Denna studie vill belysa olika perspektiv som finns av vad kvalitet är i förskolan. Kvalitet är något som hela tiden behandlas i förskolans verksamhet men kan ses som ett väldigt komplext och subjektivt begrepp. Tidigare forskning visar på att politik och ekonomi är något som påverkar förskolans kvalitet. Forskare visar också på att utbildning och kompetens i förskolan är av stor vikt. Skolverket menar att inne och utemiljö, personalens kompetens, personaltäthet, antalet barn och sammansättning i barngrupperna har betydelse.Detta är en fallstudie som gjorts i en mellanstor norrländsk kommun. Metoden som har använts i studien är kvalitativa enskilda intervjuer och en fokusgruppsintervju, där två förskolechefer, två förskollärare, en barnskötare, en kvalitetssamordnare och två föräldrar intervjuades. Under intervjuerna användes inspelning som verktyg.I resultatet skildras informanternas olika perspektiv på kvalitet i förskolan. Det går att dra paralleller mellan resultat och litteratur. Studiens resultat visar på att kvaliteten enligt informanterna håller en hög kvalitet och att det finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete inom den kommunala regin. Den röda tråden mellan verksamhet och styrning verkar dock behöva stärkas. Mycket av arbetet för att hålla en hög kvalitet ligger på pedagogerna i förskolan. Det är de som måste skapa en så bra verksamhet som möjligt efter de förutsättningar de får. Ett arbete som de ibland ger uttryck för att vara på gränsen till för mycket. Det skulle här gå att tolka som att det är strukturen och förutsättningarna som är subjekt i fråga om kvalitet och inte beror utav vad personer i sig tänker om kvalitet. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Syftet med vår fallstudie är att undersöka hur kommunikationen mellan förskollärare och de yngsta barnen ser ut vid måltidssituationen i förskolan. Vi har genom intervjuer med två förskollärare och observation av två måltidssituationer vid två olika förskolor tagit del av vilka metoder förskolläraren använder för att möjliggöra kommunikationen för de yngsta barnen. Observationerna har även bidragit med material till vår empiri då vi genom dem kunnat urskilja de yngsta barnens strategier för att kommunicera. Genomgående visar resultatet på ett sociokulturellt förhållningssätt hos förskollärarna då vi i resultatet kan se hur de stöttar, vägleder och skapar förutsättningar för barnen att lyckas inom den proximala utvecklingszonen. Förskollärarna visar även på ett multimodalt förhållningssätt genom att de använder, accepterar och besvarar olika medierande språkliga redskap i kommunikationen med barnen.  Resultatet visar även att förutsättningarna för kommunikation för de yngsta barnen är stora men att det i vår studie kan ha påverkats av antalet barn vid observationstillfällena. Genom att vi har tagit del av tidigare forskning och analyserat studiens resultat  kan vi se att med färre barn i gruppen interagerade förskollärarna mer med barnen. Slutsatsen är att antalet barn i grupperna och förskollärarens förhållningssätt påverkar de yngsta barnens möjligheter till kommunikation Vi ser måltidsituationen som en återkommande stund där antalet barn har didaktisk betydelse samt att förskollärarnas förhållningssätt och didaktiska mål med måltidsituationen i enligthet med förskolans styrdokument bör riktas lika mycket åt lärande som åt omsorg.

Denna uppsats berör ämnet pedagogers upplevelser av stress i förskolan. Pedagogers välmående är ett viktigt och omdiskuterat ämne idag. Fler och fler pedagogers hälsa blir allt sämre och sjukskrivningarna ökar. För att pedagogerna i förskolan ska kunna utföra ett bra jobb tillsammans med barnen krävs det pedagoger som mår bra och därför är det viktigt att undersöka pedagogernas egna upplevelser av deras arbetssituation. Arbetet har avgränsats och undersökts utifrån fyra olika områden i förskolan; arbetsmiljö, arbetsrelationer, ljudnivå och barngruppens storlek. Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers upplevelser av stress i förskolan. Frågeställningen studien har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna i förskolan stress på sin arbetsplats i relation till barngruppens storlek, ljudnivåer, arbetsrelationer samt arbetsmiljön och organisation? Studien utgår från en kvantitativ undersökning baserad på en enkät som skickats ut i två grupper på Facebook. Studiens resultat visar att pedagogerna upplever att de är stressade på sitt arbete. Resultatet visar även ett samband mellan framförallt pedagogernas upplevda stress och barngruppernas storlek, ljudnivån på förskolan samt arbetsmiljön. Avgränsningen arbetsrelationer visade att de flesta pedagogerna i studien trivdes med sina kollegor och sin chef, dock upplevde de fortfarande att de var stressade. Resultatet av pedagogernas egna upplevelser visar att det finns ett problem kring pedagogers arbetssituationer som behöver tas på allvar för att pedagogernas välmående ska förbättras.

