, är till synes en välutvecklad övergång mellan skola och arbetsliv samt en kulturell inställning och sedvänja bland företagarna att stötta ungdomar och leda dem in på arbetsmarknaden. Vidare finns ett samband mellan den generellt höga sysselsättningen i Tyskland och utvecklingen för gruppen låginkomsttagare. Omregleringar och skattesubventioner har möjliggjort låginkomstarbeten i en betydligt högre grad och det nya systemet tenderar att forcera arbetslösa till dessa arbeten. Uppsatsen behandlar en jämförelse av arbetsmarknadspolitiken bakom Tyskland och Sveriges utveckling av sysselsättningsgraden främst under 2000-talet. Syftet är att redogöra vilka likheter och skillnader som kan ha bidragit till ländernas olika utveckling vad gäller sysselsättningsgraden.

I uppsatsen undersöks den period då den svenska ekonomin uppnår den fulla sysselsättning som sedan blev normen för hela efterkrigstiden. I arbetet genomförs en sammanställning av fackföreningarnas arbetslöshetsstatistik som publicerats i Sociala meddelanden varje månad under perioden 1935-1948. Materialet har därefter bearbetats och utifrån förbundsredovisningen har arbetslöshetsserier skapats för sju av industrins delbranscher. Utifrån bearbetningen sammankopplas arbetslöshetsstatistiken för respektive sektor med de uppgifter om förädlingsvärden, sysselsättning och löner som publicerats i den officiella industristatistiken och som ett resultat av arbetet med svenska historiska nationalräkenskaper. Med hjälp av materialet prövas två hypoteser som kan härledas från den  Nykeynesianska teorin för arbetsmarknaden. Den första hypotesen berör sambandet mellan löneutrymme, löner och arbetslöshet. Enligt teorin måste lönerna växa i takt med den Harrod-neutrala teknologiska utvecklingen; vilken operationaliseras som totalfaktorproduktiviteten dividerad med arbetskostnadens andel av produktionsresultatet, för att arbetslöshet ska förbli oförändrad. Den andra hypotesen avser förhållandet mellan resursutnyttjande(arbetslöshet) och nominell löneinflation. Enligt teorin ska det fall då en ökning av resursutnyttjandet inte medför någon ökad löneinflation tolkas som att arbetsmarknadens funktionssätt förbättrats. De två hypoteserna prövas för respektive delbransch och för industrin som helhet. Resultatet från undersökningen är att lönerna i förhållande till löneutrymmet och sambandet mellan resursutnyttjande och löneinflation för hela industrin båda pekar i den riktning som förväntas under en period då arbetslösheten sjunker mycket kraftigt. För de respektive delbranscherna är mönstret emellertid mer varierat. Slutligen framhålls att den tidigare historieskrivningen över den svenska arbetsmarknadens utveckling bör nedtonas till förmån för en ny kronologi där den process som sammanbinder mellan- och efterkrigstiden ges större utrymme. / In the thesis the period when Sweden became a full employment society is examined. Starting off the study the union’s unemployment figures are collected from the monthly publication “Sociala meddelanden” during the period 1935-1948. Thereafter, starting from the division into different trade unions the material is processed and unemployment figures for seven industry groups are created. From the division into industry subsectors the unemployment figures are subsequently linked to the records of value added, employment and wages that has been published in the official industry statistics and as a result of the efforts to construct Swedish historical national accounts. Two hypotheses that can be derived from the New Keynesian theory of the labor market are then tested against the material. The first hypothesis pertains to the relation between the warranted wage, wages and unemployment. According to the theory wages can only grow in tandem with Harrod-neutral technological growth for unemployment to remain unaffected. The second hypotheses relates to the relationship between the level of resource utilization(unemployment) and nominal wage inflation. According to the theory the case when an upturn in the resource utilization is accompanied by unchanged nominal wages should to be interpreted as an improvement in labor market performance. The two hypotheses are tested for the seven subsectors and for the industry as a whole.    The outcome of the study is that the growth of wages in relation to the warranted wage as well as the relationship between resource utilization and nominal wage inflation point in the direction of an improvement in labor market performance for the industry as a whole during the period when full employment was achieved. For the seven subsectors however, the results are more scattered. In closing I argue that the previous historiography should be deemphasized to the benefit of a chronology that instead stretches the interconnectedness between the inter- and postwar development in order for a richer understanding of the path towards full employment in Sweden to be reached.

