Abstract This thesis is centered on the economic condition and background of immigrants living in Sweden, with focus on Araby, Växjö. To guide us through this enormous work we formulated research questions, which are: Why have foreigners (immigrants) a greater risk of becoming economic vulnerable? How does economic vulnerability effect families with children? What strategies do families adopt under hard economic conditions? What strategies does the society adopt in assisting families, by economic aid, that are economic vulnerable?  Our sample was from a school where we administered an open ended questionnaire to selected students and we also had a comprehensive interview session with ten families in the community so as to have a complete picture of their living condition and how they think people are economically vulnerable. We concentrated on the causes, consequences and strategies of how economic vulnerability is handled by immigrants in Sweden. In our analysis we found out, though our respondents’ answers, that the causes of economic vulnerable are background, language, priorities et cetera. For the consequences we have health and social network, living environment and material resources and finally for the strategies we have borrowing, prioritizing and working. Amongst the theories used are micro and macro perspectives, identity, independence, social and economic capital, social exclusions and norms. In conclusions we can say economic vulnerability varies depending on the individual involved, foreigners (immigrants) are more liable to this vulnerability due to the language difficulty, inadequate knowledge about Swedish society, and the relationship between the society and their own network. / Sammanfattning Denna studie handlar om ekonomisk utsatthet och ekonomiska förutsättningar för människor med utländsk bakgrund i Sverige. Fokuset är lagt på barnfamiljer i Växjö och främst i stadsdelen Araby.  Våra frågeställningar är: Varför löper barnfamiljer med utländsk bakgrund större risk att hamna i ekonomisk utsatthet?  Hur påverkar den ekonomiska utsattheten barnfamiljer? Vilka strategier använder sig barnfamiljer med utländsk bakgrund som befinner sig i en ekonomisk utsatt situation av? Det vill säga ekonomisk utsatthet utifrån ett mikroperspektiv.  Vilka strategier använder sig samhället av för att hantera ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer, till exempel med hjälp av ekonomiskt bistånd, det vill säga hur ekonomisk utsatthet kan ses utifrån ett makroperspektiv.  För att undersöka dessa frågor har vi varit på en skola och där gett ut ett öppet frågeformulär till elever i femte och sjätte klass. Vidare har vi gjort en omfattande intervjuundersökning innehållande tio intervjuer med familjer med utländsk bakgrund om hur de tänker och uppfattar ekonomisk utsatthet. Vi har koncentrerat oss på orsaker, konsekvenser och strategier av hur människor mer utländsk bakgrund hanterar ekonomisk utsatthet.  Vi har tittat närmare på ekonomisk utsatthet utifrån både ett mikro- och ett makroperspektiv. Andra begrepp vi använt är identitet, självständighet, socialt- och ekonomiskt kapital, normer och social exkludering.   I vår analys pekar vi på olika faktorer som orsakar ekonomisk utsatthet, dessa är: bakgrund, språk, prioriteringar och arbetsmarknadsetablering. Konsekvenserna av ekonomisk utsatthet är hälsa, nätverk, bostadsområde, boendeförhållanden, och materiella resurser. Slutligen de strategier vi har identifierat som viktiga för att hantera ekonomisk utsatthet är, låna, prioritera och att söka arbete. Våra slutsatser är att det finns varierande uppfattningar om ekonomisk utsatthet, beroende på individens identitet och kontext. Människor med utländsk bakgrund hamnar oftare i ekonomisk utsatthet på grund av språkbarriärer och därmed svårigheter att förstå det svenska samhället och dess normer.

