Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning det finns könsskillnader i upplevd otrygghet och i huruvida män och kvinnor anser att oro för att bli utsatt för brott är en orsak till att dem upplever otrygghet vid busshållplatser under kvälls- och nattetid. Även potentiella otrygghetskapande faktorer undersöktes i relation till upplevd otrygghet och oro för att bli utsatt för brott vid busshållplatser under kvälls- och nattetid. I enkäten deltog 129 respondenter mellan 19-33 år (M=23,23, SD=2,80) varav 55,8% (n=72) var kvinnor. Resultaten visade att kvinnor upplevde signifikant mer otrygghet än män och att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor i vilka som ansåg att oro för att bli utsatt för brott var en orsak till deras upplevda otrygghet. Resultatet visade även att kvinnor ansåg att de potentiella otrygghetsskapande faktorerna mörker, berusade personer, fysisk förmåga att kunna försvara sig samt avsaknad av andra personer var orsaker till att dem upplevde otrygghet och oro för att bli utsatt förbrott i signifikant större utsträckning än män. Den övergripande slutsatsen är att det finns flera tydliga könsskillnader i vad som bidrar till upplevd otrygghet och oro för att bli utsatt för brott vid busshållplatser under kvälls- och nattetid. / This study’s aim was to examine to what extent there are sex differences in perceived unsafety and to what extent men and women consider fear of crime as a reason to why they experience unsafety at bus stops in the evenings and at night. The study examined factors of potential unsafety in relation to perceived unsafety and fear of crime at bus stops in the evening and night time. A total of 129 respondents age 19 to 33(M=23.23 years, SD=2.80) participated in the survey, 55.8% (n=72) women. The results showed that women experienced significant more unsafety than men. Regarding if men and women consider fear of crimeas a reason to their perceived unsafety there were no significant differences. The results also showed that women considered the factors of potential unsafety; darkness, intoxicated people, physical ability to defend themselves, and the absence of other people, to be reasons for their perceived unsafety and fear of crime to a significantly greater extent than men. The general conclusion is that there are several clear sex differences in what is contributing to perceived unsafety and fear of crime at bus stops in the evenings and at night.

