<p>Examensarbetet behandlar olika faktorer och dess påverkan till elevers gymnasieval. Det hu-vudsakliga syftet är att jämföra och analysera dessa faktorer samt att besvara frågan huruvida faktorerna skiljer sig åt beroende på de bakomliggande faktorerna kön, klass och etnisk bak-grund. Undersökningen sker på två olika skolor bland elever i årskurs nio, boende i två olika områden, i en västsvensk kommun. Materialet som ligger till grund för undersökningen är enkäter och metoden är därmed kvantitativ. Som teoretisk utgångspunkt används Pierre Bour-dieus begrepp habitus, fält och kapital. Resultatet visar att de största skillnaderna mellan vilka faktorer som anses vara viktiga eller mindre viktiga för gymnasievalet beror främst på vilken klass eller etnisk bakgrund eleven har. De faktorer som skiljer sig mest åt är föräldrar, studie- och yrkesvägledare. De faktorer som är viktiga för samtliga informanter är gymnasieskolans information och miljö. Faktorerna som anses minst viktiga är att välja samma program eller skola som kompisar. Någon betydande skillnad mellan kön och olika faktorer upptäcktes ej.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att se hur personer med utländsk</p><p>bakgrund har lyckats få arbete inom sin utbildning; om de har stött på några</p><p>motgångar och hur de i så fall lyckats bemästra dem och hur de anser att</p><p>deras väg till anställning har sett ut. Vi har genom kvalitativ metod utfört 10</p><p>intervjuer med 5 kvinnor och 5 män. Vi har huvudsakligen koncentrerat oss</p><p>på deras uppväxt, utbildning, anställning och deras uppfattning om</p><p>främlingsfientliga attityder. Resultatet visade att det inte var en så rak väg</p><p>till anställning som vi först antog. Det främsta hindret visade sig vara</p><p>saknaden av ett kontaktnät och arbetsgivarnas attityder till anställning av</p><p>personer med utländsk bakgrund. Vår studie visade att anledningen till att de</p><p>lyckades finna arbeten var att de visade en stark målmedvetenhet och</p><p>framåtanda.</p>

