Uppsatsen handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka vilka aspekter av juristprogrammet som påverkar studenternas trivsel. Detta gjordes utifrån frågeställningarna: (1) Hur påverkar juriststudenters sociala bakgrund deras upplevda trivsel på juristprogrammet? (2) På vilket sätt påverkar utbildningens struktur huruvida juriststudenter integreras socialt och akademiskt på juristprogrammet? Vi ville även undersöka om juriststudenternas känsla av att passa in och trivas påverkas av en eventuell föreställning om vad som karaktäriserar en typisk juriststudent, vilket omvänt kan innebära att de som inte identifierar sig med denna föreställning kan känna sig avvikande. Bakgrunden till denna uppsats är att juristprogrammet särskiljer sig bland olika elitutbildningar genom sin höga frekvens av studieavbrott, vilket kan spegla en problematik unik för just den utbildningen. I tidigare forskning om trivsel och studieavbrott på juristprogrammet framhävs social bakgrund, sociokulturell alienering och undervisningsstrukturen som de mest drivande omständigheterna vid studieavbrott. Utifrån den tidigare forskningen uppfattade vi att problemet både är på en strukturell och individuell nivå, vidare att detta påverkar hur individen orienterar sig inom utbildningsstrukturen. Vi valde därför Pierre Bourdieus teoretiska ramverk då han förenar en syn på människan som individuellt agerande, men inom en normaliserande struktur. Utifrån teorin och djupintervjuer bearbetades empirin genom en kvalitativ innehållsanalys, med fokus på social bakgrund och hur studenterna upplevde sig passa in. Vår första slutsats är att deltagarna har en föreställning om juriststudenter, vilket fungerar som en mall för om de känner att de passar in. Vår andra slutsats är att grupptillhörighet är av stor betydelse för människors trivsel på juristprogrammet, oavsett om det handlar om grupper på utbildningen eller externa sociala grupper. Detta kan översättas till att individers kapitalresurser spelar roll för att erhålla status inom gruppen i ett visst fält. Vikten av att ha rätt kapitalresurser bekräftades av att ingen av deltagarna med högre klassbakgrund hade problem med studieprestation eller trivsel på juristprogrammet.

I det här arbetet har vi undersökt hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan ser på sin yrkesroll, hur de arbetar och vilka skärningspunkter det finns mellan detta och skollagen. Vi är speciellt intresserade av hur de tänker kring och hur de arbetar med elevernas genus, sociala och kulturella bakgrund. Vi har genomfört djupintervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar inom grundskolan och har använt oss av en innehållsanalys. Vårt resultat visar att det finns flera skärningspunkter mellan skollagen, skolan och studie- och yrkesvägledarnas perspektiv på studie- och yrkesvägledning och vad det innebär och hur studie- och yrkesvägledarnas arbete faktiskt ser ut. Dessa dilemman uppstår, bland annat, när det handlar om ansvaret för studie- och yrkesvägledningen och vad som är studie- och yrkesvägledarens roll. Vi ser flera områden som kräver en djupare diskussion då det finns underliggande dilemman som förhindrar att bristerna i studie- och yrkesvägledningen försvinner. / In this essay we have looked in to how study and career counselors in primary school view their profession, how they work, the school law and if there is any discrepancy between these three. We are especially focused on how they think and work with gender, social and cultural background. We have conducted six interviews with study and career counselors in primary school and used content analysis. Our results show that there are several discrepancies between the schools’, the school law and the study and career counselors view on what study and career counselling means and what a study and career counselor should do and what study and career counselors actually do. These discrepancies emerge mostly when you talk about the responsibility for the study and career counselling and what the study and career counselors’ role is. We can see several areas where a deeper discussion is needed since there are underlying dilemmas which prevents the flaws with study and career counselling in primary school from disappearing.

Introduktion: Sverige är idag ett mångkulturellt land där en stor del av befolkningen har utländsk bakgrund. Flera av dem skattar sin munhälsa sämre än personer födda i Sverige och besöker tandvården mer sällan, trots att tandvårdsbehov finns. Genom att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund kan förståelsen för hur den upplevs öka. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund. Metod: Kvalitativ studie med enskilda intervjuer i en stad i Mellansverige. Urvalet bestod av fyra vuxna informanter i åldrarna 25-50 år med utländsk bakgrund. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var bemötande, kommunikation, tandvårdsorganisation och vårdkvalitet. Bemötandet upplevs som professionellt, dock förekommer vissa motsättningar i patientmötet. Kommunikationen mellan personal och patient upplevs som god men information på andra språk än svenska efterfrågas. Gällande tandvårdsorganisation anses svensk tandvård som dyr och tidskrävande. Den svenska tandvården håller dock en god vårdkvalitet. Konklusion: Bemötande, ekonomi, kommunikation och vårdkvalitet är faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund. I de flesta fall var upplevelsen positiv men informanterna framförde vissa brister.

I denna studie kommer vi gå igenom forskning kring läxors påverkan av elevers inlärning samt om detta arbetssätt kan bidra till segregation i form av ett upprätthållande av en kunskapsklyfta mellan mer och mindre socioekonomiskt gynnade elever. Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning, oavsett geografisk hemvist och vad för ekonomiska och sociala förutsättningar man har (Skollagen 1 kap. 8§ 9§). Ändå menar vissa forskare att läxor kan vara en bidragande faktor till segregation. I studien använder vi oss av intervjuer som metod för att få reda på vad sju lärare från olika områden i Uppsala län har för uppfattning om den forskning om läxor som finns. Vi analyserar utifrån materialet hur de väljer att reflektera kring detta och forma sin undervisning utifrån den kunskap de besitter. Studien granskar lärarnas resonemang krig ett arbete med eller utan läxor och om lärarna skulle ändra sitt arbetssätt om de hade varit verksamma i ett socioekonomiskt område som skiljer sig från deras nuvarande. Studien berör även huruvida föräldrars inställning till läxor påverkar elevernas förhållningssätt till läxor enligt lärarnas uppfattning.

