Genom enkätundersökning i årskurs 8 och andra året på gymnasiet, på naturvetenskapligt och tekniskt program, har det undersökts: 1. elevernas begreppsförståelse om energi, 2. vilka vardagsföreställningar eleverna har om energi, 3. vilken av den naturvetenskapliga eller den vardagliga diskursen elever väljer att använda vid beskrivning av energi, samt 4. hur väl eleverna kan identifiera och beskriva energikedjor och energiomvandlingar. Jag har fördjupat mig i en mängd litteratur som behandlar en rad områden kring energi. Resultatet var att informanterna grundar främst energibegreppet i vardagsföreställningar beskrivet med en vardagsdiskurs. Informanterna visade att de till större utsträckning kunde identifiera energikedjor bakåt, än framåt. Energiomvandlingar beskrevs i större grad än energiformer av informanterna.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad eleverna på våra respektive skolor kan om begreppen fotosyntes och förbränning. Vi har även undersökt om arbetssättet har någon betydelse för att nå förståelse för dessa begrepp. Vi har använt oss av ett skriftligt prov och vi har gjort intervjuer med niondeklass elever då vi fördjupat oss i frågeställningarna. Intervjuerna har varit kvalitativa och utfördes individuellt. Vid provet fann vi skillnader mellan de båda skolorna vilket vi inte fann då vi sammanställde intervjuerna. Vissa av resultaten har vi försökt analysera extra då de väckte vår förvåning, så som den uppfattning många elever besitter, nämligen att vatten utgör den största byggstenen i trädets massa. Vi anser oss ha kommit fram till att det naturvetenskapliga språket haft stor betydelse för hur våra elever utvecklat förståelse för begreppen fotosyntes och förbränning samt hur vi på våra skolor har arbetat med förståelse i samband med språket.

Det finns lärare som planerar sin undervisning utan att undersöka hur effektiv den är i att komma till rätta med studenternas missuppfattningar. En lärare som vet vilka missuppfattningar som är vanliga och leder till felaktiga svar tror jag har större möjlighet att utforma undervisningen på ett sätt som får eleverna att göra sig av med sina missuppfattningar och därmed svara rätt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieelever i början av tredje årskursen på det naturvetenskapliga programmet uppfattar biologiska begrepp. Verktyget som användes för att undersöka elevernas begreppsuppfattning var Biology Concept Inventory (BCI). Testet besvarades av 66 svenska gymnasieelever i sista året på det naturvetenskapliga programmet. Resultatet från de svenska eleverna jämfördes med resultatet från 85 gymnasieelever i USA. Resultaten från båda länderna visar att många elever väljer bort alternativ där biologiska processer innehåller slump och hellre väljer alternativ som innebär att den biologiska processen styrs av en drivkraft som till exempel det naturliga urvalet eller en koncentrationsgradient. Användningsområden och begränsningar hos BCI diskuteras. Förslag ges till förändrad undervisning och vidare forskning. / There are teachers who plan their teaching without examining its effectiveness in overcoming students’ misconceptions. I think that a teacher who knows what misconceptions are common and lead to wrong answers has a better chance to develop their teaching in a way that will allow students to get rid of their misconceptions and hence choose correct answers. The purpose of the present study was to examine concept understanding in biology of Swedish high school students at the beginning of the final year of the science program. The tool used to explore students’ concept understanding was the Biology Concept Inventory (BCI). The test was answered by 66 Swedish high school students in the final year of the science program. The results from the Swedish students were compared to the results from 85 high school students in the United States. The results from both countries show that many students avoid alternatives in which a biological process include randomness and prefer to choose alternatives which means that the biological process is controlled by a driving force, for instance natural selection or a concentration gradient. Applications and limitations of the BCI are discussed. Suggestions for changes in education and further research are given.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattning och erfarenhet av hur det matematiska språket inverkar på elevers möjlighet till ökad begreppsförståelse.Studien ger en översikt över tidigare forskning om det matematiska språkets inverkan på begreppsförståelsen. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att utveckla det matematiska språket och därmed stärka elevernas begreppsförståelse, men också vilka möjligheter eller hinder som pedagoger möter i detta arbete. Jag ville också ta reda på vilka grundläggande förutsättningar som är betydelsefulla för att möjliggöra ett arbetssätt där man medvetet arbetar med det matematiska språket som medel att nå ökad begreppsförståelse, samt vilken betydelse ett sådant arbetssätt har för elever i matematiksvårigheter.Sammanfattningsvis visar resultaten av mina undersökningar på samstämmighet hos pedagogerna att om pedagogen i matematikundervisningen arbetar medvetet med det matematiska språket och eleven får arbeta språkligt aktivt i samspel med pedagog/kamrater finns förutsättningar för att elevens matematiska begreppsförståelse utvecklas. Faktorer av betydelse är att eleven får arbeta i en liten flexibel grupp i en ändamålsenlig lokal med god tillgång till konkret och laborativt material där arbetssättet är verklighetsbaserat och under ledning av en kompetent pedagog/specialpedagog. Vidare framkom att dessa förutsättningar har särskilt stor betydelse för elever i matematiksvårigheter.