Ungdomsarbetslösheten är ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbär försörjningsstöd. Det har visat sig vara svårt för en del ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsåtgärder som kan hjälpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga är mer utsatta än andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte är att undersöka vilka komponenter eller händelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som är en arbetsmarknadsåtgärd syftar till att hjälpa ungdomar som har svårigheter med att strukturera upp sin vardag. En kvalitativ studie har gjorts för att undersöka vilka erfarenheter både klienter och professionella har av projektet. Detta skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer där fyra klienter och tre professionella deltog. Tidigare forskning visar att en god relation mellan klient och hjälpare är en väsentlig komponent och att ett tätt samarbete mellan myndigheter samt klient är en avgörande faktor för om insatsen ska ha någon effekt. Samtidigt är övrigt stöd från nätverket en hjälpande faktor samt att klienten är motiverad till att förändra sin livssituation. Undersökningens resultat visar att alla respondenter är positivt inställda till projektet och att klienterna anser case managern har varit det stöd som de har saknat. / Youth unemployment is a problem in Sweden and there are several young people who receive income support. It has proven difficult for some young people to establish themselves in the labor market and local governments have a responsibility to create labor market policies which help people to establish themselves on the labor market. Some young people are more vulnerable than others so they may be in need of more intensive support. The aim of this study is to examine which components or events in the case management project that has impacted the young adults' lives. The project is a labor market program aimed at helping young people that find it difficult to structure their daily lives. A study has been done to examine both clients and professionals experience of the project. This was done by semi-structured interviews with four clients and three professionals participated. Previous research shows that a good relationship between client and helper is an essential component and that a close cooperation between agencies and clients is a crucial factor if the effort will have any effect. Additional network is also a helping factor and that the client is motivated to change their lives. The results of the study shows that all respondents are in favor of the project and the clients consider that the case manager has been the support that they have been missing.

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som är förknippade med samhällsnyttiga värden, såsom kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet. Trots det så tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhället alltjämt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhällelig belastning. Vad som sällan eller aldrig uppmärksammas är att psykiskt sjuka personer ofta har långa perioder av friskhet och därmed borde utgöra en samhällelig kraft. Studien ger inledningsvis en skildring av hur psykisk skörhet genom tiderna haft olika status, och ansågs tidigare vara en viktig förutsättning för de stora geniernas framgång. Studien problematiserar det samtida synsättet  på psykiskt sjuka och den kategorisering som skapar dikotomin psykiskt sjuk / samhälligt problem och frisk / samhällelig nytta. Denna diskurs upprätthålls av medierna. Media beskrivs ofta som den tredje makten och utgör därmed ett viktigt fundament i samhället.  Den diskurs som medierna förmedlar är också utgångspunkten för denna studie. Mot denna bakgrund undersöks om det finns något massmedialt forum som ger en mer nyanserad och positiv bild. Studien syftar därför till att undersöka om och hur egenskaper som kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet beskrivs och kopplas samman med psykisk sjukdom i forumet insändare. Undertiteln En betraktelse av en modern ensidig bild av psykiskt sjuka säger något om resultatet, där psykiskt sjuka även i det undersökta materialet ofta associeras med negativa egenskaper som kriminalitet, arbetslöshet och våldsbenägenhet.

Ambitionen med denna uppsats är att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att det är viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag är den grupp som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Syfte är således att öka förståelsen för funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman). Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrävan. Med detta följer behov av att finna arbetskraft som kan leva upp till dessa krav. Vidare leder detta till att arbetssökande tenderar att kategoriseras alltmer i termer av funktionsförmåga och effektivitet. Det visar sig dock att situationen kan vara mer komplex än så, då även faktorer som etnicitet, kön, ålder, trosuppfattning och klass har betydelse. Potentiell arbetskraft tenderar att väljas ut inom ramen för vad vi idag betraktar som normalitet men också utifrån vem arbetsgivaren och dennes organisation kan identifiera sig med mest. Stereotypa föreställningar kring människor som indelats i olika sociala kategorier, tycks många gånger vara avgörande när det kommer till vem som får arbete och inte. / This paper aims to provide a contribution in the fight for greater participation in society for persons with disabilities. Research shows that it is important for people with mental disabilities to be seen in the labor market to counter stigmatizing effects. It turns out, however, that people with mental disabilities today is the group that has the most difficulties in entering the labor market. The purpose is to increase an understanding of the situation of disabled people in the labor market. The study is qualitative in nature and is based on interviews that are interpreted by an intersectional perspective, theory of rationalization (Weber) and social categorization (Tideman). The result shows a picture of how the labor market today is permeated by rationalization, efficiency, flexibility and profit endeavor. This brings with it a need to find employees who can meet these requirements. Furthermore, this leads to that job seekers tend to be categorized more in terms of functional capacity and efficiency. It turns out, however, that the situation may be more complex than this, since factors such as ethnicity, gender, age, religion and class matters. Potential labor tends to be selected within the framework of what we now regard as normality but also on who the employer and his organization can identify with most. Stereotypical notions about people, who are divided into different social categories, frequently appear to be crucial when it comes to who gets the job or not.

