Denna studie beskriver vad handelsorganisationer med butiksförsäljning som primär försäljningskanal bör fokusera på för att öka sin lönsamhet. För att samla in information har vi gjort en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till primärt 96 stycken VD:ar i Svenska handelsorganisationer inom B2C. Denna studie visar att handels-organisationer har stora utmaningar när det gäller att hantera digitaliseringen och bli digitalt mogna, även om de aldrig tidigare investerat så mycket i digital teknik som under senare år. Det mest anmärkningsvärda i denna studie är dock att det inte finns något samband mellan deras lönsamhet och digitala mognad. Det indikerar på att deras investeringar de senaste åren inte bidragit till vare sig en ökad lönsamhet eller en ökad effektivitet. Slutsatsen belyser att handelsorganisationer bör se över synen på digital innovation och förbättra styrningen genom att ge anställda möjligheten att skapa bättre strategier med hjälp av digital teknik. Vidare bör de fortsatt värdesätta intuition men till mycket högre grad säkerställa att de har resurserna och möjligheterna att nyttja kund- och affärsdata, för att på så vis kunna använda sig av ett teknokratiskt beslutsfattande. Slutligen bör de behålla satsningar mot en mer organisk organisationsstruktur och säkerställa att de har mätbara målsättningar i deras digitaliseringsstrategier. / This research paper describes what brick-and-mortar organizations, in the new technological world, should focus on in order to increase their profitability. Information was collected primarily from 96 CEO:s at Swedish retail organizations working within B2C. This study shows that retail organizations have great challenges in managing digitalisation and becoming digitally mature, even though they never invested as much in digital technology as in the recent years. The most remarkable result in this study, however, is that there is no link between their profitability and digital maturity. This indicates that their investments in recent years have not contributed to either increased profitability or increased efficiency. The conclusion highlights that retail organizations should review the view of digital innovation and improve management by giving employees the opportunity to create better strategies using digital technology. They should also continue to value intuition but to a much greater degree ensure that they have the resources and opportunities to use customer and business data, in order to be able to use technocratic decision-making. Finally, they should maintain their efforts towards a more organic organizational structure and ensure that they have measurable objectives in their digitization strategies.

Frågeställning: Vilka leveransdimensioner är det som påverkar kundlojaliteten mot ett onlineföretag? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka leveransdimensioner det är som påverkar kundlojaliteten mot ett onlineföretag utifrån ett konsumentperspektiv. Denna studie ämnar att studera vilka leveransdimensioner som i förhållande till förtroende påverkar kundlojaliteten inom e-handeln. Metod: En kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats genom en enkätundersökning med frågor ur tidigare forskning har utförts vid insamling av primärdata. En teorimodell med tillhörande hypoteser utformades utifrån studiens teoretiska referensram. Det totala urvalet inkluderade 255 respondenter varav 14 var bortfall. Resultatet analyserades genom korrelations- och multivariat regressionsanalys i IBM SPSS-Statistics. Slutsats: Studien visade att samtliga leveransdimensioner hade ett signifikant samband med kundlojalitet och förtroende utifrån korrelationsanalysen. I regressionsanalysen påvisades en indikation på ett kausalt samband mellan leveranstrovärdighet och kundlojalitet i förhållande till förtroende. Indikation på kausalitet framfördes även mellan hållbar leverans och kundlojalitet i förhållande till förtroende. Förtroendet visades vara avgörande för kundlojaliteten mot ett onlineföretag inom ett sammanhang med leveransdimensioner. Därmed visade studiens resultat att de leveransdimensioner som påverkar kundlojaliteten mot ett onlineföretag är leveranstrovärdighet och hållbar leverans. / Research question: Which of the delivery dimensions affect customer loyalty to an online company? Purpose: The purpose of the study is to examine which delivery dimensions affect customer loyalty to an online company from a consumer perspective. This study aims to study which delivery dimensions in relation to trust affect customer loyalty in e-commerce. Method: A quantitative research strategy with a deductive approach through a survey with questions from previous research has been executed when collecting primary data. A theoretical model with associated hypotheses was designed based on the study's theoretical frame. The total sample included 255 respondents of which 14 were not included. The results were analyzed through correlation and multivariate regression analysis in IBM SPSS-Statistics. Conclusion: The study showed that all delivery dimensions had a significant relationship with customer loyalty and trust based on the correlation analysis. The regression analysis showed an indication of a causal relationship between delivery reliability and customer loyalty in relation to trust. Indication of causality was also presented between green delivery and customer loyalty in relation to trust. Trust was shown to be crucial for customer loyalty to an online company in a context of delivery dimensions. Thus, the results of the study showed that the delivery dimensions that affect customer loyalty to an online company are delivery reliability and green delivery.