Med utgångspunkt i facebookgruppen Förskoleupproret, som tar upp problematiken kring stora barngrupper väcktes ett intresse. I det intresset valdes ett fokus på stora barngrupper kopplat till omsorg, med tanke på ett nytt läroplansförslag som nu ligger ute på Skolverkets hemsida. I detta förslag ska omsorg införas på fler ställen än tidigare. Syftet med detta examensarbete är att jämföra barnskötare, förskollärare och förskolechefer i frågan om hur de reflekterar kring begreppet omsorg och stora barngrupper, om det finns likheter och skillnader beroende på det kunskapskapital de har. Med tanke på syftet valdes anknytningsteorin och det sociokulturella som teorier för att förstå det empiriska materialet som samlats in. Begreppet psykosocial arbetsmiljö används även. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor i samma kommun. Två barnskötare, två förskollärare och två förskolechefer har intervjuats för att möjliggöra en jämförelse av resultatet. Resultatet visar att alla deltagare anser att barngrupperna är för stora i förskolorna idag. Däremot reflekterar de över olika faktorer som påverkar att barngruppen är för stora, t.ex. miljön och budget. Resultatet i studien angående begreppet omsorg visar att alla respondenter anser att omsorg är viktigt i förskolan. Däremot finns det skillnader mellan barnskötare och förskollärare, då barnskötare upplever omsorg som en trygghet för barnen och förskollärare upplever lärandet i omsorgen.

Jag har valt att skriva en studie om trygghet i förskolan i syfte att bidra med kunskap om trygghet på yngreavdelningar. Studiens resultat är framtaget genom semistrukturerade intervjuer för att få svar på hur förskollärare beskriver sin syn på vad trygghet inom förskolan innebär, hur de arbetar med trygghet i förskolan och vilka utmaningar de ser i arbetet med trygghet i förskolan. Resultatet visar att trygghet är grunden i all pedagogisk verksamhet och att förskollärarna behöver vara närvarande och lyhörda för att kunna hålla barnens anknytningssystem i viloläge. De yngsta barnen i förskolan visar trygghet genom att våga gå ifrån förskollärarna och utforska omgivningen och leka. De vågar även delta i olika aktiviteter, prova nya saker och ta egna initiativ. Introduktionen ses som en viktig del i förskollärarnas arbete med tryggheten där man är överrens om att en föräldraaktiv introduktion är att föredra. Den största utmaningen i arbetet med barns trygghet i förskolan är personalantalet i förhållande till antal barn i barngruppen. / I have chosen to write a study about safety in preschool in purpose of contributing the knowledge about safety in junior departments. The results of this study were developed through semi-structured interviews in order to answer how pre-school teachers describe their perceptions of safety in preschools, how they work with pre-school safety and the challenges they face in the work of safety in preschool. The result shows that safety is the foundation of all educational activities and that the preschool teachers need to be present and responsive, if they will manage to keep the children's connection system in hibernation. The youngest children in preschool show that they feel safe when they dare to leave the preschool teachers in order to explore the surroundings. They also dare to participate in different activities, try new things and take their own initiatives. The introduction is seen as an important part of the preschoolers' work with safety, where one agrees that a parental active introduction is preferable. The biggest challenge in the work with child safety in preschool is the number of staff in relation to the number of children in the child group.

Alla barn som går på förskola har rätt att delta på lika villkor och ha samma rättigheter enligt Barnkonventionen och i alla åtgärder som görs ska barns bästa komma i första hand. Under de senaste 30 åren har barngrupperna blivit större och utbildade personal saknas för att möta behovet. Syftet med denna pilotstudie är att analysera och diskutera förskollärarnas upplevelser av att arbeta med stora barngrupper. För att ge stöd åt vår undersökning valde vi att samla in material i form av en enkät. Data samlades in som sedan analyserades och delade upp utifrån två olika teman. Resultatet visar att förskollärarna upplever svårigheter att se varje enskilt barn på grund av gruppernas storlek och där det kollegiala lärandet blir huvudfokus. Förskollärarna upplever vidare att det saknas tid och fler utbildade förskollärare för att kunna genomföra arbetet utifrån läroplanens intentioner. Strategierna som förskollärarna använder sig av för att kunna hantera den stora gruppen är att dela den så långt som möjligt samt anpassa den pedagogiska miljön. I resultatet upplever förskollärare att det krävs förutsättningar för att kunna arbeta med stora grupper genom att det finns tillräckligt med personal. Slutsatsen är att förskollärarna upplever att de behöver förutsättningar för att möta den stora barngruppen.

