Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger uppfattar barn i behov av särskilt stöd. Syftet är även att utröna hur yrkeskategorierna uppger att de arbetar med inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Bakgrunden till studien är den otydliga definitionen av barn i behov av särskilt stöd, i förskolans styrdokument, men även att de flesta barn idag inkluderas i förskolans vanliga verksamhet och särlösningar är ovanliga. Studiens material har samlats in via en webbaserad enkätundersökning som genomförts med hjälp av tre pedagogiska forum online. Därefter har en resultatredovisning utförts och detta följdes upp med en noggrann analys utifrån studiens teoretiska bakgrund. Denna teori innefattar Perssons relationella och kategoriska perspektiv, som fungerar synliggörande för olika uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Teorin innefattar även Carlsson och Nilholms inkluderingsbegrepp som framhäver en verksamhet för alla. I studiens resultat förekommer en gemensam uppfattning hos yrkeskategorierna om barn i behov av särskilt stöd utifrån ett kategoriskt och relationellt perspektiv. Det finns även spridda uppfattningar hos de båda yrkeskategorierna. Majoriteten av specialpedagogerna i studien anger ett relationellt perspektiv, medan det hos förskollärarna framgår en blandning mellan de båda perspektiven. Vidare visar studien på mestadels samstämmiga uppfattningar om inkludering. Främst handlar dessa om miljöns påverkan och därmed organiseringen av denna. Likväl uppfattar båda yrkeskategorierna gemenskap och grupptillhörighet som inkluderingens byggstenar.   Studien ger endast en ytlig bild av en begränsad andel förskollärare och specialpedagogers uppfattningar. Därför skulle det vara intressant att vidare undersöka området genom kvalitativa intervjuer och observationer. Detta för att fördjupa de uppfattningar som framgår i studien samt synliggöra hur det faktiskt ser ut i praktiken.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar och erfarenheter av att använda eller att avstå från att använda digitala verktyg på en förskola i mellansverige. Fyra pedagoger har observerats och intervjuats där deras reflektioner bidrog till ett resultat som synliggör tre stycken teman: Vad styr vilka verktyg som ska användas. Pedagogers användning. Och digitala verktyg i förskolan. Analysen visar att barn behöver olika verktyg i sin utveckling och i sitt lärande. Specialpedagogen kan utgöra ett stöd för pedagogerna för att kunna utforma rätt verktyg utifrån varje enskilt barns behov. Där är digitalt verktyg ett möjligt redskap som kan vara gynnsamt även för de barn som är i behov av extra stöd. I studien framkommer även att förskolan behöver erbjuda barn olika slags verktyg som utgår från barnens olika behov för att de ska kunna utvecklas efter bästa förmåga. I studien framhävs variationer i hur barn och pedagoger använder digitalt verktyg i förskolan. Där den tillgänglighet som finns i hem och förskola har påverkan för barns användande av digitala verktyg.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, varvat med litteratur och aktuell forskning, vad ettåtgärdsprogram är, för- och nackdelar samt hur de upprättas. En debatt kringspecialpedagogik och specialpedagogiska insatser följer upp avsnittet medåtgärdsprogram. Detta dilemmat belyses utifrån fyra forskares syn inomområdet.SYFTE: Studiens syfte är att undersöka förekomsten av åtgärdsprogram samtförskollärares åsikter kring dessa i de kommunala förskolorna i Varbergskommun.METOD: Detta är en kvantitativ studie och redskapet som användes var två olikaenkäter. Enkäterna skickades ut till 18 rektorer i de kommunala förskolorna iVarberg samt till 42 utlottade förskollärare.RESULTAT: Utav de 1429 barn som studien omfattar har 19 barn ettåtgärdsprogram. Utav de undersökta bakgrundsfaktorerna är kön densom har störst påverkan över vilka barn som har ett åtgärdsprogram.Gällande de undersökta bakgrundsfaktorerna kön, ålder och diagnosskiljer sig pedagogernas åsikter med rektorernas svar avsevärt.Studien belyser också förskollärarnas åsikter kring åtgärdsprogram,där de instämmer mer i fördelarna än nackdelarna. / Uppsatsnivå: C