Den svenska marknaden för paketleveranser är en marknad i ständig expansion. Med e-handelns tillväxt har antalet varor som skickas från företag till privatpersoner ökat explosionsartat de senaste åren, samtidigt som konsumenternas preferenser ändrats. Ökningen har ställt helt nya krav på leveransföretagen, samtidigt som den inneburit möjligheter för nya företag att etablera sig på marknaden. Syftet med detta arbete är att analysera marknaden för paketleveranser till privatpersoner i Sverige. Vi riktar in oss på e-handlares prissättning på leveranser och konsumenters möjlighet att välja olika leveransalternativ. Analysen görs utifrån Structure-Conduct-Performance-modellen. Genomförandet består av tre olika metoder. Vi gör en kartläggning av leveransföretagen och deras olika leveransalternativ, en egen undersökning av pris och valfrihet samt en enkätundersökning till olika aktörer på marknaden. Vi drar den huvudsakliga slutsatsen att det råder informationsasymmetrier på marknaden som gör att e-handelsföretag har möjlighet att ta ut överpriser på leveranser gentemot sina konsumenter. Vi drar också slutsatsen att konsumenters valfrihet av leveransalternativ är begränsad – trots att antalet leveransföretag är större än någonsin. Vidare konstateras att det råder stark avtalsintegration på marknaden och att flera faktorer talar för att leveransföretagen såväl som e-handelsföretagen besitter marknadsmakt. På grund av detta identifierar vi en risk att konkurrensen och därmed valfriheten försämras på sikt.

Although a metric for marketing is of great importance to B2B SMEs, there is no clear metric to start from on LinkedIn. The purpose of this study is to investigate how brand awareness can be measured on the social media platform LinkedIn. The study was conducted in collaboration with the B2B company Croisette Real Estate Partner where the approach was to distribute a survey via the company's company page on LinkedIn, where the aim was to compare the degree to which a respondent could retell of two posts from Croisette's LinkedIn page and how they had interacted with the posts. Four qualitative interviews were also conducted where marketers in both the B2B and B2C sectors were asked how they measure brand awareness today. The study's findings regarding the survey concluded that most respondents were able to retell what the posts were about without having interacted with the posts. The interviews concluded that brand awareness is measured in different ways and mostly outside of social media platforms like LinkedIn. Conclusions drawn are that marketers should not limit themselves to only one metric, but that metrics such as likes, comments and shares are not the focus for measuring brand awareness effectively.

Bakgrund: Skatteplanering är ett aktuellt och omdebatterat ämne. I USA har ett Under-sheltering Puzzle kunnat påvisas då vissa företag avstår från att skatteplanera. Vi frågar oss om fenomenet förekommer i Sverige och i så fall varför vissa företag ej skatteplanerar.  Syfte: Studien avser att förklara förekomsten av The Under-sheltering Puzzle i Sverige. Med hjälp av ett företags olika strategier vill vi påvisa fenomenet och förklara omfattningen av börsföretagens skatteplanering.  Metod: En deduktiv ansats genomförs där teorier testas genom hypotesprövning. Teorierna behandlar ett företags olika strategier samt teorin om Upper Echelon. Datan är insamlad mellan åren 2011 och 2015. Slutsatser: Vi kan i studien påvisa att The Under-sheltering Puzzle förekommer i Sverige då vissa grupper av företag tenderar att betala mer skatt än andra. Företagens marknadsstrategi kan anses mest betydelsefull för att förklara varför ett företag väljer eller avstår från att skatteplanera. / Background: Tax sheltering is a subject of debates and a current issue in society. In the USA however, results have demonstrated that some companies exhibit a phenomenon called The Under-sheltering Puzzle and avoid tax sheltering. We raise the question if the phenomenon also is present in Sweden and if that is the case, why some companies avoid taxes.  Purpose: The thesis pertains to explain The Under-sheltering Puzzle in Sweden. By applying theories which cover the different strategies in a company, we intend to proof the existence of the phenomenon and explain the magnitude of tax sheltering in public corporations. Method: A deductive research approach has been used and theories constitutes the basis for our hypotheses. The theories discuss the different strategies in a corporation and the impact of Upper Echelons. The data is collected between the years of 2011 and 2015.  Conclusions: In this thesis we can proof that The Under-sheltering Puzzle is present in Sweden and that some groups of companies tend to pay higher taxes than others. We believe that the market strategy is the most primal factor in explaining why a company choose or avoid tax sheltering.