<p>Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sång, samverkan samt olika förhållningssätt som förekommer i arbetet med mångkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollärare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten på förskolan och vid sångsamlingar. Syftet har även varit att undersöka vilken begreppsförståelse förskollärarna har kring några begrepp som förekommer i talet om mångkultur och hur den förståelsen påverkar deras arbete i barngruppen.</p><p>I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mångkulturellt land i många år, men att den svenska skolan ännu inte kommit särskilt långt i sitt arbete med integration. Det har även framkommit att förskollärarna ser på barnens kulturella bakgrund på skilda sätt och att mångfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollärare på deras respektive arbetsplatser. Intervjumaterialet har skrivits ut i sin helhet och analyserats i syfte att finna likheter och skillnader i de deltagandes svar.</p><p>Resultaten visar att tillvaratagandet av barnens kulturella bakgrund och intresset för dessa kulturella bakgrunder skiftar bland förskollärarna. Det finns en osäkerhet hos förskollärarna rörande hur de ska arbeta med olikheter och likheter tillsammans med barnen. Osynliggörande av barns kulturella bakgrund, kompensatoriskt arbetssätt och reciprokt arbetssätt är tre arbetssätt som framträder tydligare än andra i denna studie.</p><p>En slutsats i studien är att det finns vissa brister i förskollärarnas kunskap rörande andra människors kulturella bakgrund. Detta är förmodligen anledningen till att förskollärarna använder sig av ett reciprokt eller kompensatoriskt arbetssätt i arbetet med barnen. Det är troligtvis även detta som gör att förskollärarna osynliggör barnens kulturella bakgrund i sin verksamhet. Detta sätt att arbeta gör att arbetet med interkulturell pedagogik och integration blir svårt för förskollärarna och det leder i sin tur till att det blir svårt för dem att samverka med modersmålslärare och andra vuxna personer med annan kulturell bakgrund än den svenska. Detta leder även till att förskollärarna inte kan hjälpa barnen med att förstå likheter och skillnader mellan kulturer vilket leder till att barnen lämnas åt att söka svar på dessa frågor på egen hand.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever med utländsk bakgrund klarar sig i skolan i England jämfört med Sverige. Syftet är också att se om olika undervisningssätt leder till olika resultat. För att besvara syftet har vi valt att göra en komparativ undersökning där vi jämför svenska och engelska skolor med hjälp av observation. Uppsatsen består av bakgrund där vi beskriver hur de båda skolsystemen är uppbyggda. Sen kommer en jämförelse av observationerna vi gjort i de båda länderna. Observationerna är indelade i tre olika områden för att lättare kunna göra en jämförelse, de olika områdena är: ordets betydelse för förståelse, språkliga missförstånd och lärarnas bemötande av elever med utländsk bakgrund.</p><p>Efter insamlandet av material gjorde vi en analys som består av observationerna i relation till den litteratur som vi använder os av. Genom att jämföra analyserna kom vissa likheter och skillnader fram som visar vilka fördelar och nackdelar som finns med de båda skolsystemen gällande elever med utländsk bakgrund. I diskussionen kommer vi fram till att det i dag inte finns någon perfekt lösning på de problem som kan uppstå i mångkulturella klassrum. Men genom att kombinera fördelarna från båda länderna kan det vara möjligt att förbättra undervisningen för elever med utländsk bakgrund.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka vilka som väljer att studera till lärare i idrott och hälsa samt till tränare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.</p><p>• Hur ser studenternas bakgrund (ålder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?</p><p>• Varför valde studenterna att studera på GIH i Stockholm, och på vilka antagningsgrunder blev de antagna?</p><p>Metod</p><p>I studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken från tränarprogrammet och 48 stycken från lärarprogrammet. Studenterna svarade på en enkät som tog upp frågor rörande studenternas bakgrund och studieval. Enkätsvaren bearbetades sedan i SPSS där signifikansnivån sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vår undersökning tolkades sedan med hjälp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fält.</p><p>Resultat</p><p>Medelåldern på lärarprogrammet var 24,5 år samt 25,2 år för studenter på tränarprogrammet. Kvinnorna utgjorde 48 procent av de svarande på lärarprogrammet mot 43 procent på tränarprogrammet. Resultatet visade att de båda studentgrupperna till största del bestod av personer födda i Sverige (96 procent för lärarstudenterna mot 94 procent för tränarstudenterna). Ett stort antal studenter (48 procent av lärarstudenterna mot 57 procent av tränarstudenterna) kom från Stockholm med omnejd. Tjänstemannafamilj på mellannivå är den vanligaste socioekonomiska bakgrunden där 33 procent av lärarstudenterna mot tränarstudenternas 31 procent. Tränarstudenterna hade i hög grad, 49 procent sysslat med idrottslig verksamhet på elitnivå under grundskoletiden, siffran för lärarstudenterna var 33 procent. Studenterna på de båda programmen hade enligt Bourdieus kultursociologiska teori ett stort symboliskt kapital i form av idrottslig bakgrund. De båda studentgrupperna ansåg att GIH hade bra lärare och god pedagogik vilket kan vara en av orsakerna till varför de valde att studera just på GIH. Antagningen för studenterna ser olika ut på programmen. 63 procent av lärarstudenterna kom in på betyg från avslutad gymnasieutbildning medan 88 procent av tränarstudenterna antogs på GIH genom intervjuer och särskild behörighet.</p><p>Slutsats</p><p>Studien visade att de som valt att studera till lärare och tränare på GIH var studenter med svenskt ursprung, är uppväxta i tjänstemannahem och till stor del bestod av relativt unga studenter som under sin skoltid själva varit idrottsligt aktiva. Studenternas syn på GIH och dess utbildning var god och vidare ansåg de att deras utbildning kommer att leda till ett yrke för framtiden.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka vilka som väljer att studera till lärare i idrott och hälsa samt till tränare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. • Hur ser studenternas bakgrund (ålder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut? • Varför valde studenterna att studera på GIH i Stockholm, och på vilka antagningsgrunder blev de antagna? Metod I studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken från tränarprogrammet och 48 stycken från lärarprogrammet. Studenterna svarade på en enkät som tog upp frågor rörande studenternas bakgrund och studieval. Enkätsvaren bearbetades sedan i SPSS där signifikansnivån sattes till p&lt;0,05. De resultat vi fick fram i vår undersökning tolkades sedan med hjälp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fält. Resultat Medelåldern på lärarprogrammet var 24,5 år samt 25,2 år för studenter på tränarprogrammet. Kvinnorna utgjorde 48 procent av de svarande på lärarprogrammet mot 43 procent på tränarprogrammet. Resultatet visade att de båda studentgrupperna till största del bestod av personer födda i Sverige (96 procent för lärarstudenterna mot 94 procent för tränarstudenterna). Ett stort antal studenter (48 procent av lärarstudenterna mot 57 procent av tränarstudenterna) kom från Stockholm med omnejd. Tjänstemannafamilj på mellannivå är den vanligaste socioekonomiska bakgrunden där 33 procent av lärarstudenterna mot tränarstudenternas 31 procent. Tränarstudenterna hade i hög grad, 49 procent sysslat med idrottslig verksamhet på elitnivå under grundskoletiden, siffran för lärarstudenterna var 33 procent. Studenterna på de båda programmen hade enligt Bourdieus kultursociologiska teori ett stort symboliskt kapital i form av idrottslig bakgrund. De båda studentgrupperna ansåg att GIH hade bra lärare och god pedagogik vilket kan vara en av orsakerna till varför de valde att studera just på GIH. Antagningen för studenterna ser olika ut på programmen. 63 procent av lärarstudenterna kom in på betyg från avslutad gymnasieutbildning medan 88 procent av tränarstudenterna antogs på GIH genom intervjuer och särskild behörighet. Slutsats Studien visade att de som valt att studera till lärare och tränare på GIH var studenter med svenskt ursprung, är uppväxta i tjänstemannahem och till stor del bestod av relativt unga studenter som under sin skoltid själva varit idrottsligt aktiva. Studenternas syn på GIH och dess utbildning var god och vidare ansåg de att deras utbildning kommer att leda till ett yrke för framtiden.