Denna studie har bestått av 185 enkäter som har besvarats av elever i grundskolans senare år. Syfte med studien var att utreda elevernas attityder till spanska, att se hur valet av spanska hade påverkats av familjens förhållande till resor och spanska, samt att undersöka vad som motiverade eleverna till att läsa spanska. Resultaten visade att attityden bland dessa elever var att det är viktigt att läsa spanska eftersom det är ett stort språk och därför att det är användbart vid resor. Familjens investeringar i just resor spelade stor roll då dessa var vanligt förekommande, speciellt hade många elever varit i Spanien. Studien visade också att mer än var fjärde elev har minst en förälder som talar eller förstår spanska, samt att en stor andel av föräldrarna talar ett annat modernt språk. Det finns med andra ord ett betydande nedärvt språkkapital. Slutligen var det som motiverade elever att läsa spanska att kunna förstå och tala grundläggande spanska vid resor. Få trodde att de skulle få användning får språket i sina framtida arbeten. Valet tycks därmed inte vara nyttoval i den meningen att man ser att användningen av spanska är kopplad till framtida studie- och yrkeskarriärer.

<p><strong>Abstract</strong><strong></strong></p><p>This thesis is centered on the economic condition and background of immigrants living in Sweden, with focus on Araby, Växjö. To guide us through this enormous work we formulated research questions, which are:</p><ul><li>Why have foreigners (immigrants) a greater risk of becoming economic vulnerable? </li><li>How does economic vulnerability effect families with children?</li><li>What strategies do families adopt under hard economic conditions? </li><li>What strategies does the society adopt in assisting families, by economic aid, that are economic vulnerable?  </li></ul><p>Our sample was from a school where we administered an open ended questionnaire to selected students and we also had a comprehensive interview session with ten families in the community so as to have a complete picture of their living condition and how they think people are economically vulnerable.</p><p>We concentrated on the causes, consequences and strategies of how economic vulnerability is handled by immigrants in Sweden. In our analysis we found out, though our respondents’ answers, that the causes of economic vulnerable are background, language, priorities et cetera. For the consequences we have health and social network, living environment and material resources and finally for the strategies we have borrowing, prioritizing and working. Amongst the theories used are micro and macro perspectives, identity, independence, social and economic capital, social exclusions and norms.</p><p>In conclusions we can say economic vulnerability varies depending on the individual involved, foreigners (immigrants) are more liable to this vulnerability due to the language difficulty, inadequate knowledge about Swedish society, and the relationship between the society and their own network.</p> / <p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Denna studie handlar om ekonomisk utsatthet och ekonomiska förutsättningar för människor med utländsk bakgrund i Sverige. Fokuset är lagt på barnfamiljer i Växjö och främst i stadsdelen Araby.  Våra frågeställningar är:</p><ul><li>Varför löper barnfamiljer med utländsk bakgrund större risk att hamna i ekonomisk utsatthet?  <strong></strong></li></ul><ul><li>Hur påverkar den ekonomiska utsattheten barnfamiljer?</li><li>Vilka strategier använder sig barnfamiljer med utländsk bakgrund som befinner sig i en ekonomisk utsatt situation av? Det vill säga ekonomisk utsatthet utifrån ett mikroperspektiv.</li><li> Vilka strategier använder sig samhället av för att hantera ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer, till exempel med hjälp av ekonomiskt bistånd, det vill säga hur ekonomisk utsatthet kan ses utifrån ett makroperspektiv.  </li></ul><p>För att undersöka dessa frågor har vi varit på en skola och där gett ut ett öppet frågeformulär till elever i femte och sjätte klass. Vidare har vi gjort en omfattande intervjuundersökning innehållande tio intervjuer med familjer med utländsk bakgrund om hur de tänker och uppfattar ekonomisk utsatthet.</p><p>Vi har koncentrerat oss på orsaker, konsekvenser och strategier av hur människor mer utländsk bakgrund hanterar ekonomisk utsatthet.  Vi har tittat närmare på ekonomisk utsatthet utifrån både ett mikro- och ett makroperspektiv. Andra begrepp vi använt är identitet, självständighet, socialt- och ekonomiskt kapital, normer och social exkludering.  </p><p>I vår analys pekar vi på olika faktorer som orsakar ekonomisk utsatthet, dessa är: bakgrund, språk, prioriteringar och arbetsmarknadsetablering. Konsekvenserna av ekonomisk utsatthet är hälsa, nätverk, bostadsområde, boendeförhållanden, och materiella resurser. Slutligen de strategier vi har identifierat som viktiga för att hantera ekonomisk utsatthet är, låna, prioritera och att söka arbete.</p><p>Våra slutsatser är att det finns varierande uppfattningar om ekonomisk utsatthet, beroende på individens identitet och kontext. Människor med utländsk bakgrund hamnar oftare i ekonomisk utsatthet på grund av språkbarriärer och därmed svårigheter att förstå det svenska samhället och dess normer. <strong></strong></p>

