Syftet med denna kvalitativa studie har varit att utveckla kunskaper om hur filosofiska frågor i det naturvetenskapliga klassrummet påverkar elevers kommunikativa förmåga att argumentera och ta ställning. Frågeställningarna som använts för att möjliggöra studien är: På vilka sätt argumenterar elever i mötet med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär? Hur kan filosofiska frågor användas som resurs i det naturvetenskapliga klassrummet för att gynna elevers kommunikativa förmåga att argumentera och ta ställning inom naturvetenskap? Studien genomfördes vid en skola i norra Sverige och bestod av 13 deltagare från årskurserna 3-6 som deltog vid fyra undervisningstillfällen. Undervisningstillfällena bestod av utredning av filosofiska frågor med naturvetenskaplig karaktär i samtalsgrupper där en filosofisk samtalsstruktur följdes. Tillfällena observerades och data samlades in med hjälp av video– och ljudinspelning samt loggboksanteckningar. Resultatet visade att eleverna argumenterade utifrån följande kategorier i mötet med lektionsinnehållet: Nyttoargument, etiska argument, estetiska argument, hållbarhetsargument och relevansargument. Vidare visade studiens resultat att faktorer som struktur, lärarstöd, elevstöd och metaforer var viktiga för eleverna i mötet med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär. Sammanfattningsvis visade denna studie att elevernas argumentationer och ställningstagande kan påverkas i positiv bemärkelse vid arbete med filosofiska frågor av naturvetenskaplig karaktär. / The purpose of this qualitative study was to develop knowledge about how philosophical questions in the science classroom affects students' communicative ability to argue and to take positioning in a dilemma. The issues this study used to enable the study was: In what ways do students argue in the encounter with philosophical questions of a scientific nature? How can philosophical questions be used as a resource in the science classroom to benefit students' communicative ability to argue and take positioning in science? The study was implemented at a school in northern Sweden and consisted of 13 participants from the grades 3-6 who participated in four teaching opportunities. The teaching opportunities consisted of a philosophical inquiry of science questions in conversation groups where a philosophical conversation structure was followed. The teaching opportunities were observed and data was collected with the aid of video– and sound recording and logbook notes. Results show that students argued from the following categories: Utility argument, ethical arguments, aesthetic arguments, sustain arguments and relevance arguments. The result further showed that factors like: structure, teacher support, student support and metaphors were of importance to the students in their meeting with philosophical questions of a scientific nature. In summary, this study showed that students' arguments and positioning can be affected in positive meaning by using philosophical questions with scientific nature.

Uppsatsen har två tydliga utgångspunkter. Den ena lyfter fram Agenda 2030 som en gemensam målbild för det hållbarhetsarbete som behöver ske för att uppnå ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle inom överskådlig framtid. Den andra är det självklara i att: när kulturmiljövårdssektorn argumenterar för att det byggda kulturarvet bör bevaras så innebär det även, per definition, en möjlighet till resurshushållning av ändliga materiella resurser. Uppsatsen belyser frågor kring hur konsulter inom den svenska kulturmiljövården ställer sig till att använda miljömässiga hållbarhetsargument i relation till uppdragsgivare och myndigheter. Frågan ställs huruvida det ingår i kulturmiljövårdens roll att argumentera för hushållandet av ändliga materiella resurser jämte bevarandet av kulturvärden? Intervjuer har genomförts med 18 representanter från kulturmiljövården, dess uppdragsgivare och beställare samt Stockholms Statsbyggnadskontor. Sammanfattningsvis visar undersökningen att respondenterna anser att kulturmiljövårdssektorn idag inte använder sig av miljömässiga argument för att lyfta fram hushållandet av ändliga materiella resurser. En majoritet av respondenterna ställer sig positiva till att sektorn skulle kunna göra det i framtiden. Attityder kring livscykelanalyser baserade på generisk data har undersökts som ett möjligt verktyg för att synliggöra och kvantifiera eventuella miljömässiga vinster i samband med bevarande av det byggda kulturarvet. Detta som ett exempel på ett konkret miljömässigt argument. 17 av 18 respondenter i undersökningen anser att det vore användbart, dock utifrån olika perspektiv. Vidare pekar intervjusvaren på att det råder delade meningar kring vilken roll kulturmiljövården ska ha inom hållbar samhällsbyggnad, och om miljömässiga argument bör innefattas i den rollen. Intervjusvaren sätts in i en bredare kontext via analysen som tar avstamp i tankemodellen Kulturvård 3.0. Här definieras tre faser inom vilka kulturmiljövården verkar. Dessa kan sammanfattas som: fas 1.0 där fokus ligger på att bevara och skydda byggnader, 2.0 där fokus ligger på att vårda och restaurera byggnader, 3.0 där fokus ligger på att använda byggnader på ett sätt som kan bidra till hållbar utveckling. Enligt analysen ligger uppsatsens frågeställningar fortfarande inom pågående förhandling kring vad som bör ingå i kulturmiljövårdens framtida roll. Förhandlingen kan i sin tur ses som en del av fas 3 i tankemodellen, där teman som hållbar utvekling, anpassad återanvändning, kulturmiljövården som resurs samt samarbete över sektorsgränser, står som riktmärken.

