During my four years as a teacher student I have identified a lack within pupils’ conceptual understanding of the English language. Teachers in grade 4-6 often work with weekly vocabulary tests regardless of their inadequacy. Therefore, the purpose of this study is to contribute with a development project that elaborates pupils’ conceptual understanding of English words. This project focuses on the pedagogical method of concept definition maps. During the study’s intervention the pupils discuss English concepts by translating them, defining them, providing facts about them and constructing example sentences. The study will therefore focus on the pupils’ perspectives and their experiences. Furthermore, the study will answer questions about how concept definition maps can promote pupils’ understanding of concepts in English, and what differences pupils experience when they work with vocabulary test versus concept definition maps. The questions are answered by way of two qualitative methods, classroom observations and interviews with pupils. The purpose of the observations is to answer the first question of the study by examining the pupils’ work with the concept definition maps, and the interviews are aimed to answer the second question. Furthermore, the study’s theory is based on Lev Vygotsky’s sociocultural perspective that supposes that learning is a social and cultural process. The study also focuses on the concepts of appropriation, interaction and contextualization. The result confirms that the vocabulary tests in today’s schools need a form of development and continued planning. The concept definition maps were considered useful because the pupils were able the develop both their oral and written language skills. The result also showed that the pupils made their own definitions of certain words by linking them to their past experiences and everyday life. The pupils also supported each other which contributed to deepened conceptual understanding.

Upplevelser som vi erfarit under vår tid som lärarstudenter fångade vårt intresse för andraspråkselevers möjligheter till språk- och kunskapsutveckling i en förstaspråkskontext. Syftet med studien blev således att undersöka vilka arbetssätt lärare inom de samhällsorienterande ämnena uppfattar som stödjande för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Vårt fokus riktades mot lärare och lärarstudenter som är intresserade och vill fördjupa sina kunskaper i att utforma den samhällsorienterande undervisningen utifrån ett likvärdighetsperspektiv i en första- såväl som en andraspråkskontext. Empirin till studien samlades in genom kvalitativ undersökningsmetod, semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes tillsammans med fem mellanstadielärare på tre olika skolor. Lärarna är legitimerade i de samhällsorienterande ämnena och har varit undervisade lärare i varierande antal år. Lärarnas erfarenheter och kunskaper synliggörs och ligger till grund för resultatet. Den insamlade empirin har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande, transspråkande samt Cummins modell för språkutvecklande arbetssätt. I resultatet synliggörs lärarnas perspektiv på syftet samt olika gynnsamma arbetssätt för språk- och kunskapsutveckling. Lärarna framhåller att förstaspråkselever respektive andraspråkselever har skilda förutsättningar att nå språk- och kunskapsutveckling. De skilda förutsättningar ställer krav på undervisande lärare att skapa möjligheter utifrån elevernas förutsättningar i strävan mot en likvärdig skola. Interaktionens betydelse för språk- och kunskapsutveckling är en central del av resultatet och ett arbetssätt som informanter lyfter vid flertal tillfälle. Resultatet påvisar även att eleverna gynnas av en varierad undervisning med tillgång till stöttning på flera sätt. Slutligen beskrivs även resursfrågan i resultatet. Lärarna anser att de använder alla tillgängliga verktyg för att stödja sina elever men att skolans resurser brister, såväl ekonomiska som sociala.