Rätten att bli bortglömd uppstod under 2014 i.o.m. EU-domstolens avgörande, Costeja mot Google. Rättigheten i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (GDPR) blev under 2018 lag i samtliga 28 EU-länder. En av de viktigaste förändringarna via GDPR är den breda definitionen av personuppgifter. Under GDPR kan alla data som identifierar en person betraktas som personuppgifter. Biometriska data, genetiska data och data som rör enskildas kulturella eller ekonomiska aspekter ligger nu inom lagens område. Rätten att bli bortglömd stadgas i art. 17 GDPR och har medfört nya spelregler angående den enskildas integritet på internet. Syftet med GDPR är huvudsakligen att stärka individers befintliga rättigheter och se till att enskilda får mer kontroll över sina personuppgifter, men också att harmonisera EU:s regler om skydd av personuppgifter och därmed skapa affärsmöjligheter och främja innovation. GDPR är en besvärlig och svårtolkad uppsättning av bestämmelser att tillämpa. Ur den registrerades perspektiv är det viktigt att behandlingen sker korrekt från första början. Den stödjande och rådgivande rollen hos datainspektionen är således av stort värde, då kränkningar sällan kan läkas i efterhand. Det åligger den personuppgiftsansvariga att, i varje enskilt fall när den registrerade utövar rättigheten att bli bortglömd, bedöma om personuppgiften ska raderas eller inte. Personuppgiftsansvariga företag har dock ett eget intresse att begränsa tillämpningsområdet angående rättigheten, då sökresultatens träffsäkerhet minskar när rättigheten tillämpas. Det kan härav frågas om det verkligen är förmånligt att personuppgiftsansvariga företag utgör den s.k. första ”instansen” eftersom dessa organisationer kan anses vara partiska. Ett effektivt rättsmedel, i enlighet med art. 47 i rättighetsstadgan, utgör en vital del av att säkerställa att rätten att bli bortglöm. Detta arbete granskar och ifrågasätter om ett s.k. effektivt rättsmedel föreligger i Sverige.  Bestämmelser om riksdagens överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet stadgas i svensk grundlag. Enligt grundlagen kan riksdagen inom ramen för samarbetet överlåta beslutanderätt som inte rör principer för statsskicket. Det är ostridigt att svenska offentlighetsprincipen utgör en av principerna för det svenska statsskicket. Det är även ostridigt att Sverige som medlem i EU fullt ut ska följa EU-rätten. Yttrandefriheten och den personliga integriteten är grundlagsskyddade rättigheter och kan ibland utgöra varandras motsatser. Yttrandefriheten skyddar våra demokratiska rättigheter att få yttra oss och ta del av information, medan rätten till personlig integritet skyddar oss från att inte förekomma i sammanhang där vi inte vill delta. GDPR stadgar att rätten till radering inte får strida emot bestämmelser om tryck- och yttrandefrihet. Detta arbete reder ut förhållandet mellan rätten att bli bortglömd och grundlagarna angående yttrande- och informationsfrihet samt offentlighetsprincipen.  GDPR gäller för alla organisationer, överallt i hela världen som behandlar personuppgifterna för EU-medborgare. En fråga som har uppstått är hur långt räckvidden rätten till radering sträcker sig. Det finns en oro att rätten bara är värt någonting om den gäller universellt. Annars blir den enskildas förflutna lätt synlig, trots att hen utnyttjat rätten till radering, för amerikanska kollegor eller till och med av en EU-medborgare som kan förfalska sin IP-adress till ett land (en domän) utanför EU. En viktig aspekt som detta arbete analyserar är således om andra länder utanför EU har gjort någon form av inkorporering angående rättigheten eller om åtminstone samhället har ansett att rätten att bli bortglömd borde föras in i deras rättsordning. / The right to be forgotten was established in EU law in 2014 through the ruling of the European Court of Justice, Costeja v. Google. The right to be forgotten, expressed in article 17 GDPR, instantly became law in all 28 EU countries in 2018. One of the most important changes introduced through GDPR is the wider definition of personal data. Under GDPR any data that identifies a person may be considered personal data. Biometric data, genetic data, and data relating to individuals’ cultural or economic aspects are now within the scope of the law. The purpose of GDPR is primarily to strengthen the existing rights of individuals and to ensure that individuals gain more control over their personal data, but also to harmonize EU privacy rules and thereby create business opportunities and promote innovation.  GDPR’s provisions are difficult to interpret and apply. From the perspective of the registrant it is important that the treatment is done correctly from the beginning. The supportive and advisory role of the Swedish Data Protection Authority is of great importance since violations can rarely be healed afterwards. It is the responsibility of the data controllers for personal data in each case, when the registered person exercises its right to be forgotten, to determine if the personal data is to be deleted or not. Data controllers, as are companies, have their own interest in limiting the scope of the right to be forgotten, as the search results accuracy decreases when the right applies. Is it really beneficial to have companies as data controllers to constitute a so-called first “instance” when these organizations can be considered biased? An effective remedy is a vital part as ensuring that the right to be forgotten works. This work is a study of the so-called effective remedies in Sweden.  According to the Swedish Constitution the parliament may within the framework of the cooperation, transfer decision-making rights that do not relate to state institutions principles. It is unequivocal that the Swedish principle of public access to official records is one of the principles of Swedish state affairs, but it is also unequivocal that Sweden as a member of the EU must fully comply with EU law. Freedom of expression and personal integrity are constitutional rights and can sometimes constitute each other's opposites. Freedom of expression protects our democratic right to express ourselves and share information, while the right to personal privacy protects us from appearing in context where we don’t want to participate. GDPR recommends that the right to erasure should not violate rules on freedom of expression. This thesis clarifies the relationship between the right to be forgotten and the principles of freedom of opinion and information in Swedish law, as well as the publicity principle.  GDPR applies to all organizations, all over the world, which process personal data for EU citizens. A question that has arisen is how far the scope of the right to erasure extends. There is a concern that the right is only worth anything if it applies universally. Otherwise, the individual's past becomes easily visible, prone to using the right to delete, for American colleagues or even by a EU citizen who can forge his IP address to a country (a domain) outside the EU. An important aspect that this thesis analyzes is whether other countries outside the EU have made any kind of incorporation of the right to be forgotten or if society at least has considered if the right to be forgotten should be incorporated in their legal order.