De arbetssökande som har intervjuats har beskrivit att ett arbete är oerhört viktigt, för att fylla vardagen med något meningsfullt och bidra med något till omvärlden.   I tidigare forskning och dagspress har vi funnit att det kan innebära problem att få komma in på den svenska arbetsmarknaden för den individ som har ett utländsktklingande namn. Tidigare forskning visar på att det är enklare att få komma på en arbetsintervju om du har ett svensktklingande namn jämfört med ett utländsktklingande namn. Det vi vill lyfta fram i denna studie är de subjektiva upplevelserna respondenter upplever kring att vara arbetslös samt om deras namn kan utgöra ett hinder för att få komma på arbetsintervju. Denna kvalitativa studie syftar till att ta reda på om ett utländsktklingande namn har negativ påverkan på att få komma på arbetsintervju, huruvida de berörda i studien uppfattar namnets betydelse och sina egna möjligheter på arbetsmarknaden. Sex kvalitativa intervjuer har skett på Arbetsförmedlingen i Örebro. En har genomförts med en personal vid Arbetsförmedlingen och de andra fem har gjorts med individer med utländsktklingande namn som idag söker arbete.  Vårt urval har bestått av att intervjua arbetssökande individer i Örebro kommun.      Intervjuerna hade fokus på att undersöka huruvida ett utländskt namn har påverkan på individens möjligheter att få komma på arbetsintervju.   I intervjuerna har det dock framkommit att de arbetssökande anser att deras namn har viss betydelse när det gäller att få komma på arbetsintervju, ett svenskt namn väger tyngre än ett utländskt. Intervjupersonerna har påpekat att det kan vara andra attribut som spelar roll, exempelvis kultur, utbildning, utseende eller språkproblem. Arbetsgivare tar då det säkra före det osäkra, att kalla de med svenskt namn före de med utländsktklingande namn att få komma på arbetsintervju. / The applicants have described that having a job is extremely important to fill out the everyday life with something meaningful and to make a contribution to the society. From previous research and in the daily press, we have seen that in the labor market that it can be a problem if an individual has a foreign name. If you have a Swedish conformed name, it gets easier towards being called to a work interview. This study implied to study individuals with non-Swedish conformed names and their alleged difficulties with having a work interview. To contact the interview persons, help have been handed from the Work Employment Agency in Örebro, Sweden. Six qualitative interviews have been performed; five of these have been with individuals with foreign names, that currently are searching for work and one of these has been with one of the staff at the agency. The interviews have revealed that the name had some significance when it comes to being called to a work interview. A Swedish conformed name outweighs a foreign name in some cases. During the interviews focus was laid on how the applicants described their feelings and experiences of being declined a work interview because of their foreign names.  The interviewees pointed out that there may be other attributes that are important; such as culture, education, appearance or language difficulties. Employers will then rather be safe than sorry, therefore, they call those with Swedish conformed names instead of those with foreign names.

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för människans psykiska välmående. Vi valde att undersöka hur det är att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förståelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget något särskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi använde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitärt arbete samt inklusion/exklusion. Vårt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag. Här har informanternas upplevelser varit i fokus för att fånga deras unika berättelser. Resultatet visar att informanterna mådde psykiskt dåligt tiden de var utan arbete men att de idag mår bättre som en effekt av att arbetet uppfyller flera väsentliga behov för att en individ ska känna ett psykiskt välmående. Det framgick även att medbestämmande och delaktighet, som är ledord för arbetsförhållandena på det sociala företaget, spelar en stor roll för individens mående i positiv bemärkelse. / Previous research has shown that the work in various aspects is of great importance for human mental well-being. We have chosen to examine how it is to have been unemployed and then to get a job in a social enterprise. The purpose of the study was to create an understanding of the needs that work contributes to and what the importance of social enterprise is for an individual. How have individuals experienced their unemployment? Do social enterprises fulfill any particular needs for the individual? The theoretical framework we use in the study is; the latent deprivation model, humanitarian work and inclusion/exclusion. Our empirical material was gathered through seven semi-structured interviews with individuals who have been unemployed but are currently working in a social enterprise. Through these interviews, we have been able to capture the experiences of the seven individuals and focused on their unique stories. The result have shown that the informants felt mentally ill at the time they were without work, but because work satisfies several essential needs they feel much better today. Co-determination and involvement are key words for the working conditions in social enterprises, which played a major role for the individuals’ positive well-being.

