Denna studie bygger på sju invandrarungdomars föreställningar om möjligheter och svårigheter på den svenska arbetsmarknaden. I fokus för studien står särskilt ungdomarnas berättelser om de vägval de gjort, som de står inför och som de skulle vilja göra, när det gäller att etablera sig på arbetsmarknaden. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide utfördes intervjuer med ungdomarna varpå dessa analyserades och tolkades i enlighet med meningskoncentreringsprincipen. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka och analysera ungdomarnas berättelser har legat i led med Pierre Bourdieus habitusbegrepp och praktiskt sinne, kapitalbegreppen samt sekundära karaktäristika. Resultatet visar att det finns ett driv hos ungdomarna att arbeta men att de känner sig motarbetade och förbisedda på arbetsmarknaden. De upplever att deras invandrarskap innebär att de behöver prestera dubbelt så bra i arbete och studier för att en arbetsgivare ska få upp ögonen för dem, för ”varför ska de inte välja svensken framför mig?”. Även bristande kontaktnät innebär ett underläge för invandrarungdomarna jämfört med deras svenska arbetssökande vänner. De förlitar sig inte på att någon förälder eller familjemedlem kommer att kunna hjälpa de få in foten på arbetsmarknaden eftersom de möjligheterna är begränsade. Sammantaget är de överens om att de i rollen som invandrare eller barn till invandrare sitter i en position som innebär att de inte har samma möjligheter som en etniskt svensk har i arbetssammanhang.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka vem den nyantagna studenten vid Gymnastik- och idrottshögskolan Stockholm (GIH) är 2012 samt vilka skillnader och likheter som finns mellan denna grupp och de nyantagna 2004. Vi la även fokus på studenternas uppfattning om barns hälsa samt bedömning och betyg då det är centrala delar inom ämnet idrott och hälsa. Ett delsyfte var att analysera resultaten utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält. Hur ser 2012 års studenters bakgrund ut i jämförelse med 2004 års studenters? Hur uppfattar 2012 års studenter sina idrottsliga kunskaper och ledarerfarenheter jämfört med 2004 års studenters? Vad har 2012 års studenter för uppfattning om barns hälsa samt bedömning i ämnet idrott och hälsa jämfört med studenter 2004? Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Enkäten skapades utifrån en enkät som användes vid en studie 2004. Enkäten besvarades 2012 av 117 nyantagna GIH-studenter och resultaten från denna enkätundersökning jämfördes sedan med resultat från den tidigare undersökningen som genomfördes på GIH-studenter antagna 2004. Siffrorna bearbetades med hjälp av statistikprogrammet SPSS 19.0 och analyserades sedan utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält. Resultat: Studien visade att studentgrupperna är lika på många områden. Likheter som kunde ses handlade främst om idrottslig bakgrund, nästan alla studenter hade idrottat. Många hade även ledarerfarenheter från tidigare. Intresset för motion var också någonting som studentgrupperna delade. Studentgrupperna skilde sig även åt på flera områden. År 2004 var det fler kvinnor än män som blev antagna vid GIH, år 2012 var detta förhållande omvänt. Studenterna 2012 var i snitt två år yngre än studenterna 2004. Studenternas boendesituation och utbildningsnivå skilde sig åt. Studenterna 2004 hade i större utsträckning barn. Studenterna 2004 skattade att de hade större färdigheter inom idrottsliga moment. Generellt hade 2012 års studenter högre krav på eleverna när det gäller bedömning och betyg. Slutsats: De studenter som sökte sig till idrottslärarutbildningen vid GIH hade generellt en bakgrund inom idrott och ägnade i stor utsträckning sin fritid åt idrott och motion. Det var vanligt att studenterna hade ledarerfarenheter. Skillnader kunde ses inom ålder och övrig bakgrund samt betygsättning och bedömning. I övrigt indikerade resultaten att 2004 års studenter var bättre rustade för högskolestudier och bättre förberedda för GIH:s fält än studenterna 2012. Detta enligt analyserna som genomfördes av resultatet utifrån Bourdieus teorier. / Abstract Aim: The aim of the study was to examine who the newly admitted student s at The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH) in 2012 and the differences and similarities between this group and the admissions 2004. We will also focus on the students opinions about children’s health, assessment and grading in the subject of Physical education. A part of the aim was to analyze the results based on Bourdieu's theory of habitus, capital and field. What kind of background do the 2012 students have in comparison with 2004 students? How do the 2012 students estimate their sporting skills and leadership experiences compared to 2004 students? What kind of understanding do the 2012 students have regarding children's health, and assessment in physical education compared to students in 2004? Method: The study used a quantitative method in the form of a survey. The questionnaire was created from a questionnaire that was used in a survey in 2004. It was answered in 2012 by 117 newly admitted GIH-students and the results of this survey were compared with results from a survey that was made with the GIH-students admitted 2004. The figures were processed using SPSS 19.0, and then analyzed by Bourdieu's theory of habitus, capital and field. Result: Our study showed that the student groups are similar in many areas. The similarities were mainly about athletic background, as almost all students are or were active in some kind of sport. Many also had leadership experience from the past. Additionally, interest in exercise something that the student groups shared. The student groups also differed in several areas. In 2004, there were more women than men who were admitted at GIH, in 2012, this ratio were reversed. Students in 2012 were on average two years younger than the students 2004. Differences were also seen in students living situation and level of education. A greater proportion of students in 2004 had children. Students 2004 estimated their abilities in sports to be higher. Conclusions: The students who applied to Physical Education teacher education at GIH generally had a background in sports and often spend their spare time doing sports and exercise. It is common that students had leadership experience. Differences were seen in age and other background, and also in grading and assessment. Furthermore, the results indicate that the 2004 students were better prepared for higher education than students 2012, this according to our analyzes about Bourdieus theories of habitus, capital and field.