SammanfattningSyftet med vårt skrivande är att utreda hur lärare kombinerar olika arbetssätt för att främja elevernas lärande och förmågor inom naturorienterande ämnena i årskurs 4-6. I fokus för vårt intresse är elevernas utveckling av naturvetenskapliga begrepp värme och temperatur. Teoretiska utgångspunkter för arbetet är sociokulturellt perspektiv baserat på Vygotskij men också det poststrukturella perspektivet. Dessa två perspektiv i samband med tidigare forskning om elevers missuppfattningar av begreppen värme och temperatur utgör våra teoretiska ramar och möjliggör en jämförelse av arbetssättens effekt på elevers begreppsförmåga. På grund av detta kan man säga att vårt arbete innehåller några komponenter av en komparativ studie. För att ta reda på lärarnas inställning till ett varierande arbetssätt samt hur olika metoder påverkar elevernas utveckling genomförde vi intervjuer med fyra NO-lärare i årskurs 4-6 och observerade två lektioner. Genom flera kvalitativa semistrukturerade intervjuer och två strukturerade observationer försökte vi besvara våra frågeställningar. Resultaten av intervjuerna visar att ett varierande arbetssätt främjar i största utsträckning elevers begreppsförståelse samt att konkretisering genom ett laborativt arbete leder till djupare förståelse av begreppen värme och temperatur. Resultaten av observationer hänger ihop med resultaten av intervjuer. Tabeller och tre cirkeldiagram (Figur 1) har funktion att skapa en mer nyanserad bild av vårt resultat. Med syfte att visa förhållande mellan användningen av ämnesneutrala- och ämnesrelaterade ord användes tematisk analys.

Vattnets kretslopp presenteras oftast med hjälp av ett diagram som illustrerar cykelns cirkulära bana, dock råder det problematik för eleverna att förstå de samband och händelseförlopp som sker inom detta kretslopp. Forskning visar att undervisningen om vetenskapliga fenomen, som vattnets kretslopp, kan hamna på en hög abstraktionsnivå. Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på vad forskning säger om hur elever tillskansar sig kunskap om naturvetenskapliga fenomen och hur läraren kan anpassa undervisningen för att skapa en pedagogisk förståelse hos eleverna. Vilka metoder kan läraren använda för att skapa lärande hos elever om vattnets kretslopp inom naturvetenskap i årskurs F-3? För att besvara frågeställningen har vi tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier inom naturvetenskap med fokus på vattnets kretslopp. Vårt resultat framhäver multimodala arbetsformer som visat sig vara mest lämpade för att undervisa om vattnets kretslopp. Multimodalitet visar att elever får en positiv inställning till ämnet och möjlighet att vara delaktiga, vilket leder till en mer detaljerad förståelse. Det råder dock tveksamheter ifall dessa metoder är anpassade för alla elever. För att implementera multimodala metoder i undervisningen krävs goda ämneskunskaper hos läraren för att kunna stötta eleverna i deras lärprocesser.

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga ordens betydelse och begreppsförståelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolår 2. Jag ville undersöka vilka de svåra begreppen i matematik var, jämföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade föräldrar, likaså skillnaden mellan flickor och pojkar. Intressant var även att se om pedagogerna kunde tänka sig att förändra sitt arbetssätt och arbeta mer multisensoriskt.Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla från min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra områden i matematik. Därefter intervjuades sju barn från de olika klasserna som deltog i studien. En pedagog från varje klass intervjuades. Resultatet visar att det finns både numeriska och signifikanta skillnader mellan förståelsen för de begrepp som fanns med, när jag jämför svenska barn med barn till invandrade föräldrar. När det gäller flickor och pojkar är skillnaden också markant. Svåra begrepp fanns i alla områden, men främst i områdena tid/lägesord och taluppfattning.Genom intervjuerna har jag till min stora glädje förstått att begreppsförståelsen får en allt större plats i undervisningen idag, än vad som visat sig i mina tidigare undersökningar. Nyckelord: Begreppsförståelse, matematik, svenska som andra språk (SvA)

Examensarbetet omfattar dels en teoretisk del, en litteraturstudie som sammanfattar andras erfarenheter av problem vid procenträkning, dels en egen undersökning. Diagnosen kompletterades med elevintervjuer. Resultatet av diagnosen visade att eleverna hade problem med begreppsförståelse i procenträkning och att de i hög grad endast klarade av enkla uppgifter i diagnosen genom att räkna helt mekaniskt med kända algoritmer.