Background: Caring for patients with borderline personality disorder has proven to be difficult, which also reflects the treatment and care these patients experience that they are receiving. Nursing care in an inpatient ward is experienced as both supportive and non-supportive, and Barker and Buchanan-Barker's tidal model have been the basis for understanding these different aspects. Purpose: To describe how patients with the diagnosis borderline personality disorder experience support in nursing care. Method: Semi-structured interviews via Skype / Face Time or Messenger were conducted with five research persons recruited via blogs or Instagram accounts. The result was analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The care that the research persons experienced as supportive in inpatient ward consisted of being seen for whom they were with good treatment by genuinely interested staff who took the research persons seriously and tried to understand and help. What was felt to be non-supportive was to have their dignity violated by being faced with prejudices,  not to be taken seriously and to not be entitled to their feelings and opinions and when the staff often thought they knew what was best. This resulted in a desire to experience genuine care and to be treated with competence. Conclusion: Nursing perceived as supportive consisted of small act of respect and goodwill. Likewise, no major measures were required to change experiences from non-supportive to supportive. / Bakgrund: Att vårda patienter med borderline personlighetsstörning har visat sig vara svårt vilket även speglar sig i det bemötande och den vård dessa patienter upplever sig få. Omvårdnad i slutenvård upplevs som både stödjande och icke stödjande och Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell har legat till grund för att förstå dessa olika aspekter. Syfte: Att beskriva hur patienter med diagnos borderline personlighetsstörning erfar stöd i omvårdnaden i slutenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer via Skype/ Face Time eller Messenger genomfördes med fem forskningspersoner som rekryterats via bloggar eller konton på Instagram. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Omvårdnaden som forskningspersonerna upplevt stödjande i slutenvård bestod av att bli sedd för den man var med ett gott bemötande av genuint intresserad personal som tagit forskningspersonerna på allvar och försökt förstå och hjälpa. Det som upplevts som icke stödjande var att få sin värdighet kränkt genom att mötas av fördomar, att inte bli tagen på allvar och att inte ha rätt till sina känslor och åsikter då personalen ofta tyckte att de visste vad som var bäst. Detta resulterade i längtan att få uppleva genuin omsorg och att bli bemött av kompetens. Slutsats: Det som fick omvårdnaden att upplevas som stödjande bestod i de små handlingarna av respekt och välvilja. Likaså krävdes inga stora åtgärder för att förändra upplevelser som icke stödjande till att vara stödjande.