Background: The usage of social media in Sweden have increased steadily in recent years. These communication channels have transformed the communication between customers and companies from a passive monologue to a dialogue in which the customers gets involved in order to create new, and maintain already existing relationships which ultimately creates long-term profitability. Although, this phenomenon is not exclusive for B2C but seems to in-clude B2B as well. Purpose: This study aim to gain a deeper understanding around social media as a marketing channel for food distributors in Sweden. For this reason, the study also want to sort out how the companies use, evaluate and legitimize these marketing activities. Method: This study is based on five interviews with three B2C-companies and two B2B-companies within food distribution in Sweden. Result and analysis: The result of this study show that the companies aim to be represented in the social mediums where they can find their customers. The most used social mediums was revealed to be Facebook and Instagram and that the sought values of marketing through social media was to distribute digital material, brand-building, create new and maintain present relations as well as directing customers towards the company’s homepage. In this study the similarities was found to exceed the differences between the B2C-companies and the B2B-companies. However, the differences that was highlighted in this study was that B2B-companis seems to be favored by a more earnest tonality and that the receiving parties of the communication in B2B are not as likely to further distribute the company’s message, nor do they move between communication-channels as “sprawling” as regular consumers. / Bakgrund: Användandet av sociala medier har ökat stadigt i Sverige de senaste åren. Dessa kommunikationskanaler har förändrat kommunikationen mellan kund och företag från att ha varit en passiv monolog från företagets sida, till att vara dialog där kunderna engageras för att skapa och upprätthålla relationer vilket i förlängningen skapar långsiktig lönsamhet. Detta fenomen är dock inte exklusivt inom B2C utan tycks sträcka sig även till B2B. Syfte: Denna undersökning ämnar att skapa djupare förståelse kring sociala medier som marknadsföringskanal för livmedelsdistributörer i Sverige. Av denna anledning ämnar undersökningen också att utreda hur företagen använder, utvärderar och legitimerar denna typ av marknadsföring. Metod: Denna undersökning bygger på fem kvalitativa intervjuer med tre B2C-företag och två B2B-företag inom livsmedelsdistribution i Sverige. Resultat & Analys: Resultatet från de genomförda intervjuerna visar att företagen vill befinna sig där kunderna är. De mest använda medierna visade sig vara Facebook och Instagram och de främsta värdena med att marknadsföra sig på sociala medier uppgavs vara att få spridning på digitalt material, bygga varumärke, skapa nya och vårda befintliga relationer samt att styra trafik mot den egna hemsidan. I denna undersökning upplevdes likheterna överstiga olikheterna mellan B2B-företag och B2C-företag. De skillnader som dock belystes var att B2B gynnas av en mer allvarsam tonalitet och att mottagarna inom B2B inte är lika benägna att sprida material vidare samt att de inte förflyttar sig lika “spretigt” mellan olika kommunikationskanaler som inom konsumentmarknaden.

To date much of the literature on consumers’ concerns about business-to-consumer (B2C) e-commerce has described findings from quantitative research. As a result, much of that literature has focused on specific previously-identified concerns (e.g., privacy of personal information, use of credit cards for on-line payment). Also, there has been little research into the concerns of New Zealand consumers, and all of it has been quantitative. In order to gain a broader understanding, this study took a qualitative approach. Three focus groups were conducted, in order to identify consumers’ concerns. The concerns that were thus identified were combined with those that a review of the literature had previously identified, and were used to draw up a set of guidelines to be used in semi-structured interviews. Fifteen interviews were then conducted, in order to gain consumers’ views about each concern. It seems that at a higher level, consumer’s concerns have shifted. The literature suggests that in the past consumers’ concerns about Internet shopping have focused on the fact that Internet shopping is conducted via the Internet – as a result of which consumers have, for example, been concerned about the privacy of their personal information ('if I give them my e-mail address, will I get spam?') This study suggests that now consumers’ concerns focus on the fact that Internet shopping is a form of shopping – as a result of which they are now only prepared to use the Web sites of 'reputable companies', and they now require to be able to evaluate an item adequately before buying it. And it seems that another result of this is that consumers now expect that the 'reputable companies' whose Web sites they visit will – as a matter of course - address to their satisfaction issues such as the privacy of their personal information. While there are some types of products that consumers are prepared to buy on-line (e.g., air travel), there are many about which they are reluctant. Concerns were expressed about a wide range of potential purchases, and for a variety of reasons; also, some data was inconsistent (for example, some consumers were not prepared to buy clothes on-line, but others were). This appears to be an area in which consumer attitudes are still evolving. It is suggested that it may be helpful for further research on this matter to consider both demographic factors and the degree of consumer involvement in particular types of purchases.