Bakgrund Bakgrunden beskriver olika faktorer som är väsentliga för övergångens process samtidigt som riktlinjer, styrdokument och lagar tas upp. I avsnittet finner vi även tidigare forskning som anknyter till ämnet. Studiens teoretiska ram grundar sig i Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Syfte Syftet med undersökningen är att få insikt om vilka faktorer som spelar in gällande övergångens process från förskola till förskoleklass.Metod Kvalitativ intervjustudie där sex specialpedagoger från olika kommundelar inom en kommun intervjuades.Resultat Utefter respondenternas utsago presenterar avsnittet vilka faktorer som ligger till grund gällande övergångens process bl.a. överlämning av information t.ex. sekretess, inkludering och integrering. Även miljön och vilka som är delaktiga vid en övergång framkommer. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till begreppen inkludering respektive exkludering samt hur det kommer till uttryck i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån studiens syfte har tre frågeställningar konkretiserats, dessa belyser olika strategier, vad som påverkar en inkludering respektive exkludering samt möjligheter och svårigheter med dessa begrepp i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Insamling av data sker genom kvalitativa intervjuer där fyra förskollärare deltar för att besvara studiens syfte och tre frågeställningar. Analys och bearbetning av empiri sker utifrån begreppen inkludering, exkludering och en inkluderande exkludering. Resultatet visar att alla förskollärare har erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. De är alla införstådda i barns olika förutsättningar samt vikten av att barns behov tillgodoses. Olika strategier används och prövas för att barnen ska kunna inkluderas i förskolans verksamhet. Resultatet delger en stor rädsla och okunskap inom ämnet där medvetenhet och inställning är två grundpelare för att lyckas. För att se varje barns enskilda behov krävs närvarande förskollärare, lyhördhet och en vilja att förändra och utveckla sitt eget tankesätt.

Studiens syfte är att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd prioriteras i förskolan. Vi har utgått ifrån en kvalitativ studie där vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med verksamma inom olika besluts- och verksamhetsnivåer i förskolans verksamhet. Vårt teoretiska perspektiv utgår ifrån aktivitetsteorin. Det mest framträdande i resultatet är att prioriteringar kring barn i behov av särskilt stöd ser olika ut i olika förskolor och ekonomin visar sig vara en bidragande faktor till detta. Studiens slutsats är att många barn i dagens förskola inte får det stöd de är i behov av. Ansvaren läggs över på förskolepersonalen som måste finna lösningar för att anpassa verksamheten så att den tillgodoser alla barns behov.

Syftet med denna studie var att undersöka om och hur pedagoger arbetar med digitala verktyg i syfte att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Detta gjordes genom en enkätstudie som riktade sig mot pedagoger verksamma i förskolan och en intervjustudie som riktade sig till förskollärare i förskolan. Alla som deltog i studien hade erfarenhet av arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studiens metoder syftade till att skapa en överblick och en fördjupning genom kvantitativa och kvalitativa data. Enkätstudien publicerades i grupper på Facebook för att nå ut till pedagoger i hela Sverige. Intervjustudien genomfördes på två förskolor i den mellersta delen av Sverige, där sammanlagt fem förskollärare intervjuades. Studien utgår från en sociokulturell teori där digitala verktyg ses som kommunikativa verktyg. Studiens syfte och forskningsfrågor analyserades utifrån teoretiska begrepp som mediering, artefakter, den proximala utvecklingszonen och literacy. De huvudsakliga resultaten från studien visade att pedagoger, inklusive förskollärare, arbetade med digitala verktyg i syfte att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Detta genom pedagogers användande av främst lärplattor, projektorer och datorer, vilket bidrog till att barnen kunde delta utifrån sina egna förutsättningar. Resultatet visade att pedagogers och förskollärares inställning till digitala verktyg var av betydelse för arbetet med dessa. Studiens resultat visade även att det behövs ett pedagogiskt syfte i användandet av digitala verktyg för att inkludera barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad förskollärare anser vara viktigt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd gällande deras egna förhållningssätt och planeringen av en inkluderande verksamhet. Vi har valt att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv som fokuserar på lärande i samspel, kommunikation och att barnen är kompetenta individer. Kvalitativa intervjuer med två förskollärare genomfördes och bearbetades i tre steg: sortering, reducering och argumentation. Resultatet blev att förhållningssätt, samverkan, organisation, metoder och reflektion är viktiga aspekter gällande inkluderingen av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Diskussioner gällande vad begreppen inkludering och delaktighet innebär, har förts mellan oss studenter och även med förskollärarna i intervjuerna. De slutsatser som vi kunnat dra är att det specialpedagogiska arbetet är en viktig del av förskolans verksamhet och ska anpassas efter de individer som är i behov av detta arbetssätt. Samtidigt måste förskollärare ha i åtanke att specialpedagogik är ett arbetssätt som gynnar alla barn som vistas i förskolan. Med denna studie hoppas vi kunna belysa hur viktig specialpedagogiken är för en inkluderande förskola.

