Syftet med denna studie var att få kunskap om hur texter och bilder i textböcker i NO-ämnena för mellanstadiet, interagerade vid framställningen av centrala begrepp inom ämnesområdet kraft samt rörelse. En del av syftet var även att få kunskap om hur metaforiskt språk användes vid framställningen av begreppen. Grunden till detta var att NO-ämnena ofta ses som abstrakta och svåra samt att lärare inte alltid har tid att analysera läromedel på djupet. För att genomföra studien användes en kvalitativ textanalys med visuellt och multimodalt fokus där både text samt bilder analyserades med hjälp av olika analysverktyg och analyskategorier. Analysverktygen graderades efter hur väl bilderna samspelade med texterna vid framställningen av begreppen, där bildernas olika funktioner och om begreppen representerades eller fanns utskrivna i de intilliggande bilderna, stod i fokus. Även användningen av metaforer analyserades genom att en mening i taget analyserades. Analyserna genomfördes i fyra olika textböcker i NO-ämnena för mellanstadiet där de centrala ämnesspecifika begreppen analyserades. Resultatet placerades in i tabeller och sedan en jämförande tabell för att kunna se likheter och skillnader textböckerna emellan. Även det metaforiska språket jämfördes och framställningen av begrepp som förekom i samtliga textböcker. Resultatet visade att samtliga textböcker innehöll metaforiskt språk och både tydliga samt mindre tydliga samspel mellan text och bild vad gäller det analyserade ämnesområdet. Hälften av textböckerna innehöll extra tydliga samspel mellan text och bild. Den slutsats man kunde dra av resultatet av studien var att både textboksförlagen och lärare kan behöva komplettera textböckerna, för att få framställningen av ämnesområdet kraft samt rörelse att bli extra tydlig i alla avseenden.

No description available.

Syftet med studien var dels att undersöka hur momentet procent introduceras i matematikläromedel för elever i år 4-6, samt att undersöka karaktären av elevernas kunskaper i procentbegreppet efter avslutad kurs. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie kring begreppet procent. Därefter gjordes en textanalys på aktuella läromedel för år 4-6 i Sundbybergskommun samt Bollnäs kommun. Undersökningen genomfördes sedan i år 6, en grupp om 40 elever. Eleverna följde en traditionell undervisning med lärarens genomgång som sedan följdes av individuellt arbete. Under arbetets gång genomfördes tre diagnoser som avsåg att mäta elevernas begreppsförståelse i procent. Arbetet avslutades sedan med fyra intervjuer för att se om eleverna fått en ökad begreppsförståelse i procent eller om kunskaperna består av rena procedurkunskaper. I vår textanalys har vi kommit fram till att läromedlen betonar sambandet mellan bråk och procent och det vanligaste sättet att introducera begreppet procent är att utgå ifrån ”hundrarutan”, ett rutnät med hundra rutor där varje ruta är en hundradel. Vi har i vårt resultat kommit fram till att även om grupperna som helhet inte uppvisar en önskad begreppsförståelse för procent så utesluter inte detta att enskilda elever påvisar att de fått en sådan ökad förståelse.

I utvärderingar av svenska elevers kunskaper i naturvetenskap är ett problemområde återkommande, nämligen elevernas begreppsförståelse. Studien syftar till att undersöka litteraturen kring begreppsförståelse i skolan och hur undervisningen kan se ut för att eleverna skall förstå naturvetenskapens många begrepp. I studien beskrivs metoder och utmaningar kring begreppsförståelse och hur elever uppfattar dessa. Metoden vilken studien använder är en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar granskats utifrån studiens syfte. Artiklarna vilka valdes ut kom från en databassökning och de bearbetades med hjälp av metasyntes. Resultatet visar på ett antal metoder vilka kan underlätta elevers begreppsförståelse. Problembaserad inlärning, modeller, tekniska hjälpmedel, språk och begreppsförändrande metoder är de metoder vilka hittats i artiklarna. Med dessa metoder kommer också ett antal utmaningar för lärarna. Utmaningarna visar hur svårt det är att nå ut till alla elever och vilken stor roll förförståelsen spelar för elevernas begreppsförståelse. Då människor är olika är det inte konstigt att upplevelserna av metoderna skiljer sig åt. Eleverna tycker att metoderna ger dem nya sätt att tänka och att de samtalar mer kring begrepp. Utifrån resultaten i studien går det inte att ge lärare en metod vilken fungerar för alla elever utan de måste vara beredda att använda flera metoder och se vilka passa för just deras elever.