Sammanfattning/abstraktLeth; Angelica (2015). Barn i behov av särskilt stöd i förskolan (Children with special needs in preschool). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskolaBakgrund Förskolan har som uppdrag att anpassa verksamheten till alla barn i förskolan och lägga grunden för ett livslångt lärande. Enligt LpFö98 ska ”Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt” (s.5). Min erfarenhet från förskolan är att pedagoger anser att barnet ska anpassa sig samt att beteende ska förändras efter förskolans krav/norm. Det upplevs som svårigheter för pedagogerna att samtala kring vem som anses vara i behov av särskilt stöd, samt vad det särskilda stödet innebär.Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka barn som pedagoger bedömer vara ”ett barn i behov av särskilt stöd” i förskolans verksamhet utifrån pedagogernas synsätt. Samt vidare beskriva vilket stöd förskolan erbjuder, var är gränsen mellan allmänpedagogiska insatser och särskilt stöd som barnen möter i förskolan.Preciserade frågeställningar•Hur påverkar pedagogernas synsätt identifikationen av barn i behov av särskilt stöd?•Hur beskriver pedagogerna det särskilda stödets utformning?•Var sätter pedagogerna gränsen mellan allmänpedagogiska insatser och särskilt stöd?Teori Studien utgår från systemteorin där helheten påverkas olika beroende på var i systemet det sker en förändring. Genom att använda sig av förändringen innebär det att man måste gå från den rådande ordningen och utmana sitt tänkande till oordning för att utveckla nya konstanter som vi senare använder oss av. Systemets unika delar påverkar i sin tur de andra delarna i systemet som har en gemensam nämnare. Studien lyfter även olika specialpedagogiska perspektiv. MetodStudien utgår från en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer, både individuella och genom fokusgrupper. Intervjuerna har transkriberats utifrån ljudupptagning via diktafon. De tre teman har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektivResultat Pedagogerna i studien har i intervjuerna reflekterat utifrån deras egna olika erfarenheter kring att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Barn i behov av särskilt stöd benämndes av pedagogerna utifrån att barnet har en diagnos, andra beteende än pedagogerna själva förstår sig på och okoncentrerade barn. Att ange miljön, gruppstorleken och vad som anses normalt är återkommande när pedagogerna diskuterade och reflekterade över barnets beteende och utveckling. Pedagogernas insatser riktades mest till de barn som utmanade pedagogerna och barngruppen. De reflekterade över att många pedagoger i förskolan ”släcker bränder” och att det blir tillfälliga lösningar med att klara av situationen. Pedagogerna ansåg att det var viktigt att tidigt identifiera barnens individuella behov och de var överens om att det var viktigt med tidiga insatser. Samtidigt förmedlade pedagogerna okunskap kring vem som anses behöva särskilt stöd. Det fanns för alla pedagogerna en inarbetad rutin kring när och hur de fick specialpedagogisk handledning, men den användes enligt pedagogerna i sista hand. En anledning till okunskap kan tänkas vara den handledning som pedagogerna efterfrågade. Det upplevdes som tidskrävande för pedagogerna att ha handledning av olika professioner och återkopplingen till arbetslaget sågs som en extra arbetsuppgift. Specialpedagogiska implikationer Det har inte funnits specialpedagoger som profession i förskolan så länge. Med det behov som aktörerna i studien och tidigare forskningen har visat är att det finns vinster med att implementera specialpedagogisk kompetens i förskolan. Genom specialpedagogen som handledare och ett metakognitivt förhållningssätt kan alla nivåerna i systemet överblickas inom organisationen för att kartlägga var problemen uppstår. Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förskola, barngruppens storlek, dilemmaperspektiv, kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv

Genom våra erfarenheter och genom hela utbildningen har vi läst och erfarit vad barn behöver för att lära och utvecklas. En aspekt som vi uppmärksammat är att barnantalet i en barngrupp kan vara av betydelse, både för det pedagogiska arbetet i förskolan samt för alla barnsutveckling och lärande, vilket också är studiens syfte. I denna studie har vi riktat fokus mot förskollärares upplevelser om hur barngruppens storlek kan påverka det pedagogiska arbetet i allmänhet och specifikt i arbetet med att stötta barn som upplevs vara i behov av särskilt stöd. Den forskning som presenteras i studien visar att barnantalet i en barngrupp, både när den ansesvara ”för stor” eller ”för liten”, är av betydelse då det å ena sidan kan leda till att pedagoger inte hinner se alla barn eller jobba mot alla läroplanens mål och å andra sidan visar forskningen att bristen på interaktion och lekkamrater också kan inverka på hur barn utvecklas och lär. För att ta reda på studiens syfte samt frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat förskollärare om deras upplevelser kring ämnet. Några centrala resultat som framkommer är att barngruppens storlek har inverkan på det pedagogiska arbetet samt att barn som upplevs vara i behov av särskilt stöd kan påverkas på olika vis både om barngruppen är för stor eller för liten. Det framkommer även att det är svårt att ange en generell siffra på vad som utgör en lämplig barngrupp då det visade sig att flera faktorer som exempelvis barnens särskilda behov, personaltäthet, lokalens utformning samt barngruppens sammansättning är av betydelse. Några viktiga slutsatser som vi har kommit fram till är att många olika faktorer blir avgörande för hur barn påverkas i förskolan, där barngruppens storlek är en del. I varje enskild barngrupp behöver de olika faktorerna tas i beaktan för att kunna avgöra vad som är en lämplig storlek på barngrupp just i den enskilda barngruppen.