Uppsatsen är en etnografisk studie om den dolda läroplanen vid två lågstadieskolor i Mellansverige. Datainsamling har skett i två steg, genom deltagande observationer för att beskriva vad det är som händer i klassrummet och genom intervjuer med lärarna där de beskriver sin upplevelse av klassrumssituationen. Den teoretiska referensramen bygger på Donald Broadys dolda läroplan samt läroplan (2011) fastställd av regeringen. Syftet med studien är att beskriva och förstå hur den dolda läroplanen yttrar sig i klassrummet och i lärarens arbete och följade frågeställningar lyder, vad är det för informella krav som ställs på eleven i klassrummet och på vilket sätt gynnar den dolda läroplanen vissa elever och missgynnar andra? För att stärka misstanken om att den dolda läroplanen praktiseras i skolan idag, har internationella vetenskapliga artiklar, nationella artiklar samt originallitteratur där den dolda läroplanen beskrivs använts. I resultatet presenteras åtta stycken teman utifrån gjorda observationer som sedan knyts ihop med den dolda läroplanen i analysen, dessa teman är, klassrummets interiör, att duka bordet eller inte, elever som inte följer den dolda läroplanens uppsatta krav, samspel lärare och elev, elevers olikheter och förutsättningar, beröm, bannor och utvärderingar samt om olikheter i lärarkåren.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur elever med utländsk bakgrund upplever sina kunskaper inom det svenska språket och i så fall på vilket sätt de anser att dessa kunskaper påverkar deras möjligheter till inlärning. För att uppfylla syftet med undersökningen har jag valt att utgå från följande frågeställning:   Upplever elever med utländsk bakgrund att deras kunskaper i svenska språket påverkar deras möjligheter till inlärning? På vilket sätt i så fall? För att uppfylla uppsatsens syfte och söka svar på frågeställningen har studien utgått ifrån kvalitativa intervjuer med 10 elever på en gymnasieskola i Uppsala. Intervjuerna fokuserar således på elevernas egna upplevelser av sina kunskaper i svenska språket och sin förmåga till inlärning. Utifrån dessa elevers utsagor bygger jag min studie om deras kunskaper i svenska språket och inlärning. Intervjuerna är grunden för denna uppsats, men jag behandlar även tidigare forskning och teorier. Forskningen rör svenska som andraspråk, teorier om förstaspråk- och andraspråksinlärning, socio-kulturella teorier samt teorier om lärande m.m. Resultatet av intervjuerna i kombination med tidigare forskning och teorier tyder på att även om flerspråkighet i sig inte innebär ett hinder för lärande och utveckling möter den som kommer till ett nytt land stora språkliga utmaningar, inte minst inom skolan. Förmågan att lära sig ett nytt språk är ofta god hos barn som kommer till ett nytt land i 9-10 årsåldern, men denna kunskap blir ofta ytlig särskilt om barnen bor i ett mångkulturellt område. Empirin visar att elevers kunskaper i svenska språket påverkar deras utveckling och lärande på ett negativ sätt. Detta sker framförallt för att elever med utländsk bakgrund har svårt att förstå teoretiska begrepp. Något annat som påvisats utifrån undersökningen är att eleverna också uppfattar textskrivande och läsförståelse som svårt. Utöver detta resulterande empirin i att många av eleverna kände sig också övergivna av sina lärare och menade att de inte fick den hjälp och det stöd de behövde. Som hinder för lärande och utveckling tog eleverna också upp bristande motivation och koncentrationsförmåga.