<p>Syftet med studien var dels att undersöka hur momentet procent introduceras i matematikläromedel för</p><p>elever i år 4-6, samt att undersöka karaktären av elevernas kunskaper i procentbegreppet efter avslutad</p><p>kurs. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie kring begreppet procent. Därefter gjordes en</p><p>textanalys på aktuella läromedel för år 4-6 i Sundbybergskommun samt Bollnäs kommun.</p><p>Undersökningen genomfördes sedan i år 6, en grupp om 40 elever. Eleverna följde en traditionell</p><p>undervisning med lärarens genomgång som sedan följdes av individuellt arbete. Under arbetets gång</p><p>genomfördes tre diagnoser som avsåg att mäta elevernas begreppsförståelse i procent. Arbetet avslutades</p><p>sedan med fyra intervjuer för att se om eleverna fått en ökad begreppsförståelse i procent eller om</p><p>kunskaperna består av rena procedurkunskaper. I vår textanalys har vi kommit fram till att läromedlen</p><p>betonar sambandet mellan bråk och procent och det vanligaste sättet att introducera begreppet procent är</p><p>att utgå ifrån ”hundrarutan”, ett rutnät med hundra rutor där varje ruta är en hundradel. Vi har i vårt</p><p>resultat kommit fram till att även om grupperna som helhet inte uppvisar en önskad begreppsförståelse</p><p>för procent så utesluter inte detta att enskilda elever påvisar att de fått en sådan ökad förståelse.</p>

I TIMSS rapport visade resultatet av matematiska tester att de flesta misstagen beror på att eleverna inte har tillräcklig begreppsförståelse eller att begreppsmodellerna inte är tillräckligt utvecklade. Resultatet visar att det är av stor vikt att eleverna skapar sig en bättre förståelse av matematiska begrepp, för att kunna få större matematisk förståelse. Vår begreppsbildning som är en process om hur vi lär oss nya begrepp eller får ytterligare kunskap om tidigare begrepp är av intresse för lärare då studier visar att vi inte har tillräcklig kunskap. Denna uppsats har fokus på hur vi kan använda begreppskartor som metod för att utveckla matematiska begrepp. Följande två frågeställningar valdes till denna studie för att undersöka metoden begreppskartor: 1) Hur kan begreppskartor användas inom matematikundervisningen? 2) Vilka möjligheter/svårigheter kan det finnas med att använda begreppskartor? I denna studie används två teorier för att beskriva begreppsutveckling: Vygotskijs inlärningsteori det sociokulturella perspektivet och Talls begreppsinlärning vilket inkluderar hans tre matematikvärldar. Detta för att ge en välgrundad teoretisk bakgrund om hur vi tillägnar oss begrepp. Då denna uppsats är en litteraturstudie utgår resultatet från tidigare forskning. Litteratursökningen skedde med hjälp av databassökning främst i databasen ERIC samt via kedjesökning. Litteraturen analyserades och ligger som grund för resultatet. Analysen visade att begreppskartor kan användas för att få en översikt av ett ämne, för att skapa ett meningsfullt lärande och undersöka vilka missuppfattningar eleverna kan ha. Begreppskartor kan användas för både inlärning och bedömning av elevernas kunskaper. För att kunna få en ökad begreppsförståelse har språket, förståelsen mellan det matematiska och svenska, en stor vikt för att kunna förstå och lösa olika matematiska problem. En av svårigheterna med att använda begreppskartor var att lärarna inte visste vad de skulle göra med elevernas kartor och att det var svårt att lära ut tekniken. En slutsats som kan dras utifrån dessa resultat är att begreppskartor ses som ett viktigt verktyg för begreppsbildningen framför allt för upptäcka missuppfattningar och kunna rätta till dem. Dock är språket en viktig faktor för att kunna tillgodogöra sig begrepp.

