Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad forskningen hittills har kommit fram till om språkutvecklande arbetssätt i allmänhet och inom historieämnet i synnerhet. Genom att söka i olika databaser har vi hittat relevant forskning i form av doktors-och licentiatavhandlingar samt refereegranskade vetenskapliga artiklar. Forskningen i denna kunskapsöversikt lyfter främst argument för ett språkutvecklande arbetssätt och olika metoder för detta. Forskningen poängterar även eventuella risker med ett för stortfokus på språket i undervisningen. Historieämnet har sitt eget ämnesspråk och forskningen betonar förståelsen för ämnesspråket som nödvändig för förståelsen av ämnesinnehållet. I denna kunskapsöversikt har vi kommit fram till att språkutvecklande arbetssätt är nödvändigt då eleverna behöver få möjlighet att utveckla en förståelse för ämnesspråket och därmed även en djupare förståelse för ämnesinnehållet. Forskningen lyfter lärarens roll och att lärarens förståelse för ämnesspråket är avgörande för att kunna bedriva en språkutvecklande undervisning. Därför hoppas vi kunna inspirera framtida lärare till att utveckla sina kunskaper om ämnesspråk samt språkutvecklande arbetssätt inom historia.

Eftersom läroboken har en dominerande roll i den svenska matematikundervisning är det av vikt att läroböckernas innehåll är av god kvalitet och arbetar mot de mål som skolans styrdokument strävar mot. Begreppsförståelsen kan förstås som grunden i det matematiska tänkandet. Denna förmåga utvecklas i takt med att eleven får nya erfarenheter och kunskaper kring matematiska problem i olika sammanhang. Ett möte med uttrycksformer av stor variation skapar erfarenheter och hjälper eleven utveckla sin begreppsförmåga. Syftet med denna studie är att få en förståelse för vilka uttrycksformer eleven får möta i det marknadsdominerande läromedlet för grundskolans lägre åldrar samt hur eleven får möjlighet att använda uttrycksformerna som ett verktyg i utvecklandet av begreppsförmågan. Resultatet av studien visar att eleverna får få tillfällen att möta olika uttrycksformer och lära sig använda dem som ett stöd för att utveckla sin begreppsförståelse i matematik. Studien belyser även vikten av elevers kunskap att översätta uttrycksformer till en annan uttrycksform för att erhålla en bredare förståelse för begreppens betydelse. / Since the textbook has a dominant role in Swedish mathematics education, it is important that content is in good quality and works towards the goal of Swedish education. Conceptual understanding can be understood as the basis of mathematical thinking and develops as the student gains new experiences and knowledge of mathematical problems in different contexts. A meeting with a variety of representations can create new experiences and help the student develop a god conceptual understanding. The purpose of this study is to understand what forms of representations the pupils may encounter in the market-dominant textbook for the elementary school. As well the possibility the students have using representation as a tool to create conceptual understanding. The results of the study show that the students are given few opportunities to meet a variation of representations and learn how to use them as a support to gain the conceptual understanding. The study also highlights the importance of students’ ability to translate representations to gain a broader conceptual understanding.

Syftet med studien är att identifiera arbetsmetoder inom den naturvetenskapliga undervisningen specifikt inriktad på begreppsinlärning. Studien genomfördes med en metod av kvalitativ karaktär bestående av semistrukturerade intervjuer. Tolkningen skedde ur ett pragmatiskt perspektiv med ledorden ”cash value” och inquiry samt influenser av Vygotskij. Resultatet visar exempelvis att framgångsrika undervisningsmetoder är de som ger elever ett ”cash value” genom att begreppen får en användbar betydelse. Metoderna som framträdde var bland annat kartläggning genom tankekartor och starters. Detta för att veta vart undervisningen ska ta vid och vilka förkunskaper elever besitter.

Med föreliggande studie vill jag ta reda på vilka argument tvåspråkiga lärare, i Sverige och i Libanon, anför om syftet att bedriva tvåspråkiga elevers matematikundervisning på majoritetsspråket, svenska, respektive det främmande språket, engelska. Ett annat syfte är att undersöka vad lärarna finner för inverkan på kunskapsutvecklingen i matematik. Genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger, en i Libanon och två i Sverige, synliggörs hur dessa lärare argumenterar inom detta område och vad de baserar sina ställningstaganden på. Resultatet från studien visar att lärarna ser olika syften med att bedriva undervisningen på ett annat språk än elevernas modersmål. De flesta lärare menar att syftet med undervisningen inriktar sig mer till språkutveckling än matematikutveckling. Vidare visar resultatet att inte alla lärare anser att elevens modersmål gynnar matematikutvecklingen, vilket inte överrensstämmer med forskningen inom detta område. Lärarna anser att det finns andra sätt att utveckla elevernas begreppsförståelse såsom konkreta material. Resultatet visar även att lärarna menar att tvåspråkig matematikundervisningen gynnar elevernas matematikförståelse. Lärarna menar här att tvåspråkig undervisning främjar förståelsen, ju tidigare eleverna börjar med det. / Teachers' perspectives on the influence of language on the mathematical development of bilingual students in Lebanon and in Sweden

No description available.

