Min studie handlar om hur personal på HVB–hem arbetar med motivation för att öka barn och ungas delaktighet i sin behandling under placeringstiden. Syftet med studien var att fånga upp personalens upplevelser och perspektiv av hur man arbetar med motivation och delaktighet för de placerade barnen. Till min studie har jag genomfört sex semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar på HVB–hem som jag därefter bearbetade med metoden tematisk analys. Till min analys har jag använt mig av teorierna empowerment och självbestämmande teorin. Resultatet visar att personal har olika tolkningar gällande arbetet med motivation och delaktighet och att man kopplar detta till olika praktiska moment som att påverka sin vardag genom husmöte och i sitt veckoschema. Vidare visar resultatet att motivation och delaktighet hör ihop och att båda behövs för att ungdomarna ska kunna göra en förändring och att behandlarnas verktyg för motivationsarbetet är belöningssystem. Resultatet visar att det finns flera hinder i arbetet som till exempel ifall ungdomen är SoL eller LVU- placerad och att personalen upplever sig begränsade utifrån de lagar som HVB–hemmen styrs utav. Ett annat hinder i arbetet som framkommer i resultatet är att ungdomar riskerar att utveckla fler riskbeteenden när de placeras tillsammans med andra ungdomar på HVB–hem. Gemensamt för alla informanter är att alla har utbildning och kompetens för arbetet men att personalen behöver fortsatt vägledning kring arbetet med öka barnens motivation och delaktighet i sin behandling. / My study is about how staff at out of care homes work with motivation to increase children and young people´s participation in their treatment during the placement period. The aim of study was to capture the staff´s experiences and perspectives of how to work with motivation and participation for the placed children. For my study, I have conducted six semi-structured interviews with staff who work at out of care homes whick I then processed using the thematic analysis method. For my analysis, I have used the theories of empowerment and self-determination theory. The results show that staff have different interpretations of the work with motivation and participation and that this is linked to different practical ascpects in order to influence their everyday life through house meetings and in their weekly schedule. Furthermore, the results show that motivation an participation are associated and that bot hare needed for the young people to be able to make a change. The motivational tools for the staff is a reward system. The results show that there are several obstacles in the work, such as if the young person is SoL or LVU – placed and that the staff feel limited based on the laws that the out of care homes are obligated by. Another obstacle in the work that the results show is that young people are at risk of developing more risky behaviors when they are placed togheter with other young people. Common to all informants is that they all are educated and have competence for the work, but that the staff needs guidance reagarding the work for increasing the children´s motivation and participation in their treatment.

Social policy challenges in terms of structural social changes, consisting of economic, political and social conditions, shed light on integration policy difficulties in the Swedish welfare state. The aim and purpose of this qualitative study was to analyze, based on organizational isomorphism, how representatives from a selected football organization in Sweden understand football as an integrative tool and how they work with integration of children and adolescents through their certified academy. Also, in which ways the organization obtains legitimacy for their integrational work.  The results and analysis of the study shows that inclusion and exclusion through football academies is a complex and comprehensive task. It is presented mainly through the understanding of football as a logic, where football is presented as a promoter of integration and as a force for good, even though the main focus of the organization and thereby academy is to produce successful football players.

The aim of this study was to explore perceptions of social workers in the prevention of juvenile crime. The theoretical framework guiding the study consisted of resilience, risk and prevention factors as well as preventions levels of preventive social work. These concepts were applied to analyze the empirical data. Qualitative group interviews were conducted with social workers from three different counties. Results showed that preventative social work is both complex and challenging. Futhermore it requires collaborations between various actors from different sectors of society. Identifying children at risk as well as the establishment of early contact by social services is imperative for the interventions to work effectively. The allocation of social service resources as well as earlier onset of criminality among minors prove to be future challenges in the field. Social workers preventative work was done primarily on an “indicated and selected level”. Risk and prevention factors identified in the study were found primarily in the local community, within the family as well as the interrelationship among peer groups. / Studien syftade till att undersöka fältassistenters erfarenheter av att arbeta förebyggande med barn och unga upp till 18 år som riskerar att hamna i kriminalitet. Studiens teoretiska ram bestod av resiliens, risk- och skyddsfaktorer samt de olika preventionsnivåer för socialt förebyggande arbete, dessa begrepp tillämpades för att analysera det empiriska materialet. Tre kvalitativa gruppintervjuer genomfördes med fältassistenter från tre olika kommuner. Resultatet visade att det förebyggande arbetet är komplext och utmanande, bedrivs i nära samverkan med aktörer från olika delar av samhället. Identifiering av barn och unga som riskerar att hamna i kriminalitet likväl som etablering av kontakt i ett tidigt skede framkom som en förutsättning för att insatserna ska fungera förebyggande. Politiska beslut gällande resursfördelning för fältverksamhet och att allt yngre barn debuterar i kriminalitet är framtida utmaningar.Respondenterna beskrev att deras förebyggande arbete framförallt sker på indikerad och selektiv nivå. Dem risk- och skyddsfaktorer de identifierar i sitt arbete visade sig framförallt ligga på närsamhället, inom familjen och kamratgrupper.