Begreppsförståelsen i de naturvetenskapliga ämnena har under de senaste tvådecennierna haft en nedåtgående utveckling hos svenska gymnasieelever. Iskolverkets styrdokument har begreppsförståelsen en central roll iämnesinnehållet för de naturvetenskapliga kurserna men internationella studiertyder på att lärarnas undervisningsmetoder brister vad gällerbegreppsundervisningen. Syftet med studien är att undersöka elevernasbegreppsförståelse ur ett lärarperspektiv, att undersöka vad lärare anser ombegreppens betydelse i undervisningen samt vilket stöd deras val avundervisningsmetoder har i aktuell forskning. Genom kvalitativa intervjuer harsju lärare på en gymnasieskola i mellersta Sverige intervjuats kring derasuppfattning om elevernas begreppsförståelse, hur betydelsefull den är förförståelse av kursinnehållet samt vilka metoder som används för att förbättra den.Resultatet visar bland annat på att lärarna upplever en negativ utveckling ielevernas förförståelse för de naturvetenskapliga begreppen och att de upplever atttysta elever har särskilt svårt för begreppsinlärningen eftersom denna ofta byggerpå kommunikation. Deras val av språkliga metoder har starkt stöd i dendidaktiska forskningen. Dock finns en risk att talet som kommunikationsformfavoriseras till nackdel för andra arbetsmetoder.

Den här studien fokuserar på lärares arbete med ord- och begreppsförståelse. Frågeställning och syfte är formulerat utifrån intresset av att ta reda på hur lärare beskriver att de arbetar med ord- och begreppsförståelse samt hur de upplever att eleverna utvecklar sitt ordförråd.  Studien består av intervjuer med tre yrkesverksamma lärare i årskurs 7-9. Lärarna i studien berättar om hur de arbetar med ord- och begreppsundervisning samt hur de upplever att deras elever tar till sig undervisningen. Lärarnas upplevelser jämförs sedan med forskning, Skolverkets bestämmelser och med didaktisk litteratur.  Mitt resultat visar att det upplevs viktigt med kontextuellt och integrerat arbete med ord- och begreppsförståelse och att lärarens roll är viktig för att eleverna ska utveckla sitt ordförråd. De didaktiska implikationerna studien föreslår är att eleverna i skolan skulle kunna gynnas av ytterligare styrning i hur lärare arbetar med ord- och begreppsförståelse.

Examensarbetet undersöker hur lärare arbetar med språkets betydelse för begreppsförståelse, detta utifrån arbetsområdet sannolikhet och statistik. Undersökningen innefattar även hur stor inverkan eleverna har på deras undervisning i matematiken. Arbetet är en fortsättning på vår tidigare kunskapsöversikt om begreppsförståelse inom matematiken. Vi har under arbetets gång genomfört en egen studie som innefattar intervjuer från tre elever och tre lärare. Studien har genomförts på två olika skolor. Vi har använt oss av forskning som har nationella- och internationella perspektiv. Slutsatsen för arbetet mynnades fram av upptäckten av att språket och begreppen inom matematiken ska tränas via färdighetsträning tillsammans med begreppsträning. Detta kan hjälpa elever att nå en fördjupad kunskap och att inlärningen inte fastnar på endast ytlig kunskap. / This essay investigate how teachers works with the importance of language, especially in the area of probability and statistics. This investigation also provides an insight in how much input the students’ have in their education in mathematics. The essay is a continuing piece of the earlier knowledge overview about the conceptual understanding in mathematics. We have together during this time completed interviews with 3 teachers and 3 students’. The study was completed in two different schools. We used research that has both national and international perspectives. A conclusion we made after the study and interviews was that language and the concepts in mathematics should be trained through procedural knowledge together with conceptual knowledge. This can help students reach a deep-level knowledge in the subject.

Syftet med studien är att undersöka hur väl elever når upp till målen för miljöundervisning i årskurs 5 (Skolverket, 2000) och hur de ser på människans påverkan på miljön. Detta gjordes genom intervjuer där eleverna tilläts prata fritt inom vissa förutbestämda områden. Frågeområdena var förståelse för begrepp inom miljöområdet och miljöfrågor som speglade mina två forskningsfrågor. Resultatet visar att endast få elever når upp till kursplanemålen eller har möjlighet att göra så i slutet av skolåret. De flesta har även svårt att se individens påverkan på miljön och tror mer på samhällelig aktion. En bidragande orsak till detta kan vara bristande kunskap om och/eller intresse för miljöfrågor från elevernas lärare. Även tidspressen i skolan kan bidra till problemet. Kanske bör undervisningen ske på ett annat sätt än vad som görs, på ett sätt som bättre passar situationen.