Syftet med uppsatsen är att undersöka jobbcoachningsprocessen utifrån ett livsformsperspektiv, genom att utföra livsformsanalys på jobbcoacher och klienter. Relationen jobbcoach/klient står i fokus eftersom det existerar en liten mängd forskning inom området, och jobbcoachningens effekt på arbetslösheten i Sverige har på senare tid ifrågasatts. Livsformsanalysen är även bra verktyg för att undersöka vilka värderingar människor har och varför vi väljer att agera på ett visst sätt. Teorin om livsformsanalys utgår ifrån att människor har olika levnadsmönster och uppfattningar om "det goda livet", vilket benämns som att de lever livsformer. Vi har lagt fokus på kärnbegreppen sociocentrism och neokulturation inom livsformsanalysen: Sociocentrism handlar om människans oförmåga att förstå och erkänna andra livsformer än sin egen. Människor strävar alltid efter att hitta rimliga förklaringar till hur verkligheten är beskaffad utifrån sina egna livsformers syn på “det goda livet”. Eftersom människor som lever livsformer har olika uppfattningar om verkligheten uppstår konflikter när uppfattningarna ”krockar” med varandra. Människor försöker då omedvetet försvara den egna livsformens handlingsmönster och värderingar, vilket inom livsformsanalysen kallas för neokulturationsprocess. I C-uppsatsen ska vi undersöka om tendenser till livsformernas sociocentrism och neokulturation av livsformerna villkorar intervjupersonerna handlingar, på ett sådant sätt attjobbcoachningsprocessen påverkas. Vi intervjuade två jobbcoacher och fyra klienter. Vi kom fram till följande resultat: När jobbcoacher och klienter interagerar är det hög sannolikhet för att de lever olika livsformer och därmed tolkar varandra utifrån sina levda livsformers sociocentrism. Sociocentrism framträder i intervjupersonernas livsformsberättelser och ligger till grund för analysen av neokulturationsprocesser, vilka har delats in i tre områden: Arbetsbelastning, arbetslöshet och separation. Olika aspekter av områdena kan påverka jobbcoachningsprocessen på flera sätt: Hög arbetsbelastning kan medföra att jobbcoachen distanserar sig från klienterna; klienternas arbetslöshet kan leda till att jobbcoachningen fungerar som substitut för arbete; separation kan leda till att hemmafrun, som är ovan att arbeta, har svårt att sätta upp yrkesinriktade mål i jobbcoachningen. Områdena ska förstås som avancerade förlopp genom vilka livsformsanalysen delvis kan hjälpa till att förklara varför människor i utsatta situationer (till exempel klienter i jobbcoachningsprogram) agerar på ett visst sätt. Vi har även i undersökningen uppmärksammat skillnader i hur jobbcoachningsprocessen kan påverkas, beroende på vilken kärleksform som jobbcoacher och/eller klienter lever.

The purpose of this thesis is to investigate whether Okun’s law is valid within Sweden. Furthermore, we are also interested in studying how it varies with different genders and age groups. Quarterly data on GDP and unemployment between the years 1980 to 2015 is used. Three different models have been tested on their ability to estimate Okun’s law and the model with the highest explanatory power was chosen. The results show that unemployment among men are more affected by changes in GDP growth than women, which likely is because more men tend to work in the private sector and women in the public sector. Young workers are also affected to a greater degree than older workers, due to how the employment protection act (LAS) works in Sweden. / Syftet med uppsatsen är främst att undersöka den så kallade Okuns lag i Sverige, och mer specifikt studera om sambandet varierar mellan kön och åldersgrupper. Kvartalsdata på BNP och arbetslöshet mellan åren 1980 till 2015 har använts. Tre olika modeller har testats på hur väl de kunde förklara Okuns lag i Sverige, varav den ena modellen hade högre förklaringsgrad. Resultaten visar att män påverkades till en högre grad av förändringar i ekonomins tillväxt än kvinnor. Detta beror sannolikt på att män i högre grad tenderar att jobba inom den privata sektorn och kvinnor inom offentliga sektorn, vilken inte är lika känslig för konjunktursvängningar. Vi fann även att yngre arbetare påverkas till en högre grad än äldre av förändringar i ekonomins tillväxt. Detta beror sannolikt på hur lagen om anställningsskydd (LAS) är uppbyggd i Sverige.