Undersökningens syfte var dels att ta reda på vilken förståelse förskolebarn har om ett par geografibegrepp dels att undersöka hur lärare i förskolan arbetar med geografiska begrepp. Begreppen, väder och årstider, valdes eftersom de är kända för barnen. Barnens förståelse för de valda begreppen undersöktes genom kvalitativa intervjuer. För att ta reda på hur lärarna arbetar med begreppen fick de besvara en enkät. Undersökningen visar att femåringarna har viss förståelse för begreppens innebörd. Denna förståelse bygger på barnens erfarenheter, såväl direkta som indirekta. Genom den praktiska verksamheten har barnen även tillägnat sig en typ av handlingskompetens som visar sig i deras förmåga att klä sig efter väderleken. Lärarna i förskolan anser att begreppen är viktiga. Den undervisning som sker handlar främst om att ge barnen upplevelser av väder och årstider. / Pre-school Children's Comprehension of the Concepts of Weather and Seasons

Vårt syfte är att undersöka elevers förståelse för tre geografiska begrepp samt hur eleverna når förståelsen. Dessa begrepp är väder, årstid och landskap. Det som gör det intressant att undersöka begreppen är att eleverna upplever vädret beroende av årstiden och befinner sig i landskapet varje dag. En annan bidragande faktor är att begreppen nämns i kursplanens uppnåendemål för skolår fem och därför ska vara kända för elever och lärare. För att få svar på vår frågeställning behövs ett underlag för bearbetning. Detta får vi genom att intervjua elever i skolår sex och dela ut enkät till lärare samt att granska aktuell skollitteratur. Resultatat visas i kategoriseringsschema för varje begrepp med fyra nivåer som ger en uppfattning om elevernas förståelse för respektive begrepp. Utifrån resultatet har vi kommit fram till slutsatsen att eleverna har kännedom om och viss uppfattning om delar av begreppens innebörd.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om sagor har betydelse för den matematiska begreppsförståelsen hos yngre barn. Vid tidigare forskning kring sagornas betydelse för inlärningen har fokus legat på svenska språket till exempel i ordförståelse och som introduktion till läs- och skrivprocessen. Vi anser att man kan använda en saga till så mycket mer och valde därför att undersöka om man kan skapa matematisk begreppsförståelse utifrån en saga. Genom intervjuer med verksamma sago- och dramapedagoger har vi fått en tydligare bild av sagans betydelse i förskolans verksamhet och vid inlärning. Vi genomförde observationer med två barngrupper där vi arbetade med en känd folksaga. Vid observationstillfällena undersökte vi om och hur barnen utnyttjar sagan i arbetet efter att dem fått lyssna till den. Utifrån våra intervjuer och observationer önskar vi få svar på vår frågeställning;•Kan man stärka barns begreppsförståelse inom matematiken med hjälp av sagor?Vi har valt att koppla vår undersökning till några pedagogiska teorier. Resultatet av undersökningen som genomfördes med aktionslärande som inspirationsmetod visar att barnen utnyttjar den kunskap de fått med sig från sagan i arbetet med matematiska problem.

Efter att ha läst Riesbecks avhandling, Interaktion och problemlösning – Att kommunicera om och med matematik, fann vi av intresse att undersöka lärarens betydelse för en meningsfull muntlig matematisk kommunikation som ger eleverna en matematisk förståelse. Utifrån klassrumsobservationer och lärarintervjuer i skolår 2 och 3 ville vi ta reda på hur kommunikationen ser ut i klassrummet och även hur läraren förhåller sig till denna. Vårt resultat visar att läraren har en avgörande roll för den muntliga kommunikationen, vilket också de intervjuade lärarna är medvetna om. Däremot kom vi fram till att det lärarna framhöll som viktigt i kommunikationen, praktiserade de inte alltid i undervisningen då de dominerade kommunikationen.