Den snabba samhällsutvecklingen har lett till nya möjligheter, men också nya utmaningar för ungdomar som står på tröskeln till vuxenvärlden. Livet för unga människor idag är i stor utsträckning präglat av val där idéer hämtas från den globala populärkulturen och digitala sociala forum, där detta tjänar som inspiration till att individualisera den egna livsåskådningen och identiteten. De myter och berättelser som varit förbehållna religiösa eller kulturella sammanhang och som gett upphov till tro och reflektion över livets stora frågor, behandlas under uppväxten till stor del genom populärkulturens filmer, tv-spel, datorspel, serietidningar och böcker i vår avtraditionaliserade samtid. (Partridge 2004, ss. 137–138) Historiskt och i traditionsorienterade samhällskulturer, har ceremonier och riter använts för att markera när en ungdom anses redo att ta del av vuxenvärlden. Det är ett sätt för samhället att uppmärksamma och vägleda ungdomen in i nästa livsfas och ett sätt för ungdomen att få bearbeta de utmaningar och det ansvar som kommer med den vuxna identiteten. Denna uppsats syftade till att undersöka hur en populärkulturell film skulle kunna tolkas som en modern övergångsrit utifrån Arnold van Genneps teori om övergångsritens gemensamma meningsskapande funktion och förstås genom Thomas Ziehes analyser om modern ungdomskultur. Detta gjordes genom en tematisk analys. Resultatet visar att handlingen i filmserien DET av Stephen King kunde tolkas som en reflektion av de utmaningar som framställs i forskningen om ungdomskultur och att bli vuxen. Genom att använda de meningsskapande aspekterna av övergångsritens tre faser utvanns en fördjupad förståelse för den sociala gemenskapens roll för processen att hitta sin identitet och sitt sammanhang. Filmserien DET symboliserar en fantastisk bild av vänskap och mod, men samtidigt en bild av en vuxenvärld som står utanför den känslomässiga livsvärlden som tillhör ungdomstiden.

Becoming a mother is most often described as something natural and the qualities to be a mother is presupposed to exist in every woman. This paper presents the results of a qualitative study with the research question as to whether the image of ‘the good mother’ can be found in women's stories of becoming mothers. The data was collected through one group interview and two individual interviews and analyzed with Charmaz constructivist grounded theory as a method. In the analysis we found four theoretical codes that together answer our research questions. The result shows that there is still an ideal type of ‘the good mother’ after which women build their own identity as a mother. / Att bli mamma beskrivs ofta som något naturligt och egenskaperna att vara en god moder förutsätts existera i varje kvinna. Studiens syfte var att undersöka huruvida bilden av “den goda modern” kunde ses i kvinnors berättelser av att bli mödrar. Data samlades in genom en gruppintervju och två individuella intervjuer och analyserades med Charmaz konstruktivistiska grundade teori som metod. I analysen hittades fyra teoretiska koder som tillsammans svarar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att det fortfarande finns en idealtyp av "den goda modern", varefter kvinnor skapar sin egen identitet som mamma.

No description available.

Sveriges befolkning blir äldre och äldre. Medellivslängden för män och kvinnor i Sverige ökar succesivt och äldre individer 65 år och uppåt beräknas utgöra en fjärdedel av landets befolkning år 2060. Våld och brott mot äldre har betraktats som en privat angelägenhet och det uppskattas att ca 4 miljoner äldre i europaregionen lever under nån form av fysiskt eller psykiskt våld. Åldringsvåld samt brott mot äldre betraktas idag som ett dolt samhällsproblem. Syftet med denna studie är att därför att undersöka hur brott mot äldre kan förklaras och beskrivas inom litteratur och vetenskaplig forskning, samt hur olika individer utifrån deras professionsroll kan förklara brott som begås mot äldre. Resultatet grundar sig i vetenskaplig forskning och litteratur samt utförda kvalitativa intervjuer med två yrkesverksamma individer inom brottsofferarbete. Via en tematisk analys har resultat visat att brott mot äldre kan förklaras i vetenskaplig forskning och litteratur som något som har en direkt koppling till hur den äldre generationen “är” samt äldres fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Forskningen visar att dessa faktorer utnyttjas av gärningspersoner och därför har den äldre en risk att utsättas för brott. Intervjupersonerna följer forskningens förklaringar till brott mot äldre och att det enligt deras erfarenheter också har koppling till att gärningspersoner utnyttjar äldres goda vilja och psykiska och fysiska funktionsnedsättningar.