Sverige står inför en reform inom det straffrättsliga påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Regeringen har meddelat att sluten ungdomsvård som påföljd ska tas bort ur det svenska påföljdssystemet och ersättas med ungdomsfängelser med Kriminalvården som verkställande myndighet. Syftet med studien var att, utifrån ett barnperspektiv, studera de motiveringar som återfinns i regeringsdokument som föranledde sluten ungdomsvård respektive ungdomsfängelser i Sverige. Studien är en dokumentstudie där riktad innehållsanalys har använts som analysmetod. Materialet som analyserats består av regeringsdokument från Statens offentliga utredningar samt propositioner, som behandlar införandet av sluten ungdomsvård respektive förslag på införandet av ungdomsfängelse. Två teoretiska binära begrepp "det farliga barnet" och "barn i fara" med hemvist i Donzelots (1979) teori, samt barnkonventionen och nyliberalism utgör teoretiska ramverk i denna uppsats. Studien identifierar sex huvudsakliga teman bestående av motiveringar för införandet av ungdomsfängelser. Dessa sex teman utgör också utgångspunkten för analys av regeringsdokumenten som föranlett sluten ungdomsvård. De teman som identifierats är följande: Samhällsskydd, särskiljande mellan vård och straff, flexibilitet kring åldersstruktur, tillräckligt ingripande reaktioner, SiS förutsättningar samt Kriminalvårdens förutsättningar. Denna uppsats illustrerar hur perspektivet “barn i fara” i högre grad genomsyrar de regeringsdokument som föranlett sluten ungdomsvård medan “det farliga barnet” framträder mer i motiveringarna för införandet av ungdomsfängelser. Utvecklingen kan förstås i relation till nyliberalism genom det ökade fokuset på barns individuella ansvar för sina handlingar. Barnkonventionen får en omfattande plats i regeringsdokumentet med förslag om att införa ungdomsfängelser till skillnad från de regeringsdokument som föranledde sluten ungdomsvård där barnkonventionen får mer begränsad plats. Baserat på utredningsförslaget om ungdomsfängelser visar vår studie på områden där barnkonventionen inte kommer att kunna efterlevas.

In October 2010 started the pilot project, Vi slår på trummor inte på varann! The project was conducted under Utveckling Barn & Unga, which is collaboration between the Musik i Syd and the city of Kristi- anstad, in order to strengthen the children ́s and adolescents culture in the region. Slättängsskolan in Kristianstad was chosen as a pilot school and all students in grades 6 and 7 have participated in the project. The project ended with two concerts, one at the school and one at the Kristianstad Concert Hall.This thesis presents a contextualized evaluation of the pilot project, Vi slår på trummor inte på varann! anchored in three contexts:• Theory• Politics• MethodologyThese theoretical approaches include theories that are relevant to the evaluation of the project, Vi slår på trummor inte på varann! The pedagogical theories are related to learning processes regarding Art Education. Curriculum goals and values are also the basis for the evaluation. Methodologically I have used the method triangulation, a combination of methods, to evaluate the project in order to get a ”toolbox” of theoretical approaches for my future work as a cultural producer for children and young people.The results of the evaluation indicate that the majority of the students experienced the project as something good and something that they want to continue. Most positive were the students in 6:th grade. The students who thought it felt good to play drums were also more positive about the project as a whole. The most favorable of the project, according to the students, was the concerts. Concerts and media attention have revised the image of the school. Through the project, the school thus had something positive to gather around, which was one of the goals of the project. Based on evaluation results, I finally examined if the project, Vi slår på trummor inte på varann! can be regarded as a sign of a shift of paradigm in the perception of culture for children and young people in Sweden today.

