Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare bedriver undervisning för en hållbar utveckling i de tidiga skolåren. Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer för att få mer djupgående svar och för att kunna ställa följdfrågor. Frågeställningarna vi vill ha besvarade är: Vad lägger lärarna i begreppet hållbar utveckling? Hur bedriver lärare i de tidiga skolåren undervisning för hållbar utveckling samt hur påverkar lärarens egen attityd till ämnet undervisningen? Resultatet visar att lärarna har problem med att definiera begreppet hållbar utveckling och att lärande för hållbar utveckling är ett komplext perspektiv som innehåller mer än miljöaspekten. Många lärare väljer att arbeta praktiskt där eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av människors handlingar. Resultatet visar även att eldsjälar har stor betydelse för vilket utrymme perspektivet får i skolornas undervisning.

Det är vanligt att elever har vardagsföreställningar om naturvetenskapliga processer. Dessa föreställningar skiljer sig oftast från de naturvetenskapliga teorierna. Vardagsföreställningar betraktas som ett hinder för elevers lärande och därför bör vardagstänkandet beaktas. I denna studie har jag utforskat högstadieelevers tankar och föreställningar kring syror. Jag har undersökt om dessa elevföreställningar ändras efter genomförd undervisningssekvens om syror och i så fall på vilka sätt de ändras. Undersökningsmetoden jag använde var enkätmetoden. Enkäter bestående av öppna frågor delades ut till högstadieelever i en kommunal grundskola i Sverige före och efter genomförd undervisningssekvens. Resultatet visar att eleverna har många vardagsföreställningar kring begreppet syror. Dessa föreställningar förändras efter genomförd kemiundervisningssekvens. Elevernas vardagsföreställningar ersätts inte av de vetenskapliga, vilket överensstämmer med tidigare forskningsstudier. Vardagstankar har visat sig svåra att förändra. Den här studien upplyser om att skolans naturvetenskapliga undervisning ständigt bör utvecklas med hänsyn till eleversvardagsföreställningar och med fokus på elevernas lärande.

Den här uppsatsen behandlar elevers kunskaper om begreppet funktioner. Det står i uppnäendemålen att eleverna skall kunna tolka och använda enkla formler, läsa enkla ekvationer, samt kunna tolka och använda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhållanden och händelser. (Utbildningsdepartementet, 1998). Undersökningen är gjord på tre skolor och omfattar två klasser i är 9 samt en klass i gymnasiet. Vi har genom enkäter och djupintervjuer försökt ta reda på vad eleverna kan inom området. Kan de se sambanden mellan situation, graf och formel? En av slutsatserna vi har dragit är att många elever inte läser om funktioner som ett helt begrepp förrän alldeles i slutet av år 9. Det är anledningen till att vi även har gjort vår undersökning på gymnasiet. En annan viktig slutsats är att eleverna tycks ha svårt att se samband mellan de olika uttryckssätten som vi har undersökt. / This essay deal with students knowledge in the conceptions of functions. In the goals for the students to achive there is written _" be able to interpret and use simple formulas, dissolve simple equations, and be able to interpret and use graphs to functions which describe real state of things and real situations."(Utbildningsdepartementet, 1998). This study is done on three schools and include two classes in year nine and also one class in senior high scool. We have through questionnaire and in-depth interviews attempt to find out what students know of this sphere. Are they able to se the connections between a situation, a graph and a formula? One of the conclusions we have made is that students not read about functions as a complete conception until the last of the ninth year in school. This is the reason to why we even have done the study in senior high school. Another conclusion we have made is that the students seems to have problems to see the connections between the way of expressions we have investigated.

I denna uppsats undersöker vi några gymnasieelevers förståelse av begreppet derivata. Vi gör detta genom att presentera teoretiska verktyg för att kunna mäta begreppsförståelse. Vi försöker bedöma elevernas kunskaper genom att eleverna får göra ett skriftligt prov och några av eleverna en efterföljande intervju. Undersökningen gjordes på en skola och omfattar 8 elever i en naturvetare klass i årskurs 2. De resultat som vi presenterar visar på att eleverna inte uppnår någon högre konceptuell förståelse. Det verkar inte heller finnas någon större skillnad i begreppsförståelse mellan elever som har höga betyg, MVG, och elever med lägre betyg.