Introduktion: Andelen immigranter ökar kontinuerligt i Västeuropa. Livsvillkor, levnadsförhållanden och sociokulturella faktorer påverkar barns orala hälsa såsom låg socioekonomisk status (SES) och attityder hos föräldrar. Karies berör idag 60-90 % av alla barn i skolålder men kan förebyggas genom promotions- och preventionsinsatser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva förekomst av karies och dess riskfaktorer hos barn med utländsk bakgrund i Västeuropa. Frågeställningar: Vilken är kariesprevalensen bland barn med utländsk bakgrund i Västeuropa? Vilka riskfaktorer för karies finns bland barn med utländsk bakgrund i Västeuropa? Metod: En litteraturstudie. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökord var vedertagna MeSH-termer, Cinahl Headings samt andra termer relevanta för syfte och frågeställningar. Resultat: Resultaten från 14 västeuropeiska länder visar en högre kariesprevalens hos barn med utländsk bakgrund. Riskfaktorer för karies som identifierades hos barn med utländsk bakgrund var låg socioekonomisk status, föräldraattityder, munhygienvanor och kosthållning.Konklusion: Effektiva åtgärder för att reducera ojämlikhet i oral hälsa hos barn kan vara ökad kulturell kompetens hos tandvårdspersonal samt riktade promotions- och preventionsinsatser i multikulturella områden.

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde. I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik. För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn.

