Arbetet är en etnografisk studie baserad på observationer samt informella samtal med lärare från två kommunala grundskolor i Mellansverige, med skilda socioekonomiska bakgrunder. Syftet med studien har varit att försöka beskriva och förstå formandet av humankapital som en social process som sker i klassrummet, där lärare formar elevers humankapital. Lärarna i klassrummen samt elevernas psykiska och fysiska skolmiljö har varit de centrala faktorer som undersökts. Den teoretiska referensramen har baserats på Pierre Bourdieus teorier om habitus och individers olika kapitalinnehav, med fokus på socialt och kulturellt kapital. Även den dolda läroplanen har använts för att konkretisera olika sociala processer i klassrummen. Det empiriska materialet som har analyserats visar på att det finns stora skillnader i hur lärare och den fysiska samt den psykiska skolmiljön bidrar till formandet av elevernas humankapital.

Denna uppsats syfte är att undersöka musiklärarnas uppfattning om vad de undervisar om i relation till egen musikalisk bakgrund och i förhållande till styrdokument och andra ramverk. De frågor jag ställt är: Vad anser musiklärare att de lägger mest tid på i sin undervisning? Påverkar musiklärarens egen musikaliska bakgrund vad musikläraren väljer att undervisa om? Vad tycker de intervjuade lärarna om läroplanen i musik och hur förhåller de sig till den? Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika musiklärare verksamma i högstadiet. Som analysverktyg använsdes ramfaktorteorin. Resultatet visar att musiklärare premierar ensemblespelet och att egen musikalisk bakgrund inte i någon hög utsträckning påverkar vilket moment i musikundervisningen som premieras. Ensemblespelet är också det moment musiklärarna lägger mest tid på i musikundervisningen. Lärarna har delade åsikter om läroplanen men de flesta musiklärarna i min studie ansåg att läroplanen är för detaljerad och har för svåra kunskapsmål i förhållande till ämnets utrymme inom ramen för skolans timplan.

Bakgrund: Gymnasieskolan är en stor del av de flesta ungdomars liv. Forskning visar att elevers beslut påverkas av föräldrars sociala bakgrund och de rådande normer och värderingarna som verkar i samhället men också att det finns differenser i hur elever vid olika programinriktningar planerar sin framtid. Det är viktigt för individen att göra rätt val för att få en bra start på sin utbildningsresa, detta ökar behovet av information inför gymnasievalet. Informationskällor som underlättar elevens beslut är av stor vikt för att eleven skall göra ett bra gymnasieval.Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader i hur elever vid teoretiska och praktiska program planerar sin framtid gällande studier och arbete. Vi är även intresserade av att undersöka hur föräldrars utbildningsnivå påverkar elevens val av gymnasium och syn på vidare studier och arbete. Slutligen vill vi undersöka hur gymnasieelever får tillgång till information om gymnasievalet samt om de upplever denna information tillräcklig.Metod: Undersökningen utgår från en kvantitativ ansats där vi använt oss av en elektronisk enkät för att komma i kontakt med våra respondenter.Resultat: De resultat vi kommit fram till tyder på att det finns skillnader i hur elever vid olikagymnasieinriktningar motiverar sina val, ser på sin utbildning och hur de planerar sinframtid vad gäller skola och arbete. Ytterligare faktorer som spelar in är föräldrars utbildningsbakgrund vilket kan relateras till den sociala bakgrundens påverkan av elevens utbildningsval. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna på gymnasiet anser vara viktigast att lära sig inom historieämnet samt att se vilken skillnad det finns mellan de elever som har föräldrar med förgymnasial utbildning, föräldrar med gymnasial utbildning och föräldrar med eftergymnasial utbildning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning i fyra olika klasser; en barn- och fritidsklass, en naturvetenskaplig klass och två samhällsvetenskapliga klasser. En jämförelse har sedan gjorts med andra liknande undersökningar, t.ex. Youth- and history-undersökningen från 1995 och Sture Långströms undersökning från 2000. Resultaten från min undersökning och de andra pekar på att eleverna anser att det är viktigast och mest intressant med nutidshistoria i Europa och Sverige. I min undersökning anser eleverna vidare att krig, stora geografiska upptäckter och stora vetenskapliga upptäckter är de områden som är viktigast att läsa om.</p><p>De elever som har högutbildade föräldrar visar sig vara de som anser att historieämnet är viktigast jämfört med dem som har lågutbildade föräldrar. I mitten hamnar de elever som har föräldrar med gymnasial utbildning. Flera forskare menar att skolan är anpassad efter medelklassen och de elever som har högutbildade föräldrar och att dessa därför klarar sig bättre i skolan. Jag menar då att detta även avspeglar sig i hur viktigt eleverna tycker att det är med historia i skolan. Elever med högutbildade föräldrar anser att historia är viktigare än vad de andra anser och klarar sig även bättre på proven. Detta kan bero på att elever med högutbildade föräldrar uppfostras annorlunda, har mera stöd hemifrån och att skolan i högre grad är anpassad efter dem. För mig som blivande lärare betyder detta att jag måste motivera de elever som kommer från hem med lägre utbildningsnivå för att jämna ut, istället för att förstärka de skillnader som redan finns.</p>