Diese Arbeit beschäftigt sich mit psychologischen Verben, d.h. Verben, die dadurch charakterisiert sind, dass eines ihrer Argumente Träger eines psychischen Prozesses (Experiencer) ist. Diese ‚Psych-Verben’ nehmen seit mindestens 30 Jahren eine zentrale Rolle in linguistischen Diskussionen zu Syntax, Semantik und deren Schnittstellen ein und werden häufig als eine besondere Verbklasse mit spezifischen (Psych-)Eigenschaften angesehen. Dabei ist nicht nur die Analyse dieser Verben, sondern bereits ihre korrekte empirische Charakterisierung Auslöser starker Kontroversen in der Literatur. Der erste Teil dieser Arbeit widmet sich deshalb der Untersuchung der empirischen Eigenschaften von Objekt-Experiencer-Verben wie Agentivität, aspektuelle Eigenschaften, Passiv sowie ihrem Verhalten in Bezug auf eine Reihe anderer grammatischer Phänomene. Ein Fokus liegt dabei auf dem Vergleich von Verben, die basierend auf derselben Wurzel unterschiedliche Formen bilden wie z.B. ärgern/verärgern/sich ärgern, wundern/verwundern/sich wundern etc. Die Ergebnisse der empirischen Untersuchung zeigen, dass weder ObjExp-Verben noch Experiencer eine homogene Gruppe mit kohärenten Eigenschaften darstellen. Folglich können Psych-Verben nicht als eine einheitliche (besondere) Gruppe von Verben analysiert werden, da ihre Eigenschaften zu unterschiedlich sind und sie vielmehr in verschiedene Verbgruppen fallen. Im theoretischen Teil der Arbeit wird deshalb eine dekompositionelle Analyse im Paradigma von Distributed Morphology vorgeschlagen, die die unterschiedlichen Gruppen von Psych-Verben als solche analysiert und ihre Eigenschaften auf der Basis allgemeiner grammatischer Prinzipien (aspektuelle Eigenschaften sowie Präsenz/Absenz eines externen Arguments) erklärt, und besonders die stativen Kausativa diskutiert. Als Resultat muss konstatiert werden, dass ‚Psych-Verben’ als grammatisch relevante Gruppe nicht existieren, sondern diese Verben vielmehr unterschiedlichen bekannten Verbmustern folgen. / This thesis is concerned with German psychological verbs, i.e. verbs characterized by the fact that one of their arguments is associated with a psychological process. These psych verbs have been prominent in linguistic discussion on syntax, semantics, and their interfaces for at least 30 years, and are often considered to form a special group of verbs with specific ‘psych properties’. Not only the theoretical analysis but also the correct characterization of their empirical properties is a matter of controversy in the literature, and no consensus has been established with respect to either. Therefore, in the first part of this thesis, the empirical properties of object-experiencer verbs such as agentivity, aspectual properties, passive, and the behaviour of these verbs with respect to a number of other grammatical phenomena are examined. Special focus is placed on alternating verbs formed on the basis of the same Root, such as e.g. ärgern/verärgern/sich ärgern, etc. The results of the empirical analysis show that neither ObjExp verbs nor experiencers form a homogeneous group with coherent properties. On the contrary, these verbs fall into several different groups of verbs with clearly different properties. Consequently, psych verbs cannot be analysed as one (special) group of verbs. The theoretical part of this thesis therefore puts forward a decompositional analysis couched in the paradigm of Distributed Morphology, which analyses the different psych verbs as different groups of verbs, and explains their properties as the consequence of general grammatical principles (their aspectual properties, and the presence/absence of an external argument), not special psych properties. The discussion of stative causative ObjExp verbs plays a major part. As a result, the conclusion has to be drawn that ‘psych verbs’ do not constitute a grammatically relevant (special) group of verbs, but that these verbs follow different general patterns known from the study of other verbs.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Thesis(M.A. (Translation and Linguistics Studies)) -- University of Limpopo, 2022 / The aim of this study was to examine the notion of projection, as underpinned by the Projection Principle, between the subject, the verb, the object, the adjective and the adverb in Tshivenḓa. Data were collected through participant observation, wherein the researcher collected data in the form of clauses and sentences in Tshivenḓa. This study found that verbs and subject prefixes are predicates which project arguments in sentences. These arguments are characterised both linguistically and in the form of word realities. The study further found that Tshivenḓa is a pro drop language because the adjectival argument prefix can locate the subject argument in absentia. In turn, subject arguments and adjectival arguments carry the same class nominal prefix. The projection of elements of a sentence in Tshivenḓa identifies grammatical relations between constituents. Lastly, it is recommended that studies of a similar nature should be conducted in other African languages to establish how elements of a clause or sentence cohere as informed by the Projection principle.

Argument coding splits such as differential (= split) object marking and split ergative marking have long been known to be universal tendencies, but the generalizations have not been formulated in their full generality before. In particular, ditransitive constructions have rarely been taken into account, and scenario splits have often been treated separately. Here I argue that all these patterns can be understood in terms of the usual association of role rank (highly ranked A and R, low-ranked P and T) and referential prominence (locuphoric person, animacy, definiteness, etc.). At the most general level, the role-reference association universal says that deviations from usual associations of role rank and referential prominence tend to be coded by longer grammatical forms. In other words, A and R tend to be referentially prominent in language use,while P and T are less prominent, and when less usual associations need to be expressed, languages often require special coding by means of additional flags (casemarkers and adpositions) or additional verbal voice coding (e.g., inverse or passive markers). I argue that role-reference associations are an instance of the even more general pattern of form-frequency correspondences, and that the resulting coding asymmetries can all be explained by frequency-based predictability and coding efficiency.