Tekniken utvecklas ständigt och utvecklingen har bland annat lett till att det idag kan lagras och bearbetas mycket större mängder data än förr, vilket innebär att även behandlingen av personuppgifter är mer omfattande än tidigare. Den tekniska utvecklingen tillsammans med dess nya fenomen och förfaranden ställer krav på en förnyad lagstiftning. Inom EU nåddes under hösten 2015 en överenskommelse om en ny dataskyddslagstiftning vilken har resulterat i en dataskyddsreform innehållande två rättsakter: en förordning och ett direktiv. Förordning- en trädde ikraft den 24 maj 2016 och ska tillämpas från och med den 25 maj 2018. Uppsatsen kommer att behandla huruvida personuppgiftsskyddet vid internetanvändning för enskilda internetanvändare kommer att förändras genom införandet av den nya förordningens artikel 17. Artikeln lagstadgar en rätt till radering (”rätten att bli bortglömd”), och motsva- rande rättigheter finns i gällande rätt i 28 § personuppgiftslagen, i vilken möjligheten till rät- telse stadgas. Syftet med artikeln är att stärka internetanvändarnas kontroll över sina person- uppgifter. Genom införandet av artikel 17 i den allmänna dataskyddsförordningen kommer den enskilde internetanvändarens rätt att få uppgifter undanröjda att tillgängliggöras och förstärkas, genom lägre krav på tillämplighet i jämförelse med 28 § personuppgiftslagen. Möjligheterna till att erhålla fullständig information om vilka personuppgifter som kan påverka internetanvändaren är dessvärre nästintill obefintliga, varför dennes faktiska kontroll inte försäkras genom artikel 17. Trots att den enskilde internetananvändarens kontroll över sina personuppgifter förstärks, kommer syftet med artikel 17 inte nödvändigtvis säkerställas i praktiken genom införandet av den allmänna dataskyddsförordningen.

The purpose of this study was to create a deeper understanding for, and shine a light on the exit process for former criminal gang members. Which conditions appear to be important and what may constitute the enabling and inhibiting factors of an exit process? The study was based on qualitative semi-structured interviews with respondents who themselves have experience of a criminal lifestyle and gang affiliation, and with professionals in social work. Our theoretical approach is based on Helen Ebaugh’s definition of an exit process, labeling theories, strain theory and control theory. Said theories are usually an explanation for why an individual develops and remains in a criminal behavior. We used these theories in an opposite way, that is, as a model to explain how the way out of crime could look like.   The conclusion is that the process of leaving a criminal lifestyle and gang affiliation behind is complex. The criminal lifestyle means a marginalized position and limited resources linked to the conventional society. Throughout the process, the individual must, despite the difficulties, choose the legal options and be sustainable even if emotions like loneliness and disorientation arises. For individuals the way out of crime leads to a role change, to learn again. This indicates in our conclusions of the importance of including assistance in working with their criminal thinking patterns and behavior, orderly housing situation and livelihood as well as the importance of a supportive social network. Individuals who have been part of a criminal gang often have a unique support needs based on the environment they have been in, and not least by the sense of community and identity that the gang has meant to them.   Motivation and their willpower is portrayed as the most central means to cope with the exit process. The absence of one or more conditions increases the risk for the individual to fail while the access to conditions alone is not enough. The right conditions at the right time seems to appear as the key to generate a successful change process.

The purpose of this study was to examine how some child welfare case workers say they go about to give children in foster homes the opportunity to be heard. The idea was also to examine how much weight is given to the children’s views and if the respondents believe that the childrens right to be heard has improved over the time they have been working with foster children and if so, how? The study was conducted by using qualitative research method and the analysis of the results was made using Shier’s model of childrens participation. The results have also been tied to previous research in the area. The conclusions of this study was that according to the respondents it’s important that they get to know the children well so that the children can have confidence enough to speak their minds. They feel it is important that the children are listened to and the childrens views also have some influence in decision-making. The respondents also believe that the opportunities for the children to express their opinions have strengthened in recent years.