Psykisk ohälsa är ett snabbt växande samhällsproblem som sjunker lägre ned i åldrarna. Detta ställer högre krav på att hitta nya metoder för att hjälpa och nå fram till barnen. Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala tjänstehundar kan påverka arbetet för yrkesverksamma inom socialt arbete i kampen mot psykisk ohälsa bland barn och unga. Data har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av Bowlbys anknytningsteori, Antonovskys KASAM, känsla av sammanhang samt Maslows behovstrappa. Vidare användes en tematisk analys för att med hjälp av teman och koder hitta samband och mönster i de olika intervjuerna. Resultatet visade på att hundar hade stor påverkan på arbetet med psykisk ohälsa hos barn och unga. Dels möjliggör hunden att barnet vågar delta i samtal vilket ibland är en förutsättning för att behandling ska kunna ges, dels för att locka ut barn och unga som varit instängda eller isolerade på annat sätt under längre tid. Det visade sig även vara en effektiv metod för att ta sig an svåra samtal och underlätta fokusförskjutning. Studien visade att hundar öppnade fönster för att bilda en allians med barn och unga samt stärka barnperspektivet. Detta är en liten studie som trots det ger en indikation på att hundar öppnar upp stora möjligheter för personer i behandlande professioner att bekämpa psykisk ohälsa.

De senaste åren har det blivit allt vanligare att höra om barn och unga som begår, misstänks eller faller offer för kriminalitet. Det sociala arbetet står inför utmaningar i det förebyggande arbetet till följd av utvecklingen av barn och unga som befinner sig i riskzonen för kriminalitet. De senaste åren har det sociala och förebyggande arbetet i civilsamhället lyfts fram allt mer. Dock saknas kunskap om hur civilsamhällets roll i det förebyggande arbetet ser ut och vilka förutsättningarna är för att kunna förebygga kriminalitet bland barn och unga. Denna scoping review syftar till att undersöka hur delar av civilsamhället arbetar förebyggande med barn och unga som befinner sig i riskzonen för kriminalitet. Genom en litteraturgranskning fokuserar studien på att kartlägga delar av civilsamhällets förebyggande insatser samt hur dessa tar hänsyn till risk- och skyddsfaktorer för barn och unga i riskzonen. Resultatet visar att delar av civilsamhället erbjuder flera insatser som kan fungera förebyggande när rätt förutsättningar ges. Det visar även på att viss hänsyn tas till olika risk- och skyddsfaktorer i insatserna som erbjuds. / In recent years, it has become increasingly common to hear about children and young people who commit, are suspected of or fall victim to crime. Social work faces challenges in preventive work as a result of the development of youth at-risk for delinquency. In recent years, the social and preventive work in civil society has been highlighted more and more. However, there is a lack of knowledge about what the role of civil society in preventive work looks like and what the conditions are for being able to prevent crime among youth. This scoping review aims to investigate how parts of civil society work preventively with youth at-risk. Through a literature review, the study focuses on mapping parts of civil society's preventive efforts and how these take into account risk and protective factors for youth at-risk. The results show that parts of civil society offer several interventions that can function preventively when the right conditions are given. It also shows that some consideration is given to various risk and protection factors in the interventions offered.

The aim of this study was to examine the definition and meaning of a relationship-based social work, and what conditions are required for the professional to manage such. Based on seven qualitative interviews with professional social workers who work with children and adolescents, a thematic analysis was conducted based on the theoretical frameworks of Symbolic Interactionism and the organisational theories of Human Service Organisations and Street-Level Bureaucracy. The main results confirm the importance of the relationship between the client and the professional according to the respondents. Role clarity and empathy through self-awareness were seen as important qualities of the professional to maintain a good relationship with the child, for whom this might lead to a sense of security through the relationship continuity. Mentioned conditions that facilitated the possibility of relationship based client work were mostly organisational variables such as time and discretion. These were variables that varied depending on the organisation that the professionals worked within, leading to a comparative discussion between the organisational conditions of social services and schools. Another theme identified was experience which seemed to matter as a personal skill. These conditions affect the professional’s ability to create and maintain relationships with the children.