Syftet med följande arbete är att utröna huruvida en självvärdering av min egen undervisning kan utföras. Detta sker utifrån tre metodologiska ansatser, begreppsförståelse, utvärdering och bedömning samt självvärdering. Genom förenkäter, examination och efterenkäter studeras vilken sorts kunskap elever i en åttondeklass har tillägnat sig om kristna kyrkans framväxt och splittring, utifrån begreppsförståelse om religionskonflikter. Enkäterna och examinationen syftar således till att bedöma huruvida förändring i elevernas kunskap skett före och efter kursavsnittet. I momentet begreppsförståelse utgår jag ifrån kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet för att kunna utröna vilken kunskap eleverna tillägnat sig om religionskonflikter. I enkäterna efterfrågas även uppfattningen om mig som lärare före och efter undervisningen, förväntningar på ämnet samt intresse för det detsamma efteråt, förväntningar på- och uppfattning om lärobok före och efter samt önskemål och uppfattning om arbetsform före och efter. Dessa frågor tillsammans med metoderna, summativ och formativ bedömning bildar underlag för min självvärdering som även innefattar jämförelser med- och ställningstagande emot teoretiska perspektiv om framförallt arbetsformer och inlärningsteorier. Resultatet av den summativa bedömningen av elevernas kunskap är att de uppvisar en mycket vag förkunskap om religion generellt. Utgångspunkten i undervisningen fick således bli att särskilja kristendom från övriga religioner. Detta gör att dessa elever inte har kunnat tillägna sig någon djupare förståelse för varken dåtid eller nutid som gör att de kan resonera kring problematiken som omgärdar begreppet religionskonflikter. Olyckliga omständigheter gjorde dessutom att tiden jag fick med klassen blev starkt beskuren, vilket gjorde att en förståelseprocess inte hann komma till stånd och då inte målet är uppfyllt kan därmed inte min undervisningsprocess sägas vara godkänd. Vad jag identifierade som problem med att göra en ensam, individuell självvärdering var att man enbart får återkopplingar från eleverna som undervisas samt från en så att säga tyst metodik, som för övrigt är ganska knapphändigt utforskad gällande problemområdet. Detta kan medföra att bedömningsarbetet riskerar att alltför mycket falla över på elevernas del och resultatet av undervisningen, istället för på min undervisningsprocess, det vill säga den formativa bedömningen. Min uppfattning är att en relevant och kvalitetsutvecklande självvärdering behöver jämförelser mellan klasser och undervisningsformer och inte enbart en ganska enkelriktad process. / The purpose with this study is to find out whether an evaluation of my own teaching can be done. This will be done on the basis of three methodological approaches, conceptual understanding, evaluation, appraisal and evaluation of my own teaching. I will study what kind of knowledge students in senior level school has acquired about the progression and fragmentation of Christian churches, especially focusing on conceptual understanding about religious conflicts. This will be estimated by out handed questionnaires and an exam, which thus aims to appraise whether a change in the students knowledge can be seen before and after the course. Regarding the element conceptual understanding I use the theoretical forms of knowledge, fact, comprehension and skills to be able to find out what kind of knowledge about religious conflicts that has been acquired. In the questionnaires I also ask for the students opinions about me as their teacher before and after the teaching. I ask for their expectations and interests of the subject before and after, expectations and opinion of the textbook before and after and finally I ask if they have any special requests of how the teaching can be done and how they actually felt about it afterwards. These questions together with two theoretical methods, which partly shows the result, the product of my teaching and partly the learning process, forms the basis for the evaluation of my own teaching. In the evaluation I also make comparisons with and standpoints against theories about learning and teaching. The sum of the students knowledge, that is the theoretical method that illustrates the product of my teaching shows that the students had a vague knowledge about religion in general before the course episode. Therefore I had to begin the education with an explanation of what separates Christianity from other religions. Because of circumstances I could neither predict or change the time the students and me had to our disposal was restricted. This together with the student’s poor knowledge about the subject made it difficult for me to connect the students with a deeper understanding and at the same time it made it very difficult for them to reach it. Consequently they haven’t acquired the facts that are needed to reason about the complexity of problems that surrounds religious conflicts, which in fact was my objective and since this objective is not fulfilled neither is my teaching. During my work I saw some problems with this kind of self-evaluation and that is that you only get feedback from the students you are teaching and a so to say a quiet methodology that in this context appears to be kind of abstract and at the same time, for the purpose is briefly researched. Because of this there is a risk that the evaluation tends to focus too much on both the learning process of the students and the result of the teaching instead of at my teaching. That is the other theoretical method that forms the basis of the evaluation on my teaching and is at the same time the head purpose of my thesis. I also have come to realize that you need comparisons between different classes and different teaching methods to be able to make a relevant and quality developing self-evaluation.