Syftet med denna studie har varit att studera den valprocess elever går igenom inför gymnasievalet samt att se vilka mönster som går att urskilja utifrån faktorerna kön, klass och geografisk ort. För detta studerades vilka verktyg och strategier elever i årskurs 9 använt sig av och hur de använt sig av skolans insatser och andra aktörer för att få stöd. För datainsamlingen har metodkombination använts där en enkät med 92 elever två olika skolor och orter kompletterats med intervjuer av de två studie- och yrkesvägledarna på skolorna. Resultatet visade på mönster både utifrån kön, klass och geografisk ort. Tjejernas valprocesser sträckte sig över längre tid och antalet verktyg som användes var fler än för killarna. Många av eleverna tog aldrig yrkesförberedande gymnasieprogram i åtanke under valprocessen och ju lägre utbildningsnivå föräldrarna hade desto mer könsstereotypiska var de alternativ eleverna övervägde. Eleverna tyckte inte att de påverkades så mycket av andra men på båda orterna framkom det att skolors och programs rykten och image var centrala i den sortering eleverna gjorde. Skolans insatser fyllde en viktig funktion för många men även föräldrar och vänner användes när eleverna sökte information eller stöd.

Introduktion: Den fria flyktingpolitiken har bidragit till ett samhälle där människor med olika kulturella bakgrunder och etniciteter lever tillsammans. När behov av vård uppstår för dessa personer utgör det en utmaning i sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om etnicitet och kultur hade någon betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Metod: Litteraturstudien grundar sig på Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. En kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar. Efter granskningen återstod 10 artiklar som utgör litteraturstudiens resultat. Resultat: Litteraturstudiens analysmaterial delades in i tre huvudkategorier med respektive underkategorier. Huvudkategorierna var: Kommunikationsbarriärer, Utbildning och kunskap om etnicitet och kultur samt Sjuksköterskans professionalitet i patientmötet. Slutsats: Omvårdnad till patienter med annan etnisk och kulturell bakgrund påverkades främst genom bristande kommunikation, okunskap samt osäkerhet hos sjuksköterskan. För att uppnå kulturell kompetens där sjuksköterskan kan ge adekvat etnisk och kulturell omvårdnad så krävs det utbildning både under och efter grundutbildningen på sjuksköterskeprogrammet.

<p>I syfte att undersöka hur ungdomars bakgrund påverkar deras arbetsvärderingar genomfördesen kvantitativ undersökning med datamaterial hämtat från Ungdomsstyrelsens Attityd- ochVärderingsstudie från 2007. Genom att använda Herzberg’s tvåfaktorsteori som utgångspunktanalyserades datamaterialet utifrån två dimensioner av arbetsvärderingar och med hjälp avlinjär regressionsanalys. Resultatet visar att ungdomars kön och födelseland samt egna ochfaderns högsta avslutade utbildning är de viktigaste bakgrundfaktorerna som påverkar hurderas arbetsvärderingar ser ut. Olika bakgrundsfaktorer tenderar också att påverka de olikadimensionerna av arbetsvärderingarna på olika sätt.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra. Man kan emellertid dra slutsatsen att en undervisning som tar hänsyn till elevers olika intressen har flera förtjänster. Intresse och motivation går hand i hand, och av pedagogiska skäl framstår det som en god idé att söka intresseväckande ingångspunkter i den komplexa samhällskunskapen. Det finns även en demokratiaspekt i det hela, då elevinflytande fostrar till ansvarstagande genom ett reellt deltagande.</p>

No description available.

<p>Allt fler ungdomar med utländsk bakgrund blir idag föremål för insatser av socialtjänsten. Socialtjänsten är samtidigt en av de myndigheter som har en central roll i att integrera och erbjuda hjälp till utsatta ungdomar med utländsk bakgrund till samhället. Medborgarkontoret är även en instans som många människor med utländsk bakgrund kommer i kontakt med. Studier och undersökningar visar att ungdomar med utländsk bakgrund upplever diskriminering, misstänksamhet och misstro gentemot socialtjänsten och andra instanser i det svenska samhället. Denna studies syfte ämnar därför att undersöka hur myndigheter som socialtjänsten bemöter och förhåller sig till ungdomar med utländsk bakgrund, samt hur integrationsarbetet fungerar. Studien har utgått från en kvalitativ metod där fem socialsekreterare samt två anställda på ett medborgarkontor i tre av Stockholms förorter har intervjuats. Studien har undersökt dessa personers erfarenheter och syn på att arbeta med ungdomar med utländsk bakgrund. Resultatet visar att institutionell och strukturell diskriminering utifrån etnicitet och kultur anses vara ett av de största hindren för människor med utländsk bakgrund att integreras i samhället. Det saknas även kunskap om ungdomars livssituation hos socialarbetarna som kan påverka arbetssättet. Ett förändringsarbete är nödvändigt och både ett anti-rasistiskt, anti-förtryckande socialt arbete samt utökad kunskap och ett arbete utifrån ett ungdomsperspektiv bör vara en utgångspunkt.</p><p> </p>