The aim of this study was to examine the definition and meaning of a relationship-based social work, and what conditions are required for the professional to manage such. Based on seven qualitative interviews with professional social workers who work with children and adolescents, a thematic analysis was conducted based on the theoretical frameworks of Symbolic Interactionism and the organisational theories of Human Service Organisations and Street-Level Bureaucracy. The main results confirm the importance of the relationship between the client and the professional according to the respondents. Role clarity and empathy through self-awareness were seen as important qualities of the professional to maintain a good relationship with the child, for whom this might lead to a sense of security through the relationship continuity. Mentioned conditions that facilitated the possibility of relationship based client work were mostly organisational variables such as time and discretion. These were variables that varied depending on the organisation that the professionals worked within, leading to a comparative discussion between the organisational conditions of social services and schools. Another theme identified was experience which seemed to matter as a personal skill. These conditions affect the professional’s ability to create and maintain relationships with the children.

Inledning: Den psykiska ohälsoutvecklingen bland barn och unga är idag ett allvarligt folkhälsoproblem. Evidens påvisar att den existentiella hälsan har betydelse för psykisk hälsa och välbefinnande. Snacka om livet (SOL) är ett projekt som utformats för att främja barn och ungas existentiella hälsa. Ett fortsatt arbete med projektet är beroende av att det skapas förutsättningar för områdets implementering och att politiken och beslutsfattare prioriterar området. Syfte: Att undersöka upplevelsen av den existentiella hälsan inom Skånes kommunala och regionala sektorsövergripande folkhälsoarbete i främjandet av barn och ungas psykiska hälsa. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med tio deltagare med ledande befattning inom kommun och region. Informanterna selekterades utifrån ett strategiskt urval. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerad metod och med ett genomgående etiskt beaktande. Empirin analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att området är nytt, viktigt och aktuellt i relation till den psykiska ohälsan bland barn och unga. Begreppet upplevdes i viss mån komplext och tabubelagt men beskrevs även ha stora vinster för individ och samhälle. Den existentiella hälsan uppfattades kunna stärka och rusta barn och unga. En förutsättning för områdets implementering menades bland annat vara att begreppet inkluderas i folkhälsoarbetet. Konklusion: Studien har kunnat bidra med ytterligare evidens och kunskap till detta relativt nya och outforskade område. Den existentiella hälsan är en resurs i såväl det förebyggande som främjande folkhälsoarbetet. Studien har identifierat att health literacy kan vara ett viktigt verktyg för områdets integrering inom folkhälsan. Begreppet behöver tydliggöras, medvetandegöras och få utrymme i det folkhälsovetenskapliga perspektivet. / Introduction: The development of mental illness among children and adolescents is a serious public health problem today. Evidence shows that spiritual health is important for mental health and well-being. Snacka om livet (SOL) is a project designed to promote the existential health of children and adolescents. Continued work on the project depends on creating the conditions for the area’s implementation and on policymakers prioritizing the area. Purpose: To investigate the experience of existential health within Skåne's municipal and regional cross-sectoral public health work in the promotion of children and young people's mental health. Methods: The study had a qualitative approach with ten participants with senior positions within the municipality and region. The informants were selected based on a strategic selection. The interviews were conducted with a semi-structured method and with thorough ethical considerations. The empirics were analyzed based on qualitative content analysis. Results: The results showed that the area is new, important and of current interest in relation to mental illness among children and adolescents. The concept was to some extent perceived as complex and taboo but was also described as having great benefits for individuals and society. Spiritual health was perceived to strengthen and equip children and adolescents. A prerequisite for the area’s implementation was meant, among other things, to include the concept in public health work. Conclusion: The study has been able to contribute additional evidence and knowledge to this relatively new and unexplored area. Spiritual health is a resource in both prevention and promotion of public health work. The study has identified that health literacy can be an important tool for the area's integration into public health. The concept needs to be clarified, made aware and given space in the public health perspective.