<p>Den här uppsatsen handlar om hur två grannkommuner har valt att organisera kring resursfördelning för barn i behov av särskilt stöd. För att ta reda på detta har vi studerat de av regeringen formulerad styrande dokument samt skolplanerna i kommunerna. Vi har också tagit del av offentliga dokument från varje kommun som visar det mål och visioner de har för skola och utbildning. För att skapa oss en djupare förståelse kring tankarna runt de val som görs och hur de kan te sig ute i de olika verksamheterna har vi intervjuat en skolledare, en specialpedagog samt de ansvariga för resursfördelning på berörda kommuner. Intervjuerna gav oss de svar vi sökte i våra ursprungliga frågeställningar. Vi har under studiens gång tagit del av tidigare forskning och historik som kan ligga till bakgrund för rådande synsätt på barn i behov av särskilt stöd. Vi har utfört en empirisk studie för att skapa oss en bild av vad som ligger till grund för hur man organiserar och diskuterar kring de barn som är i behov av särskilt stöd. Det resultat vi har kommit fram till, med stöd från skolans historik samt ur ett organisationsteoretiskt perspektiv, visar att de lagar och förordningar som bestäms av riksdagen kan te sig mycket olika i kommunerna.</p><p>Beskrivning: The purpose of this essay is to describe how two neighbouring municipalities choose to organise and distribute resources to children in need of special support. In order to get a clear picture and an understanding for this task we decided to study the school directives set by the Swedish government as well as directives from the two municipalities. We also decided to carefully study official documents stating the goals and visions in regards to school and education, from the two concerned municipalities. One headmaster, one special education teacher and one responsible for distribution of resources have been interviewed in both municipalities as to give us a clearer picture of how matters are handled. The interviews gave us the answers we expected in regards to our initial questions. During our work we have also taken part of both previous research and history which might clarify our values today when it comes to children in need of special support. Our research aims to have an empirical approach which will give us an idea what the fundamental solutions are when it comes to discussing and organising children in need of special support. Our results show, supported by both the schools history and organisational theoretical perspective, that laws and regulations set by the Swedish parliament are interpreted hence executed very differently in the municipalities.</p>

<p>Förskolan, det första steget i Sveriges utbildningssystem, bygger på strävansmål för verksamheten och i Förskolans läroplan, Lpfö 98, finns inga krav på individuella utvecklingsplaner. Bedömningar skall göras av verksamheten och inte av enskilda barn. Enligt aktuella studier tenderar utvecklingssamtalen att inriktas på bedömning av individen, samtidigt som andelen barn i behov av särskilt stöd har ökat i förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka hur individuella utvecklingsplaner uppfattas och används i förskolorna, samt om de som deltar i studien anser att andelen barn i behov av särskilt stöd har ökat i förskolan. För att få svar på våra frågeställningar har vi arbetat med såväl intervjuer som enkäter. Vi har intervjuat 8 förskollärare, medan 26 förskollärare och 3 rektorer svarat på enkät. Huvudresultatet i undersökningen visar att majoriteten har en positiv inställning till individuella utvecklingsplaner i förskolan. De används både som redskap i vardagsarbetet på individ- och gruppnivå och som en kombination av vardagsredskap och dokument i samband med utvecklingssamtal. En tredjedel av de tillfrågade menar att det skett en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, medan en tredjedel anser att så inte är fallet. De återstående vill eller kan inte ta ställning till frågeställningen. Det stora flertalet av de tillfrågade är eniga om att antalet barn i förskolegrupper är för stort i förhållande till antalet vuxna och anser detta vara orsaken till ökningen av andelen barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Undersökningen tyder alltså på att denna ökning mera beror på organisationen än på de enskilda individerna.</p>