<p>Syftet med examensarbetet var att belysa hur pedagoger ser på skriftspråket som social markör. I vår bakgrundsbeskrivning utgår vi från Bourdieus begrepp; symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital samt habitus, som bidrar till att reproducera samhällsklasser främst inom utbildningssystemet. Dessa har en avgörande roll för människors fortsatta livschanser och tillgång/begränsningar av maktpositioner i samhället. Vi belyser även Bernsteins resonemang, kring språkkoder kopplat till social klass, vilka han benämner som utvecklad respektive begränsad kod. Barns språk och uppväxtmiljö är de faktorer som är bidragande för skolprestationer, och som avslöjar identiteter i kommunikativa sammanhang. Dessa skillnader får konsekvenser i mötet med skolan, där elever med en utvecklad språkkod gynnas.</p><p> </p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fenomenografisk inspiration, för att fånga upp de uppfattningar pedagoger har gällande statusmarkörer i elevtexter. Avsikten är att förstå och förklara en särskild företeelse, snarare än att förutsäga och kontrollera den.</p><p>Vad gäller datainsamlingsmetod, har vi valt att intervjua tre pedagoger i skolår 5, där de ansvarar för svenskundervisningen. De flesta elever har vid denna ålder tillägnat sig skrivkonstens mest grundläggande struktur och där nationella proven varit underlagsgrund för bedömning.</p><p> </p><p>I vårt resultat har vi kunnat urskilja fyra kategorier om pedagogers syn på klassbakgrundens betydelse för eleverna. Dessa presenterar vi i analysen som; hur språket avslöjar identiteten, familjens roll för skolframgång, vilka innebörder innefattar ett lustfyllt och personligt skrivande, och ett ständigt återkommande till stor bokstav och punkt. Dessa kategorier visade sig tydligt då vi inledningsvis läste igenom vårt transkriberade intervjumaterial, och som slutligen utgör huvudresultatet i vår analysstudie.</p><p> </p>

<p> </p><p>Syftet med arbetet är att få en inblick i invandrarelevers perspektiv på vilka möjligheter och svårigheter de upplever i lärande och undervisning i mångkulturella skolor, samt hur deras olika erfarenheter relaterade till kulturell bakgrund påverkar lärandeutvecklingen. I forskningsbakgrunden presenteras lärandeteorier och riktlinjer som betonar vikten av att elevernas bakgrunder och erfarenheter involveras i lärandet. Interkulturell pedagogik beskrivs som ett möjligt förhållningssätt i undervisningen och forskning kring lärares upplevelser i mångkulturella skolor presenteras. Genomgången av tidigare studier kring invandrarelevers situation i mångkulturella skolor berör språkliga och kulturella aspekter, liksom bostadsområdets betydelse och problematisering av identitetsbegrepp. Uppsatsens empiriska del består av kvalitativa intervjuer med sex invandrarelever i grundskolans senare del, fördelade på två skolor med mångkulturell elevsammansättning. Eleverna vittnar om en öppenhet och tolerans för olika kulturer och menar att de inte lägger någon vikt vid kulturell bakgrund varken i vänskapsrelationer eller i relationen till lärare. Flerspråkigheten och den mångkulturella elevsammansättningen beskrivs av eleverna huvudsakligen som positiv och berikande. Däremot beskriver de inte att elevernas kulturella bakgrunder behöver tas tillvara i undervisningen. Språkutveckling i svenska ses av eleverna som avgörande för den egna kunskapsutvecklingen.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar:</p><p>Syftet med vår studie har varit att jämföra genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa hos elever med svensk respektive utländsk bakgrund i två olika skolor med skilda etniska sammansättningar.</p><p>Frågeställningarna var följande: Skiljer sig genomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med utländsk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Skiljer sig betygsgenomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med svensk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Hur uppfattar de intervjuade lärarna i idrott och hälsa att utländsk härkomst hos eleverna påverkar deras deltagande och prestation i ämnet? Hur uppfattar elever med utländsk bakgrund att deras deltagande och prestationer bedöms?</p><p>Metod:</p><p>Vi har valt att göra en undersökning av genomsnittspoängen i idrott och hälsa på två grundskolor i nordvästra Stockholm. Undersökningen av genomsnittspoängen baserades på data från läsåret 2005. Vi tittade på betyget i idrott och hälsa i årskurserna 8 och 9. Total samlades 290 betyg, varav 124 betyg från den utländskdominerade skolan och 166 betyg från skolan som dominerades av elever med svensk bakgrund. Två elever och två idrottslärare intervjuades i varje skola. Eleverna som intervjuades i studien gick i åk 9. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval.</p><p>Resultat</p><p>– Elever med utländsk bakgrund presterade bättre i den skolan där majoriteten av eleverna hade svensk bakgrund.– Elever med svensk bakgrund presterade bättre i den skolan där majoriteten är eleverna hade utländsk bakgrund, men skillnaden var marginell.</p><p>– Idrottslärare A anser inte att utländsk bakgrund påverkar prestationen i ämnet idrott och hälsa, medan idrottslärare B säger att utländsk bakgrund påverkar prestationen och deltagandet negativt, samtidigt som han motsäger sig själv.</p><p>– Båda eleverna betonar idrottslärarens och föräldrarnas roll som en viktig faktor för elevernas prestation.</p><p>Slutsats:</p><p>Studiens slutsats är att skolans etniska sammansättning har inverkan på genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa för elever med utländsk bakgrund. För elever med svensk bakgrund hade skolans etniska sammansättning endast en marginell inverkan.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie har varit att jämföra genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa hos elever med svensk respektive utländsk bakgrund i två olika skolor med skilda etniska sammansättningar. Frågeställningarna var följande: Skiljer sig genomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med utländsk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Skiljer sig betygsgenomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med svensk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Hur uppfattar de intervjuade lärarna i idrott och hälsa att utländsk härkomst hos eleverna påverkar deras deltagande och prestation i ämnet? Hur uppfattar elever med utländsk bakgrund att deras deltagande och prestationer bedöms? Metod: Vi har valt att göra en undersökning av genomsnittspoängen i idrott och hälsa på två grundskolor i nordvästra Stockholm. Undersökningen av genomsnittspoängen baserades på data från läsåret 2005. Vi tittade på betyget i idrott och hälsa i årskurserna 8 och 9. Total samlades 290 betyg, varav 124 betyg från den utländskdominerade skolan och 166 betyg från skolan som dominerades av elever med svensk bakgrund. Två elever och två idrottslärare intervjuades i varje skola. Eleverna som intervjuades i studien gick i åk 9. Urvalet skedde genom ett strategiskt urval. Resultat – Elever med utländsk bakgrund presterade bättre i den skolan där majoriteten av eleverna hade svensk bakgrund.– Elever med svensk bakgrund presterade bättre i den skolan där majoriteten är eleverna hade utländsk bakgrund, men skillnaden var marginell. – Idrottslärare A anser inte att utländsk bakgrund påverkar prestationen i ämnet idrott och hälsa, medan idrottslärare B säger att utländsk bakgrund påverkar prestationen och deltagandet negativt, samtidigt som han motsäger sig själv. – Båda eleverna betonar idrottslärarens och föräldrarnas roll som en viktig faktor för elevernas prestation. Slutsats: Studiens slutsats är att skolans etniska sammansättning har inverkan på genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa för elever med utländsk bakgrund. För elever med svensk bakgrund hade skolans etniska sammansättning endast en marginell inverkan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna på gymnasiet anser vara viktigast att lära sig inom historieämnet samt att se vilken skillnad det finns mellan de elever som har föräldrar med förgymnasial utbildning, föräldrar med gymnasial utbildning och föräldrar med eftergymnasial utbildning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning i fyra olika klasser; en barn- och fritidsklass, en naturvetenskaplig klass och två samhällsvetenskapliga klasser. En jämförelse har sedan gjorts med andra liknande undersökningar, t.ex. Youth- and history-undersökningen från 1995 och Sture Långströms undersökning från 2000. Resultaten från min undersökning och de andra pekar på att eleverna anser att det är viktigast och mest intressant med nutidshistoria i Europa och Sverige. I min undersökning anser eleverna vidare att krig, stora geografiska upptäckter och stora vetenskapliga upptäckter är de områden som är viktigast att läsa om. De elever som har högutbildade föräldrar visar sig vara de som anser att historieämnet är viktigast jämfört med dem som har lågutbildade föräldrar. I mitten hamnar de elever som har föräldrar med gymnasial utbildning. Flera forskare menar att skolan är anpassad efter medelklassen och de elever som har högutbildade föräldrar och att dessa därför klarar sig bättre i skolan. Jag menar då att detta även avspeglar sig i hur viktigt eleverna tycker att det är med historia i skolan. Elever med högutbildade föräldrar anser att historia är viktigare än vad de andra anser och klarar sig även bättre på proven. Detta kan bero på att elever med högutbildade föräldrar uppfostras annorlunda, har mera stöd hemifrån och att skolan i högre grad är anpassad efter dem. För mig som blivande lärare betyder detta att jag måste motivera de elever som kommer från hem med lägre utbildningsnivå för att jämna ut, istället för att förstärka de skillnader som redan finns.