Kursen Matematik B är en de kurser som ställer störst krav på nytt konceptuellt tänkande för gymnasieelever vilket ställer höga krav på ett flexibelt sinne. Därför ansåg jag det vara intressant att undersöka närmare de aspekter som kringgärdar kursen.Jag försökte i min undersökning att hitta svar på vilka moment inom denna kurs där elever med samhällsvetenskaplig inriktning på gymnasiet känner att de har minst tilltro för sin egen matematiska förmåga. Men även vad som kan ligga bakom de resultat som uppstår, samt vilka förändringar som kan vara lämpliga.Undersökningen genomfördes som en kvantitativ studie där elever fick uppskatta sin förmåga att behärska olika moment inom de avsnitt som ingick i kursen via en enkät. Dessa sammanställdes sedan för analys.I diskussionen försöker jag måla upp ett samband mellan studiens resultat och elevernas motivation och matematisk förmåga samt vilka lämpliga åtgärder som kan tänkas behövas göra för att utveckla bättre resultat.

Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av ämnet medicin. Inom ämnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera människokroppens uppbyggnad och funktion såväl vid hälsa som vid sjukdom. Ämnesområdet studerar också alla organisationsnivåer i människokroppen från molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det ännu inte finns någon nationellt antagen kurs i biomedicin, undervisas ämnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi. Föreliggande examensarbete har som huvudsyfte att göra en inventering av ämnet biomedicin, för att på sikt kunna utveckla en ämnesdidaktisk modell ämnad för gymnasieskolan. I arbetet redovisas resultat från en mindre empirisk undersökning avseende en kartläggning av elevernas förkunskaper och förförståelse av några centrala funktioner i människokroppen. Dessutom redovisas en inventering av såväl ämnesspecifik som didaktisk litteratur, av relevans för utformningen av den ämnesdidaktiska modellen. Innehållsmässigt föreslås undervisningen att struktureras upp i sex separata avsnitt – cellbiologi och genetik, utvecklingsbiologi, anatomi och fysiologi, mikrobiologi och immunologi, patobiologi och farmakologi. Den didaktiska delen kommer till stora delar att inkludera många av de tankar och idéer, som är utmärkande för den entreprenöriella lärandemodellen (EPL) med fokus på ett elevstyrt och processorienterat lärande.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken progression som sker med elevernas kunskap inom fyra delområden i biologi. Progressionen har undersökts från årskurs nio till avslutade kurser i naturkunskap på gymnasiet. Studien har genomförts med hjälp av enkäter där eleverna har fått besvara öppna frågor kring fotosyntes, växthuseffekt, matspjälkning och genetik. Svaren kategoriserades utifrån tidigare forskning. Resultatet pekar mot en marginell progression i frågorna kring fotosyntes, växthuseffekt och genetik samt en stagnation kring frågan om matspjälkning. Vi har också undersökt varifrån eleverna själva anser att de fått sin kunskap ifrån gällande de valda ämnesområdena. Här pekar resultaten på att skolan anses vara en viktig källa till elevernas kunskap.