The Internet has made profound changes in how people conduct their daily lives as well as how they buy goods and services. This study's objective is to shed light on the use and diffusion of online or electronic buying (e-buying). Canadian households have not adopted e-buying equally, as revealed by Statistics Canada's Household Internet Use Survey (HIUS) data of 1997 – 2003. We explore how e-buying varies across age groups, genders, education levels, income levels, and the nature of goods. We first develop a simple model for e-buying demand in the context of a utility-maximizing individual choosing between e-buying and conventional buying. We employ a parameter reflecting individual taste, so we can study the influence of individual-specific factors in e-buying adoption decisions. The taste parameter is distributed in a population in some unknown way, and we try different distributions in empirical tests. We use the literature in conjunction with the model to derive the model's implications in terms of variables available in the HIUS datasets. We employ Tobit and Poisson regression models for the empirical tests. The tests suggest that household e-buying is more when household income is more, when heads of households are more educated, and for homogeneous goods; but that household e-buying is less when heads of households are female. This understanding may help policy makers, businesses, and other interested parties find ways to promote Internet use and e-buying across all segments of society.

The Internet has made profound changes in how people conduct their daily lives as well as how they buy goods and services. This study's objective is to shed light on the use and diffusion of online or electronic buying (e-buying). Canadian households have not adopted e-buying equally, as revealed by Statistics Canada's Household Internet Use Survey (HIUS) data of 1997 – 2003. We explore how e-buying varies across age groups, genders, education levels, income levels, and the nature of goods. We first develop a simple model for e-buying demand in the context of a utility-maximizing individual choosing between e-buying and conventional buying. We employ a parameter reflecting individual taste, so we can study the influence of individual-specific factors in e-buying adoption decisions. The taste parameter is distributed in a population in some unknown way, and we try different distributions in empirical tests. We use the literature in conjunction with the model to derive the model's implications in terms of variables available in the HIUS datasets. We employ Tobit and Poisson regression models for the empirical tests. The tests suggest that household e-buying is more when household income is more, when heads of households are more educated, and for homogeneous goods; but that household e-buying is less when heads of households are female. This understanding may help policy makers, businesses, and other interested parties find ways to promote Internet use and e-buying across all segments of society.

<p>Elektronisk handel är ett användningsområde som ökar allt mer, eftersom Internet öppnar helt nya möjligheter för alla företag, stora som små, att nå en global marknad. Antalet konsumenter växer kraftigt och utgör en köpstark grupp. För att den här ökningen skall kunna ske är det avgörande att de olika betalningsalternativen som erbjuds fungerar väl och har konsumenternas förtroende. Eftersom både konsumenten och webbutiken sparar pengar om elektroniska betalningssätt används, kan detta vara en avgörande faktor för framtiden. Syftet med denna studie har därför varit att ta reda på vilka faktorer som påverkar svenska konsumenter vid val av betalningssätt.</p><p>Utifrån resultatet av den litteraturstudie respektive enkät- och intervjustudie som utförts under detta arbete påvisas att 35% av konsumenterna använder faktura som betalningssätt. Detta betalningssätt anses säkrare och lättare att använda vid reklamation. Resultatet visar också att priset på varan är viktig, den biligaste varan letas upp och det har ingen betydelse om butiken är känd eller inte. Däremot så tittar konsumenten på om butiken anses vara seriös. En seriös butik har ett bra gränssnitt och det är lätt att navigera mellan de sidor butiken består av. Butiken bör även ha bra information om de produkter de säljer och om de betalningssätt som de erbjuder. Faktorer som därmed påverkar konsumenten vid val av betalningssätt är: gränssnittet, bra information, priset mm.</p>