Syftet med arbetet är att studera hur en undervisningssekvens, som vi utvecklat, kan hjälpa elever i årskurs fyra att utveckla de naturvetenskapliga begreppen fast, flytande, gasform och övergångarna där emellan. Genom en kvantitativ undersökning av resultaten från förförståelse- respektive efterenkät har vi studerat elevernas begreppsutveckling. Vi har också gjort en kvalitativ studie där vi analyserat elevernas diskussioner under laborationerna. Vi har dokumenterat genom förförståelseenkät, efterenkät och ljudupptagning. Resultaten av studien visar hur viktiga vi som pedagoger är för att skapa diskussioner under laborationerna. Studien visar också att eleverna väldigt sällan använder sina egna erfarenheter i gruppdiskussioner. Den övergripande slutsatsen av studien är att elevernas förståelse för de begrepp som behandlats i undervisningssekvensen ökar genom vår undervisning, även om undantag finns.

Att utveckla förståelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning många gånger är problematisk och inte leder till begreppsförståelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförståelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus på begreppsförståelsen av evolutionära mekanismer och hur elever utvecklar förståelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i två gymnasieklasser som var i akt att påbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrån olika förutsättningar. Undersökningen visar på några av de utmaningar som lärare och elever ställs inför vid undervisning om evolutionsteorin. / To develop an understanding of the theory of evolution may, at first glance seem simple, but several studies show that teaching it often is problematic and does not lead to conceptual understanding. The teaching of evolution may focus on different aspects such as conceptual understanding of evolution or to show evolution as a historical process. This essay is focused on conceptual understanding of evolutionary mechanisms and how students develop an understanding of them. We have had the opportunity to study students in two high school classes before they began studiyng evolution. All these students have a common body of knowledge from Swedish elementary school but they will now study evolution from two different perspectives. The survey reveals some of the challenges that teachers face when teaching evolution.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka elevers förståelse kring energibegreppet och energiomvandlingar. Vi ville även undersöka det naturvetenskapliga begreppet energi i relation till elevers vardagsföreställningar. Detta har vi tagit reda på genom att fördjupa oss i en mängd litteratur som behandlar områden kring energi. Vi genomförde en enkätundersökning på två olika skolor med elever i årskurs 8 och elever som går andra året på gymnasiet. Undersökningen hjälpte oss att besvara våra forskningsfrågor som behandlar energiomvandlingar, energikedjor och energins bevarande. Samt i vilken utsträckning informanternas föreställningar är grundade i vardagsföreställningar eller i den naturvetenskapliga förklaringsmodellen. Våra resultat visade att det endast fanns små skillnader mellan åldrarna i deras beskrivningar och redogörelser. Dessa skillnader utmärkte sig i att vissa gymnasieinformanter använde sig av en mer naturvetenskaplig diskurs och beskrivningar som är förenliga med den naturvetenskapliga förklaringsmodellen. Dock visade majoriteten av informanterna i båda åldrarna att de främst grundar energibegreppet i vardagsföreställningar och beskrev det med en vardagsdiskurs. Majoriteten av informanterna i båda åldrarna hade lätt för att följa energikedjor, men hade svårare för att identifiera energiformer i sina beskrivningar av energiomvandlingar.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka elevers förståelse för begreppen natur- och kulturlandskap i årskurs åtta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras närmiljö används i deras undervisning. Dessa begrepp är valda då de utgör en central roll i kursplanen för geografi. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förståelse för begreppen men har svårt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde på ett tillfredställandet sätt förklara natur- och kulturlandskap. Vi har även kommit fram till att de flesta eleverna uppfattar att de sällan eller aldrig har undervisning utanför deras klassrum i närmiljön.