Syftet med denna studie är att identifiera de idéer lärare har om begreppsförmågans betydelse för att lösa matematiska problem samt de pedagogiska strategier som lärare kana nvända för att hjälpa elever att förstå matematiska begrepp och hur begreppsförståelse kan påverka matematiklärande. Studien är kvalitativ och fyra mattelärare som är kunniga om frågan intervjuades. Resultaten visar vikten av att förstå matematiska begrepp för att det gör det möjligt för elever att kommunicera med andra och utföra en mängd olika uppgifter. Dessutom visar resultaten att lärare har tillgång till ett brett utbud av metoder, inklusive begreppskartor, MAGMA och andra verktyg, för att hjälpa elever att förstå matematiska idéer.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare arbetar med differentierad undervisning för andraspråkselevers begreppsförståelse i so, samt vad deras definition av begreppet differentierad undervisning innebär. Varför definition av begreppet är viktigt och relevant är för att få en översikt kring lärarnas kunskaper och tillvägagångssätt i undervisningen, då alla elever har rätt till likvärdig utbildning enligt Lgr 22 (Skolverket, 2022). Att fokusera på lärares definition av differentierad undervisning kan också bidra till att öka lärarnas professionalisering och kompetens inom området. I studien om lärarnas arbete har socialkonstruktivismens syn använts för att tolka och förstå lärarnas uppfattningar samt deras arbete. Enligt detta perspektiv är det viktigt att ta hänsyn till elevernas bakgrund, erfarenheter och språkkunskaper för att skapa en inkluderande och givande undervisningsmiljö.  Genom att arbeta med differentierad undervisning kan lärare hjälpa eleverna att utveckla en djupare förståelse för ämnet och främja deras inlärning på ett effektivt sätt. Denna studie är av relevans då den lyfter fram vikten av att förstå hur lärare arbetar med differentierad undervisning för att främja andraspråkselevers begreppsförståelse i so-ämnena. Genom att undersöka lärarnas definition och tillvägagångssätt inom detta område kan vi få insikt i hur undervisningen kan anpassas för att möta elevernas behov på ett effektivt sätt. Utifrån kvalitativ metod har vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer fått fram resultat som besvarar våra forskningsfrågor.  Lärarna som deltog i vår studie är lågstadielärare som arbetar med so-ämnena. Resultatet visar att lärares definition och inställning till begreppet differentierad undervisning liknar varandra. Det visar sig att alla intervjuade lärare arbetar differentierat utifrån olika metoder och strategier för att kunna nå ut till alla elever. Deras definition och inställning till differentierad undervisning tyder på att begreppet är viktigt men svårtolkat på grund av dess vaghet. Dessutom visar resultaten att lärarna anser att alla elever oavsett bakgrund behöver stöttning och vägledning gällande begreppsförståelse i so.

Problemet som vi har sett ute i matematikklassrummen är att eleverna har svårigheter med att använda och uttrycka sig korrekt med de matematiska orden och begreppen. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar språk­utvecklande med matematiska ord och begrepp i undervisningen för att utveckla elevers mate­matiska begreppsförståelse. Undersökningens frågeställningar handlar om vad lärare utgår ifrån när de planerar för det matematiska språket i undervisningen för att utveckla elevers begrepps­förståelse i matematik samt vilka olika metoder lärare har för avsikt att använda när de planerar för arbetet med språkutveckling kring ord och begrepp inom matematiken. Åtta informanter deltog i semistrukturerade intervjuer. Analysen av inter­vjuerna är inspirerade av Braun och Clarkes tematiska analysmetod där vi sökte efter mönster som utgick ifrån våra teoretiska begrepp hämtade från sociokulturell teori; närmaste utvecklings­zonen, scaffolding, samt mediering. Resultatet visar på att samtliga deltagande matematiklärare anser att språket är en viktig del av undervisningen och att lärare aktivt måste arbeta språkutvecklande inom matematiken. Informanterna nämner att språket är en förutsätt­ning för att eleverna ska kunna resonera och kommunicera inom matematiken för att de så småningom ska kunna utveckla sin begreppsförståelse. Lärarna i studien nämner olika arbets­sätt eller metoder som de planerar att använda för att utveckla elevernas ord- och begreppsför­ståelse inom matematiken bland annat genom kooperativt lärande, EPA, laborativa och praktiska moment men även det språkutvecklande arbetssättet med cirkelmodellen. Samt­liga metoder har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande. Informanterna beskriver att de planerar för samtal och interaktion i klassrummet genom diskussioner i par, grupp eller helklass. Studien bekräftar tidigare forskning som säger att det språkutvecklande arbetet bör ske i diskussioner elev till elev eller mellan lärare och elev.