I syfte att undersöka hur ungdomars bakgrund påverkar deras arbetsvärderingar genomfördesen kvantitativ undersökning med datamaterial hämtat från Ungdomsstyrelsens Attityd- ochVärderingsstudie från 2007. Genom att använda Herzberg’s tvåfaktorsteori som utgångspunktanalyserades datamaterialet utifrån två dimensioner av arbetsvärderingar och med hjälp avlinjär regressionsanalys. Resultatet visar att ungdomars kön och födelseland samt egna ochfaderns högsta avslutade utbildning är de viktigaste bakgrundfaktorerna som påverkar hurderas arbetsvärderingar ser ut. Olika bakgrundsfaktorer tenderar också att påverka de olikadimensionerna av arbetsvärderingarna på olika sätt.

Syftet med denna undersökning var att se hur personer med utländsk bakgrund har lyckats få arbete inom sin utbildning; om de har stött på några motgångar och hur de i så fall lyckats bemästra dem och hur de anser att deras väg till anställning har sett ut. Vi har genom kvalitativ metod utfört 10 intervjuer med 5 kvinnor och 5 män. Vi har huvudsakligen koncentrerat oss på deras uppväxt, utbildning, anställning och deras uppfattning om främlingsfientliga attityder. Resultatet visade att det inte var en så rak väg till anställning som vi först antog. Det främsta hindret visade sig vara saknaden av ett kontaktnät och arbetsgivarnas attityder till anställning av personer med utländsk bakgrund. Vår studie visade att anledningen till att de lyckades finna arbeten var att de visade en stark målmedvetenhet och framåtanda.

Allt fler ungdomar med utländsk bakgrund blir idag föremål för insatser av socialtjänsten. Socialtjänsten är samtidigt en av de myndigheter som har en central roll i att integrera och erbjuda hjälp till utsatta ungdomar med utländsk bakgrund till samhället. Medborgarkontoret är även en instans som många människor med utländsk bakgrund kommer i kontakt med. Studier och undersökningar visar att ungdomar med utländsk bakgrund upplever diskriminering, misstänksamhet och misstro gentemot socialtjänsten och andra instanser i det svenska samhället. Denna studies syfte ämnar därför att undersöka hur myndigheter som socialtjänsten bemöter och förhåller sig till ungdomar med utländsk bakgrund, samt hur integrationsarbetet fungerar. Studien har utgått från en kvalitativ metod där fem socialsekreterare samt två anställda på ett medborgarkontor i tre av Stockholms förorter har intervjuats. Studien har undersökt dessa personers erfarenheter och syn på att arbeta med ungdomar med utländsk bakgrund. Resultatet visar att institutionell och strukturell diskriminering utifrån etnicitet och kultur anses vara ett av de största hindren för människor med utländsk bakgrund att integreras i samhället. Det saknas även kunskap om ungdomars livssituation hos socialarbetarna som kan påverka arbetssättet. Ett förändringsarbete är nödvändigt och både ett anti-rasistiskt, anti-förtryckande socialt arbete samt utökad kunskap och ett arbete utifrån ett ungdomsperspektiv bör vara en utgångspunkt.

No description available.