En femtedel av de elever som har utländsk bakgrund nådde inte målen i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte når målen, vad man kan göra åt det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i två skolor i en kranskommun till Stockholm. Språk och kultur är faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var två av de faktorer som eleverna trodde påverkade eleverna med utländsk bakgrunds måluppfyllelse i matematik.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg. Studien visar att elevernas socioekonomiska bakgrund har påverkat elevernas val av program. Samtidigt visar den att studie- och yrkesvägledningen inte har varit betydelsefull. Med stöd av Pierre Bourdieus begreppsram kan vi konstatera en tydlig koppling mellan elevers habitus och deras val av gymnasieprogram.

No description available.

Background Increased prevalence of obesity in children- and young adults and risk for diseases related to obesity will increase the burden on medical care. It is important to identify early risk factors that can be noticed by nurses in the daily work. Aim The aim was to investigate whether children- and young adults themselves perceive overweight as a problem and if there was a difference in the measured activity levels between overweight children- and young adults in families with different socio-economic family status. Method description Existing survey from the Obesity Centre at the Akademiska Sjukhuset were examined together with the results from an accelerometer, where children- and young adults activity was recorded, compared to their perception of how active they were. The results were compared using a statistical software program and compiled with descriptive and non-parametric statistics. Results The results do suggest that the majority of children- and young adults experiencing excessive weight have a problem in their everyday lives. Nearly half overestimate themselves as more active than what the actual measurements with accelerometer demonstrated. Much time is spent in front of the TV and computers. The results showed no significant difference recording the level of activity and the socio-economic family status. Conclusion Obesity is a topic that is considered to be sensitive to talk about. Many children- and young adults perceive the overweight as a problem, which makes them less self-esteem and affect their daily lives negatively. Knowing this is important for the nurse to be able to give individualized care and provide support for the lifestyle change that involves the whole family.

Bakgrund: Begreppet transkulturell omvårdnad är flerdimensionellt samt komplext och innefattar flera begrepp. Kultur är något som är individuellt och då under ständig förändring. Därmed bör sjuksköterskan vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet i mötet mellan sjuksköterska och patient är att skapa en vårdrelation som bidrar till en tillvaro där patienten kan känna trygghet och tillit till hälso- och sjukvården. Att kommunicera innebär att inta information samt att ge information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal ger kommunikationen möjlighet till att utöva personcentrerad vård och på så sätt tillfredsställa enskilda individers behov. Att uppnå personcentrerad och säker vård innebär en större utmaning i de fall där ett gemensamt talande språk saknas. Madeleine Leininger används som teoretisk referensram då teorin fokuserar på transkulturell omvårdnad och hur sjuksköterskor bör bemöta patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av det transkulturella vårdmötet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen gjordes utifrån inspiration av Granheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys. Resultat: Följande kategorier framkom i resultatet erfarenheter relaterade till skillnader på kulturella beteenden, erfarenheter relaterade till kommunikation samt hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av bärande kunskap i transkulturella vårdmöten. Den utmaning i det transkulturella vårdmötet som beskrevs till största del var språkbarriärer. Detta mötte sjuksköterskorna med hjälp av olika strategier som tolk och verbal- och ickeverbal kommunikation. Vidare utmaningar var de oväntade beteenden som sjuksköterskorna uppfattade patienterna att ha. De oväntade beteendena grundar sig i kulturella skillnader. En kulturell kompetens underlättar för sjuksköterskan vid mötet av oväntade beteenden hos patienter med annan kulturell bakgrund. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde språkbarriärer som det största hindret i transkulturella vårdmöten. Utmaningar för sjuksköterskorna att förstå situationer beskrevs även där patienter uppvisade oväntade beteenden, vilket grundas i kulturella skillnader. Vidare utveckling och utbildning i kulturell kompetens kan innebära en större möjlighet till att möta dessa beskrivna oväntade beteenden. Vilket innebär en bättre personcentrerad omvårdnad för denna patientgrupp.