Syftet med arbetet är att undersöka och kartlägga pedagogers uppfattning och erfarenhet av vad som ger elever i matematiksvårigheter en ökad be-greppsförståelse och därmed bättre förutsättningar att lösa matematiska problem.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om begreppsförståelse. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer ville vi se vilka grundläggande förutsättningar och arbetssätt/strategier som gynnar begreppsförståelsen hos elever i matematiksvårigheter. Vi ville också se vilka hinder som peda-goger möter i arbetet med att utveckla begreppsförståelsen hos elever i ma-tematiksvårigheter.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att om re-surser prioriteras så att en elev i matematiksvårigheter får arbeta språkligt aktivt med varierat arbetssätt i en liten grupp under ledning av en kompe-tent pedagog/specialpedagog, har han/hon goda förutsättningar att nå en ökad begreppsförståelse. / Understanding of Concepts. Prerequisites of pupils with difficulties in mathematics

Arbetet beskriver arbetsgången från identifierat behov av hjälpmedel i undervisningen i matematik A till ett färdigt pedagogiskt hjälpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas så att den passar varje elevs sätt att lära sig. Genom att använda en mångfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lärare skapa goda förutsättningar för alla elever oavsett lärstil. Utifrån erfarenhetspedagogiken och lärstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna användas i avsikten att bidra till en mångfacetterad undervisning.

Syftet med följande arbete är att kartlägga elevers svårigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförståelse.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjälp av en diagnos och en enkät ville jag undersöka elevers begreppsförståelse och deras attityder till matematik.Resultaten pekar på att en del elever har åtskilliga brister när det gäller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter på när de löser matematikuppgifter är textförståelse, matematiska begrepp, talförståelse och uppmärksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svårigheter i matematik inte tycks ha något större inflytande över deras inställning till matematik.

Studiens syfte var att belysa hur lärare använder ett matematiskt språk i undervisningen samt vad som främjar elevernas förståelse för matematiska begrepp enligt verksamma lärare. För att få svar på dessa frågeställningar baserades studien på en kvalitativ forskningsansats, observationer och semistrukturerade intervjuer med fem verksamma 4 - 6 lärare som undervisar i ämnet matematik har utförts. Studiens insamlade data har bearbetats med hjälp av en tematisk analys och genom studiens tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna har resultaten analyserats. Resultaten av observationerna visade stor variation på hur de verksamma lärarna brukar ett matematiskt språk i undervisningen samt vilka krav de ställde på elevernas språkbruk. Intervjuernas resultat var även varierat, där merparten påvisade en erfarenhet och trygghet i den egna begreppsförståelsen och därtill sin pedagogiska innehållskunskap. Studiens resultat visar också på hur kommunikation i undervisningen är en central roll för elevers utveckling av begrepp, vilket stämmer överens med studiens primära teoretiska utgångspunkt; det sociokulturella perspektivet.

Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare kan stödja elever, i årskurs 1–8, till meningsskapande samtal om naturvetenskapliga begrepp. För att undersöka detta har kvalitativa observationer och intervjuer genomförts med sex lärare på tre olika skolor i södra delen av Norge. De kvalitativa metoderna har använts för att få en djupare förståelse för hur lärarna organiserar den naturvetenskapliga undervisningen. Den insamlade data från observationerna och intervjuerna har utgått från studiens syfte och frågeställningar för att sedan analyserats med hjälp av en innehållsanalys där olika teman har identifierats. Studiens resultat visar att samtliga lärare utgår från eller tar in elevernas egna erfarenheter i den naturvetenskapliga undervisningen. Hur lärarna gör detta samt i vilken grad varierar. Studien visar även på vikten av samtal i naturvetenskapsundervisningen för att lärare ska kunna bekräfta elevernas kommentarer och idéer med naturvetenskapliga begrepp. För att föra meningsskapande samtal tillsammans med eleverna visar studien att lärarna använder frågor och olika så kallade medierande resurser. Genom en variation av dessa medierande resurser samt arbetssätt visar några av studiens lärare resultat på innehållsrik undervisning. En slutsats som dras av studien är att när lärarna organiserar undervisning på ett sätt som fångar upp elevernas vardagliga erfarenheter och synliggör naturvetenskapliga begrepp främjas meningsskapande. / <p>NO</p>

Studiens syfte är att undersöka vilka strategier lärare i årskurs 1-3 använder för att stötta andraspråkselevers lärande och begreppsförståelse i de naturvetenskapliga ämnena. Studiens frågeställningar avser att ta reda på de metoder och hjälpmedel lärare använder för att stötta andraspråkselever vid undervisandet av naturvetenskapliga begrepp och vilka kommunikationsmöjligheter dessa elever ges i NO-undervisningen. Åtta verksamma lärare som alla undervisar i de naturorienterande ämnena intervjuades. Materialet analyserades liknande innehållsanalys och fem strategier utmärkte sig i undersökningens resultat; vikten av språkinriktad undervisning, stöttning genom visuellt stöd och genom praktiskt arbete, värdet av kommunikation och förberedelse inför nya områden. Den här studien visar att det största hinder andraspråkselever möter i naturvetenskapsundervisningen är deras begreppsuppfattning. Därtill är förståelsen för begrepp och kommunikation ledande i läroplanens syfte för de naturvetenskapliga ämnena. Kravet på landets andraspråkselever kan därmed ses som mycket högt, då de ska nå upp till samma kunskapskrav som elever med svenska som förstaspråk. De intervjuade lärarna poängterar därför vikten av att andraspråkselever ges möjligheter att samtala, både på sitt modersmål och på svenska i naturvetenskapsundervisningen. Genom att stötta andaspråkselever med hjälp av olika strategier och göra dessa till en naturlig del av naturvetenskapsundervisningen, skapas förutsättningar för eleverna att ta till sig lärandet och utveckla begreppsuppfattningen. / <p>NO</p>