Introduktion: Karies är en kronisk och multifaktoriell sjukdom som uppstår av samspel mellan bakterier, föda och tandytan. I Sverige har kariesförekomsten tydligt minskat, men det är fortfarande vanlig sjukdom hos individer med utländsk bakgrund. Syfte: Syftet är att undersöka kost-, munhygien- och tandvårdsvanor hos en grupp med utländsk bakgrund.          Frågeställningar: Hur ser kostvanor ut för individer med utländsk bakgrund?   Hur ser munhygiensvanor ut för individer med utländsk bakgrund? Vilka tandvårdsvanor har individer med utländsk bakgrund?     Metod: Enkätundersökning genomfördes i två svenska mindre städer och studien inkluderade totalt 44 deltagare från Svenska för invandrare (SFI) i nivå C & D.     Resultat: Alla deltagarna besvarade att de rengör tänderna minst en gång per dag. Det var 93,2 % som använde någon typ av tandborste och 6,8 % använde sig av Miswak. Av det totala antalet deltagare var det 48,9 % som rengjorde mellan tänderna minst en gång per dag och de flesta använde sig av tandtråd och tandsticka. Det visade sig att 36,4 %  åt mer än fem gånger per dag. De som hade besökt tandvården i sitt hemland var 90,9 % och de som hade besökt svensk tandvård minst en gång var 56,9 % av deltagarna som hade bott i Sverige mellan 1-6 år. Konklusion: En stor del av deltagarna med utländsk bakgrund hade goda munhygienvanor, hög intagsfrekvens av kost och oregelbundna tandvårdsvanor.

Enligt den svenska skollagen ska alla elever ha rätt till en utbildning av hög kvalité och det är skolornas jobb att se till att alla elever, oavsett familjebakgrund och socioekonomisk bakgrund, får tillgång till detta. Forskningen säger att det finns tydliga skillnader mellan svenska elever och elever med annat ursprung i deras skolresultat. Denna studie syftar till att se hur resultaten i läsförståelse och matematik skiljer sig när eleverna har olika ursprung, samt att se vilken betydelse för resultatet ursprunget har när socioekonomisk bakgrund, kön och språk i hemmet läggs in i analysen. Detta undersöks med ett befintligt dataset från OECD, med resultat från PISAs undersökning 2018. Bourdieus begrepp reproduktion, fält och kapital ligger till grund för tolkningen av resultatet och kompletteras av Bernsteins teori om språk. De analyser som genomförts är multipla regressionsanalyser, där den första har resultat i läsförståelse som beroende variabel och den andra har resultat i matematik som beroende variabel. Detta för att kunna jämföra resultaten från analyserna med varandra och se om det skiljer sig mellan ämnena. Resultatet visar att elever med svenskt ursprung, svenska som språk i hemmet och föräldrar med högre utbildning presterar bättre på test i läsförståelse och matematik. Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån vald teori, tidigare forskning och val av metod.

This knowledge review looks into the significance of students´ socioeconomic backgrounds and their success in school. The term socioeconomic background is defined from Pierre Bourdieu’s theory of capital and sees if there is any correlation between economic, cultural and social capital and success in students´ academic career. We have mostly read research articles that have looked into Swedish students and their socioeconomic background and articles that cover other students around the world to see if there were any similar factors that contribute to students´ results based on their socioeconomic background. The results show that there is a difference in success in grades, motivation and overall academic aspirations based on students’ socioeconomic background. There is a difference between students with an immigrant background and non-immigrant background when it comes to grades in Sweden and other parts of the world. Students with a non-immigrant background tend to perform better than students with an immigrant background mostly because students with non-immigrant parents could get better help from their parents and they could be guided better.  However, the importance of parents with an educational background is the most vital factors for students success because they could get help from their parents unlike students with low socioeconomic background. The results also suggest that depending on where the students live and what school they attend play a significant role in their results. Some schools have better resources than others and it can be helpful for students with a low socioeconomic background so they could be compensated with resources they lack at home.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med barn av olika etnisk bakgrund som har språkljudsproblem, samt om svårigheterna skiljer sig beroende på vilken etnisk bakgrund som barnet har. Jag frågade mig hur specialpedagoger och logopeder arbetar med språkljudsproblemen tillsammans med barn av olika bakgrund samt om det fanns språkljudsproblem som var vanligare hos vissa etniska bakgrunder. För att göra detta intervjuade jag tre specialpedagoger samt en logoped som arbetar i skola och förskola. Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen är att de arbetsmetoder som används vid stöttning av barn som har språkljudssvårigheter inte skiljer sig beroende på etnisk bakgrund utan främst beroende på var i sin språkliga utveckling som de befinner sig. Det har också konstaterats att det inte går att dra några slutsatser om en koppling mellan etnisk bakgrund och olika språkljudsproblem.